Etikett: Viklau

Viklau socken ligger ungefär mitt på Gotland.
Gårdsnamn: Annexen, Ollajvs, Sigsarve, Stenstugårds, Tune, Lilla, Vikare Lilla, Vikare Stora, Änge.

Publicerat

Hemse folkhögskola

och landtmannaskola afslutade i lördags sitt läsår med examen i landtmannaskolan, omfattande ämnena: geometri och botanik med frökännedom (föreståndaren, dr A. Sätervall); modersmålet (andre läraren kand. H. Lundgren); landthushållningslära (landtbruksläraren G. af Wetterstedt); skogsskötsel (jägmästare Schoug), samt veterinärkunskap (veterinär J. Boman). Dess utom höllos i folkhögskolan lektioner af föreståndaren i botanik, och af andre läraren i geografi och statskunskap.
Som styrelsens ordförande var hindrad att närvara, hemförlofvades lärjungarna af föreståndaren. Efter afslutningen sjöngo eleverna under sångläraren A. Fredins ledning flera sånger.
Statens anslag, 605 kronor, till mindre bemedlade, tilldelades följande folkhögekolans elever: R. P. Vessman, Fide; P. Erlandsson, Dalhem (hvardera 70 kr.); J. A. Pettersson, Stånga; K. A. N. Pettersson, Alfva; J. J. Pettersson, Väte; K. E. Kellström, Bunge; N. K. Stenström, Sproge; K. H. Pettersson, Vänge (hvardera 45 kr.); Er. Pettersson, Viklau; L. A. Hansson, Viklau; R. P. Pettersson, Lau; H. A. Henriksson, Alskog; G. A. S. Häglund, Vänge; A. R. Törnvall, Eskelhem (hvardera 32:50).
Hushållningssällskapets sedvanliga kostpenningar för vistelsen vid skolan, 50 kronor, samt andel i reseanslaget för genomgående af en 18 månaders praktisk landtbrukskurs i Skåre utdelades åt hvarje af följande 4 landtmannaskolans elever: A. Ekelund, Klinte, J. Berglund, Östergarn, J. Christiansson, Klinte och T. Petters son, Ekeby.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 April 1893
N:r 55

Publicerat

Skogsauktion.

Medels offentlig auktion låter hemmansägaren O. Pettersson; Vikarfve i Viklau till den högstbjudande försälja ett större stycke växande skog fredagen den 20 dennes från kl. 10 f. m. uti de s. k. Gamlehagar gränsande emot jernvägen, vära intill Viklau anhalt. Skogen, som. till största delen består af groft och fullmoget timmer, kommer att försäljas i mindre lotter med förbehållen pröfningsrätt. Betalnings- och de öfriga vilkoren blifva före auktionen tillkännagifna.
Guldrupe i Jan. 1893.
Efter anomodan,
J, P. JACOBSSON.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 14 Januari 1893
N:r 8

Publicerat

Nyårsotta

måtte inte ha hållits i många kyrkor på Gotland. Anmälan om messfall syårsdagen ha ytterligare ingått från Lärbro, Helvi, Lummelunda, Follingbo, Akebäck, Bäl, Gerum, Öja, Hamra, Grötlingbo, Linde, Löjsta, Fide, Viklau och Björke.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 9 Januari 1893
N:r 5

Publicerat

Väghinder.

