har ingåtts mellan husbondesonen Johan Niklas Jacobsson, Gräne i Väte, och husbonde dottern Maria Hansson, Ranarfve i Öja.
Hustrun är icke döpt.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 November 1894
N:r 180
Tjenstledighet
har beviljats kronolänsman Lindström i Öja till 1 Januari 1895; tjensten skötes till dess af komtorsskrifvare Svante Lindström.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 November 1894
N:r 180
Från landsbygden.
Södra Gotland, 28 Oktober.
Ett om stor råket vittnande hemfridsbrott utfördes en kväll i slutet af förra veckan hos en hustra Andersson i Öja socken (mannen vistas f. n. i Amerika) som ensam med en 10-årig son bebodde huset, De närmare detaljerna dervid har för Eder meddelare skildrats sålunda: Vid pass kl. 10 på kvällen, sedan de två, mor och son, gått till sängs, hördes helt plötsligt starka slag och sparkar på förstugudörren, då hustrun steg upp, gick ut och frågade hvem det var, och hvad för ärende den utanför varande personen hade. Till svar härpå hörde han en oredig röst yttra: Jag vill ha vatten, släpp in mig genast, Som hon genast anade att hon hade någon mindre nykter person vid dörren, nekade hon inträdet under förevändning att hon icke hade något vatten för tillfället inne, och tilläggande dessutom att hon ville ha hustred midt inatten, hvarefter hon åter gick in i soframmet då helt hastigt ett kratschande läte hördes och hon såg att en fönsterruta krossats. Förskräckt rusade pojken upp och ut genom en bakdörr på huset följd af sin förskrämda moder; de gjorde en omväg öfver en åker och sprungo så till närmaste granne der de bokstafligen slogo allarm. Familjen derstädes som så obehagligt blef störd i sin ljufva söma, blef naturligtvis äfven uppskrämd, när den omsider fick höra sammanhanget med och orsaken till det nattliga besöker. Värden i huset, som ej var så särdeles lättskrämd, tog sin son i sällskap och begaf sig i väg till platsen för det störande uppträdet, under vägen medtagande en annan granne; men väl komne dit fanno de allt tyst och stilla, intet ijud förmams någonstädes. Vid närmare efterseende fick man plötsligt syn på en person som med hufvud och ena armen innanför den krossade fönsterrutan i rammet och den öfriga delen af kroppen utanför fönstret i hängande ställning var djupt — insomnad. Naturligtvis blef nu mannen uppväckt samt tillfrågad hvad han tagit sig till då han sporde hvar han befann sig samt tillade derpi: nu ha mina kamrater sprungit ifrån mig och då skall jag väl lida för deras skull. Hans förklaringar tillfredestälde dock icke vederbörande som helt enkelt togo fridstöraren i kragen och föste honom till länsmannen midt i natten, då genast förhör i saken anstäldes, dervid det utröntes att hjelten i dramat var en dräng från en grannsocken som efter ett besök på »nobis» tagit för mycket till bästa af den svenska potatisdrufvans satt, hvarefter han gjort en afstickare till förutnämda hustru der han i harm öfver att ej blitva insläppt, under rusets inflytelse begått sitt straffvarda tilltag. Härefter lössläpptes han åter, men gista akten i dramat kommer nog att utspelas på ett annat ställe.
Strandfynd af plank har långs kusterna af sydligaste Gotland i dagarne gjorts, hvilket antagligen härrör från däckslasten å något fartyg som under den hårda orkanlika stormen förlorat densamma.
Buttle 28 Okt.
Skördefest eller rättare »nattauktion» hade i fredags anordnats af medlemmarna i metodistsamtundet härstädes för predikantens aflöning. Trots det ruskiga vädret hade dock många infunnit sig så att nästan alla platser voro upptagna. Auktionen föregicks af ett kafferep, kryddadt med musik från en mängd fioler och gitarrer, hvilka ledsamt nog icke voro stämda för en sammanspelsing, som i motsatt fall kunnat blifva något bättre, än hvad förhållandet nu egentligen blef. Åt sången och dess utötvare bringas ett hjertligt tack och ett välkomna åter.
Omkring kl 9 på aftonen börjades auktionen, som fortsattes till kl. 1/2 1 på nattenFör att blifva kvitt herr John Blunds påhelsningar roade sig mången med att kasta äggskal, äpplen, palsternackor på hvarandra, och mången hederlig själ, som i allsköns ro sökte hängifa sig åt den ljutva hvilan, blet snart träffad på »knoppen» af en förlupen palsternacka eller annat, som bragte honom eller henne till mevetandet om, att de ej lågo hemma i sin jufva bädd.
Burgsvik, 27 Oktober.
Betkampanjen härnte på sydligaste delen kan sägas hufvudsakligast varit förlagd till denna vecka, ty nu har nämligen afyttring af betorna kunnat försiggå. Skonerten »Fru Lona» från Vestergarn har i torsdags och och fredags i härvarande hamn lastats med betor på Visby, derifrån de med tåget föras till fabriken. Jernvägsfrakten bekostar fabriken, medan betodlarne åter måste frakta fartyget.
