Gotländing som mördar sin landsman.

En beklagansvärd händelse inträffade i Marseilles hamn 15 på aftonen ombord & svenska skeppet »Adolf» från Strömstad, då en svensk sjöman, Alfred Stenbom, från Visbytrakten, under en ordväxling kom i handgemäng med sin kamrat Herman BSjögran, äfven från Gotland, och med sin slidknif nedstack denne, så att han inom några miouter afled.
Den obetydliga orsaken till dispyten är förvånansvärd.
Sjögren hade fört ombord från land en flaska friskt vatten, hvaraf Stenbom vid inkomsten i raffen drack; detta uppretade Sjögren, som under påföljande ordväxling sprang på sin kamrat och grep honom i strupen, hvarvid denne i häftigheten drog ut sin stora slidknif och stack den i bröstet på Sjögren. Stöten träffade nära bjertat, så att den sårade blott hade krafter att taga ett par steg och ropa på styrmannen, som såg honom störta till däcket. Styrmannen grep strax derpå Stenbom, hvilken, sedan han kastat knifven öfver bord, lagt sig på förluckan, förskräckt öfver hvad han gjort. Polis hade under tiden hämtats, som förde brottslingen I arrest.
Enär på så sätt saken omhäpdertagits af fransk myndighet, kommer Stenbom att dömas i Frankrike.
Rättsligt förhör skedde i torsdags med hela besättningen i närvaro af svensknorske vice konsuln såsom tolk och erkände Stenbom sitt brott, förklarande sig hafva handlat i upphetsadt tillstånd. Han är mycket nedslagen och ångerfull.
Någon dom i saken torde icke vara att förvänta förrän i November, skrifves till St. Db.

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
För helsovidriga och olagliga afträden dömdes idag följande personor till böter: fabrikör H. Lindström 15 kr., enkefru Åkerman (2 afträden) 20 kr., fabrikör Kr. Stenström 10 kr., fabrikör K. M. Stenström 10 kr. I ett liknande mål mot kapten N. Lindström blet uppskof för närmare utredning, Svaranden bestred att han gjort sig skyldig till någon förseelse i det omstämda afseendet.

Som stall hade åkaren L. P. Fredin användt en vedbod utan golf med påföljd att obehaglig stank och samlad orenlighet uppstått. Härför dömdes han att böta 5 kr.

Om barnaföda med 8 kr. i månaden till barnet fyllt 15 år eller kunde sig sjelf försörja hade ogifta Karolina Hallin instämt styrman Karl Lindahl. Svaranden intann sig icke.
Målet uppsköts.

För brott mot bygnadsstadgan, bestående dels deri, att han ej följt faststäld ritning till pybygnad i s. k. Möllerska trädgården, dels i densamma till annan plats flyttat och försett ett vanligt litet lusthnz med eldstad, dömdes skräddare J. A. Malmborg att böta 50 kr.

För att ha slagit sin häst ganska omenskligt med den dubbla tömlyckan dömdes drängen Rudolf Ekelund att böta 10 kronor.

I Buljangska barnuppfostringsmålet, nu ändtligen slutageradt, ogillades idag käromålet, men kostnaderna qvittades parterna emellan.

Ogilladt blef också åtalet mot skopparen på Oskar 2, kapten G. Anderason, för olaga upplag af eldfarliga oljor. Kostnaderaa qvittades.

För olaga utöfning af tandläkaroyrket dömdes hr K. Prien att böta 50 kronor.

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten.
Att böta 15 kronor dömdes skomakaren Karl Jacobsson i Hemse för det han å allmän landsväg tilldelat f. handlanden Johan Bokström ett slag, hvaraf dock ingen skada följt. J. hade brustit åt eden.

Frikänd blef hemmansägaren Olof Bodin Hemmor i När, från det mot honom väckta ansvarsyrkandet för våld mot sin hustru. Han hade gått värjemålsed.

Till 15 kronors böter för våld, hvaraf ingen skada följt, mot Karl Eriksson, Ganne i Burs, dömdes arbetaren Johan Pettersson dersammastädes.

Ogilladt blef pigan Katarina Eklöfs i Sproge socken yrkande om utbekommande af barnaföda af drängen Karl Cedergren, Snoder i Sproge.

Böta 25 kronor fick Ferdinand Jacobsson, Burgsvik, för det han tilldelat Johan Edlund tvännsa slag i ansigtet så att blodvite uppkommit.