I anseende till broomläggningar aflysas nedan nämda vägstycken från begagnande härefter angifna dagar i nästkommande November månad, nämligen:
onsdagen 2 vägen från Hallfreda i Follingbo till Endregårda i Endre socken, då i stället vägen från Stafva i Barlingbo till Endregårda kan begagnas;
torsdagen 3 landsvägen från Hagvards I Follingbo till Visby, då i stället vägarne från Hallfreda eller Stafva till Eadre kyrka och vidare till Visby kan begagnas;
sistnämde dag landsvägen från Niome i Stenkyrka till Nygranne i Lummelunda.
I stället kan tagas vägen förbi Stenkyrka kyrka till Mos och vidare vägen genom Martebo;
fredagen 4 allmänna vägen genom Martebo, i stället för hvilken kan begagnas prestvägen från Tingstäde till Stenkyrka ut till landsvägen derstädes;
sistnämda dag vägen genom Akebäck, då i stället kan begagnas qviorna från Vällarfve i Roma till Suderbys i Akebäck; och samma dag vägen trån s. k.
»Boge kors» till Slite. I stället kan tagas vägen förbi Boge kyrka till Kliats i Othem och vidare landsvägen till Slite;
måndagen 31 Oktober: vägen från Vitlingg i Helvi till St. Olofsholm;
tisdagen 1 November: vägen emellan Takstens och Storungs i Lärbro, då i stället vägen förbi Lärbro kyrka kan användas;
samma dag: vägen från Vinor & Fårö till Alfva å Fårö;
onsdagen 2 November: vägen från Barläst till Vägume i Lärbro samt landsvägen förbi Pafvalds gård, i samma socken, då i stället vägen förbi Lärbro och Helvi kyrkor kan begagnas;
torsdagen 3 November: kommunikationsvägen frå Laxarfve i Boge till landsvägen genom samma socken, då vägen öfver Slite kan begagnas;
måndagen 7 November: kommunikationsvägen från Kappelshamn åt Lärbro, då i stället vägen förbi Austers i Hangvar genom Tingstäde kan begagnas;
från och med måndagen 31 Oktober till och med lördagen 5 November: landsvägen från Tejoungs i Hangvar till Kappelshamn, å hvilken 2:re broar komma att omläggas; kunnande vägfarande under dessa dagar taga vägen genom Hall socken;
31 Oktober vägen mellan Boge korsgata och Gothem; 1 November vägen mellan Hallegårda och Broa i Halla; samma dag vägen mellan Buttle och Vänge kyrka, till Båtvaldavik; 2 November vägen mellan Kräklingbo och Östergarn; samma dag vägen mellan Ala och Kräklingbo; 3 No vember vägen mellan Viklau kyrka och Olleips gård samt 4 November vägen mellan Ala och Sjorhem,
tisdagen 1 en bro å vägen mellan Ste: lor gård och handlanden O.- H. Nymans bostad i Vestergarn;
onsdagen, torsdagen och fredagen 2, 3 och 4 s. k. Båtikebro i Eskelhem &å vägen I närheten söder om Båtike gård;
lördagen 5 en bro å vägen emellan Lilla Ambos och Jufves i Väte socken; och måndagen 7 en bro å vägen emellan Buters och Enbjenne i Hogrän socken.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Oktober 1892
N:r 166

