Till komministerstjensten

i Fardhems pastorat har domkapitlet uppfört i första rummet v. pastorn i Hejde L. J. Åsberg, i andra v. pastorn i Hangvar M. A. Lindfors och i tredje v. pastorn i Öja H. Beckman.
— I första förslagsrummet till komministersbefattningen i Dalhems pastorat har uppförst ende sökanden v. pastorn på Fårö O. Jacobsson.
Till andra och tredje förslagsrummen har utsatts ny ansökningstid, som utgår å 23 dagen efter 22 dennes.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Juli 1885
N:r 59.

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrättens utslag vid slutsammanträdet i förgår uppgingo till tjugu.

Skogsliqvid vid laga skifte har, såsom förat nämts, Lars Johansson fordrat af August Kristiansson, J, Ronqvist m. fl. i Vamlingbo. Käromålet lemnades utan afseende. Johansson ålades betala 12 kronor till svarandena hvardera samt ersätta Ronqvist för lösen af protokoll och utslag.

Undantagsförmåner. Joban Hamberg, Nygårds, har yrkat att af Lars Frendin utfå allt hvad ett till Hamberg utgifvet födorådskontrakt bestämmer. Frendin hade efter Hambergs hustrus död lemnat endast hälften af hvad kontraktet föreskref anseende att manuen borde röja sig med hälften, sedan hustrun aflidit; Frendin hade för öfrigt velat hafva häradsrättens dom i saken för att få veta sin skyldighet. Frendin ålades utgifva allt hvad kontraktet föreskref, enär detta ej innehöll någon bestämmelse om minskning af födorådet vid endera makans död. I rättegångskostnader fick käranden utgifva tjugu kronor till svaranden,

Tvist om hästköp. I det förut omnämda målet mellan Georg Jakobsson i Gläfves mot Petter Larsson dömdes Larsson att med ed betyga, om han det gitte, att han ej bjudit eller utfäst sig att betala 77 kronor 50 öre för hästen.

För oloflig jagt har skomakare Olof Malmberg i Stånga åtalats af kronolänsman Svallingson. Sedan Malmberg aflagt honom ådömd ed, vardt han nu frikänd.

För snatteri dömdes ofvannämde Malmberg till tjugu kronors böter. Han hade nämligen från hemmansägare Malmström tillegnat sig fyra lass upphuggen ved, värderad till sex kronor. Malmberg ålades derjämte utgifva till Malmström 15 kronor för inställelse och 10 kronor till vittnen.

Förmyndareredovisning. Olof Nilsson; Bjerges i Garda, förpliktades att vid vite af femtio kronor till sin dotters nuvarande förmyndare Nils Nilsson, Aumuods i Burs, inom en månad från den tid utslaget vunnit laga kraft afgifva fullständig redovisning för det förmyndareskap han in ehaft. Olof Nilsson ålades derjämte utgifva tjugu kronor i rättegångskostnader till Nils Nilsson.

Med bösskott hade, såsom förut nämts, bondesonen Lars Österberg, Gläfves, och drängen Anton Lindel!, Heffride, saluterat sömmerskan Olivia Hermansson i Bara, då de efter en aftoppromenad skulle skiljas från henne, bvarvid ena skottet träffade henne i benet. Under målet har utredts, att Österbergs skott varit det träffande, hvadan Lindell frikändes trån ansvar ock ersättning. För att ouppsåtligen hafva vållat skadan, hvaraf följt lindrigare sjukdom, fäldes Österberg till tjugu kronors böter samt ålades utgifva till käranden två hundra kronor i skadestånd och 36 kronor i rättegångskostnader.

Angående bättre rätt till jord hafva Hans Pettersson, Halsarfve i När, m. fl. roteintressenter i Sjöpilts båtsmansrote nr 114 tvistat med August Uddenberg, Dalbo, till hvilkens hemman den omtvistade jordlägenheten Lintomthage hör. Rätten förklarade nämde roteintressenter äga bättre rätt än Uddenberg till nyttjande af jordlägenheten.

