Etikett: Viklau

Viklau socken ligger ungefär mitt på Gotland.
Gårdsnamn: Annexen, Ollajvs, Sigsarve, Stenstugårds, Tune, Lilla, Vikare Lilla, Vikare Stora, Änge.

Publicerat

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kömmunernas inom Gotlands län inkomster under 1890 — de senaste uppgifter som i detta fall föreligga — uppgick till 499,299 kr., af hvilka 312,685 kr. belöpte sig på landskommunerna och 186,614 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af inkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyror, arrenden, räntor och dylikt endast 5.0 procent af alla inkomsterna för landskommunerna i länet, men 35.2 procent för Visby. Kommunalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 69.1 procent för de förstnämda, men med blott 50.3 procent för Visby. Statsbidragen uppgå till 17.0 procent för landskommunerna, men stanna vid 3.0 procent för Visby, hvaremot utskänknisgs- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3.0 procent, men stiger för stadskommunen till 11.8 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom länet till 491,340 kr., af hvilka 314,141 kr. föllo på landskommunerna och 177,199 kr. på Visby. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 7,959 kr. På Visby var öfverskottet 9,415 kr. medan deremot landskommunerna visade en brist af 1,456 kr.
Af de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgifter än inkomster Rone och Hangvar främst med en brist för hvardera af omkring 8,000 kr. samt Vestkinde, Tingstäde och Hall med hvardera omkriog 1,000 kr. Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 100,138 kr. eller 32.1 procent, till folkskolan 145,984 kr. eller 46.5 procent, till fattigvården 42,007 kr. eller 13.4 procent, till sundhetsvård 7,969 kr. eller 2.5 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,358 kr. eller 1.2 procent För Visby uppgick utgifterna för kyrkliga ändamål till 12,985 kr. eller 7.3 procent, till folkskolan 19,379 kr. eller 10.9 procent, (till fattigvården 25,560 kr. eller 14.4 procent), till sundhetsvård 5,481 kr. eller 3.0 procent samt till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 46,797 kr. eller 26.4 procent.
Med hänsyn till den kommunala myndighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkstälts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 257,666 kr. och de å kommunalstämma 56,475 kr., hvaremot inom Visby endast 21,520 kr. beslutits å kyrkostämma, men 155,679 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde den ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande rum mellan landsbygd och staden. På landsbygden utgjorde nämligen, som beslutits af kyrkostämmorna, icke mindre än 78.9 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för Visby var endast 12.1 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämma beslutade utgifterna i hela utgiftsennman med endast 21.1 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 87.9 procent.
Vid 1890 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,827,979 kr., derat 950,076 kr. tillhörde landskommunerna och 877,903 kr.
Visby. Med hänsya till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar & landsbygden med 615,617 kr. på fastigheter och inventarier och 334,459 kr. uti fordringar och kontanta medel. I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 396,749 kr. och fordringar och kon: tånta medel till 581,154 kr. Tillgångarna i fastigheter utgjorde å landsbygden 456,243 kr. i folkskolehus 59,752 kr. i fattigvårdsanstalter, 7,532 kr., i sockenstugor, och 33,435 kr. i andra fastigheter eller inalles 556,962 kr.
I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endast stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myndigheterna Dessa uppgingo för länets landsbygd till 1,738,279 kr. i kyrkor, 701,199 kr. i ecklesiastika boställen m. m. samt 63,619 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 851,812 kr., deraf för landsbygden 115,848 kr. och för Visby 735,964 kr.
Skulden för landskommunerna var vid årets början 107,189 kr., hvadan skulden under året ökats med 8,659 kr. eller 8.1 proc. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån utgjorde 9,874 kr. med hvilken summa de förra öfverstego de senares belopp. Af enskilda landskommuner hade Hemse den största skulden eller 16,752 kr., dernäst Vänge med 14,320 kr., Hejdeby med 7,603 kr., Othem med 6,653 kr. samt Hangvar med 6,517 kr. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Veskinde, Bro, Källunge, Vallstena, Martebo, Lummelunda, Boge, Fleringe, Bunge, Norrlanda, Ganthem; Halla, Viklau, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Mästerby, Hejde, Hamra, Sundre, Hafdhem, Näs, Eke, Silte, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skuldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillningen. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelen i kommunernas skuldbelopp kr. 2:62 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 103:65 alltså en ganska betydlig skilnad mellan lande- och stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgåogarne fördela sig högst olika, nämligen med kr. 21:48 pr invånare å landsbygden och kr. 123:64 i Visby, kommer behållningen att stanna vid kr. 18:86 för landsbygden, men uppgå till kr. 19:99 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarna utgjorde skulderna samtidigt 12.2 procent för länets landskommuner och 83.0 procent för Visby. Fördelas landskommuneroas skalder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 43 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bovillningen utfaller med kr. 51:1.
Kommunernas behållning, eller det belopp, som återstår, sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet tilll 876,167 kr. deraf 834,228 kr. för landskommunerna och 141,939 kr. för Visby.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Juli 1892
N:r 113