Publicerat

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kömmunernas inom Gotlands län inkomster under 1890 — de senaste uppgifter som i detta fall föreligga — uppgick till 499,299 kr., af hvilka 312,685 kr. belöpte sig på landskommunerna och 186,614 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af inkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyror, arrenden, räntor och dylikt endast 5.0 procent af alla inkomsterna för landskommunerna i länet, men 35.2 procent för Visby. Kommunalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 69.1 procent för de förstnämda, men med blott 50.3 procent för Visby. Statsbidragen uppgå till 17.0 procent för landskommunerna, men stanna vid 3.0 procent för Visby, hvaremot utskänknisgs- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3.0 procent, men stiger för stadskommunen till 11.8 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom länet till 491,340 kr., af hvilka 314,141 kr. föllo på landskommunerna och 177,199 kr. på Visby. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 7,959 kr. På Visby var öfverskottet 9,415 kr. medan deremot landskommunerna visade en brist af 1,456 kr.
Af de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgifter än inkomster Rone och Hangvar främst med en brist för hvardera af omkring 8,000 kr. samt Vestkinde, Tingstäde och Hall med hvardera omkriog 1,000 kr. Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 100,138 kr. eller 32.1 procent, till folkskolan 145,984 kr. eller 46.5 procent, till fattigvården 42,007 kr. eller 13.4 procent, till sundhetsvård 7,969 kr. eller 2.5 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,358 kr. eller 1.2 procent För Visby uppgick utgifterna för kyrkliga ändamål till 12,985 kr. eller 7.3 procent, till folkskolan 19,379 kr. eller 10.9 procent, (till fattigvården 25,560 kr. eller 14.4 procent), till sundhetsvård 5,481 kr. eller 3.0 procent samt till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 46,797 kr. eller 26.4 procent.
Med hänsyn till den kommunala myndighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkstälts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 257,666 kr. och de å kommunalstämma 56,475 kr., hvaremot inom Visby endast 21,520 kr. beslutits å kyrkostämma, men 155,679 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde den ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande rum mellan landsbygd och staden. På landsbygden utgjorde nämligen, som beslutits af kyrkostämmorna, icke mindre än 78.9 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för Visby var endast 12.1 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämma beslutade utgifterna i hela utgiftsennman med endast 21.1 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 87.9 procent.
Vid 1890 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,827,979 kr., derat 950,076 kr. tillhörde landskommunerna och 877,903 kr.
Visby. Med hänsya till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar & landsbygden med 615,617 kr. på fastigheter och inventarier och 334,459 kr. uti fordringar och kontanta medel. I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 396,749 kr. och fordringar och kon: tånta medel till 581,154 kr. Tillgångarna i fastigheter utgjorde å landsbygden 456,243 kr. i folkskolehus 59,752 kr. i fattigvårdsanstalter, 7,532 kr., i sockenstugor, och 33,435 kr. i andra fastigheter eller inalles 556,962 kr.
I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endast stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myndigheterna Dessa uppgingo för länets landsbygd till 1,738,279 kr. i kyrkor, 701,199 kr. i ecklesiastika boställen m. m. samt 63,619 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 851,812 kr., deraf för landsbygden 115,848 kr. och för Visby 735,964 kr.
Skulden för landskommunerna var vid årets början 107,189 kr., hvadan skulden under året ökats med 8,659 kr. eller 8.1 proc. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån utgjorde 9,874 kr. med hvilken summa de förra öfverstego de senares belopp. Af enskilda landskommuner hade Hemse den största skulden eller 16,752 kr., dernäst Vänge med 14,320 kr., Hejdeby med 7,603 kr., Othem med 6,653 kr. samt Hangvar med 6,517 kr. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Veskinde, Bro, Källunge, Vallstena, Martebo, Lummelunda, Boge, Fleringe, Bunge, Norrlanda, Ganthem; Halla, Viklau, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Mästerby, Hejde, Hamra, Sundre, Hafdhem, Näs, Eke, Silte, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skuldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillningen. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelen i kommunernas skuldbelopp kr. 2:62 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 103:65 alltså en ganska betydlig skilnad mellan lande- och stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgåogarne fördela sig högst olika, nämligen med kr. 21:48 pr invånare å landsbygden och kr. 123:64 i Visby, kommer behållningen att stanna vid kr. 18:86 för landsbygden, men uppgå till kr. 19:99 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarna utgjorde skulderna samtidigt 12.2 procent för länets landskommuner och 83.0 procent för Visby. Fördelas landskommuneroas skalder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 43 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bovillningen utfaller med kr. 51:1.
Kommunernas behållning, eller det belopp, som återstår, sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet tilll 876,167 kr. deraf 834,228 kr. för landskommunerna och 141,939 kr. för Visby.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Juli 1892
N:r 113