För ärekränkning mot kyrkoherde S. G. Hulteman i Klinte («att han tvättat sitt smutsiga linne i Klinte kyrkac) dömdes godsägare Wöbhler att böta 25 kr. samt att irättegångskostnader utgifva 28 kr.

För djurplågeri dömdes landtbrukaren Lars Duse, Davide i Rone, att böta 50 kronor.

Norra häradsrätten.
För misshandel har länsmen yrkat ansvar å hospitalsdrängen Johan Vahlström från Visby. Målet uppsköts till hösteringet, Detsamma blef förhållandet med ett mål rörande förstörande af ejderbon, i hvilket f. sergeanten O. Nordström, Dumba å Fårö, var instämd som svarande.

Barnuppfostringsbidrag med 60 kr. årligen dömdes arbeteren Petter Ablgren från Hammars å Fårö att utgifva till pigan Sofia Larsson. Svaranden är gift sedan 1861.

För djurplågeri hade länsman Boberg yrkat ansvar å Gustaf Andersson, Stora Velinge i Buttle, Evär svaranden gått förelagd ed, ogillades käromålet, men svaranden dömdes att böta 20 kr. för det han uraktlåtit att inom föreskrifven tid infinna sig hos själasörjaren.

Kungsådran i Gothemsån skulle till någon del hafva afstängts genom en s. k. stenvast, anlagd af hemmansägarne O. T. Paulsgon, P. T.: Paulsson, N. Thomasson, J. Bingmark och Andreas Olofsson, alla från Kyrkbinge i Gothem. Doertör hade hemmansägaren J. O. Johansson, Magnuse i Gothem instämt dessa och yrkat ansvar för olaga stängsel i ån, Då käranden ej kunde bevisa riktigheten af sitt påstående ogillades detta.
Samma utgång fick en alldeles liknande rättegång mellan: J, O. Johansson, kärande, och hemmansägaren P. Jacobseop, Hintzer, svarande.

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
För olaga fotogénupplag var instämd kapten G. Andersson å här i hamnen liggande skeppet Oskar 2. På vågbrytaren hade en natt legat 45, en annan 27 fat fotogén. Med stöd af sitt certeparti, som föreskref, att skepparen skulle lemna lasten vid sidan af fartyget, bestred svaranden åtalet. Åklagaren vidhöll ansvarsyrkandet.

I Buljangska barnuppfostringsmålet hördes i dag ett vittne, som icke hade något af vigt att upplysa om. Målet öfverlemnades på båda sidor.

I målet mellan skepparen Emil Jönsson å Dalkarlså och firman T. Olrog beviljades i dag ytterligare 14 dagars uppskof för slutpåståendens afgifvande.

Landtbrukare J. E. Hällgren å Katrinelund hade instämt k. m:t och kronan företrädd af länsbokh. Bachér jämte auditör S. Engström, handl. J. B. Dahlström och landtbrukare Ljungberg å Hästnäs för att få utredda några förvecklingar, som hindrade honom att erhålla en fasta. Kartan öfver hans egendom sammanföll icke med de fasta som ftrat lemnats å densamma.
För att söka utreda förhållandet öfverenskommo parterna om att på platsen i! sällskap med stadsingeniören taga det ifrågavarande område under ögonsigte. Tills detta skett, uppsköts målet.
För olaga utöfning af tandläkareyrket var instämd hr Karl Prien. Han orkände. Utslag annan dag.

Från landsbygden.

Ejsta, 28 Juni.
Årets nattvardsungdom, tjugu till antalet, hvaraf endast tre hemmansägarebarn, konfirmersades i Ejsta kyrka sistlidne fredag. 9Såsom öfligt varit föregående år, hade ungdomen äfven nu vid beredelsens slut förärat kontraktsprosten Alfvegren en minnesgåfva, denna gång bestående af åtskilligt bordlinne.

Grymt djurplågeri. En hemmansägare härstädes skulie för några dagar sedan göra en ung oxe tam. För den skull hade han vidtalat en f. d. hemmansägare att vara sig behjelplig härvid. Oxarne sattes för ett stenlass, och det bar i väg — på krångligt sätt naturligtvis. När det unga kreaturet till fö’jd af ovana och öfveransträngning samt hugg, slag och qväfning ändtligen föll dödt till marken, vakade ännu dess ägares ilska och ville väcka det till lif med en ribba. Men den arma varelsen hade i tysthet kämpat ut.
Skall sådant få passera ostraffadt? Utom den, som var bebjelplig vid inkörningen, åsågs missgerningen af trenne andra personer.
Det är icke första gången ifrågavarande person samvetslöst behandlar sina dragare.
Grannarne hafva ännu i friskt minne huru han för några år sedan fastsurrade sin ene dragoxe vid en gärdesgård och nästan slog honom till döda.

