Borgenärerna

uti hemmansägaren Oskar Ahlgrens vid Stenstugu i Barlingbo vid Gotlands norra bärads rätt anhängiga konkurs kallas att sammanträda åt stadsbotellet i Visby fredagen den 29 innevarande Maj kl. 11 f. m. för att öfverlägga och besluta i ärenden som boet och dess förvaltning röra, äfvensom att bestämma underhåll åt gäldenären och hans familj.
Bro den 12 Maj 1891.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Med hänsyn till det öfvergångsstadium,

hvari Melinska skolan i Barlingbo befinner sig, har domkapitlet låtit bero vid den förklaring Barlingbo och Ekeby församlingars skolråd gifvit deröfver, att det spanmålsbelopp, som enligt vederbörande donationsbref anslagits till inköp at böcker och skrifmaterialier, som i synnerhet för de fattigas barn fritt borde vara att tillgå, och hvilket belopp, enligt k. brefvet 17 Nov. 1890 fortfarande skall i enlighet med donators föreskrift disponeras och redovisas, icke blifvit vare sig för år 1889 eller 1890 för ändamålet användt. Domkapitlet tillförser sig, att bestämmelserna rörande spanmålsbeloppet i fråga skola för framtiden noga iakttagas.

Borgenärna

uti hemmansägaren Oskar Ahlgrens vid Stenstugu i Barlingbo vid Gotlands norra härads rätt anhängiga konkurs kallas att sammanträda å stadshotellet i Visby fredagen den 29 innevarande Maj kl. 11 f. m. för att öfverlägga och besluta i ärenden som boet och dess förvaltning röra, äfvensom att bestämma underhåll åt gäldenären och hans familj.
Bro den 12 Maj 1891.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Folkskoleinspektörernasberättelser