Publicerat

Biskopsvisitation

förrättades i lördags och i går i Sjonhems och Viklau församlingars pastorat, dervid biskopen i förrättningen biträddes af kontraktsprosten Budin.
Viklau församlings kyrka besigtigades på lördagen samt befans tarfva åtskillig reparation. Kyrkorådet beslöt hos församlingen hemställa, att sådan måtte verkställas sedan den nya folskolebygnaden blitvit uppförd, i alla händelser inom de närmast följande 6 åren. I sammanhang med reparationen skulle föreslås att den nu förbygda södra portalen måtte öppnas, läktaren änåras och utvidgas samt orgelharmonium inköpas. Utalades förhoppning om värmeapparaters anbringande i kyrkan redan till nästa vinter. En med runinskrift försedd häll, förut använd till trappsteg vid korportalen, hade flyttats i skyddadt läge. — Kyrkogården befans i godt stånd. Muren vore dock bristfällig. Kyrkorådet ville föreslå dess ombygnad eller ersättande med jernstaket. Planteriogen på kyrkogårdens norra sida skulle kompletteras. — Meddelades att helgemålsringning skedde onsdag, fredag och lördag.
Inspekterades Viklau församlings folkskola. Undervisningen hade skötts tillfredsställande. Särskildt i fråga om modersmålet ville dock biskopen påvisa vigten af att undervisningen icke anlades på bredden utan i stället borde framhållas och inpräglas endast det hufvudsakliga.
I trädgårdsskötsel hade undervisning meddelats, deremot ej i slöjd, i följd af brist på lokal, något som snart komme att afbjelpas i och med det nya folkskolehuset, som skulle uppföras före 1 Sept. 1893. Fortsättningsskola hade på senare tid en kortare tid af vårterminen hållits i form af repetitionskurs. I fråga om skolgången befunne sig församlingen på medellinien inom norra inspektionsområdet. Sockenbibliotek fans med årligt anslag af 12 kr. samt anlitades någorlunda flitigt. Söndagaskola leddes i god och kyrklig anda af församlingens skollärare.
Jämväl Sjonhems kyrka tarfvade reparatiop, närmast en inre. Allt skäl vore antsga, att intet hinder för utförande af en sådan skulle möta från församlingens sida, sedan man hunnit hämta sig efter det kostsamma laga skiftet, inom de närmaste 6 åren. Kyrkorådet ville göra hvad på det ankom äfven i fråga om öppnandet af södra portalen, värmeledniovgs anbrivgande, uppförande af läktare m. m. Kyrkogården, väl hållen lemnade tillräckligt atrymme. En vapprydande trätrappa å densamma till sakristians vind beslöts skola med första borttagas. — Ny, vacker messkrod, gemensam för båda församlingarna hade sedan visitationen 1885 anskaffats.
Undervisniogen i Sjonhems folkskola hade likaledes varit god. Rörande modersmålet gjordes enahanda påpekande som i Viklan. I trädgårdsskötsel, men ej i slöjd bade undervisning meddelats. Om sådan undervisnings anordnande skulle framställning göras. Fortsättningsskola hade upphört af brist på besökande. På framställning af biskopen ville skolrådet dock föranstalta om dess återupptagande. Småskola hade af brist på lokal ej kunnat anordnas, men skolrådet ville se till hvad i detta afseende kunde göras. Skolgången var ungefär densamma som i Viklav. Sockenbibliotek fans icke. Sedan biskopen påvisat vigten af att under en tid, då läslusten allt fort stegrades och fara alltså vore för handen, att denna i dålig och skadlig literatur sökte sin mättnad, en god och sedlig sådan funnes till hands, ville skolrådet göra vederbörlig framställning om fuedels anvisande och årligt underhåll till sockenbibliotek. VSöndagsskola hölls.
Kyrkornas och skolornas såväl arkiv som inventarier och räkenskaper granskades och föranledde ej anmärkning. Ministerialböckerna voro med ordning och noggranbet förda.
I går höll biskopen efter högmessognadstjensten tal från altaret samt samtalade med såväl nattvardsbarnen som äldre församlingsmedlemmar. Vid derpå \’hållen kyrkostämma meddelades pastorsembetsberättelse, som innehöll:
Den allmänna gudstjensten besöktes ordentligt. Husandakten öfvades någorlunda allmänt. Det sedliga tillståndet vore i allmänhet godt inom båda församlingarne. Dryckenskapslasten vore nästan borta. Inom Sjonhem hade sedan 1885 fem oäkta barn blifvit födda. Bibelförklaringar höllos en och anran gång. Nattvardssamtal brukades. Konfirmationsundervisning hölls hvart annat år. Sedan många år hade inom Sjonhem funnits metodister och under de senare åren hade äfven baptismen inkommit, sedan inom Halla ett baptistkapell uppförts. Dock hade blott ett fåtal församlingsbor anslutit sig till dessa båda sekter. Andra separatister funnos ej i pastoratet. Den allmänna välmågan inom Sjonhem hade på senare åren till följd af laga skiftet betydligt aftagit.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juli 1892
N:r 100