Det har varit en efter våra förhållanden ovanlig liflighet vid hamnen dessa dagar. Så också i Hemse. Det har ej varit ovanligt att derstädes se skjutsar hålla i kö ifrån handl. Melins fram till stationen. En dag räknades ej mindre än femtionio skjutsar på en gång, af hvilka en del lossade sina foror under det andra väntade att få göra detsamma. Ett par herrar på platsen anmodade då en fotografist, att »knäppa af» det rörliga scaneriet, hvilken fotografi de ämnade öfversända till godsägare Jacobus å Svenstorp, för att visa denne för Gotland så intresserade man, hvilken rörelse betodlingen framkallat blott på en plats härstädes.
Haveriauktion hölls i går härstädes å vraket och ilandbergade riggen och inventarier från vid Näsrefvet strandade barken Thinca.
Vraket inropades af hammapsägaren Jacob Hansson Sigleifs i Näs för 250 kronor och riggen och inventarier af flere spekulanter i mindre partier.
En orkanlik, sydvestlig och vestlig storm har i natt rasat ötver våra bygder.
Kullvräkta gärdesgårdar och stympade träd visade i dag på morgonen densemmas framfart. I dag har stormen, som nu öfvergått till nordvest, saktat sig betydlingt.
Sin afskedsvisit har i dag ångfartyget Klintehamn gjort i vår hamn för året. Försenad af naturhinder anlände den ej förr än på eftermiddagen. Då voro väldiga skaror samlade å skeppsbron, å hvilken första platsen intogs af det »täcka» könet, hvilka med rikligt försedda korgar och knyten skulle göra affärer med smör, ägg, galande ungtuppar och andra landtmannaprodukter af hvilka uppköparne ombord, — förut kända af landtgummorna ef hvilka enhvar har sin »patron« — öfverhopades i sådan mängd att de knappast visste råd derför. Om gummorna få mera eller mindre för sina varor än i salubodarna bekymrar dem föga, blott de få »sälpa båten».
Illa biten i handen af en ilsken hund, en riktig gårdvar, blef häromdagen en tjersteflicka härstädes. Flickan som dagligen umgåtte med hunden flere års tid, tillsade honom flytta sig från sin matta, men detta behagade ej besten, utan i stället anföll han flickan.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 Oktober 1894
N:r 169
Mantalsskrifningarne
inom Gotlands län för nästkommande år 1895 hållas å följande tider ock ställen, nämligen:
I norra fögderiet:
15 November kl. 9 f. m. med Hörsne pastorat i Dalhem sockenstuga, s. d. kl. 11 f. m. med Dalhem d:o dersammastädes, d:o 16 kl. 10 f. m. med Källunge d:o vid Gate i Bäl, d:o s. d, kl. 12 midd. med Hejnum d:o dersammastädes, d:o 17 kl. 9 f. m, med Fole d:o i Fole sockenstuga, d:o 19 kl. 9. f. m. med Veskinde d:o i Veskinde sockenstuga, d:o s. d. kl. 8 e. m, med Martebo d:o i Martebo sockenstuga, d:o 20 kl. 10 f. m. med Stenkyrka d:o vid Grausne, d:o 21 kl. 10 f. m. med Hangvar d:o hos handlande V. Vestberg, d:o 22 kl. 10 f. m. med Lärbro d:o i Lärbro sockenstuga, d:o 28 kl. 9 f. m. med Rute d:o hos fru Sandström vid Fårösund, d:o 24 kl. 9 f. m. med Fårö d:o vid Broa, d:o 26 kl. 9 f. m. med Othem d:o i värdshuset vid Slitehamn, d:o 27 kl. 10 f. m. med Gothem d:o i Gothem sockenstuga, d:o 28 kl. 9 f. m. med Östergarn d:o vid Ganne, d:o 29 kl. 9. f. m. med Kräklingbo d:o vid Kräklings, d:o 30 kl. 9 f. m, med Sjonhem d:o i Bjerges jernvägsstationshus, d:o s. d. kl. 11 f; m; med Vänge d:o dersammastädes, d:o 3 December kl. 9 f. m, med Endre d:o i Barlingbo sockenstuga, d:o s.d. kl. 12 midd. med Barlingbo d:o dersammastädes, d:o 4 kl. 9 f. m. med Follingbo d:o i Roma sockenstuga, d:o s. d. kl. 1:e. m. med Roma d:o dersammastädes, d:o å kl. 10 f. m. med Visby norra landsförsamling i domkyrkans sakristia.