för år 1890 har nu inkommit till domkapitlet.
Inspektören för norra inspektionsområder, kyrkoherde Odin omförmäler:
Skoldistriktens antal äro fortfarande 42, de egentliga folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2 (Akebäck och Kappelshamn) och småskolorna 24, alla fasta. Småskolornas antal ha ökats med 3 (Hejnum, Tingstäde och Rute) samt en ny klassafdelning i Visby småskola.
På landsbygden praktiseras ännu afdelningsläsning i 10 folkskolor till följd af brist på småskolor.
Utom de nämda undervisningsanstalterna ha under året 2 enskilda skolor (i Visby) och 6 fortsättningsskolor (Visby, Barlingbo, Follingbo, Gothem, Norrlanda och Sjonhem) — således 1 mindre än 1889 — och 8 repetitionsskolor varit anordnade. Af dessa sistnämda, som allt mer synas förlora sitt intresse, ha de i Källunge och Fole icke haft någon lärjunge.
Undervisniog i slöjd för gossar har meddelats inom 13 distrikt i 15 skolor, nämligen i Visby 2 samt 1 i Fole, Lokrume, Follingbo, Veskinde, Hangvar, Othem 2, Roma 1, Björke 1, Halla 1, Hörsne 1, Östergarn 1 och Guldrupe 1, således 3 flere än 1889. Derjämte har undervisning i handaslöjd för flickor meddelats i 14 skolor inom Visby, Barlingbo, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Endre, Stenkyrka, Tingstäde, Fårö, Lärbro, Othem, Boge, Roma och Dalhem.
I alla dessa undervisningsanstalter ha under 1890 varit anstälda 49 ord. folkskolelärare, 1 ord. lärarinna, 1 e. o. lärarinna, 2 biträdande lärarinnor, 2 lärarinnor i mindre folkskola, 2 småskollärare och 28 småskollärarinnor eller tillsammans 85, hvadan personalen under året ökats med 1 ord. lärare och 4 småskollärarinnor. Undervisning i slöjd har vanligen meddelats af skolornas egna lärare. Folkmängden, som förra året inom detta område nedgått till 28,376 personer, har under 1890 ytterligare minskats med 83, hvaremot antalet i skolåldern varande barn, som 1889 utgjorde 4,137 under 1890 ökades mel 27. Af dessa 4,164 barn ha i folk- och småskolorna undervisats 3,600, i allm. läroverk och specialskolor 171, i enskilda skolor 78 och i hemmen 46. Saknat undervisning ha 266 barn, deraf 211 efter slutad kurs, 24 på grund af sjukdom och 31 af annan anledning. Om 3 barn från Fårö saknas uppgifter. I medeltal har på hvarje lärare kommit i folkskolun 49, i småskolan 26 barn.
Medelprocenten för skolgången inom området har utgjort 94,45 proc. Ehurn — säger inspektören — det ännu torde vara för tidigt att draga några slutsatser, vill det dock synas som om skolgångstatistiken och dess offentliggörande skulle medföra god verkan. Ofta är det ett fåtal barn som äro mycket försumliga.
Nytt skolhus har uppförts å Kappelshamn, reparationer ha unförts i Rute och Tingstäde. Ökad undervisningsmateriel har anskaffats på flere ställen.
Utgifterna för skolväsendet utgjorde under året 96,938 kronor 87 öre, hvartill staten bidrog med 29,717 kr. 62 öre. Hvarje barn har sålunda kostat staten 8 kr. 25 öre, distrikten 18 kr. 67 öre. Men om i denna fördelning medräknas utgifterna under året för lokaler, underhåll och inventarier, så blir distriktens kostnad endast 11 kr. 68 öre för hvarje barn.
Alla områdets skolor har inspektören under året besökt, likasom de enskilda skolorna, deremot icke fortsättningsskolorna. Under året ha utfärdats 14 utförligare promemorior och skrifvelser till olika skolråd.
— För södra området meddelar inspektören, kyrkoherde J. Uddin:
Skoldistrikten äro 42, folkskolorna 43, mindre folkskolarna 2, småskolorna 27.
Tillsammans med högre folkskolan i Klinte och Fridtorps skola är antalet inalles 74.
Lärarepersonalen var under år 1890 75 personer, deraf 39 ord. folkskollärare, 4 ord. lärarinnor, 1 e. o. lärarinna, 2 lärarinnor i mindre folkskolor, 1 småskollärare, 26 småskollärarinnor, 1 lärare i högre folkskolan oeh 1 lärarinna vid Fridtorp.
Fortsättningsskolor med statsanslag ha varit anordnade i Fardhem och Hablingbo.
Slöjdundervisning för gossar har meddelats i 14, för flickor i 23 distrikt.
Nytt skolhus har Rone anskaffat i Ronehamn för 8000 kr. Skolhusens antal är 51.
Antalet barn i skolåldern 31 Dec. 1890 var 3,318. Af dessa ha 3,069 under året undervisats, 240 deremot icke; om 9 barn saknas uppgifter.
Medeltalet barn för hvarje lärare var i folkskolan 49, i småskolan 22.
Medelkostnaden för hvarje barn var kr. 26:19; på hvarje person inom distriktet belöpte sig för folkskolväsendet kostnaden till kr. 2: 34.
Undervisningsmateriel hade under året inköpts för 1,299 kronor.
Inspektion har skett i alla distriktets skolor. s. k. kretsmöten ha hållits. Till skolråden utfärdades 26 promemorior i skolans angelägenheter.
Skolgången — säger insp. — tycka blifva bättre för hvarje år, hvadan skolgångsprocenten stadigt höjer sig. Medelprocenten i folkskolorna som år 1887 var 88,7 proc. uppgår 1890 till 94,5 proc., då ej sjukdom och naturhinder medräknas. Förhållandet är detsamma i småskolorna, der medelprocenten 1887 var 90, men år 1890 95 proc. Främsta platsen för 1890 intages af folkskolan i Sproge och småskolan på Burgsvik. Skamplatsen ha fortfarande folkskolan på Näs och småskolan i Lojsta. Dock har äfven i dessa förbättring inträdt. I Rone, Hablingbo och Silte har skolgången varit allt annat än berömlig, men det börjar ljusna äfven der. Inspektören påpekar vigten och nödvändigheten af att barnen vid frånvaro begära lof, och lägger föräldrarne på hbjertat att i detta afseende hjelpa skolan.