Publicerat

Ersättning för ståndskog

i sammanhang med ägoutbyte mellan Halla sockens fjerde skifteslag samt samma sockens tredje och Viklau sockens första skifteslag skall gäldas af J. V. Smedberg Möllbos i Halla, med 112 kr. af J. Jonsson, Broa med 2 kr., af L. Pettersson, Lilla Vikers med 6 kr. 50 öre och af O. Johansson, Stora Vikers med 18 kr.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Januari 1892
N:r 15

Publicerat

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 Dec. 1891.

Stenkumla: födda 9 (4 m. 5 q.); döda 6 (5 m. 1 q.); inflyttade 27 (18 m. 9 q.); utyttade 55 (33 m. 22 q.); vigde 5 par; folkmängd 414; minskning 25.

Träkumla: födda 2 m. döda 2 (1 m. 1 q.); inflyttade 12 (4 m. 8 q.); utflyttade 19 (9. m. 10 q.); vigde 3 par; folkmängd 214; minskning 7.

Vesterhejde: födda 12 (8 m. 4 q.); döda 9 (4 m. 5.); inflyttade 72 (34 m. 38 q.); utflyttade 49 (21 m. 28 q.); vigde 2 par; folkmängd 486; ökning 26.

Ejsta: födda 9 (6 m. 3 q.); döda 13 (7 m, 6 q.); inflyttade 31 (19 m. 12 q.); utflyttade 30 (18 m, 12 q.); vigde 5 par; folkmängd 608; minskning 3.

Sproge: födda 8 (4 m. 4 q.); döda 1 q.; inflyttade 11 (6 m, 5 q.); utflyttade 15 (7 m. 8 q.); vigde 3 par; folkmängd 369; ökning 3.

Levide: födda 11 (8 m, 3 q.); döda 9(5 m. 4 q.); inflyttade 24 (8 m. 16 q.); utflyttade 20 (7 m, 13 q.); vigde 3 par; folkmängd 576; ökning 6.

Gerum: födda 2 (1 m. 1 q.); döda 3 (1m,. 2 q.); inflyttade 4 (2 m. 2 q.); utflyttade 9 (5 m. 4 q.); vigde 1 par; folkmängd 166; minskning 6.

Sanda: födda 9 (6 m. 3 q.); döda 10 (6 m, 4 q.); inflyttade 56 (24 m. 32 q.); utflyttade 55 (23 m. 32 q.); vigde 4 par; folkmängd 828; ökning 7.

Mästerby:, födda 5 (2 m. 3 q.); döda 6 m, 4 q.); inflyttade 35 (19 m. 16 q.); utlyttade 37 (25 m. 12 q.); vigde 3 par, folkmängd 392; minskning 0.

Vestergarn: födda 7 m.; döda 7,(5 m. 2 q.); ivflyttade 30 (14 m. 16 q.); utflyttade 33 (15 se 18 q.); vigde 2 par; folkmångd 340; minskning 3.

Vall: födda 3 (1 m, 2 q.); döda 5 (2 m. 3 q.); inflyttade 22 (18 m. 9 q.); utflyttade 27 (10 m. 17 q.); vigde 1 par; borgerligt äktenskap 1 par; folkmängd 283; minskning 7.

Hogrän: födda 5 (3 m. 2 q.); döda 6 (2 m. 4 q.); inflyttade 29 (13 m. 16q.); utflyttade 23 (14 m. 9 q.); vigde 1 par; folkmängd 325; ökning 5.

Fårö: födda 25 (9 m. 16 q.); döda 13 (10 m. 3 q.); inflyttade 33 (17 m, 16 q.); utflyttade 63 (34 m. 29 q.); vigde 4 par; folkmängd 1,157 (541 m. 616 q.); minskning 18.
Församlingens äldste medlem fyllt 97 år.