Publicerat

Biskopsvisitation

förrättades i lördags och i går i Sjonhems och Viklau församlingars pastorat, dervid biskopen i förrättningen biträddes af kontraktsprosten Budin.
Viklau församlings kyrka besigtigades på lördagen samt befans tarfva åtskillig reparation. Kyrkorådet beslöt hos församlingen hemställa, att sådan måtte verkställas sedan den nya folskolebygnaden blitvit uppförd, i alla händelser inom de närmast följande 6 åren. I sammanhang med reparationen skulle föreslås att den nu förbygda södra portalen måtte öppnas, läktaren änåras och utvidgas samt orgelharmonium inköpas. Utalades förhoppning om värmeapparaters anbringande i kyrkan redan till nästa vinter. En med runinskrift försedd häll, förut använd till trappsteg vid korportalen, hade flyttats i skyddadt läge. — Kyrkogården befans i godt stånd. Muren vore dock bristfällig. Kyrkorådet ville föreslå dess ombygnad eller ersättande med jernstaket. Planteriogen på kyrkogårdens norra sida skulle kompletteras. — Meddelades att helgemålsringning skedde onsdag, fredag och lördag.
Inspekterades Viklau församlings folkskola. Undervisningen hade skötts tillfredsställande. Särskildt i fråga om modersmålet ville dock biskopen påvisa vigten af att undervisningen icke anlades på bredden utan i stället borde framhållas och inpräglas endast det hufvudsakliga.
I trädgårdsskötsel hade undervisning meddelats, deremot ej i slöjd, i följd af brist på lokal, något som snart komme att afbjelpas i och med det nya folkskolehuset, som skulle uppföras före 1 Sept. 1893. Fortsättningsskola hade på senare tid en kortare tid af vårterminen hållits i form af repetitionskurs. I fråga om skolgången befunne sig församlingen på medellinien inom norra inspektionsområdet. Sockenbibliotek fans med årligt anslag af 12 kr. samt anlitades någorlunda flitigt. Söndagaskola leddes i god och kyrklig anda af församlingens skollärare.
Jämväl Sjonhems kyrka tarfvade reparatiop, närmast en inre. Allt skäl vore antsga, att intet hinder för utförande af en sådan skulle möta från församlingens sida, sedan man hunnit hämta sig efter det kostsamma laga skiftet, inom de närmaste 6 åren. Kyrkorådet ville göra hvad på det ankom äfven i fråga om öppnandet af södra portalen, värmeledniovgs anbrivgande, uppförande af läktare m. m. Kyrkogården, väl hållen lemnade tillräckligt atrymme. En vapprydande trätrappa å densamma till sakristians vind beslöts skola med första borttagas. — Ny, vacker messkrod, gemensam för båda församlingarna hade sedan visitationen 1885 anskaffats.
Undervisniogen i Sjonhems folkskola hade likaledes varit god. Rörande modersmålet gjordes enahanda påpekande som i Viklan. I trädgårdsskötsel, men ej i slöjd bade undervisning meddelats. Om sådan undervisnings anordnande skulle framställning göras. Fortsättningsskola hade upphört af brist på besökande. På framställning af biskopen ville skolrådet dock föranstalta om dess återupptagande. Småskola hade af brist på lokal ej kunnat anordnas, men skolrådet ville se till hvad i detta afseende kunde göras. Skolgången var ungefär densamma som i Viklav. Sockenbibliotek fans icke. Sedan biskopen påvisat vigten af att under en tid, då läslusten allt fort stegrades och fara alltså vore för handen, att denna i dålig och skadlig literatur sökte sin mättnad, en god och sedlig sådan funnes till hands, ville skolrådet göra vederbörlig framställning om fuedels anvisande och årligt underhåll till sockenbibliotek. VSöndagsskola hölls.
Kyrkornas och skolornas såväl arkiv som inventarier och räkenskaper granskades och föranledde ej anmärkning. Ministerialböckerna voro med ordning och noggranbet förda.
I går höll biskopen efter högmessognadstjensten tal från altaret samt samtalade med såväl nattvardsbarnen som äldre församlingsmedlemmar. Vid derpå \’hållen kyrkostämma meddelades pastorsembetsberättelse, som innehöll:
Den allmänna gudstjensten besöktes ordentligt. Husandakten öfvades någorlunda allmänt. Det sedliga tillståndet vore i allmänhet godt inom båda församlingarne. Dryckenskapslasten vore nästan borta. Inom Sjonhem hade sedan 1885 fem oäkta barn blifvit födda. Bibelförklaringar höllos en och anran gång. Nattvardssamtal brukades. Konfirmationsundervisning hölls hvart annat år. Sedan många år hade inom Sjonhem funnits metodister och under de senare åren hade äfven baptismen inkommit, sedan inom Halla ett baptistkapell uppförts. Dock hade blott ett fåtal församlingsbor anslutit sig till dessa båda sekter. Andra separatister funnos ej i pastoratet. Den allmänna välmågan inom Sjonhem hade på senare åren till följd af laga skiftet betydligt aftagit.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juli 1892
N:r 100