Fordringsmål. Jakob Rundlund i Etelhem förplistades att till Nils Jakobsson, Bara i Etelhem, genast utgifva kr. 883:37 jämte ränta från 22 April 1884 tills betalning sker.
— Landtbrukare Axel Virgin i Stenkumla ålades att till Gotlands mejeribolag för bristande betalning af tecknade aktier i bolaget genast utgifva 40 kronor jämte ränta, hvarjämte Virgin fick betala rättegångskostnader med kr. 24:61. 3
— Mellan e. o. landskanslisten M. Sjöholm i Upsala och kapten Ch. Hamberg har en längre tid ett skuldfordringsmål pågått om 1,000 kronor. Svaranden, som erkänt att han utgifvit de två förbindelser, hvarå krafvet stödde sig, vägrade dock intria dem, emedan de voro mer än tio år gamla och hau derjämte hade full motfordran. Rätten förklarade att Hamberg mot sitt bestridande ej kunde förpliktas till någon betalningsskyldighet, enär käranden ej styrkt, att kraft för hans fordran hos H. anstälts eller fordringens tillvaro för Hamberg annorledes tillkännagifvits inom tio år från förbindelsernas utgifningsdag. Kostnaderna i målet qvittades parterna emel!an.

I ärekränkningsmålet mellan Petter Klint, Qvie, och hustru Katarina Jakobsson ådömdes hustru J. edgång. Hon hade nämligen enligt ett vittnes utsago beskylt Klints hustra för att hafva klipt främmande får samt hade kallat Klintens för riktiga tjufvar.

I barnuppfostringsmålet mellan Johanna Matilda Jakobina Jakobsson och drängen Lars Mattias Söderman i Alfva ådömdes Söderman edgång.

För att hafva skadat ett träd voro Lars Bolin, Oskar Klint m. fl. instämde af J. P. Sandelius, Källgårds. Klint ådömdes edgång.

Angående utgifvande af ett köpebref m.m; hafva Nils Gö Nilsson i Jönköping och Hans Petter Hansson, nu bosatt i Stockholm; tvistat. Hansson hade nämlisen 9 Juli 1883 sålt 5/16 mantal. Petes i Öja till Nilsson; emellertid har Hansson vägrat utlemna köpebrefvet, emedan Nilsson ej hade fullgjort de åtaganden, hvartill han skulle hafva förbundit sig vid aftal parterna emellan om köp af annan fastighet. Rätten förklarade nu köpekontraktet gällande och Nileson i följd deraf vara ägare af 5/16 mantal Petes samt förpliktade Hansson att vid-200 kronors vite genast vid anfordran utgifva till Nilsson qvitteradt köpebref jämte nödiga åtkomsthandlingar.
Hansson, som dömdes till 50 kronors böter för uteblifvandeé från ett rättegångstillfälle, ålades derjämte ersätta Nilsson för rättegångskostnader med 500 kronor.

Skadeersättning hade nämde Hansson fordrat af Nilsson. Käromålet ogitlades såsom alldeles outredt och obestyrkt samt ålades Hansson betala Nilsson lösen för utslag.

Norra häradsrätten hade i förgår slutsammanträde för vårtinget.

I Amerika boende P. Magnusson hade instämt ingeniör P. O. Johasson, Diskarfve i Roma, med yrkande att Johansson måtte åläggas till käranden utgifva fem tusen dollar på grund af en Johanssons förbindelse å nämda belopp. Betalnivgsskyldighet för denna förbindelse hade Johansson dock åtagit sig först när en inteckning &å ett tusen dollar, löpande med tio procents ränta, blifvit infriad. Käromålet ogillades, enär ej visats att inteckningen infriats. Magnussons anspråk att utbekomma de rättegångskostnader, som högsta domstolen i Förenta Staterna tillerkänts honom, uuderkändes, enär amerikanska domar ej hafva exekutiv kraft i Sverige. Slutligen ålades Magnusson att till Johansson utgifva 75 kronor i rättegångskostnader samt lösen för protokoll och utslag.