Alskog: födda 12 (6 m. 6 q.); döda 5 (1 m. 4 q.); inflyttade 21 (7 m. 14 q.); utflyttade 20 (9 m. 11 q.); vigde 3 par; folkmängd 476; ökning 8.

Lye: födda 11 (7 m. 4 q.); döda 7 (5 m. 2 q.); inflyttade 11 (3 m. 8 q.); utflyttade 16 (6 m. 10 q.); vigde 1 par; folkmängd 291; minskning 1.

Hejde: födda 9 (6 m. 3 q.); döda 11 (6 m, 5 q.); inflyttade 38 (12 m. 26 q.); utflytta de 42 (22 m. 20 q.); vigde 4 par; folkmängd 606; minskning 6.

Väte: födda 7 (4 m. 8 q.); döda 9 (6 m. 3 q.); inflyttade 34 (19 m. 15 q.); utflyttade 27 (14 m. 13 q.); vigde 2 par; folkmängd 580; ökning 5.

Klinte: födda 29 (19 m. 10 q.); döda 14 (10 m. 4q.); inflyttade 127 (62 m. 65 q:); utflyttade 102 (47 m. 55 q.); vigde 2 par; folkmängd 1,228; ökning 40.

Fröjel: födda 15 (11 m. 4 q.); döda 3 (1 m, 2 q.); inflyttade 17 (8 m. 9 q.); utflyttade 28 (16 m. 12 q.); vigde 5 par; folkmängd 592; ökning 1.

Hafdhem: födda 14 (7 m. 7 q.); döda 9 1 m, 8 q.); inflyttade 19 (7 m. 12 q.); utflyttade 38 (21 m 17 q.); vigde 2 par; folkmängd 662; minskning 14.

Näs: födda 7 (2 m. 5 q.); döda 2 m,; inflyttade 9 (4 m. 5 q.); uflyttade 17 (7 m.
10 q.); vigde 0 par; folkmängd 405; minskning 3.

Vamlingbo. födda 14 (8 m, 6 q.); döda 7 (3 m,. 4 q.); inflyttade 18 (12 m. 6 q.); utlyttade 21 (8 m. 13 q.); vigde 7 par; folkmängd 749; ökning 4.

Sundre: födda 4 (2 m. 2 q.); döda 3 (1 m. 2 q.); inflyttade 10 (4 m. 6 q.); utflyttade 21 (6 m. 15 q.); vigde 1 par; folkmängd 219; minskning 10.

Hablingbo: födda 10 (8 m. 2 q.); döda 8 (4 m. 4 q.); inflyttade 13 (6 m 7 q.); utflyttade 30 (19 m. 11 q,); vigde; 4 par folkmängd 631; minskning 15.

Slite; födda 4 (3 m. 1 ad döda 1 q.; inflyttade 14 (8 m. 6 q.); utflyttade 18 (8 m.
10 q.);vigda 2 par; folkmängd 365; minskning1.

Sjonhem: födda 9; döda 6; inflyttade 12 utflyttade 23; vigde 2 par; folkmängd 318.

Viklau födda 2; döda 2; inflyttade 19; utflyttade 12; vigde 1 par; folkmängd 207.

Vänge: födda 9 (5 m. 4 q.); döda 11 (3 m. 8 q.); inflyttade 31 (16 m. 15 q.); utflyttade 55 (33 m. 22 q.); vigde 5 par; folkmängd 542; minskning 26.

Buttle: födda 4 q.; döda 8 (2 m. 4 q.); inflyttade 19 (9 m. 10 q.); utflyttade 21 (8 m. 13 q.); vigde 1 par; folkmängd 344.

Guldrupe: födda 3 (1 m. 2 q.); döda 6 (5 m,. 1 q.); inflyttade 9 (4 m. 5 q.); utflyttade 19 (7 m. 12 q.); vigde 1 par; folkmängd 281; minskning 3.