Höstsädet står här öfverallt ofantligt vackert och på vårsädet äro ej alla förhoppningar ute. De naturliga ängarnes gräs är klent till följd af ihärdig kyla och frost ända in i denna månad.

Strömmingsfisket är ännu obetydligt gifvande till följd af de ständiga stormarne.
Med torsken lyckas det något bättre.

Burgsvik, 22 Juni.
Också ett femtioårsjubileum. En person härifrån trakten skulle härom dagen i kretsen af familj och inbjudna bekanta fira sin fomtionde födelsedag. Sedan de inbjudna ankommit bjöds på kaffe, dervid de manliga individerna undtägnades med — som de trodde bränvinshalfva. Medan skåltalet Bom bäst pågick blef tiden för lång för en bland gästerna hvilken för att uppbjelpa sitt humör tog sig en klunk af den ära halfvan, Men hvarför sfspeglar sig i iins ansigte i detsamma det grufligaste raseri? Frampustande en förbannelse ur sin vidöppna mun silnngade han koppens innehåll i ansigtet på den förbluffade värden. Häpna öfver kamratens tilltag skyndade de närvarande att finna orsaken, hvilket snart lät sig göra, Värden hade at misstag bekommit en fyld flaska fotogen och bjudit sina gäster.
Apropå fotogen kan nämnas hvad som hände en arbetare för kort tid sedan. Efter en s.
k. fri måndag vaknade han på måndagsnatten af häftig törst. Yrvaken sprang han upp och fick i fönstret tag i en fyld qvartersbutelj, hvars innehåll snart försvann genom mannens rymliga strupe, hvarefter han lugnt gick att sofva. Om qvällen då lampan skulle fyllas med fotogen befans buteljen tom, och på bustruns fråga efter innehållet, svarade mannen efter något funderande: Ja side va väl de sum straik i mi i netres de, nuck känd ja att de var läit avnot i balsen, men ner gick ä ändå. Ett par dagar kände mannen sig litet krasslig, men något vidare men af den fina drycken hade han ej.

Missbildadt foster. En höna framkläckte nyligen en kyckling med tre vingar och tre fötter, dervid ena vingen satt öfver nacken och alla tre fötterna i jämbredd. Kycklingen dog strax efter utkläckningen.

Näktergalen låter härstädes om qvällarne höra sina ljufva drillar förnämligast uti en å herr Hanséns egendom växande skön björkhage. Folk från när och fjerran infiona sig här om qvällarne för att njuta af gratismusik.

Mästerby, 25 Juni.
I går, Johannesdagen, bittida på morgonen uppvaktades församlingens af alla värderade skollärarre Joban Nyström af samtliga skolbarn, hvilka under afsjungandet af en för tillfället författad sång samt under ett riktigt blomsterregn till skolläraren öfverlemnade en minnesgåfva, bestående af vacker kaffekanna af nysilfver. äfvensom några andra småtvakor för nytta och nöje.

Vamlingbo, 25 Juni.
Uti magasinsbygnadsfrågan i Vamlingbo har nu k. m:ts Befallningskatvande enligt klagandenas yrkanden upphäft det 4 sistlidne Maj å kommunalstämman fattade beslutet (som afsåge magasinsbygnadens slopanda och fondens försäljning) på den grund att stämman icke ägt befogenhet att upphäfva de förut i frågan fattade bestämmelser, enär något förslag derom hvarken vore till stämmans behandling framlagdt, eller i kungörelsen såsom öfverläggningsämne upptaget.

För storm och motvind inkommo sistlidne midsommarafton å vestkusten af Vamlingbo en okänd ballastad ångare, samt jakten Lotos från Dagö kapt. Hansleip på resa från Baltischport till Burgsvik i ballast. Utanför Burgsviks hamninlopp . ankrade äfven samma dag Burgsviksskonerten »Starkodder», kapten Siltberg, hvilken senare på följande morgon ingick i hamnen. Ångaren afgick åter söderut.

Stark nordostlig storm har varit rådande härstädes flera dagar å rad. Landtmännen längta efter regn för sina torra tegar. Vattenbrist börjar att visa sig i åtskilliga brunnar och bryar. Slåtter å luzernvallarne börjar i dagarne.