I södra fögderiet:
21 November kl. 8 f. m. med Garda pastorat i Garda skolhus, d:o s. d. kl. 12 midd. med Alskog d:o å samma ställe, d:o 22 kl. 9. f. m. med När: d:o i När skolhus, d:o 28 kl. 9. f. m. med Bars d:o i Burs d:o, g, d. 24 kl. 9. f. m. med Rone d:o i Rone d:o, d:o 26 kl. 9 f. m. med Alfva d:o i Alfva d:o, d:o 27 kl. 8 f. m. med Hablingbo d:o i Hablingbo d:o, d:o d:o kl. half 1 e. m. med Hafdhem socken i Hafdhem d:o, d:o 28 kl. 8 f. m. med Näs d:o å samma ställe, d:o s. d. kl. 12 midd. med Grötlipgbo d:o i Grötlingbo d:o, d:o 29 kl. 9 f. m. med Vamlingbo d:o i Vamlingbo d:o, d:o 30 kl. 8 f. m. med Öja d:o i Öja sockenstuga, 1 December kl. 8 f. m. med Levide d:o å Burge gästgifvaregård, d:o 8. d,, kl. 12 midd. med Fardhem d:o d:o, d:o 8 kl, 9 f. m. med Ejsta d:o i Ejsta skolhus, d:o 4 kl. 8 f. m. med Klinte d:o i Klinte skolhus vid kyrkan, d:o å kl. 9 f. m. med Hejde d:o i Hejde d:o, d:o 6 kl. 9 f. m. med Sanda d:o i Sanda d:o, d:o 7 kl. 9 f. m, med Eskelhem; d:o i Eskelhem d:o, d:o 8 kl. 9 f. m, med Stenkumla d:o i Stenkumla d:o, d:o 10 kl. 9 f. m. med Vall d:o i Vall d:o, d:o s. d. kl. 12 midd, med Atlingbo d:o d:o.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Oktober 1894
N:r 154
Rättegångs- och Polissaker.
Södra häradsrätten.
Följande utslag ha vid andra sammanträdet i dag afkunnats.
— I födorådstvisten mellan enkan Anna Ahlström och Olof Båtelsson, Boxartva i Levide, gillades käromålet till största delen.
Kostnaderna kvittades.
— I barnuppfostringsmålet mellan pigan Maria Olsson och smeden Frans August Larsson i När ådömdes den senare edgång.
— För tjenstefel och våld hade, som nämte, bröderna Jakob och Gustaf Pettersson från Öja och Vamlingbo åtalat t, f. länsmannen Sv. Lindström samt för våld kapten A. Snöbohm och besättningskarlarne Törnqvist och Bäckström å ångaren Klintehamn. Åtalet mot Lindström och Snöbohm ogillades, men Törnqvist och Bäckström dömdes för våld att böta 15 kr. hvardera samt att hvar och en utgifva 20 kr. i rättegångskostnader.
— För oskickligt beteende inför rätta dömdes Josefina Österberg i Klinte att böta 25 kronor.
— F. handlanden K. L. Krokstedt i Visby ålades att inom en månad utlemna till Johanna Vilkén å Klintnhamn nödiga åtkomsthandlingar till 1/8 mantal Valla i Klinte.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Oktober 1894
N:r 153
Till ordförande
vid kyrkostämma i Sundre för hörande af församlingen om pastors ansökan att få utarrendera annexhemmanet i Sundre har domkapitlet förordnat kyrkoberde Gadd i Öja.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 September 1894
N:r 151
Handelsregistret.
I här förda handelsregister för enskilde näringsidkare och handelsbolag har denna dag intagits anmälan, att Karl Arvid Fahlström ämnar idka handel å Burgsvik Inom Öja socken under firma Arvid Fahlström.
Visby i Landskansliet den 25 September 1894.
E. POIGNANT.
Wilh. Cramér.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 September 1894
N:r 151
Rättegångs- och Polissaker.
Södra häradsrätten.
(Höstetingets första sammanträde 3—4 Sept. Ordf. häradsh. Lindroth.)
Vägmålet i Burs emellan fanjunkaren Oskar Höglund m. fl. och kyrkoh. Åsberg m. fl. Käromålet ogillades, sedan det vid syneförrättning visats att kär. af de omtvistade vägarne haft sådana fördelar, att de ansågos skyldiga äfven underhålla dem. Såväl rättegångs- som synekostnader skulle gäldas af de tappande, hvilka erlade vad i målet.
Statkarlen Alfred Engström, Uggårds i Rone, gick honom ådömd värjemålsed för djurplågeri.
En mot fyra stäldes. Åklagaren, länsman Svallingsson, hade under vårtinget tilltalat handelsidkerskan Josefina Österberg från Klintehamn, för oloflig utskänkning af maltdrycker. Åkl. hade dervid inkallat fyra vittnen, hvilka hvar för sig vid skilda tillfällen at svar. köpt öl, som förtärts på stället. Det oaktadt gick nu Österberg ed på att hon icke på sätt dessa vittaen berättat sålt maltdrycker.