Martebo: födda 3 m.; döda 5 (3 m. 2 q.); infyttade 31 (13 m. 18 q.); utflyttade 37 (20 m. 17 q.); vigde 1 par; folkmängd 294; minskning 8.

Lummelunda: födda 10 (6 m. 4 q.); döda 10 (7 m. 3 q.); inflyttade 39 (16 m. 23 q.); utflyttade 54 (24 m. 30 q.); vigde 3 par; folkmängd 366; minskning 15.

Hejnum: födda 7 (3 m. 4 q.); döda 5 (2 m. 3 q.); inflyttade 27 (13 m. 14 q.); utflyttade 24 (11 m. 13 q.); vigde 2 par; folkmängd 317; ökning 5.

Bäl: födda 8 q.; inflyttade 20 (8 m. 12 q.); utflyttade 23 (11 m, 12 q.); vigde 1 par; folkmängd 204,

Dalhem: födda 8 (4 m. 4 q.); döda 6 (3 m. 3 q.); inflyttade 36 (17 m. 19 q.); utflyttade 40 (18 m. 22 q.); vigde 1 par folkmängd 489; minskning 2.

Ganthem: födda 5 (2 m, 3 vi döda 4 (1 m. 3 q.); inflyttade 18 (11 m. 7 q.); utflyttade 18 (8 m. 10 q.); vigde 2 par; folkmängd 289; ökning 1.

Halla: födda 5 (2 m. 3 q.); döda 2 (1 m. 1 q.); inflyttade 18 (12 m. 6 q.); utflyttade 17 (11 m. 6 q); vigde 1 par (borgerligt); folkmängd 215; ökning 4,

Grötlingbo: födda 14 (7 m. 7 q.); döda 5 q.; inflyttade 19 (8 m, 11 q.); utfyttade 24 (13 m, 11 q.); vigde 3 par; folkmängd 636; Ökning 3.

Fide: födda 5 (1 m. 4 q.); döda 5 (3 m 2 q.); inflyttade 7 (3 m. 4 q.); utflyttade 14 (5 m. 7 g.) vigde 1 par; folkmängd 314; minskning 5.

När: födda 17 (8 m, 9 q.); döda 17 (2 m. 15 q.); inflyttade 36 (18 m. 18 q.) utflyttade 36 (15 m. 21 q.; vigde 2 par; folkmängd 1077.

Lau: födda 10 (3 m, 7 q.); döda 3 (1 m. 2 q.); inflyttade 11 (6 m, 5 q.); utflyttade 24 (13 m. 11 q.); vigde 1 par; folkmängd 513; minskning 6.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1892
N:r 3

Publicerat

Dödsfall Margareta Elisabet Pettersson

Att den högste efter sitt allvisa råd, lördagen den 12 December kl. 1/2 9 e, m. plötsligt behagat hädankalla vår ömt älskade moder Margareta Elisabet Pettersson, i en ålder af 71 år, 8 mån, och 21 dagar; djupt sörjd och saknad af oss och flere barn samt slägt och många vänner, varder endast på detta sätt tillkännagifvet.
Sixarfve i Viklau den 14 Dec. 1891.
Vendla och Olof Pettersson.
Sv. Ps. 478.

\"\"

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 December 1891
N:r 196

Publicerat

Mönstring

med nr 182 Roma kompaniområdes beväringsmän kommer att försiggå på följande tider och ställen, nämligen:
Fredagen den 18 innevarande December kl. 10 f. m. i Roma, sockenstuga med beväringsmän från Roma. Björke, Follingbo, Akebäck, Dalhem, Ganthem, Halla, Sjonhem och Viklau socknar;
Lördagen den 19 i samma månad kl. 8 f. m, i Vall sockenstuga med beväringsmän från Vall, Hogrän, och Atlingbo socknar samt samma dag kl. 11 f. m. i Stenkumla sockenstuga med beväringsmän från Stenkumla, Träkumla, Vesterhejde, Eskelhem, Tofta och Visby södra landsförsamling.
Visby den 5 Dec. 1891.
E. A. Arnelius,
Befälhafvare för Roma kompaniområde.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 7 December 1891
N:r 190