Från landsbygden.

Vamlingbo, 25 April.
En ganska skarp kyla har de senaste nätterna varit rådande härstädes i det att is till öfver en half tums tjocklek funnits på smärre vattensamlingar på morgnarne. Att höstsädet, som af den blida vårsolens strålar lockats till lif och grönska, lider af en sådan väderlek är icke tvifvel underkastadt, och flera landtmän som ännu icke börjat sin vårsådd ha blott helt betänkligt skakat på hofvudet och vänta på mera fördelaktig väderlek för sådden, fastän jorden för närvarande är fullt tjenlig för verkställande af densamma.

Olycksfall. Under arbete med nedrifning af ett gammalt ladugårdshus råkade en landtbrukare å Hallvards i förgår att falla ned från en ganska respsktabel höjd, dervid han skadade sig mycket illa, så att han måste intaga sängen, der han fortfarande är fjettrad utan förmåga att sjelf röra sig ur stället. Någon fara för lifvet lär dock ej förefinnas för den sextioårige mannen.

Att blifva »hemforslad» i likhet med en som gjort något galet, lär icke fallit den på Öland vistande båtskepparen Viderström från Sundre i smaken, ty då en af nämda kommans medlemmar häromdagen infann sig på ort och ställe för att »omhändertaga» den gamle var han — putz weg. Han hade nämligen i tid tagit sin Mats ur skolan och schappar i väg mot hemmet i »ensamhet», Enligt hvad som sedermera upplysts hade vår skeppare passerat Kalmar samma dag som hans »förare» fastän i motsatt riktning, och när den senare hemkom befann sig V. allaredan i skötet af sin familj i högöneklig välmåga.

Ronehamn, 28 April.
En laxfiskareflotta från Blexinge bestående af 27 båtar och 83 man har en tid uppehållit sig härstädes, der de erhållit lax till rätt stort värde. Och våra fiskare få bara se på, men det är icke mera än rätt. När en företagsam person för några år sedan köpte båt och garn samt förbyrde en laxfiskare för att lära dem konsten att fiska lax, ville ingen följa med ens för att få undervisning. Derför är det nu som det är. Man trodde väl då att det ej funnes lax i sjön. En båt har i natt fått nio laxar och, om det varit på annan ort, representerande ett värde af 200 kr., men bär blire det naturligen mindre.

Konfirmation med nattvardsbarnen hölls hölls härstädes i fredags, och nattvardsgång i söndags. Om onsdag håller pastor Youngberg atskedspredikan, hvarefter han alfyttar till Barlingbo.
Till Barlingbo mejeri afflyttade nu i dagarne äfver den härvarande mejerskan, som varit bär sedan mejerieta början härstädes.

Plötsligt dödsfall inträffade häromdagen, då en bustru till en baptistpredikant efled, Hon var kraftig nog att kunna mjölka korna på qvällen, ehura hon kände sig illamående. R. Kl. 10 sade hon, att nu trodde hon sig lefva endast två timmar till. Mannen ville ej riktigt tro detta, emedan hon satt vid kakelugnen, men kl. 12 var hon ett lik. Ringning i kyrkan har, på begäran, ej företagits och hon lär skola begrafvas utan prest. Man tror sjukdomen var lunginflammation.

Såningen pågår nu som bäst alla dagar under varm väderlek och jorden är ganska torr och lucker.

Vamlingbo, 27 April.
Nykterhetstalaren A. P. Nordqvist från Ångermanland höll sistlidne lördagsafton, inför ett hundratal personer, ett utmärkt föredrag i missionshuset härstädes. Föredraget, som åhördes med stort intresse, afslöts med vår svenska psalmboks sista psalm, hvarefter de närvarande an att ingå i »södra Gotlands nykterhetsförbund» hvars syfte och ändamål förklarades. En och annan af åhörarne inskref sig sedermera som ledamot i nämda förbund.
För omkring ett tiotat år sedan lär en förening i samma syfte verkligen blifvit bildad härstädes, men som den vann föga tillslutning, dog den i barnaåren.