För svekligt förfarande i sin konkurs:hafva, eåsom förut nämts, f. hemmansägare K.
Martin, Qvie, och dennes hustru åtalats af kronolänsman Håkansson på angifvelse af hemmansägare Lars Qviander, Barge i Martebo.
Enär det ej styrkis, att svarandena svikligen förskingrat egendom, ogillades ansvarspåståendet härutinnan. Åklagarens ansvarsyrkande för vårdslöshet mot borgenärer lemnades utan afseende, enär det ej tillkom åklagare att härför föra talan. Angifvarens anspråk på ersättning samt svarandenas ansvars- och ersättningsyrkanden ogillades likaledes.

För oloflig försäljning af öl fäldes Bernhardina Eklund vid Fårösund, instämd af kronolänsman J. Smedberg, till 25 kronors böter.

Fordringsmål. Handlande M. Levin i Visby har instämt hemmansägare Oskar Tomasson, Ålsarfve i Ardre, med yrkande att Tomasson måtte förpliktas till Levin utgifva lifstidsundantag, hvarmed 3/8 mantal Alsarfve var graveradt, hvilken fastighet Levin ämnat tillbyta sig af svaranden mot en gård i Visby. I målet har utredts, att, sedan käranden med Tomae Olsson, hvilken vid försäljning afnämda fastighet i Ardre till svaranden betingat sig och sin hustru lifstidsundantag, träffat det aftal att i stället för dessa undantag Tomas Olsson skulle af Levin bekomma en årlig ersättning af 400 kronor, Tomas Olsson befriat svaranden från förbinde!sen att lemna undantag. Ehuru det blifvit ådagalagdt att Tomas Olsson åt Levin öfverlåtit den af svaranden åt Olsson tillerkävda rätt till undantag, kunde svaranden likväl icke auses vara lagligen skyldig att utgöra nämda undantag till Levin, på grund hvaraf käromålet ogillades. Levin ålades betala Tomasson 84 kronor i rättegångskostnader.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1885
N:r 57.

Från landsbygden.

4 Juli.
Den omkomne båtskepparen
O. Dahlgrens båt bar nu ilandslagits vid stranden i Näs socken. Reliugarna voro inslagna äfvensom båtinveutarierna förkomna.

Nära döden
voro häromdagen två fiskare från Öja socken, den ene vid namn A. Liljegren, den andre K. F. Olsson. Båda hade tidigt begifvit sig ut för att torska. Den vestliga vinden, som allt mera tilltog, öfvergick till storm och försatte våra fiskare i en icke afundsvärd belägenhet. L. med sin båt dref sedermera i land i Lau socken; dock åtgick för den färden två och ett halft dygn. O. räddades medels hjelp från land, dock så att säga i elfte timman.

Strömmingfisket
vid de södra kusterna har i vår varit särdeles litet lönande. Torskfisket deremot har varit gynsamt, isynnerhet för Sundre och Vamlingbo socknar.

Näktergalen,
som eljes brukar hålla sig i trakten omkring Öja, har nu äfven varit hörd vid Gärvalds i Vamlingbo.

En jättelik man
hade man tillfälle att under sista exercismötet på Sandesrum i Grötlingbo få göra bekantskap med. Hans längd är vid 18 års ålder 6 fot och 9 tum. Som motstycke kan anföras en annan, en första klassens rekryt, som mätte knappa 4 fot.

Årets skörd
är föga lofvande. Då jag i går reste från Grötlingbo till Sundre, kunde jag ej annat än beklaga denna del af landet. Rågen har hvitnat. Af höet har en del brunnit bort, en del förvissnat. Man beklagar sig och man har skäl dertill. Ett vederqvickande regn kunde ännu mycket uträtta, blott det der med ej dröjer allt, för länge.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 7 Juli 1885
N:r 54.

Ett flygsandsfält i stället för åker.

