Jordfästning

f. d. tullförvaltaren Friherre Filip Fritiof Vilhelm Åkerhjelms jordfästning äger rum i Adolf Fredriks grafkor torsdagen den 21 Sept. 1893 kl. 3 e. m.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 September 1893
N:r 147

Jordfästningar

ERNST JAKOBSSON.
Stuveriarbetaren Ernst Jakobsson, Visby, jordfästes i torsdags i Östra gravkapellet. Domkyrkoorganist Albert Sjögren spelade Fuga i d-moll av Fischer och fru Ella Olsson sjöng ”Långt bortom rymder vida” av Dahllöf. Efter ps. 332: 1-4 höll pastor Sven-Erik Pernler griftetal över orden i Joh, 17: 24 samt förrättade jordfästningen. Sedan sjöngs ps. 108: 1-4 och begravningsmässan samt ps. 557: 4-5, Fru Olsson sjöng ”Kom” av J. Jonsson och domkyrkoorganist Sjögren spelade Arioso av D. Olson. Sedan kistan sänkts till vila och de närmaste tagit avsked talade för Arbetarkommunen kommunalarbetare Söderström och pastor Pernler lyste frid över griften. Vid en minnesstund på Liljehornet talade pastor Pernler till de sörjande.

KARIN SANDBERG.
Fru Karin Sandberg, Visby jordfästes på fredagen i Östra gravkapellet. Akten inleddes med att domkyrkoorganist Albert Sjögren spelade Larghetto i Essdur av Thure V, Olsson och sedan man sjungit ps. 475: 1-2 och 5-6 höll pastor Sven-Erik Pernler griftetalet och utgick där från texten i Joh, 16: 22 om återseendets glädje. Efter jordfästningsritualen följde ps. 592: 1-3 och sedan utfördes begravningsmässan samt till sist ps. 125: 2-4. Albert Sjögren spelade när kistan bars ut ”Requiem” av Albert Runbäck. Sedan anhöriga och vänner nedlagt en vacker blomstergärd lyste pastor Pernler frid över vilorummet. Efteråt hölls en minnesstund.

EMMA SMEDBERG.
Fru Emma Smedberg, Prästbåtels, har jordfästs i Vänge kyrka. Före avfärden från hemmet hölls en andakt av prosten Erik Beijer och sedan vidtog akten i kyrkan med 592: 1-3 som inledningspsalm. Prosten Beijer höll griftetal över orden i Rom. 8:17 samt förrättade jordfästningen… Därefter följde ps120: 1-3, begravningsmässan och ps. 475: 5-6, Sedan kistan sänkts i familjgraven och de anhöriga tagit avsked nedlade pred. Henning Pettersson en krans från Vänge Lutherska syförening. Till sist följde fridsönskan och en psalmvers. Efteråt följde samling i hemmet, där prosten avslöt med en kort andakt och en psalm sjöngs.

HERMANNA STENBERG.
Fru Hermanna Stenberg, Vänge har jordfästs i Vänge kyrka, där samlingen ägde rum. Efter ps. 549: 1-2 höll prosten Erik Beijer griftetal över texten i Psaltaren 56: 4 ”Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig”. Sedan <jordfästningen förrättats sjöngs till sist ps. 66: 1-4, Sedan kistan sänkts till vila nedlades en vacker blomstergärd och till sist lystes frid över griften. Efteråt hölls en samling i Bygdegården, där prosten Beijer avslöt med en kort andakt.

NANE HULTGREN.
Till den sista vilan fördes på fredagseftermiddagen fru Nane Hultgren, Visby. Akten ägde rum i Östra gravkapellet, som var vackert smyckat med alla de blommor som sänts till den bortgångnas bår, och många vänner och bekanta följde henne också på den sista färden, Efter samlingen spelade domkyrkoorganisten Albert Sjögren Preludium i e-moll av Carl Nielsen och sedan spelade hamnbokhållare Nils Fredrikson Adagio av Schubert., Sedan ps. 138: 1-3 sjungits talade domkyrkokomminister Sten-Erik Wihlborg över texten i Apg. 1: 12-14 och förrättade jordfästningen. Akten fortsattes sedan med ps. 424: 6, begravningsmässan och ps. 590: 67, Hr Fredrikson spelade Gammal fäbodpsalm av Oskar Lindberg och när kistan bars ut spelades på orgeln Sursum corda av V. Åhlén. Gravsättningen ägde rum på södra begravningsplatsen och i spetsen för processionen bars Hantverksföreningens standar, som också paraderat i kapellet. Vid graven nedlades den vackra blomstergärden och bland de officiella avskedshyllningar som ägnades den bortgångna vid graven var kransar från Hantverksföreningens damklubb och från Vasa Orden. Pastor Wihlborg framförde ett tack för hedersbevisningen och man samlades efteråt på Skepparegillet.