Stor anslutning från respektive djurägares sida bar det nybildade kreatursförsäkringsbolaget rönt under sista tiden, till följd af de så ofta förekommande olycksfallen å kreatar.
Härom dagen afbröt en uvg oföreäkrad tjur, tillhörig hr J. Hansson, sitt ena ben ute på betet.

Flera andra personer åbörde sistlidne midsommarafton ett af doktor Bergh från Hemse hållet föredrag i härvarande missionshus.

Godt om torsk har det varit nu en liten tid; men mycket knapt om att erhålla torskbete.

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
Målet mellan skeppare Jönsson å Dalkarlså och firman Th. Olrog i Stockholm förevar i dag å nyo. Svaranden lät som vittne höra hamnmästare Vesemen, hvilken intygade, att vattnet i yttre hamnen den dag Dalkarleå upphörde att lasta varit 15 1/2 fot samt att orsaken till bottenstötningea varit att fartyget sackat in åt kajen, hvarpå han gjort styrmannen uppmärksam. Tillika berättade hån, att under 5 dagar efter 21 Januari hade vädret varit sådant, att Dalkarlså kunnat ligga och lasta på redden.
Vid Stockholms rådhusrätt hade hörts som vittnen hrr Ouchterlony och Ness, hvilka intygade, att kapten Jönsson mot en godtgörelse af 1,000 kr. förklarat sig villig att lasta på redden.
Båda parterna begärde och erhöllo uppskof.

Tullmål. Skepparen P. E. Johansson, förande jakten Amalia om 27,72 ton, hemma i Degerhamn, hade inkommit hit till Visby från Kastrup med 450 säckar gödningsämnen, hvarvid märkrullan saknade konsule påskrift. På grund häraf stämdes Skopparen af tullkammaren. Författningen innehåller, att om fartyg af den ringa drägtighet som ifrågavarande inkommer från hamn, der svensk konsul finnes, skall denne ha påtecknat märkrullan. Nu finnes visserligen ej svensk konsul i Kastrup, men deremot i det 1/2 mil derifrån belägna Köbenhavn, och har tullkammaren ansett, att denne bort påteckna märkrullan.
Svaranden bestred åtalet. Utslag måndag.

Rättegångs- och polissaker.

Tvångsarbete. F. drängen E. Beckman, född 1834 å Gotland, har af öfverståthållareembetet i Stockholm dömts för lösdrifveri till tvångsarbete i två år ocn 9 månader. B. dömdes 1869 af rådhusrätten derstädes till 3 års straffarbete och 7 års vanfrejd för första resan inbrottsstöld, hvarvid han tillgripit penningar och dess värde till ett belopp af öfver 4,000 kr. Sedan dess är han icke straffad men har många gånger undergått allmänt och tvån sarbete, oftast under två år i sender.

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
Johanna Gustafsson hade instämt maskinisten P. D. Buljang, nu bosatt i Stockholm, för erhållande af uppfostringshjelp till ett 10 Aug. 1885 födt gossebarn, Detta mål har flere gånger förevarit, både här och i Stockholm, men svaranden har alltid lyckats tå käromålet ogilladt på grund at olaga stämningstid o. d. Då målet i dag företogs till bebandling uppträdde båda parterna genom ombud. På kärandesidan hördes två vittnen, Framstäldt jäf mot ena vittnet, snickaren O. Lundin, såsom varande kärandens fosterfader, ogillades af rätten, hvaröfver svarandeombudet anmälde missnöje. Vittnet Lundin berättade, att Buljarg, som på hösten 1884 hade anställning såsom maskinist å ångfart, Arla, då hvarje gång fartyget var i hamn för att kola, om qvällarne gjort sin uppvaktning hos käranden, tagit henne ut till promenader och alltid sagt att han var ogift, ehuru han i sjelfva verket hade: bustru och barn i Stockholm, I Maj 1885 då vittnet fått underrättelse om Johanna Gustafssons tillstånd, hade vittnet och G. farit till Stockholm och der uppsökt B. för att sätta honom in i eituationen. B. hade dervid föret nekat till alltsammans, men ansatt af vittnet, hade han till slut sagt: »Tusan att det skulle gå så galet»! — Det andra vittnet, värdshusidkaren P. F. Andersson, kunde endast iatyga, att Buljang och Gastafsgon så ofta som möjligt varit i hvarandras sällskap på hösten 1854. Ett liknande skriftligt intyg framlemnades från enkan Gabrielsson, hos hvilken Gustafeson vid den omstämda tiden bott.
Vittnesmålen bestredos af svarandeombudet, eom påstoe, att en ung fiskare hösttiden 1884 hade innebott hos Gustafsson och måhända ej stode utanför saken.
Kärandon begärde 14 dagars uppskof för att få på ed hörd enkan Gabrielsson och möjligen andra vittnen, hvilket beviljades.