Våld och okvädande mot länsman. Det sedan vårtingets sista sammanträde uppskjutne målet emellan kronofogden Aug. Bokström och Jakob samt Gustaf Pettersson från Vamlingbo, förekom ånyo till behandling, Vid målets sista handläggning medgafs uppskof till detta sammanträde för att ångf. Klintehamns befälhafvare och besättning skulle som vittnen höras i målet vid rådsturätten i Visby, Vid sådant förhör hade åklagarens påståenden blifvit fullkomligt styrkta, hvarför nu svar. anhöll att iå förebringa motbevisning; för hvilken orsak fyra vittnen voro inkallade, hvilka icke hört eller sett detsamma som Klintehamns befälhafvare och besättning. Utslag vid nästa sammanträde.
Målet emellan Per Gardberg och Georg Bergman, Autsarfve i Garda, angående våld m. m. anmäldes nu återtaget af kär, likaså det af förenämda Bergman mot Gardberg anhängiggjorda mål om oljud, dervid Gardberg vid sluttinget ådömdes edgång.
Ålander—Rudebeck. I detta mål förekom ingenting nytt utan uppsköts ånyo till det tredje sammanträdet, emedan ett par vittnen från Stockholm, som voro kallade, icke kommit tillstädes.
I målet emellan Anna Katarina Alström och Olof Båtelson, Bolarfve i Levide om födoråd förekom ingenting nytt, utan öfverlemnades målet å ömse sidor. Utslag nästa sammanträde.
I barnuppfostringsmålet emellan Maria Olsson och smeden Aug. Larsson, Maldes i När, förekom heller ingen bättre bevisning.
Utslag samtidigt som förra målet.
Ersättningsyrkande. I det uppskjutna målet emellan Laura Nilsson och Lars Pettersson, Enges i Burs, om olofl. bortförande af stängselvirke vidhöll sv. satt han uppfört stängsel för kär. med samma virke, hvilket äfven styrktes af inkellade vittnen. Utslag meddelas vid tredje sammanträdet.
Tyist om kvicktionde. Kronolänsman M. E. Svallingsson fordrade såsom ombud för afl. prosten Gahnes i Hejda sterbhus, att afl. hemmansögaren Norrbys, Jufves i Väte, sterbhusdelägare, enkan Greta Norrby m. fl., måtte förklaras skyldiga utgifva hvad som för de senaste 8 åren är oguldet af kvicktionde till prosten Gahne, hvilket skulle bestå af 1/4 lam om året, smör och ved, uppgående till ett sammanlagdt belopp af 65 kr. Svar., som var närvarande genom mågen Albrekt Johansson, bestred krafvet, emedan det fans flera sterbhusdelägare efter aflidne Norrby än dem som voro stämda. Invändningen ogillades af rätten, emedan boet ej var urarfva. Efter öfverenskommelse medgaf slutl. svar, att i ett för allt (inbegripet rättegångskostnader) utgifva 55 kr., hvilken öfverenskommelse af rätten faststäldes.
För tjenstefel och våld voro af agenten K. V. F. Engström från Garda instämda t. f. länsmannen Svante Lindström, samt maskinisten K. L. Vesterlund och besättningskarlen K. Stenberg, båda anstälda å ångf. Klintehamn. Länsman Lindströms tjenstefel skulle enl. Engströms påstående ha bestått deruti att Lindström låtit föra Engström iland från ångaren 22 sistl. April, när ångt.låg i Burgsviks hamn. Besättningen hade dervid på länsmannens uppmaning kastat sig öfver Engström samt slagit honom.
Vesterlund hade, då Engström promenerat på däck, knuffat omkull honom så att han slagit näsan i blod.
Stenberg hade ej kunnat anträffa med stämning.
Svarandena bestredo kär:s påståenden såsom osanningsenliga. Som vittnen hördeg, fru Amanda Stenkvist, hvilken sett en man, af ångarensa besättning, (okänd för vittnet) tillsäga Engström aflägena sig, emedan han vore full, samt sedan knuffa till honom så att han snafvat mot en ketting, samt fallit kull och slagit näsan i blod. Hade äfven hört länsmannen bedja Engström aflägena sig, samt sedan tillsäga besättningen att bära bort hovom, hvilket äfven skett, samt när Engström ville göra sig fri, uppmana besättningen att slå till honom. Hagström var väl rifven, men ej blodig.
Alb. Stenkvist hade sett det samma som förra vittnet, visste äfven att det var Vesterlund, som slagit till Engström, Svarandena bestredo fortfarande, Länsmannen hade försökt stilla oväsendet. Uppskop till tredje sammanträdet.
Ett liknande åtal hade äfven bröderna Gustaf Pettersson från Botvide i Öja, samt Jacob Pettersson, Mickels i Vamlingbo mot t. f. länsmannen Svante Lindström, kapten Alfred Snöbohm å ångf. Klintehamn, samt besättningekarlarne å samme ångare Bäckström, Törnkvist och den i förra målet omnämda Stenberg. Såsom ombud för kapten Snöbohm, Bäckström och Törnkvist, instälde sig hr Hjalmar Snöbom från Visby. Kär. Jakob Pettersson afstod från åtalet mot länsman Lindström. Törnkvist och Bäckström tilltalades för det de vid samma tillfälle som nämts i förra målet sparkat och slagit Jakob Pettersson, samt kapten Snöbohm för det denne uppmanat besättningen till sådant våld.