Sundre, 28 April.
Också en »olyckshändelse». Ett i trakten bosatt arbetarefolk, som befinner sig i tämligen skrala ekonomiska omständigheter, hade häromdagen legt några arbetare för att uppföra ett litet ladugårdshus. Som sjelfva be stadsspisen befans vara för liten att verkställa dagens matlagning uti, bade far sjelf kommit på den ljusa idéen att uppföra en provisorisk eldstad ute på gården, der mor dagen i ända »höll hus» med sin kokattiralj bäst hon kunde. Sedan arbetet för dagen var afslutadt, skulle värdfar sjelf inforsla den »stora kitteln> som innehöll ärtvällingen till aftonvarden, i boningshuset, dervid kitteln stjelpte och innehållet rann ut öfver både gård och gubbe, hvarefter han i sin häpenhet öfver olyckan snafvade och föll hufvadstupa i den brännheta kitteln. Omsider lyckades det honom att komma »på rätt köl» igen, hvarpå han till allmän munterhet för arbetarne och drypande af ärtvälling, måste traska i väg till närmaste granngård för att förskaffa sig annan »supanmat».

Klinte, 27 April.
Hultemanska saken. Kyrkostämma har nyligen bållits härstädes af kontraktsprosten Budin, hvilken fått i uppdrag af domkapitlet att söka utreda, hurudant förhållandet egentligen vore mellan kyrkoherde Hulteman och församlingsborna. Dervid upplystes, att hvad eom egentligen lades kyrkoherden till last, var hans oginhet då det gälde att på annat än derför af honom bestämda tider, äfven om bebofvet var stort, utlemna ett nödigt betyg eller bevis. Vidare kyrkoherdens obenägenhet att döpa barn i föräldrarnes hem samt hans fodran att, der förrättning skulle ske annat än i kyrkan, erhålla skjuts af den som påkallade förrättningen. Såsom exempel på kyrkoherdens sätt att gå till väga omnämdes att han i kyrkan uppläst ett stämmoprotokoll hvari åtskilliga förkortningar användts vid utskrifningen, alldeles ordagrant, hvarigenom svårighet a sne att rätt fatta protokollets mening. Äfven hade kyrkoherden vid en stämma vid appropet af br Wöhler, som begärt ordet, flere gånger användt uttrycket »bränvinsproducenten Wöhler> eamt derefter i vredesmod, utan att förklara öfverläggningen afslutad eller hemställa om beslut, förklarat stämman upplöst.
Kyrkoherde Hulteman förklarade, att han, hvilket församlingens skollärare hvad dem vidkom vitsordade, alltid sökte tillmötesgå pastoratsborna med expeditionerna, men att han ansåg de officiella angelägenheterna böra gå före de enskilda. Eno feratedel af i församlingen efter hans ditkomst födda barn hade ban döpt i hemmet. Han förklarade, att han likväl ansåg sig ha rätt att hålla på kyrkan som dopplats. Der denna icke kunnat användas hade han erbjodit pretgården. Sin fordran på skjuts ansåg han vara laglig. Erkände att han uppläst ett protokoll på sätt som ofvan nämts. Titeln »bränvinsproducent» skulle han änna i dag använda å herr Wöhler, då denna titel ja vore med verkliga förhålldnidet öfverensstämmende.
Herr Wöhler yttrade sig upprepade gånger mot kyrkoherden, anseende sig ha berättigade orsaker till klagomål.
Hölls så förhör med kyrkoherden rörande det ofta nämda ryktet om hans osedliga förbindelse med en af de förut varande qvinliga konfirmanderna. Härom är eder korrespondent i tillfälle att meddela:
Hr Wöhler tillkännagaf, att han för lång tid sedan hört ryktet om kyrkoherden och flickan i fråga, men att han, då flickans fader på tillfrågan sagt det vara förtal, trott detta. Någon tid efteråt hade han under en resa till Vestergarn träffat flickan, då ban bedt att få göra henne en fråga. Han hade tillagt att hon icke vore skyldig honom något svar, men svarade hon, uppmanade han henne vid den lefvande Guden att tala sanning. Han hade derpå frågat henne, om det vore sant hvad ryktet talat om henne och kyrkoherden. Sedan hon förklarat att hon icke förstått frågan, hade hr W. närmare preciserat denna, hvarpå flickan sagt, att det vore sant.
Kyrkoherden skulle också för fe ha erkävt att han stod i förhållande till flickan, men tillagt, att det icke gjorde något, om detta komme ut, då biskopen fullkomligt kände hans familjeförhållanden, Då ryktena höllo i sig, gal hr W. efter för de allt starkare påtryckningarna och anmälde saken för domkapitlet.
Kyrkoherde Hulte man förklarade hela ryktet vara den nedrigaste lögn och åberopade dervid flickans under edens helgd afgifna intyg på, att intet osedligt förhållande existerat dem emellan, Pastorn sade sig ba bört hr Woöbler skulle yttrat, att om bara ryktet spreds bra skulle han avmäla kyrkoherden, Hr W.
försäkrade sig aldrig ba fält ett sådant yttrande.
Flickan, som det här bandlar om, påstod att hela ryktet vore en gemen osanning.
Hon hade ingenting bekänt för hr Wöhler, utan på hans fråga svarat, att om han for efter landsvägarne och tog upp eqvaller, vore hon inte den som svarade honom något. Hr W. påstod emellertid forttararde att flickan bekänt för honom, Kyrkoherden bestred att han någonsin gjort en sådan bekännelse som ofvan påbördats honom.
Sedan en qvinna, som skulle ha gifvit upphof till ryktet, förklarat, att hon för sin del icke ansåg detta rykte ha den ringaste grund, afslöts förhöret.
Och så stå sakerna för närvarande.