Från Hemse skrifves till Gotl. Alleh.: Den s. k. Petesviken, belägen mellan Öja och Hamra kyrkor, urtappades förra året. Man trodde sig å den flere hundra tunlands vida sjöbotten erhålla en god åker, men man har i stället så misstagit sig, att hela bottnen nu är ett enda stort flygsandsfält, å hvilket den stoftfina sanden under den ständiga blåsten yr vildt och vida omkring. Torsdagen förra veckan var den djupa kanalen fullkomligt igenyrd af sand så långt man kunde skåda. Dritfvor hade bildat sig här och der och öfver en nära intill landsvär gen belägen äng, som troligen förut varit frodig, hade det gulhvita täcket så lägrat sig, att endast en del grästoppar kunde synas öfver detsamma. Allt företedde en hemsk och dyster anblick.
Närboende personer upplyste, att kostnadsförslaget i och för sjötappningen uppgått till 48,000 kronor, men i verklig: het hade kostnaderna blifvit ännu dryga re. Hela nejden var i bekymmer. Något hvar fruktade få sina åkrar och ängar öfveryrda af den rundtom vildt farande sanden, och flere åbor ansågos få gå från gård och grund i och för de till intet tjenande kostnaderna.
När meddelaren nämde torsdag gick genom den för ej länge sedan med en vacker sjö prydda nejden, var ett arbets lag nära landsvägen, der sjön förr slutat, sysselsatt med att ånyo upprensa kanalen. Sanden for vildt upp från skyfflarne. Hvartill arbetet skulle tjena, kunde väl ingen menniska begripa, ty strax efter dem yrde kanalen åter så småningom igen.
Om kronobetjeningen vidtagit några åt gärder i och för detta ledsamma och förderfbringande företag, hade vår meddelare sig ej bekant. Han anser dock sådana vara skyndsammast åf nöden, antingen så att man söker binda sanden eller: ock måste sjön ånyo fyllas med vatten.
Att sjösänkningar ofta misslyckas, är en känd sak, men ett sådant fall som detta, så kortsynt, har man väl sällan hört omtalas.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Juni 1885
N:r 49.

Många näktergalar

äro nu, skrifves till oss, anlända till trädgårdar och ängar omkring Öja och slå sina härliga drillar under qvällar och nätter, isynnerhet om himlen är mulen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Juni 1885
N:r 49.

Öja kyrka,

meddelar samme resande, som under förra året reparerades utan att dess gamla skönhet på något sätt skadades, företer nu en så ovanligt härlig anblick, att man säkerligen sällan så insom utrikes får skåda en dylik. De skönna pelarne och de smäckra kolonnerna, alla af rödaktig kalksten, med sina af buggen sådan bestående socklar, kransar och sidobågar, hvilka uppbära de nio sköna korshvalfven, den i vacker stil bygda läktaren, orgeln och kyrkans öfriga prydnader och klenoder, de härliga portalerna med sina rösten, kolonner, baldakiner, pilastrar och heliga bilder, det höga vackra med 20 gluggar försedda tornet, som skådas milsvidt omkring å land och tvänne sidor omgifvande haf, samt kyrkans i öfrigt prydliga skick, gör den utan tvifvel till en af de vackraste och märkligaste tempel Norden äger.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Juni 1885
N:r 49.

Rättegångs- och Polissaker.

För oredlighet och förskingring stod utgifvaren af tidningen »Gotlänningen» A. C. Stenmark igår tilltalad inför Visby rådhusrätt. Käranden, arbetaren N. M. Ihre, i Stockholin, förut bosatt å Gotland, företräddes genom ombud jur. kand. Karl Bergström. Ansvar yrkades derför, att svaranden förskingrat medel, som han för kärandens räkning inkasserat, och hvilka, sedan han ådömts betalning, icke kunnat utfås, enär han vid utmätningsförsök befunnits sakna tillgångar. I slutet af år 1883 instämde nämligen käranden Stenmark med yrkande, att S. måtte åläggas betala 260 kronor jämte ränta, hvilka han inkasserat för kärandens ränning. Stenmark förnekade då, att han erhållit något som helst inkasseringsuppdrag af käranden samt försenade målets afgörande i omkring tre månader genom att till domstolen sända i målet okunnigt ombud. Emellertid vardt han ålagd personlig inställelse och käromålet styrktes, hvarefter han dömdes att betala medlen, hvilken dope. sedermera faststälts af hofrätten och k. m:t.
Kärandens ombud anförde igår, att af de 260 kronorna nu återstode oguldna kr. 160:04 jämte ränta: och rättegångskostnader. Svaranden bestred icke ansvarsyrkandet, men anhöll om 14 dagars uppskof. Kärandeombudet yrkade dervid, att Stenmark måtte, vid hämtnings äfventyr åläggas personlig inställelse, enär han genom att ej iakttaga sådan under det föregående målet upprepade gånger fick detta mål uppskjutet och draget ut på tiden.
Rätten uppsköt målet till 15 dennes, då Stenmark vid 20 kronors vite skulle personligen infinna sig.