Publicerat

Ersättning för ståndskog

i sammanhang med ägoutbyte mellan Halla sockens fjerde skifteslag samt samma sockens tredje och Viklau sockens första skifteslag skall gäldas af J. V. Smedberg Möllbos i Halla, med 112 kr. af J. Jonsson, Broa med 2 kr., af L. Pettersson, Lilla Vikers med 6 kr. 50 öre och af O. Johansson, Stora Vikers med 18 kr.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Januari 1892
N:r 15

Publicerat

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 Dec. 1891.

Stenkumla: födda 9 (4 m. 5 q.); döda 6 (5 m. 1 q.); inflyttade 27 (18 m. 9 q.); utyttade 55 (33 m. 22 q.); vigde 5 par; folkmängd 414; minskning 25.

Träkumla: födda 2 m. döda 2 (1 m. 1 q.); inflyttade 12 (4 m. 8 q.); utflyttade 19 (9. m. 10 q.); vigde 3 par; folkmängd 214; minskning 7.

Vesterhejde: födda 12 (8 m. 4 q.); döda 9 (4 m. 5.); inflyttade 72 (34 m. 38 q.); utflyttade 49 (21 m. 28 q.); vigde 2 par; folkmängd 486; ökning 26.

Ejsta: födda 9 (6 m. 3 q.); döda 13 (7 m, 6 q.); inflyttade 31 (19 m. 12 q.); utflyttade 30 (18 m, 12 q.); vigde 5 par; folkmängd 608; minskning 3.

Sproge: födda 8 (4 m. 4 q.); döda 1 q.; inflyttade 11 (6 m, 5 q.); utflyttade 15 (7 m. 8 q.); vigde 3 par; folkmängd 369; ökning 3.

Levide: födda 11 (8 m, 3 q.); döda 9(5 m. 4 q.); inflyttade 24 (8 m. 16 q.); utflyttade 20 (7 m, 13 q.); vigde 3 par; folkmängd 576; ökning 6.

Gerum: födda 2 (1 m. 1 q.); döda 3 (1m,. 2 q.); inflyttade 4 (2 m. 2 q.); utflyttade 9 (5 m. 4 q.); vigde 1 par; folkmängd 166; minskning 6.

Sanda: födda 9 (6 m. 3 q.); döda 10 (6 m, 4 q.); inflyttade 56 (24 m. 32 q.); utflyttade 55 (23 m. 32 q.); vigde 4 par; folkmängd 828; ökning 7.

Mästerby:, födda 5 (2 m. 3 q.); döda 6 m, 4 q.); inflyttade 35 (19 m. 16 q.); utlyttade 37 (25 m. 12 q.); vigde 3 par, folkmängd 392; minskning 0.