Barlingbo, 27 April.
Afskedspredikan hölls härstädes i söndags af kyrkoherde Sundblad, som i dessa dagar afflyttar till Garda. På aftonen hade pastoratsborna, till ett antal af omkring 70, inbjudit prosten Bergvall och kyrkoherde S, med fru till en afskedsfest i skolhuset, som var smyckadt med flaggor och grönt. Af flere talare tolkades församlingens tacksamhet mot kyrkoherden för hvad han varit för densamma icke blott i sin egenskap af prest, utan och för det goda han uträttat som menniska. Man skalle alltid minnas det goda förhålllande som rådt mellan pastorn och församlingsborna samt att genom honom församlingen fått till stånd sin nya folkskola, hvilken ansågs för en af de bästa och mest ÖRA inrättade på Gotland, Äfven hade genom hans bemödande den mångåriga frågan om Melinska skolan bragts till ett slut,
Efter gudstjenstens slut samlades Ekebyborna i sin sockenstuga och framburo till kyrkoherde Sundblad sin tacksamhet, hvarjämte till honom öfverlemnades några minnesgåfvor.

Förordnade

äro att tillsvidare från och med 1 Maj vara vice pastorer i följande pastorat: N. A. Youngberg i Barlingbo, K. G. Hasselberg i Endre, H. Beckman i Vestkinde, O. L. T. Brounéus i Hejnum, K. P. Kristisnsson i Rone samt tillsvidars från och med 18 d:s att vara pastorsadjunkt i Alfva K. J. Kjellner.

Auktion vid Busarfve i Barlingbo.

Måndagen d..23 dennes kl. 10 f.m. låta arfvingarne efter aflidne Joban Larsson vid Busarfve i Barlingbo genom offentlig auktion slutförsäja boets lösa egendom, som består af ett nytt tröskverk med skak och vindmaskin, ett parti klöfverblandadt hö och diverse sorters balm, en större gryta, kreatursbindsel, något bräder, en assu ranssprata m. m. med 3 månaders betalningsanstånd.
Henriksdal i Mars 1891.
J..N. WIMAN.

