öfver skolväsendets ställning inom norra skolområdet under sistförflatna året har nu afgifvits, och innehåller i hufvudsak:
Skoldistrikten äro fortfarande 42; de egentliga folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2, och småskolorna 22, således en mindre än föregående år 1887, emedan en småskola indrogs i Visby vid höstterminens början förlidet år. Blott en småskola (i Lärbro) har varit flyttande, de öfriga fasta. Samman af folkundervisningsanstalterna inom området har således varit 69.
I dessa 69 skolor ha varit anstälda 46 ordinarie lärare, 1 ordinarie lärarinna (i Fleringe) 1 e. o. lärarinna (Visby) 3 biträdande lärarinnor (Visby), 2 lärarinnor vid mindre folkskolor (Kappelshamn och Akebäck) och 22 småskolelärarinnor, eller tillsammans 75.
Fortsättningsskolor med statsunderstöd ha fuonits 2 inom området, men flere skoldistrikt ha beslutit att under året upprätta sådana. Repetitionsskolor ha flerstädes varit igång, men omfattas på landsbygden med mindre intresse.
Slöjdundervisning för gossar har ytterligare anordnats i 3 distrikt (Roma, Vänge och Slite), så att sådan undervisning nu meddelas i 9 distrikt, Rörande flickornas undervisning i qvinlig handaslöjd har i några distrikt en bättre auvordning blifvit införd (Visby, Othem. Dalhem m. fl.) På de flesta ställen saknas dock ordning, progress och mål.
Inga vakanta lärareplatser funnos vid 1888 års slut. — Ordinarie läraren vid Barlingbo fasta folkskola har afgått med pension. — Nytt skolhus för småskolan har uppförts i Lärbro.
Enligt skolrådeos uppgifter utgjorde vid 1888 års slut folkmängden inom hela området 28,406 personer och hade alltså sedan 1887 minskats med 85. Antalet barn i skolåldern (7—14 år) var vid 1888 års slut 4,105; en minskning med 78 alltså.
Af dessa barn hade under året undervisats i folskolor, mindre folkskolor och småskolor 3,473, i allmänna läroverk, special- och enskilda skolor 249, hvaremot 348 barn saknat skolundervisning i skolorna, nämligen: efter slutad lärokurs enligt folkskolestadgans & 48 98 barn, enligt § 47 123; i hemmen hade undervisats 55, på grund af sjukdom frånvarande voro 13, af annan anledning 59; om 35 saknades uppgift.
I medeltal hade hvarjs lärare haft i folkskolan 50 barn, i småskolan 32.
Om man undantager kostnaderna för lokalers anskaffande och underhåll, så kostade skolorna inom norra området. 65,803 kr. 65 öre, till hvilken summa staten bidragit med 26,861 kr. 59 öre.
Medelkostnaden för hvarje barn inom området blef 11 kr. 21 öre. Fördelas distriktens kostnader för skolundervisningen på hela befolkningen inom området, så belöpa sig utgifterna på hvarje person till 1 kr. 37 öre.
Under året hade inspektören besökt alla skolor, ntom Slitehamns samt en och annan afdelning och fortsättningsskolorna. Kretsmöten hade hållits med Rate- och Kräklingekretsarne, Vidare hade inspektören utfärdat utförliga skrifvelser rörande förbättringar till 9 distrikt. På flere ställen hade han rönt tillmötesgående. Så har besintits nya småskolors upprättande i Rute och Vänge, nya skolbygnaders uppförande i Barlingbo och Vänge.
Redogörelsen åtföljes af en omsorgsfullt utarbetad statistik öfver skolgången i de olika distrikten, räknad i procenttal. Så hade den i Fårö, Källange och Vallstena, Lokrume, Viklau, Bro, Halla, Visby, Hejnum och Bäl, Ardre, Östergarn, Endre och Hejdeby samt Sjonhem belöpt sig till 97—90 proc.
I Othem, Bunge, Tingstäde, Hörsne med Bara, Hangvar, Fole, Gothem, Dalhem, Norrlanda, Kräklingbo och Anga, Lärbro, Boge, Roma, Stenkyrka, Ganthem, Barlingbo med Ekeby, Buttle, Rute, Ala, Lummelunda, Follingbo med Akebäck och Hellvi uppgått till 89—80 proc.
I Veskinde, Björke, Vänge, Martebo, Fleringe och Gammalgarn till 79—70 proc.
Skolbesökens medelprocent öfver hela området var 87,59 procent.
Gotlands Allehanda
Fredagen 3 Maj 1889
N:r 50