ANNIE PETTERSSON.
I Eksta kyrka jordfästes på fredagen fru Annie Pettersson, som avlidit 90 år gammal. Under samlingen i den vackert dekorerade kyrkan utfördes stilla sorgemusik av fru Cally Dannborg, som sedan sjöng ”Det brister en sträng härnere”., Sedan följde ps. 287: 1-4 varpå prosten Erik W. Amér höll griftetal över texten i Joh. 17: 24 och förrättade jordfästningen. Efter den följde ps 125: 4-6 och sedan altartjänsten förrättats sjöngs ps 21. Fru Dannborg sjöng ”Jag har hört om en stad” och sedan fördes kistan ut och sänktes i vilorummet. De anhörigas tack till den bortgångna framfördes av svärsonen ombudsman Arne Johnsson och vidare nedlades kransar från Eksta Lutherska syförening av fru Elin Cedergren samt från Eksta Röda Korskrets av prosten Amér.Kransnedläggningen avslöts med en psalm och fridsönskan. Efteråt samlades man i Eksta bygdegård kring minnet av den bortgångna, en av de många småländska betflickorna som i slutet av förra seklet kom till Gotland och fann sig till rätta här.

OTTILIA JOHANSSON.
I Hangvars kyrka jordfästes på fredagen fru Ottilia Johansson, Under samlingen utfördes stilla orgelmusik av fru Mary Andersson och sedan sjöng fru Bojan Johnsson ”Långt bortom rymder vida” av Dahllöf. Sedan ps. 472 sjungits höll komminister Sven Stibe griftetal. från texten i I Moseboks 28 om Jakobs dröm och sammanfogade denna text men den bortgångnas älsklingspsalm ”Närmare Gud till dig” i’ den personliga minnesanteckningen över en god och älskad människa. Efter jordfästningsritualen följde ps. 458: 2, varpå följde altartjänst samt till sist ”Närmare Gud till. dig”. Fru Johnsson sjöng därefter ”Jag är främling” och sedan bars kistan ut under orgelmusik och klockringning, Många grannar och vänner följde den bortgångna och nedlade en rik blomsterhyllning till hennes minne. Efteråt samlades man i Bygdegården, där pastor Stibe talade.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 juni 1965
N:r 128

En högtidlig jordfästning

förrättades i onsdags middag i Bromma församlings kyrka, då de jordiska qvarlefvorna af lektorn vid k. sjökrigsakolan Georg Gustaf Fritiof Alfvegren vigdes till. den sista hvilan. Den lilla kyrkan var synnerligen vackert dekorerad med eranar och envar, bland hvilka hvita kallor voro instuckna. Sedan den med en mängd vackra kransar, en gärd af vänskap och tacksamhet, prydda kistan under tonerna af en sorgmarsch nedsatts på en katafalk, ordmade sig den talrika processionen, i hvilken märktes kommendörkaptenerna Hägg och Nissen, ett antal andra officerare vid flottan; sjökrigeskolans samtliga lärare och ett stort antal af dess elever. Sedan ps. 452 v. 1 derpk afsjungits, trädde kyrkoherden, teol. kand. H. G. Jansson, fram till båren och erinrade i vältaliga ordalag om den bortgångnes vackra lifsgerning, som i förtid brutits. Derefter förrättades sjelfva jordfästningen i rituslenlig ordning, och de sedvanliga begrafningsbönerna lästes, sedermera sjöngs andra versen af samma psalm, hvarpå en dubbel mansqvartett ur Snadbybergs allmänna sångkör uppstämde Vid grafven och Aftonklockan af Abt. Under orgelns toner bars kistan derpå af 8 bland krigsskolans äldre elever ut. att sänkas i jordens sköte. Vid grafven gaf kommendörkapten Hägg i högstämda ordalag uttryck åt den stora sympati den hädavgångne under lifstiden vetat att tillvinna sig genom sitt öppna och redbara väsen samt uttalade till sist å egna och kamratsrs vägnar en tack för god vakt till den nitiske läraren.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 15 April 1893
N:r 58

I Endre kyrkogård

sänktes i går e.m. just som solen gick ned stoftet af aflidne bankdirektör Kolmodin. Han hvilar der bredvid sina föräldrar och sin hustru.
Jordfästningen igår, som ägde rum efter gårdagstidningens tryckning, förrättades at bisk. v. Schéele, som derunder anstälde en längre dödsbetraktelse under anknytning till 1 Moseb. 32 k. 9 och 10 verserna. Talaren, som derunder fann anledning uppdraga en del jämförelsepunkter mellan den aflidne och den gamle patriarken Jakob såväl under lefnadens middagshöjd som met dess afton, uttalade dervid som sin uppfattning att den härsofne trots brister och misstag var en man som få.
Kistan var alldeles betäckt med kransar, hvar-bland märktes sådana från vänrerna i Riksbanken, från landshöfding och fru Poignant, från familjen Walderström, från Helny och Gustaf Bolling jämte en mängd andra enskilda personer, som med den eflidne stått i närmare beröring.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 Mars 1893
N:r 36