Gustaf Pettersson tilltalade t. f. länsman Lindström för det deune knuffat till honom så att han ramlat emot en magasinsvägg. Svarandena bestredo åtalet. Bäckström och Törnkvist hade blott på befälhafvarens tillsägelse hjelpt länsman Lindström att afstyra ett oväsen på bryggan. Flere vittnen voro inkallade, af bvilka skräddare Liljeros sett läns mannen knuffa till Gust Petterson så att han hukat baklänges emot en magasinsvägg. Hade äfven sett besättningen misshandla båda kärandena, men som han icke personligen kände besättningskarlarne kunde han icke bestämdt säga hvem af dem, som slagit kär.
Olof Olofssons vittnesmål ungefär lika med Liljeros’, men som han kände Bäckström och Törnkvist till utseendet kunde han säga att det var desamma som slagit kärandena.
Hugo Pettersson och Karl Bergström vittnade ungefär detsamma som första vittnet.
Målet öfverlemnades å ömse sidor. Utslag vid nästa sammanträde.
Krångel om hästbyte. Oskar Nilsson, Waldarfve i Eskelhem, yrkade genom stämning att Aug. Jacobsson, Källgårds i Atlingbo, måtte förklaras skyldig återlemna ett sto som denne olofligen uttagit ur Nilssons stall. Yrkade dessutom ansvar för detta egenmäktiga förfarande. Svar. upplyste genom ombud att bägge parterna på en torgdag i Hemse köpt hvar sitt hästkreatur. Jakobsson hade betalt sitt med 260 kronor. Vid hemresan hade vid Burge i Levide byte skett emellan parterna. Inom tvänne dagar hade Jacobsson emellertid ångrat sig, emedan det djur han i byte erhållit ej vore felfritt. Hade då för att äterbyta besökt Nilsson, hvilken äfven varit villig att återbyta. Nilsson kunde emellertid icke genast återlemna Jacobsons sto, emedan det befans längre borta på bete, Ett par dagar efteråt hade Jacobsson ånyo ditkommit, samt till Nilssons svärfader lemnat 50 kr., hvilka erhållits som afbetalning af mellangifo å bytet, hvilken mellangitt skulle vara 115 kr., samt erhållit sitt sto af svärfadren. Kär. medgaf att så tillgått, delvis som svar. uppgitvit, men hade kär. vid återbytet för 265 kronor tillbandlat sig stoet samt lemnat 50 kr. på hand. Målet uppsköts till nästa sammanträde.
För våld mot polisman hade länsman Svallingsson på angifvelse af poliskonstapeln Albert Johansson i Visby tilltalat döfstumme jernarbetaren Oskar Pettersson från Visby. Angifvaren hade vid idrottstäflingen 19 Aug. varit anstäld som ordningsman, dervid Pettersson öfverfallit honom och gifvit honom flera slag, samt då han skulle föras till militärvakten gjort våldsamt motstånd. Svar. genom sin fader nekade. Uppskof för svar. personliga »hörande» till första dagen ät fjerde sammanträdet.
Norra häradsrätten.
(Hösttivgets första sammanträde å Allekvia 3—5 Sept. Ordf. e. o. notarien Åman).
Målet mellan ogifta Maria Olivia Viddin, Smide grund i Väte, och drängen Ludvig Larsson i Visby angående barnuppfostringsabidrag och hvari svar. ålades edgång, förklarades som förlikt parterna emellan, hvadan det afskrefs.
Olaga fiske, Detta af hemmansägare Olof T. Påhlsson och Nils Tomasson, Kyrkebinge i Gothem, mot hemmansägare J. O. Johansson, Magnuse i Gothem, anhängiggjorda mål, förekom åter till behandling. Kärandena hade inkallat några vittnen, af hvilka ett, T. Blomberg, i skrift intygade att han varit svar., som sjelf var tillsyningsman öfver fisket, behjelplig afstänga Gothemsån genom att utlägga nät. Afståndet mellan pålarne hade varit 10—15 alnar, men då näten ej nådde botten, trodde vittnet att fisken ändå kunnat ta sig fram.
De öfriga vittnena hade äfven sett att nät varit utlagda i åns mynnig, men kunde ej yttra sig om huruvida kärandena deraf lidit någon skada.
Dessas ombud öfverlemnade målet och yr kade ansvar å svar, för olega fiske, påpekande att denne, ehuru tillsyningsman, förut varit tilltalad för samma förseelse.
Svar. genmälde att han förut erkänt att han lagt ut nät, men då han ingen fisk fått och han föröfrigt icke öfverträdt ötverenskommelsen ansåg att han kärandena icke lidit någon skada.
Urslag vid tredje sammanträdet.
För olaga utskänkniug af vin och maltdrycker, hvicket haft gräl och slagsmål till följd, stod handl. Otto Lerberg i Kappelshamn tilltalad.