Vestergarn: födda 7 m.; döda 7,(5 m. 2 q.); ivflyttade 30 (14 m. 16 q.); utflyttade 33 (15 se 18 q.); vigde 2 par; folkmångd 340; minskning 3.

Vall: födda 3 (1 m, 2 q.); döda 5 (2 m. 3 q.); inflyttade 22 (18 m. 9 q.); utflyttade 27 (10 m. 17 q.); vigde 1 par; borgerligt äktenskap 1 par; folkmängd 283; minskning 7.

Hogrän: födda 5 (3 m. 2 q.); döda 6 (2 m. 4 q.); inflyttade 29 (13 m. 16q.); utflyttade 23 (14 m. 9 q.); vigde 1 par; folkmängd 325; ökning 5.

Fårö: födda 25 (9 m. 16 q.); döda 13 (10 m. 3 q.); inflyttade 33 (17 m, 16 q.); utflyttade 63 (34 m. 29 q.); vigde 4 par; folkmängd 1,157 (541 m. 616 q.); minskning 18.
Församlingens äldste medlem fyllt 97 år.

Alskog: födda 12 (6 m. 6 q.); döda 5 (1 m. 4 q.); inflyttade 21 (7 m. 14 q.); utflyttade 20 (9 m. 11 q.); vigde 3 par; folkmängd 476; ökning 8.

Lye: födda 11 (7 m. 4 q.); döda 7 (5 m. 2 q.); inflyttade 11 (3 m. 8 q.); utflyttade 16 (6 m. 10 q.); vigde 1 par; folkmängd 291; minskning 1.

Hejde: födda 9 (6 m. 3 q.); döda 11 (6 m, 5 q.); inflyttade 38 (12 m. 26 q.); utflytta de 42 (22 m. 20 q.); vigde 4 par; folkmängd 606; minskning 6.

Väte: födda 7 (4 m. 8 q.); döda 9 (6 m. 3 q.); inflyttade 34 (19 m. 15 q.); utflyttade 27 (14 m. 13 q.); vigde 2 par; folkmängd 580; ökning 5.

Klinte: födda 29 (19 m. 10 q.); döda 14 (10 m. 4q.); inflyttade 127 (62 m. 65 q:); utflyttade 102 (47 m. 55 q.); vigde 2 par; folkmängd 1,228; ökning 40.

Fröjel: födda 15 (11 m. 4 q.); döda 3 (1 m, 2 q.); inflyttade 17 (8 m. 9 q.); utflyttade 28 (16 m. 12 q.); vigde 5 par; folkmängd 592; ökning 1.

Hafdhem: födda 14 (7 m. 7 q.); döda 9 1 m, 8 q.); inflyttade 19 (7 m. 12 q.); utflyttade 38 (21 m 17 q.); vigde 2 par; folkmängd 662; minskning 14.

Näs: födda 7 (2 m. 5 q.); döda 2 m,; inflyttade 9 (4 m. 5 q.); uflyttade 17 (7 m.
10 q.); vigde 0 par; folkmängd 405; minskning 3.

Vamlingbo. födda 14 (8 m, 6 q.); döda 7 (3 m,. 4 q.); inflyttade 18 (12 m. 6 q.); utlyttade 21 (8 m. 13 q.); vigde 7 par; folkmängd 749; ökning 4.

Sundre: födda 4 (2 m. 2 q.); döda 3 (1 m. 2 q.); inflyttade 10 (4 m. 6 q.); utflyttade 21 (6 m. 15 q.); vigde 1 par; folkmängd 219; minskning 10.

Hablingbo: födda 10 (8 m. 2 q.); döda 8 (4 m. 4 q.); inflyttade 13 (6 m 7 q.); utflyttade 30 (19 m. 11 q,); vigde; 4 par folkmängd 631; minskning 15.

Slite; födda 4 (3 m. 1 ad döda 1 q.; inflyttade 14 (8 m. 6 q.); utflyttade 18 (8 m.
10 q.);vigda 2 par; folkmängd 365; minskning1.

Sjonhem: födda 9; döda 6; inflyttade 12 utflyttade 23; vigde 2 par; folkmängd 318.