Till den sista hvilan

har i dag på middagen förts stoftet efter aflidne bankdirektör Gustaf Kolmodin. Jordfästningen, som ägde rum i domkyrkan, förrättades af biskop von Schéele. I den långa begrafningsprocessionen märktes stadsfullmäktige, riksbankens styrelse och tjenstemän, medlemmar af åtskilliga andra korporationer, som den aflidne tillhört, samt Visby arbetareförening, hvaraf direktör K. var en mångårig medlem.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Mars 1893
N:r 35

Om postmästare Keys

jordfästning trettondagen mäla vesatervikstidningarna:
Liket anlände på fredagsmorgonen med ångaren Klintehamn till Horns brygga, derifrån det direkt fördes till grafkapellet i Vestervik i hvilket vid 1/2 1-tiden ett antal den afidnes fränder och vänner infunno sig med blommor och kransar. Kapellet var klädt med friskt granris.
Sedan begrafningsakten afslutats, fördes den med dyrbara kransar och blommor rikt smyckade kistan till familjegrafven, deri den aflidue nedsänktes bredvid sin förut bortgångna maka. Jordfästningen förrättades af pastor Villers, som, förrän den vid den öppnade grafven samlade processionen satte sig irörelse, frambar den bekanta bibliska fridshelsningen: »Salige äro de döde, som i Herren dö».
I processionen märktes flere den aflidnes barn, kammarjunkaren frih. Raab, borgmästaren Ahlmark med fru m. fl. Derjämte bade en myckenhet åskådare infunnit sig för att åse begrafningen.
Bland de kransar som prydde kistan märktes en från Kamrater i andra kammaren och en annan från Karl Ekman »med tack för mångårigt samarbete och för trofast vänskap»; kransar hade vidare kommit från andra riksdagsvänner såsom Gustaf Kolmodin, Gustaf Sparre m. f., från A. de Maré samt från en mängd andra, både slägtingar och vänner.
En stilla, högtidlig stämning, hvilade såsom sig bör, öfver den enkla men högtidliga akten.
Från några bygnader, deribland jernvägestationer, hade hissats flagga på half stång.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 9 Januari 1893
N:r 5

Till den sista hvilan

invigdes i dag på middagen stoftet af aflidne auditör Suno Engström, Det långa sorgetåget, i hvilket deltog landshöfdingen, medlemmar af stadsfallmäktige, jernvägsstyrelsen, lasarettsdirektionen och bankstyrelsen afgick från sorgehuset kl. 2 ut till nya kyrkogården, der jordfästningen i kapellet förrättades af domkyrkokomminister Ronqvist. Flerstädes har flaggats på halt stång.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 Oktober 1892
N:r 165

Högtlidlig var den jordafärd

som igår middags bestods den vid Ihre i onsdags drunknade artilleristen Oskar Andersson, Han följdes till grafven af hela artillerikåren paradklädd, och under tåget ut till nya kyrkogården spelade musikkåren en sorgmarsch.
Jordfästningen förrättades af regementspastor Söderberg, som till ämne för sin dödsbetraktelse valt orden ur Ebr. 13: 14: Ty vi hafva bär ingen varaktig stad, utan vi söka efter den tillkommande.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juli 1892
N:r 100

Adjunkten Berglunds begrafning

äger rum i dag kl. 1/2 5 e m. och åtföljes han till sitt sista hvilorum af allmänna läroverkets såväl lärare som lärjungar.
I sammanhang härmed kunna vi omnämna, att läroverkets rektor mottagit ett i Visby afstämpladt bref med inneliggande 10 kr. och undertecknadt en för adjunkt Berglunds nit och välvilja tacksam målsman, hvari afsändaren anhåller att rektor vid afslutningen i vår som minne af adjunkt Berglund ville som ett eller två premier utdela da inneliggande penvingarne. Brefskrifvaren säger sig föredraga detta sätt att hedra den aflidnes minne framför att lägga en krans på hans kista.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Mars 1892
N:r 39

Från landsbygden.

Vamlingbo, 9 Febr.
Jordfästning. Sistlidne söndags e. m. jordades å Vamlingbo kyrkogård stoftet at aflidna fröken Natalie Pantzarhjelm (syster till kommendör L. Pantzarhjelm), som sedan några år varit bosatt i härvarande prestgård. Enkel och flärdfri, var hon alltid god emot de fattiga, och flera än ett medellöst barn har fått både kläder och vård från hennes band. Ifrig skolvän, deltog hon ofta i skolflickornas slöjdundervisning i sällskap med lärarinnan. Som de fattigas vän, lär hon äfven i sitt testamente ihågkommit flera mindre bemedlade personer, arbetare och tjenare.

För ett ganska hotande olyckstillbud voro några åkande personer utsatta häromdagen, då de färdades landsvägen fram, förbi en i gång varande vädermjölqvarn, ty just som de resande voro midt för qvarnen, lösslets en del af vingen, hvilket med den hårda blåsten fördes rakt åt det ställe der våra resande befunno sig. Så hotande det än såg ut, blef dock ingen af personerna eller hästarne träffad af träspillrorna, som hveno ikring dem, Blott bakre delen af vagnen fick diverse påstötningar, hvadan resenärerna undsluppo helskinnade med blotta förskräckelsen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Februari 1892
N:r 22