Svar. nekade icke till att han haft utskänkning, men bestred att oordaingarna uppkommit deraf.
— För samma förseelse var handl. S. Sisefsky i Hangvar inkallad.
Svar., som bjudit på vin i sin bod, erkände, men förklarade att det skett af oförstånd.
I båda målen afkunnas utslag vid sluttinget.
Med yrkande om äktenskapsskilnad hade urmakare O. A. Lindlöf å Fårösund instämt sin hustru Katarina Lindlöf.
Då kär. emellertid ej var tillstädes, och hade laga förfall, uppsköts målet till nästa sammanträde.
För förstörande af forntida grafvar stod arbet. Karl Aug. O. Sjölund, Visby, förut tilltalad.
Annandag påsk hade svar. varit synlig å graffältet i Veskinde i sällskap med f. handl. Ahlberg, hvilket ett par vittnen intygade och hvilka sett såväl att I. som A. gräft i graf varne.
S. nekade som förnt, under förklaring att han aldrig gräft någonting der på platsen, han hade inte haft verktyg en gång.
I målet, som öfverlemnades och i hvilket yrkades ansvar å svar. och att denne måtte åläggas iståndsätta grafvarne, faller utslag på sluttinget.
— Ett liknande mål mot bröderna Gust. A. och Joh. Larsson i Visby uppsköts till 3 sammanträdet, emedan svar. uteblefvo; vid laga ansvar skola de då inställa sig.
Målet mot hemmansägare Petter Karlsson i Sudergårda angående ansvar för öfverdådig framfart afskrefs, då svar. under uppskofstiden aflidit.
Målet mot husbonden Edvard Jakobsson, Hammars å Fårö, för oloflig försäljning af spritdrycker, förevar ånyo.
Två vittnen, drängen Alfred Bolin, hvilken haft anställning hos svar., och Karl Nyström, som kom ända Gotska Sandön tör att vittna, hördes.
B. berättade att han en dag förlidet år af svar. fått en liter punsch och en liter konjak, hvarför svar. sedermera dragit af 3 kr. 20 öre på hans lön.
Svar. bestred som förut under förklaring att till B. hade han lemnat ut omtalade varor för det att B., som var sjuk, skulle komma i svettning.
N. hade deremot icke fått något, det förnekade han alldeles, Svar., som begärde uppskof till 3 sammanträdet, ålades att då vara beredd att slutligt svara i målet.
För det han olofligt tillegnat sig en kär. Oskar Andersson, Vesterbjers i Gothem,; tillhörig lambock, samt för ärekränkning, var hemmansägaren Jakob Hellgren, Ljusarfve i samma socken instämd.
Då svar. förut bestridt kär:s påståenden, försökte denne nu med några vittnen styrka desamma.
Ett af dessa, som fått den uppfattningen att H. skulle ha beskylt kär, för att ha tagit bocken, sade sig ha hört svar. säga att kär. tagit hans bock, hvilken varit märkt och blodig.
Äfven skulle enligt ett annat vittne svar.nyttrat 28 Mars: det förundrar mig att A., en hederlig karl, tagit min bock.
Kär. yrkade bifall till stämningen och ersättning för kostnader, och faller utslag i målet, hvari svar. som förut nekade, på sluttinget.
I ärekränkningsmålet mellan Oskar Olofsson, Kännungs i Helvi och handl. Adolf Falk derstädes hördes ett par vittnen, Niklas Nyström och Petter Sundgren. N. hade i början af Sept. 1893 varit tillsamman med parterna, då träta uppkommit mellan dem, hvarvid Falk ofredat kär.
S. vittnade detsamma och hade hört att svar. kallat kär. bedragare m. m.
Kär. fordrade ersättning för ärekränkning med 100 kr., 5 kr. st. för 8 stämningar, vittneslöner m. m.
Svar., som bestred det höga ersättningsanspråket och förklarade att han förnt erkänt de ord, han låtit undfalla sig i vredesmod, begärde i sin ordning ersättning för rättegångskostnader efter den dag målet första gången var före, då sedan dess intet nytt i detsamma förekommit. Utslag på sluttinget.
»Kände dem, gjorde han inte, men han visste att de hette Anna och Augusta», förklarade ett vittne Karl Berggren, som hördes i ett mål mellan hustru Maria Andersson, Halla, och hennes man snickare Karl Andersson angående äktenskapsbrott.
Kär:s man hade nämligen en pingstafton kommit hem till vittnet och bedt honom gå med ut. Utanför B:s bostad hade de då träffat två flickor med ofvannämda pamn och med hvilka de gjort sällskap hem till A., hvars hustru den kvällen var borta.
Först fram på morgonen hade den ena flickan lemnat A., hvilken sedan flere gånger varit tillsamman med henne.
Svar., som fvr andra gången uteblef, skall vid hemtningspåföljd vara tillstädes vid 2 sammanträdet, då målet åter förekommer.
»Det var inte meningen att du skulle ha stämningen», påstod ett annat vittna, som hördes i ett klockmål mellan Jakob Jakobsson i Sjonhem och arbet, Hj. Gardell, Gammalgarn, att kär, vid ett tillfälle skulle ha yttrat till svar.