Viklau födda 2; döda 2; inflyttade 19; utflyttade 12; vigde 1 par; folkmängd 207.

Vänge: födda 9 (5 m. 4 q.); döda 11 (3 m. 8 q.); inflyttade 31 (16 m. 15 q.); utflyttade 55 (33 m. 22 q.); vigde 5 par; folkmängd 542; minskning 26.

Buttle: födda 4 q.; döda 8 (2 m. 4 q.); inflyttade 19 (9 m. 10 q.); utflyttade 21 (8 m. 13 q.); vigde 1 par; folkmängd 344.

Guldrupe: födda 3 (1 m. 2 q.); döda 6 (5 m,. 1 q.); inflyttade 9 (4 m. 5 q.); utflyttade 19 (7 m. 12 q.); vigde 1 par; folkmängd 281; minskning 3.

Martebo: födda 3 m.; döda 5 (3 m. 2 q.); infyttade 31 (13 m. 18 q.); utflyttade 37 (20 m. 17 q.); vigde 1 par; folkmängd 294; minskning 8.

Lummelunda: födda 10 (6 m. 4 q.); döda 10 (7 m. 3 q.); inflyttade 39 (16 m. 23 q.); utflyttade 54 (24 m. 30 q.); vigde 3 par; folkmängd 366; minskning 15.

Hejnum: födda 7 (3 m. 4 q.); döda 5 (2 m. 3 q.); inflyttade 27 (13 m. 14 q.); utflyttade 24 (11 m. 13 q.); vigde 2 par; folkmängd 317; ökning 5.

Bäl: födda 8 q.; inflyttade 20 (8 m. 12 q.); utflyttade 23 (11 m, 12 q.); vigde 1 par; folkmängd 204,

Dalhem: födda 8 (4 m. 4 q.); döda 6 (3 m. 3 q.); inflyttade 36 (17 m. 19 q.); utflyttade 40 (18 m. 22 q.); vigde 1 par folkmängd 489; minskning 2.

Ganthem: födda 5 (2 m, 3 vi döda 4 (1 m. 3 q.); inflyttade 18 (11 m. 7 q.); utflyttade 18 (8 m. 10 q.); vigde 2 par; folkmängd 289; ökning 1.

Halla: födda 5 (2 m. 3 q.); döda 2 (1 m. 1 q.); inflyttade 18 (12 m. 6 q.); utflyttade 17 (11 m. 6 q); vigde 1 par (borgerligt); folkmängd 215; ökning 4,

Grötlingbo: födda 14 (7 m. 7 q.); döda 5 q.; inflyttade 19 (8 m, 11 q.); utfyttade 24 (13 m, 11 q.); vigde 3 par; folkmängd 636; Ökning 3.

Fide: födda 5 (1 m. 4 q.); döda 5 (3 m 2 q.); inflyttade 7 (3 m. 4 q.); utflyttade 14 (5 m. 7 g.) vigde 1 par; folkmängd 314; minskning 5.

När: födda 17 (8 m, 9 q.); döda 17 (2 m. 15 q.); inflyttade 36 (18 m. 18 q.) utflyttade 36 (15 m. 21 q.; vigde 2 par; folkmängd 1077.

Lau: födda 10 (3 m, 7 q.); döda 3 (1 m. 2 q.); inflyttade 11 (6 m, 5 q.); utflyttade 24 (13 m. 11 q.); vigde 1 par; folkmängd 513; minskning 6.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1892
N:r 3

Publicerat

Dödsfall Margareta Elisabet Pettersson

Att den högste efter sitt allvisa råd, lördagen den 12 December kl. 1/2 9 e, m. plötsligt behagat hädankalla vår ömt älskade moder Margareta Elisabet Pettersson, i en ålder af 71 år, 8 mån, och 21 dagar; djupt sörjd och saknad af oss och flere barn samt slägt och många vänner, varder endast på detta sätt tillkännagifvet.
Sixarfve i Viklau den 14 Dec. 1891.
Vendla och Olof Pettersson.
Sv. Ps. 478.