För död förklarad vardt i dag af rådhusrätten sjömannen Karl Fredrik Kristian Fahlstedt, född 1844. Han har ej afhörts sedan 1865 och anledning finnes antaga det han 1868 på resa från Newyork till London omkommit.

För opålitligt uppförande har schefen för infanteriregementet ålagt volontärvieskorpralen nr 114 Brunnsberg disciplinstraff med 4 dagars vaktarrest.

För fylleri dömdes 2 porsoner att böta hvardera 5 kr. och för samma förseelse under sabbat 8 poreoner att böta hvardera 10 kr. För fylleri och förargelseväckande beteende dömdes gelbgjutefiarbetaren Karl Hultberg att böta 15 kr. För fylleri och oljud 19 sistl. April fick arb. A. D. Danielsson böta 30 kr.

Rättegångs- och polissaker.

För lösdrifveri har i dag till länsfängelset införpassats af stadsfiskalen Anders Johan Magnus Andersson (Plåt-Johan), född 10 Dec. 1858 i Veskinde. Den 12 Juli i fjor dömdes Andersson för lösdrifveri till 6 månaders tvångsarbete.

Södra häradsrätten.
(Skogs 8—9 Juni.) Svära skulle vid detta rättegångstillfälle skomakaren Karl Jakobsson på att han ej vid förut refereradt tillfälle slagit f. handlanden Johan Bokström med en käpp. Svaranden, som ej kom tillstädes, brast såIunda åt eden. Utslag vid tingets slut.

Med ed friade sig husbonden Olof Mårten Bodio, Hemmor i När, från beskyllningen att 18 Sept. 1890 ha öfvat våld mot sin hustra Anna Bodin. Utslag vid tingets slut.

För att utfå ersättning för ståndskog med kr. 116: 34 hade Alfred Löfqvist instämt Jakob Sandström, Ansarfve i Fröjel. Svaranden erkände. Utslag vid tingets slut.

Johan E. Johansson hade instämt godsägaren W. Wöhler med yrkande om utfående af kr. 22: 50 sågom resterande aflöning för 90 dagars arbete i Klintebys bränneri, Käranden påstod att han i bref från Klintebys blifvit lofvad 1 kr. 25 öre för dag, men ej erhållit mera än 1 kr. Hr Wöhler medgaf, att käranden från och med 29 Nov. 1890 icke fått mera än 1 kr. om dagen, men detta baroende derpå, att daglönen då, jämlikt tillkännagifvande, från denna dag nedsattes med 25 öre för alla bränneriarbetare, Käranden påstod sig icke ha hört något tillkännagifvande om en dylik nedsättning, utan hade trott att de minskade 25 örena af br W. innehållits såsom en sparpenning åt arbetarne.
För att styrka, att käranden mottagit underrättelse om lönenedsättningen erhöll svaranden uppskof till första sammanträdet af höstetinget.

För ärekränkning hade kyrkoherde S. G. Hulteman i Klinte instämt godsägaren W. Wöhler. Stämningen innehöll, att svaranden någon dag i Juli månad 1889 på kärandens expeditionsrum i Klinte yttrat, att kyrkoherden tvättade sitt smutsiga linne på predikstolen i Klinte kyrka, hvilket missfirmande yttrande afsett den dementi kyrkoherden från predikstolen gjort angående ryktet att han hade ett oäkta barn på fastlandet. Närvarande vid tillfället hade varit ingeniör Schyl och brännmästaren Axén. Käranden tillade, att då han gjort dessa personer uppmärksamma på hvad hr Wöhler sagt, hade denne återtagit yttrandet på predikstolen.
Svaranden erkände, hvad i stämningen lades honom till last. Med användandet af det omnämda och allmänt kända ordstäfvet, som plägade begsgnas om en person, som ville rentvå sig från ett ofördelaktigt rykte, hade svaranden just syftat på den af kyrkoherde Hulteman omnämda dementien, hvilken också varit föremål för domkapitlets behandling.
På grund häraf Yrkado hr Wöhler käromålets ogillande och ersättning med 20 kr. för sin inställelse jämte öfriga kostnader. Kyrkoherde Hulteman yrkade ansvar å hr Wöbhler enligt 16 kap. 11 8 strafflagen för missfirmelse (högst 200 kr. böter) och tillika ansvar för den ivsinuation, som dermed gafs att det lögnaktiga ryktet om det oäkta barnet skulle innehålla sanning, enligt lagrum, som häradsrätten ville bestämma, Tillika framstälde käranden till hr Wöhler, om han ville medgifva att han sagt orden på predikstolen, hvarvid svaranden genmälte, att, enligt hvad han ville minnas, han visrerligen yttrat dessa ord, men sjeltmant utan någons tillskyndelse ändrat sig och återtagit dem. Tillika bestred har, att han velat låta påskina att ifrågavarande rykte vore sant, hvilket deremot käranden ansåg vara tydligt genom svarandens användande af ordet smutsiga.
Målet öfverlemnades med ersättningsyrkande äfven från kärandesidan och utslag afkunnas vid tingets slut.