Denne hade närliger för en tid sedan köpt en klocka af J., hvarför kär ännu icke skulla ha fått betalning.
Yttrandet bestreds af kär., och liksom förut nekade svar. för skulden.
Utlåtande på 3 sammanträdet.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 September 1894
N:r 138
Skolväsendet på Gotland 1893.
(Efter inspektörernas berättelser).
Skoldistrikten inom södra inspektionsområdet utgjorde under 1893 såsom förut 42, de egentliga folkskolorna 44, mindre folkskola 1 (i Öja) och småskolorna 31. Derjämte 1 högre folkskola i Klinte och en enskild skola å Fridtorp i Vesterhejde, numera den enda enskilda inom distriktet, sedan baptistskolan i Hamra nedlades 1892 och den i Lau 1893. T iogen af dessa skolor förekommer afdelningsläsning eller hvarannandagsläsning, utom tillfälligtvis höstetid 4—6 veckor på några ställen.
Lärarepersonalen utgjordes af 40 ord. lärare, 4 ord. lärarinnor, 1 e. o. lärarinna, 2 biträdande lärare, 1 lärarinna i mindre folkskola, 1 småskollärare, 29 småskollärarinnor, en lärare i högre folkskolan och en lärarinna å Fridtorp eller tillhopa 80.
Fortsättningsskolor ha varit anordnade i Hejde, Fardhem, Lye, Burs, Hablingbo och Hafdhem. Lästiden 2—4 veckor. I några distrikt ha repetitionsskolor varit anordnade.
Slöjdundervisning för gossar har meddelats i 20 folkskolor, för första gången i Tofta, Rone vid kyrkan, Eke, Hemse och Näs. I fyra har funnits särskilda lärare; i de öfriga har slöjden skötts af folkskolans lärare. — Slöjd för flickor har förekommit i 26 skolor.
Skolhusens antal är 52, sedan i Vamlingbo. 1893 invigts ett nytt. I Mästerby har samma år skolhuset vidlyftigare reparerats.
Folkmäcgden, som under föregående sexårsperiod blifvit mindre, har 1893 ökats med 19 personer och utgjorde vid årsskiftet 22,747. Antalet barn i skolåldern utgjorde samtidigt 3,256. Af dessa ha 2,964 under året erhållit undervisning, 287 deremot icke; om 5 barn saknas uppgifter.
Medeltalet barn på hvarje lärare var i folkskolan 47, i småskolan 20.
Utgifterna under året för skolväsendet uppgingo till kr. 75,903, hvaraf staten bidragit med 28,008, skoldistrikten med 47,895. Undervisningamaterial har inköpts för 2,080 kr.
Till lärarepersonalens aflöning har i kontanter och naturapersedlar utgifvits kr. 52,935.
Medelprocenten för all slags frånvaro har varit mindre än 1892 och skolgången således jämnare (91,1 proc.) Medräknas endast förfallolös frånvaro stiger medeprocenten till 96,4.
De flesta skolorna ha under året inspekterats.
— Skoldistrikten inom norra inspektionsområdet voro 42, men antalet skolor hade minskats med 1 till 44, medan småskolorna ökats med 1 till 25. Af mindre folkskolor funnos 2. Atdelningsläsning förekom i Stenkyrka folkskola och Sjonhems blandade skola, hvaremot samtidig undervisning &ter införts i Butle folkskola. Antalet skolor med afdelningsläsning var 13.
Fortsättningsskolor funnos vid årets slut endast i Visby, Slite, Gothem och Halla, repetitionsskolor i Visby, Källunge och Kräklingbo.
Slöjdundervisning meddelades åt gossar i 20 skolor (ökning under året 3). Flickorna undervisades i slöjd i 15 skolor eller samma antal som 1892.
Lärarepersonalen utgjorde 49 ord. folkskollärare, 2 ord. folkskollärarinnor, 1 e. o. folkskollärare, 1 e. o. folkskollärarinna, 1 lärare och lärarinna vid mindre folkskolor samt 2 lärare och 30 lärarinnor vid småskolor, hvarjämte varit anstälda 2 lärare och 2 lärarinnor i slöjd, eller sammanlagdt 91.
Folkmängden utgjorde vid årets slut 28,393 personer, med en ökning af 73. Antalet skolpliktiga bara var 4,023, med en minskning af 382. Af dessa åtnjöto 3,681 undervisning i folk- och småskolor eller andra anstalter, medan 310 saknat undervisning efter afslutade kurser och 31 af andra orsaker.
Skolgången har ytterligare förbättrats och medelprocenten har uppgått till 96,38.
Kostnaderna för skolväsendet utgjorde 146,518 kronor.
De flesta skolor inom området hade under året inspekterats.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 Augusti 1894
N:r 133
Ifrågasatt jämkning i länsmansdistrikten.