\"\"

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 December 1891
N:r 196

Publicerat

Mönstring

med nr 182 Roma kompaniområdes beväringsmän kommer att försiggå på följande tider och ställen, nämligen:
Fredagen den 18 innevarande December kl. 10 f. m. i Roma, sockenstuga med beväringsmän från Roma. Björke, Follingbo, Akebäck, Dalhem, Ganthem, Halla, Sjonhem och Viklau socknar;
Lördagen den 19 i samma månad kl. 8 f. m, i Vall sockenstuga med beväringsmän från Vall, Hogrän, och Atlingbo socknar samt samma dag kl. 11 f. m. i Stenkumla sockenstuga med beväringsmän från Stenkumla, Träkumla, Vesterhejde, Eskelhem, Tofta och Visby södra landsförsamling.
Visby den 5 Dec. 1891.
E. A. Arnelius,
Befälhafvare för Roma kompaniområde.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 7 December 1891
N:r 190

Publicerat

Aflysta vägar:

En större bro å allmänna vägen mellan Källunge kyrka och vägen åt Bara omlägges 26 —31 dennes; i stället kan tagas vägen genom Vallstena.
Tisdagen 27 och onadagen 28 d:s är aflyst vägen från Gisslauer i Lärbro till Norrgårda i Hellvi;
onsdagen 28 och torsdagen 29 d:s är aflyst vägen från Stengrinda till Viflings i Helvi;
torsdagen 29 d:s är aflyst komminikationsvägen genom Hangvar och samma dag vägen från Fårö kyrka till Lutterhorn;
29 och 30 d:s är aflyst kommunikationsvägen vid Ringvide å Fårö;
fredagen 30 dennes är aflyst komun: nikationsvägen vid Lenna i Othem och
samma dag komunnikationsvägen från Ahr till Skymnings i Fleringe och lördagen 31 Okt. från Långome i Othem till Närs;
tisdagen 27, onsdagen 28 och torsdagen 29 vägen mellan Gothem och Boge;
27—28 Okt. är aflyst vägen från Annings genom Bara;
28—29 vägen mellan Viklau kyrka och Tune i samma socken;
fredagen den 28 dennes är aflyst vägen förbi Vänge kyrka.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Oktober 1891
N:r 163