Stöld af pengar. Ogifta Emma Sofia Elisabet Pettersson Rehn och smedsdottren Hanna Endrell hade natten till 25 sistl. Maj jämte ogifta Hulda Norberg medföljt en kypare hem för att dricka punsch, dervid Endrell enligt hvad hon erkände infunnit sig äfven i osedlig afsigt. Under deras dervaro tillgrep Rehn en under mannens sängkudde liggande portmonnä med tjugu kronor i sedlar samt ur ett par på väggen hängande byxor fem kronor i silfver, hvilka sistnämda hon dock tappat på golfvet. Ur Rehns ficka tillgrep sedan Eudrell tio kronor, hvarjämte hon tillegnade sig 25 öre af de på golfvet tappade silfvermynten.
stulna pengarne hafva påträffats i deras hem.

För brottet dömdes Rehn till fyra månaders straffarbete och ett års vanfräjd utöfver strafftiden, samt Endrell till sju månaders straffarbete och två års vanfräjd. De häktades båda genast.
Rehn, född 1867, har varit straffad såsom försvarslös, är ännu ej konfirmerad och har pvyligen fått ett oäzta barn; Endrell, född 1866, har undergått bestraffoing för första resan snatteri, föröfvadt under nattligt besök hos en herre.

I våldtägtsmålet, förut närmare omnämdt, afkunnades igår dom. Artilleristen Karl Gustaf Vilhelm Jonasson frikändes från ansvar och ersättningsskyldighet. Jonassons ansvarsyrkande mot flickan Fedder underkändes.

Sedlighetsbrott. I målet mot f. fältmusikanten Karl Johan Fedder hördes igår åter ett vittne, hvars berättelse ej var till Fedders fördel, Utslag annan dag.

För våld mot drängen Karl Hjalmar Jakobsson vuro arbetaren Per Nyberg samt f. artilleristerna Johannes och Oskar Henriksson åtalade; å Jakobsson yrkades ansvar af svarandena, Vittnen berättade, att det varit bråk mellan dem, så att de alla ramlat omkull; Jakobsson hade fått några slag och blifvit anfallen. Målet öfverlemnades.
— Husbonden Karl Petter August Petters son, Kysings i Vall, hade med knuffar öfverfallit fånggevaldigern Rosvall, som äfven oqvädats. Vittnen styrkte käromålet. Utslag annan dag.

Olaqa bränvins- och maltdrycksutskänkning. I målet mot enkan Anna Maria Blom, förut omnämdt, upplyste åklagaren, att en Anna Gotberg, hvilket namn svaranden förut burit, år 1875 för dylik förseelse fälts till 60 kronors böter och ålagts utgifva utskänkningsafgift med 80 kronor. Svaranden kunde ej minnas något dylikt. Målet uppsköts.

Till edgång dömdes skomakare J. F. Viberg, åtalad för våld mot arbetare K. O. Norberg. Sedan det visat sig, om Viberg går eden elter ej, kommer slutlig dom att afkunnas i målet, i hvilket arbetarne Norberg cch Oskar Alstedt äfven äro svaranden, såsom förut närmare omnämts.