En bro

å landsvägen vid Hallvede gård i Dalhem socken kommer att omläggas 24 och 25 i denna månad, till följd hvaraf sagda väg blir ofarbar; i stället kan vägen tagas genom Barlingbo och Roma socknar.

Barlingbo mejeriaktiebolag

hade i måndags, såsom vi redan då i korthet omnämde, bolagsstämma, hvilken räckte i öfver sex runda timmar samt var besökt af ett 30-tal aktieägare.
Sedan direktör Gardell valts att leda dagens förhandlingar och kapten Broander utsetts att föra protokollet, gjordes yrkande derom, att styrelsens protokoller måtte uppläsas före styrelseberättelsen, på det man måtte kunna bilda sig något omdöme om, på hvilka grunder styrelsens berättelse hvilade, och beslöt stämman att så skulle ske.
Efter protokollens uppläsning föredrogs styrelseberättelsen. Af densamma framgick:
Under år 1890 hade inköpts 258,946 liter mjölk eller 34,859 liter mindre än under nästföregående år, beroende minskningen dels 2 knappare fodertillgång, dels derpå att en del aktieägare ej lemnat bolaget sin mjölk. At mjölken hade 1,278 liter försålts söt, 845 liter användts till sötmjölksost, 2,628 liter till halffet ost och 254,673 liter separerats för smörberedning. 10,078 kilo smör hade beredts och hade till hvarje kilo smör åtgått 24,9 liter mjölk. Mjölkåtgången hade dock varit mindre under senare delen af året, eller 22,82 liter, hvilket berodde på att numera kärningen och separeringen icke skedde samtidigt, — Mjölkpriset hade varit 7—8 öre litern för 14 proc. gräddhalt. Smörpriset hade varit omkring 10 öre lägre än föregående år. Lägsta priset var i Juli månad med 1: 49 för kilo mot 1: 80 året förut, samt högsta priset i November med 2: 10 mot 2: 07 samma månad 1889. Att oaktadt lägre smörpris resultatet blifvit så godt, som förut meddelats, ansågs bero på dels den större omsättningen af skummjölk, dels på den bättre skötseln af mejeriet. Skummjölkspriset bade varit 8 öre litern på Visby, skumosten bade sålts för 80—85 öre kilo den halffeta för 60—70 öre och sötosten för 1 kr. 1: 17, Mot slulet af året insattes pastöriserings- och äm i mejeriet, hvarigenom smöret blef både bättre och hållbarare, så att det t. o. m, betalats med 4 öre för kilo öfver Malmö högsta notering för finfint herregårdssmör eller 8 öre öfver högsta pris för mejerismör. — Svinskötseln hade under senare delen af året tagit fart genom att i Stockholm sälta lefvande grisar, hvilka, 8 månader gamla, betalts med 60—70 kronor.
Ur revisionsberättelsen meddelade vi redan i måndags utdrag. I sammanhang med densamma hade revisorerna påpekat:
att mejeristen och afgående mejerskan hade under Maj månad båda uppburit lön för méjeriets skötsel, hvilket tillskyndat bolaget en förlust af 30 kronor;
att vid mejeriet under året sålts 1,200 kg. smör efter kr. 1: 65 för kg. under alla månader, hvilket, efter noggrant ransakande af smörpriserna, revisorerna ansågo ha orsakat bolaget en förlust af 8 öre för kilo eller 96 kronor;
att af årets foderskörd, 3 häckar, endast en godtgjorts bolaget med ett värde af 18 kronor:
att priset på skummjölk icke hållits lika för alla köpare, samt
att tjenstepersonalens aflöningar syntes för stora i förhållande till arbetet och affärens storlek.
I afgifven skrifvelse återtogo nu på stämman revisorerna de gjorda anmärkningarna, då, enligt deras uppfattning, styrelsen med klara skäl ådagalagt, att hvad som anmärkts, gjorts till bolagets bästa.
Härmed var dock stämman icke nöjd utan fordrade att få taga anmärkningarne under ompröfning.