Publicerat

Ett åskväder så starkt,

att icke i mannaminne dess like sporta på Gotland, drog i går eftermiddag öfver våra bygder. Det tycks ha börjat nordost om Visby haft sin största styrka dels strax norr om staden i trakten af Veskinde, dels på sydöstra sidan af ön, som blef mest lidande af ovädret. Vid Fårösund och å Fårö utmärktes åskvädret icke af någon ovanligare styrka.
Iakttaget i här från staden erbjöd åskvädret en hemskt storartad anblick. Redan vid 1/2 3 tiden på e. m. begynte himlen mulna och ett doft, svagt åskmullrande hördes nära nog oafbrutet i ett par timmars tid. Vid 4-tiden begynte det blixtra, Himlen blef allt svartare och inemot kl. 5 var det mörkt som på aftonen. Så började stora, tunga regndroppar falla, allt tätare och tätare, tills det formligen öste ned, så att gator och torg forsade af strida, smutsiga vattenströmmar.
Och nu bröt ovädret löst i hela sitt raseri. Ljungeld efter ljungeld trängde igenom de mörka molnlagren. Det blixtrade i nästan alla väderstreck. Än syntes långa violetta zigzagstrimmor, tre, fyra åt gången, än flammade hela himlen i eld, allt under åskan ibland rent af be döfvande kratschande och brakande.
Hafvet stod mörkt som en natt. Tunga hängde molnen deröfver, då och då öppnande sig för riktiga eldflammor, som hväste ned i vattnet och dref det upp likasom i hvitt skum.
Med oförminskad kraft fortforo de lössläpta elementen att rasa i väl en och en halt timme. Luften var så mättad af elektricitet, att det såg ut som jord och himmel skulle brinna. Då och då kunde man af knallarne sluta sig till att åskan slog ned någonstädes, men lyckligtvis blet vår stad helt och hållet förskonad från de hotarde ljungeldarnes makt. Skrämseln och ängglan voro under ovädret gäster nära nog i hvarje boning. Vid 7-tiden var det öfver här.
Det tycktes, som om åskvädret skulle ha delat sig, då det kom inpå staden, gående dels åt hafvet, de!s öster om den samma, för att söder derom med förenad och fördubblad kraft fortsätta sin dunderfärd. Från de flesta ställen på södra Gotland till och med Burgsvik ingå underrättelrer om det oerhördt starka ovädret. Att detsamma icke skulle gått förbi utan att förorsaka förödelse antog man för giftet. Detta har nu besannat sig.
Vid Skäggs i Veskinde slog åsk ned i hufvadbygnaden och förstörde telefon apparaten samt splittrade 5 stolpar äfvensoms en tätt intill ladugårdshuset på gården befintlig pumpstång. I myren intill gården splittrades en tall.
Vid Veskinds i samma socken antändes en halmstack, som brunnit upp. Folk har under hela nattem. varit i rörelse för att hindra elden att sprida sig vidare.
Vid Bläsnungs i Veskinde ihjälslog åskan ett får samt ramponerade tröskverket. För öfrigt äro telegraf- och telefonstolpar på vägen mellan staden och Veskinde flerstädes illa åtgångna.
Öfver Slite gick åskvädret starkt fram vid 3-tiden, men har veterligen ej förorsakat skador.
Vid Sigsarfve i Viklau slog åskan per i en qvarn.
Ljugarn hemsöktes af åskvädret vid 5-tiden på e. m. En flaggstång vid hamnen splittrades.
Vid Rovalds i När slog åskan ned i en ladugårdslänga, som nedbrann. Det samma var förhållandet vid Mannegårda i Lye, der hela uthuslängan med inbergad gröda nedbrann i grund.
I Rone och trakterna deromkring var ovädret mycket svårt. Vid Stale i Rone slog åskan ned i en ladugård. Det lär vara tredje gången detta ställe varit, utsatt. för liknande missöde.
Kring den höjd, på hvilken Grötlingbo kyrka är belägen, tycks åskan riktigt ha koncentrerat sig. Den slog ner och splittrade kyrktornet, dock utan, att antända detsamma. Äfven ett uthus i närheten ramponerades. Vallen kring kyrkan synes upprifven på flere ställen, der åskstrålen gått fram.
I Burgsvik var ovädret starkast kl. mellan. 6 och 9 på aftonen. Hvarken der eller söder derom har någon skada försports.
Vid Klintehamn slog åskan ned vid Fyrvalds och skadade delvis boningshuset, der fönster och en, sparre i taket träffades af åskstrålen. Ehuru mennriskor funnos inne i huset, blef ingen af dem skadad.

Detta är hvad vi i dag hafva att meddela om ,det mer än vanligt svåra åskvädrets framfart. Säkerligen är detta dock icke allt. Man får emellertid. vara tacksam för att icke, enligt hvad hittills är kändt, något menniskolif gått förloradt.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 September 1891
N:r 141

Publicerat

Olaglig utdebitering.

Vid granskning af senast utgifna redogörelse af statistiska centralbyrån för kommunernas fattigvård och finanser för år 1889, befinnes enligt tabell 5, att inom flera församlingar den personliga afgiften införts till högre belopp än lag föreskrifver eller högst 50 öre pr man och hälften pr qvinna.
Då personlig afgift får upptagas endast för skolväsendets behof och således skall beslutas på kyrkostämma, faller skulden för olaglig utdebitering på hrr pastorer, och förvånansvärdt är det, att någon enda af dem kunnat tillåta ens framställning af en dylik olaglighet.
De församlingar inom Visby stift, der olaglig utdebitering ägt rum under ofvannämda år äro: Björke (1 kr. på man, 50 öre på qvinna), Rute (60 öre och 30 öre), Ganthem (55 öre och 30 öre) och Viklau (65 öre och 40 öre).

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 September 1891
N:r 135

Publicerat

Till konsistorieombud

för att vid sammanträde i Lau skolhus 24 Aug. bevaka prestboställets rätt har domkapitlet utsett kyrkoherde Sundblad i Garda.
— Till konsistorieombud vid sammanträde 17 Aug. vid Kassle i Hangvar för laga syn rörande utdikning af sankmark, tillhörande Skälstäde m. fl. hemman har förordnats kyrkoherde Reuser i Stenkyrka och i enahanda egenskap vid sammanträde i Vänge skolhus 24 Aug. för syneförrättning avgående utdikning af Vänge, Sjonhems och Viklau sankmarker har förordnats kyrkoherde Eneqvist i Roma.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Juli 1891
N:r 116