Den 14 Dec. 1877 förordnade k. m:t, att antalet länsmansdistrikt inom Gotlands län, då utgörande tio, skulle minskas till sex och att af dem tvänne skulle utgöras af, det ena Fardhems, Garda och Burs ting, jämte Eksta pastorat af Habblinge ting, bestående af socknarna Fardhem, Linde, Lojsta, Levide, Gerum, Burs, Stånga, När, Lau, Etelhem, Garda, Alskog, Lye, Ejsta och Sproge; det andra Hoburgs, Grötlinge, Hemse ting samt Habblingbo pastorat af Habblinge ting, bestående af socknarna Hablingbo, Silte, Hemse, Alfva, Eke, Rone, Grötlingbo, Hafdhem, Näs, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre. Länsmännen i dessa bägge distrikt hafva icke boställen sig anvisade och äro f. n. boende, den ena i förstnämda di strikt, bvilket, jämlikt af k. m:t senare meddelad bestämmelse, numera benämnes Gotlands Södra fögderis mellersta länsmansdistrikt, vid Etelhems jernvägsstation, och den i det senare, benämdt Gotlands södra fögderis södra länsmansdistrikt, i Öja socken i närheten af Burgsviks hamn. Längsta väglängden från länsmännens bostäder till distriktsgränsen är för länsmannen i mellersta distriktet till stranden i Sproge socken 4,2 nymil och för länsmannen i södra distriktet omkring 3 nymil. Folkmängden i mellersta distriktet var vid 1891 års utgång 7,386 personer och i det södra 7,623.
Efter det förutnämda distrikts indelning vunnit tillämpning hafva emellertid förhållanden inträffat, som skulle göra en jämkniog i deona indelning önsklig. Så har i Hemse socken uppstått en allt mera vflig rörelse och mera samlad befolkning af den betydelse att k. m:t uti skrifvelse 25 Juoi 1886 förklarat, att för densamma, benämd Hemse handelsplats, ordningsstadgan, bygnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer skola i tillämpliga delar gälla, hvarefter särskild municipalstyrelse der ordnats. Då en ganska lifbg rörelse råder å denna plats, bvilken tillika är ändpunkten af Gotlands jernväg, och der anordnade månatliga torgdagar vanligen sammanföra rätt mycket folk, är det af vigt att polistillsya der finnes. Nu bör emellertid denna plats till södra länsmansdistriktet och är belägen på 2 mils afstånd från länsmannens bostad. Då denna länsman jämväl har flera orter med jämförelsevis betydbgare befolkning inom sitt distrikt, såsom Ronehamn på 3 mils afstånd, Bargsviks bamn och ett under senare åreo anlagdt och bedrifvet stenhuggeri vid Hoburgen med en del löse arbetare på omkring två mils afstånd, är det både betuogande och besvärligt för bonom att utöfva den honom åliggande polisuppsigtea ipom distriktet. Länsmannen i mellersta distriktet har åter ingen plats med mera samlad befolkning inom »itt distrikt. Ett otjemnande af denna olikhet till båtnad för en mera verksam polistillsyn kan utan svårighet ske på det sätt att en del af södra distriktet öfverflyttas till det mellersta; och dertill bör i första rummet ifrågakomma Alfva och Hemse socknar, utgörande Alfva pastorat. Om sådan öfverflyttning sker och länsmannen får sin bostad i Hemse socken, der brist på dertill lämpliga lägenheter ej lärer förefia nas, vinnes derjämte den fördelen, att han kommer att bo mera centralt i distriktet än nu, med längsta afstånd till distriktsgränsen af å ena hållet 3 mil, å det andra af omkring två mil, till lättnad för tjenstegöromålen och minskning i kostnader för allmänheten, — Visserligen skulle genom en sådan omreglering ionevånareantalet i de båda distrikten blifva icke obetydligt olika, idet att mellersta distriktet fioge 8,547 och det södra 6,462 per soner efter folkmängden år 1891; men denna omständighet torde ej tillmätas någon afgörande vigt i förhållande till de fördelar, som regleringen komme att medföra i ofvan antydda afseenden, och då tillökningen i innevånareantalet i mellersta distriktet icke medför någon afsevärd svårighet i distriktets skötande. Upplysningsvis kan här nämnas att ionevånareantalet i södra fögderiets norra länsmanvsdistrikt år 1891 utgjorde 8,012 personer.
Med afseende å hvad sålunda anförts har länsstyrelsen hemstält, att k. m:t ville förordna om sådan jämkning i länsmansdistrikten inom Gotlands södra fögderi att Alfva pastorat, bestående af Hemse och Alfva socknar, må öfverflyttas från södra till mellersta distriktet, en förävdring, som ej mindre kronofogden i fögderiet och vederbörande länsman, än äfven Hemse och Alfva sockenmän, i kommunalstämman hörda, förordat såsom önsklig och förmånlig, och att denna förändring må få tillämpas med början af &r 1895. K. m:t har häröfver anbefallt kommarkol legium och statskontoret afgifva utlåtande.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Augusti 1894
N:r 126