Barnuppfostringsbidrag yrkade ogifta Emma Österberg af kapten C. Hamberg; Svaranden nekade till faderskapet men förklarade sig villig att antingen inlösa barnet på barnhuset eller betala 5 kronor i månaden; Käranden fordrade minst 8 kronor i månaden, Två vittnen hördes, hvaraf det ena ej hade något af vigt att upplysa; det andra deremot hade en del omständigheter att berätta tydande på att svaranden varit förtroligare bekant med käranden.
— Skomakarearbetaren Oskar Johansson dömdes att enligt den förut omnämda purterna emellan ingångna för:ikningen betala barnuppfostringsbidrag till ogifta Matilda Olsson.

Olika domslut. Då laga skifte åren 1860 —75 öfvergick Öja socken å Gotland, bestämdes det, att ett bonden A. Öman Siffride tillhörigt brygghus af sten skulle utflyttas samt att denna utflyttning skulle verkställas af fanjunkaren G. M. Westberg, som vid skiftet härför erhållit ersättning i bättre jord. Westberg lät också uppföra brygghuset af kalksten; men på sådant sätt att stenarne endast lades å hvarandra, utan bindämne och utan att murbruk efteråt inslogs.
I anledning häraf tillerkände Gotlands södra häradsrätt Siffride rättighet att på Westbergs bekostnad låta uppföra ett tjenligt brygghus, hvars murar voro ut- och invändigt beslagna med murbruk, Svea hofrätt gillade detta domslut.
Då emellertid Siffride underlåtit att, såsom honom vederborde, vid murarnes uppförande eller omedelbart derefter tillhandahålla ämnen till murbruk, har högsta domstolen nu upp häft underdomstolarnes beslut och ogillat Siffrides talan.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 Juni 1885
N:r 44.

Till landstingsmän

för södra häradet omvaldes igår inför häradsrätten, som i närmare fyra timmar var sysselsatt med valet, nämdeman O. N. Bolin, Gandarfve i Alfva [24 röster], hemmansägare Johan Hägg, Hägvalds i Gerum [22], och fanjunkare O. Kahlström i Atlingbo [19]; nyvalde blefvo landtbrukare V. Wöh ler vid Klintebys [20] och hemmansägare Lars Pettersson, Hallbjens i Lau [19] efter postmästare Lagergren och nämdeman Pettersson, Burge.
Ersättare vordo J. Uddin, Ungbåtels i Stånga, O. Jakobsson, Skogs i Hejde, Olof Pettersson, Hallute i När, Anton Lagergren, Kyrkebols i Garda, G. Niklasson, Bjers i Löjsta, F. Hermansson, Hafvor i Hafdhem, och Karl Hägg, Petes.
Ombud hade ej infunnit sig från Visby södra, Vall, Vesterhejde, Träkumla, Tofta, Mästerby, Vestergarn, Väte, Klinte, Fröjel, Silte, Sproge, Öja, Sundre och Fide.
— Inför domhafvanden i norra häradet återvaldes till landstingsmän nämdemannen L. Granberg, Dalhem, [17 röster] hemmansägarne L. N. Eklund, Fole, [16] och O. L. Björkegren, Lärbro, [16], nämdem. O. Löfvenberg, Stenkyrka, [11] samt fanjunkaren A. Broström, Bro, [11] samt nyvaldes kapten K. T. Broander [15] efter L. P. Medin, Martebo.
Till ersättare utsågos de hittills varande nämdeman J. Arvidsson, Akebäck [13] hemmansäg. J. N Söderberg, Follingbo [12], nämdem. J. Johansson, Bäl [11] och A. Englund, Lärbro, [11], fanjunk. M. F. Gahne, Bäl, [9], hvarjämte på den efter kapten Broander ledig vordna platsen insattes landtbr. J. M. Larsson, Vestkinde, [9]. Tjagufem socknar voro representerade, och som bevis på behofvet af en folkhögskola kan nämnas, att vid första valet kasserades 4 och vid de senare icke mindre än 11 valsedlar.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 12 Maj 1885
N:r 38.