Hvad den första anmärkningen beträffar, förklarade styrelsen, att mejeristen under Maj månad gjort en studieresa till Skåne och hade det ej ansetts tillbörligt att för den skull, då resan skedde till bolagets fromma, beröfva honom aflöningen.
Stämman beslöt emellertid efter votering med 106 röster mot 42 att mejeristen skulle återbära det anmärkta beloppet, 30 kr.
I fråga om det åt direktör Gardell för 1 kr. 65 öre pr kg. sålda smöret hade revisorerna först nedsatt förlustbeloppet till 54 kr. och föreslogo nu att anmärkningen skulle slopas. Oråföranden förklarade att det ifrågavarande smöret sålts åt årskunder i Visby genom hans bemedling och att det icke, eburu prima vara vid omedelbar konsumtion, kunnat utän fara att försämra märket ha blandats med det till smörhandlare försålda smöret.
Hrr Viman och Sundblad ansågo ej denna förklaring tillfyllestgörande, utan yrkade den senare, att då ordföranden ej kunde visa att försäljningen under senaste året tillkommit på något som helst styrelsebeslut, utan egenmäktigt företagits af direktören, han måtte förpliktas att återbära det belopp, som bolaget genom denna försäljning till underpris förlorat Med 91 röster mot 57 blef detta stämmans beslut.
De öfriga anmärkningarne fingo, efter af styrelsen lemnade förklaringar, förfalla.
Härpå beviljades styrelsen ansvarsfrihet med inskränkning af hvad stämman besintit i ofvan anförda punkter.
Såsom reseersättning åt styrelsemedlemmarne beviljade stämman 20 kr. åt hvarje och åt revisorerna 5 kr., allt för år.
Ett styrelsens förslag att mjölkpriset alltid skulle bestämmas till 1/25 för liter af det för smöret gällande pris, så att när detta t. ex. betingade 2 kr. pr kilo skulle mjölken betalas med 8 öre litern, hänsköt stämman till styrelsens afgörande.
Åt bokhållaren anslogs en från direktörens skild lön af 300 kr. och direktören erhöll i arvode 100 kr. Beslöts upptagande af kreditiv å 2,000 kr.
I styrelsen återvaldes O. V. Nordström, Björkhage med 142 röster, H. Stenberg, Digeråkra, med 135, N. Svensson, Hexarfve, med 130 röster, kapten Broander, Källunge, med 128, samt nyvaldes kyrkokerde Sundblad efter direktör Gardell med 95 röster. Hr Nordström afsade sig och i hans ställe invaldes hr W. Klingvall, Vellarfve med 37 röster.
Till styrelsens ordförande, likasom sedermera till bolagets verkställande direktör, valdes kyrkoherde Sundblad med 99 röster.
Hr Sundblad protesterade efter valet mot något som helst ansvar för hvad föregående styrelse åtgjort och förklarade att, innan han åtoge sig ansvaret för bolaget, allt skulle vara af två ojäfviga vittnen revideradt och till honom öfverlemnadt.
Till ersättare i styrelsen utsågos landtbrukaren W. von Corswant och arrendator Andersson, prestgården.
Revisorer blefvo hrr J. N. Wiman och Pettersson Ardags.

Barlingbo mejeriaktiebolag

har i dag haft en bråkig bolagsstämma, som slöt med att, sedan revisorerna förklarat sig efter styrelsens förklaringar icke vidhålla gjorda anmärkningar, stämman likvisst beslöt att behandla samma anmärkningar, som skedde under en längre diskussion. Slutet vardt, att ny ordf. valdes efter hr Gardell, hvars plats istyrelsen intogs af kyrkoh. Sundblad.
Bolagets ekonomiska ställning visar:

Inkomster.

Utgifter.

Af behållningen 1,417 kr. 73 öre föreslog styrelsen att afsätta 450 kronor till reservfonden, att betala å aktierna 5 proc. ränta samt att resten afföres på inventarierna. Detta förslag bifölls.