Klinte kalkbruksaktiebolag, bestående af hrr Wöhler, Smitterberg och Snöbohm, hade af allmänna åklagaren, efter anmälan till domänstyrelsen af kyrkoherde Hulteman, instämts för att stånda till ansvar, emedan kalk, säkerligen tusentals lass, brutits å prestgårdens grund, hvarigenom rågången mellan prestgårdens och socknens ägor rubbats.
Hr Wöhler anhöll att bli skild från målet på grund deraf att hr Snöbohm vore bolagets verkställande direktör, hvarjämte han anhöll få veta, hvilken tid åtalet afsåge, hvarpå åklag, genmälte att enligt de upplysningar han inhämtat det skulle röra sig om genast vintern 1887—88. Då åtalet möjligen kunde anses för sent väckt anhöll åklagaren om uppskof för vidare meddelanden med angifvaren, men bestred tills vidare hr Wöhlers skiljande från målet, Uppskof till första rättegångsdagen af första höstsammanträdet.

För horsbrott hade hustru Lovisa Larsson, Davide i Rone, instämt sin man Oskar Larsson. Under det förhållande att svaranden för samma brott instämt käranden till Visby rådhusrätt, uppsköts målet till höstetingets andra sammanträde.

För oloflig rapphönsjagt var instämd Teodor Martell från Öja. Han nekade.
Anna Larsson, Unghanse i Öja, hade i December 1890 sett svaranden stå inne på en åker, tillhörig Unghanse, och skjuta på en flock rapphöns, hvarefter han tagit upp två ekjutna. — Svaranden bestred vittnesmålet. Uppskof till höstetingets första sammanträde för ytterligare bevisning.

Om barnuppfostringsbidrag hade Katerina Eklöf instämt drängen Karl Cedergren, Som vittnen hördes Maria Vallin, Lina Johansson och Olivia Pettersson, hvilka icke hade att berätta någet om parternas förhållande under sådan tid att Cedergren kunde vara far till ifrågavarande barn. Målet öfverlemnades med yrkande från kärandesidan, att svaranden måtte åläggas edgång. Utslag vid tingets slut.

Djurplågerimålet mot landtbrukaren Lars Duse, Davide i Rone, förevar ånyo vid detta sammanträde. Svaranden åberopade en mängd vittnen på att de ifrågavarande hästarne icke varit selbrutna eller annars illa medfarna.
Karl Rosendahl vitsordaade en förut ingitven attest, att ingen af avarandens hästar varit behäftad med sår utan samtliga så när gom på två vid tämligen godt draghull. Detta var 14 Mars. Huru förhållandet varit förut, visste ej vittnet. En mindre häst hade haft skafsår på ryggkammen förra årets vår. Hästen användes till körslor, men hade en säck för att skydda såret. Attesten edfästes äfven af Niklas Vablby, med samma tillägg som föregående vittne gjort.
Alfred Karlsson hade i början på Mars månad sett en pojke komma körande med en af Dusez hästar från Hemse. Såg inte att hästen hade något skafsår, men kunde inte ta på sin ed att han inte varit sårig eller blodig om fötterna. I våras hade han sett noggrannare på Duses hästar, men ej sett något fel på dem.
Kristian Dahlström hade iakttagit samma stora, nyklipta häst i början af Mars, men kunde ej, i likhet med förra vittnet, svära på att hästen ej var bruten,
Oskar Norrbom hade kort efter dea dag härom är fråga köpt den nämda hästen, som då oj alls var bruten och ej heller syntes märken härefter.
Anders Svensson edfäste att hästarne under detta år till 15 Mars ej varit brutna, utan vid godt draghull samt att Duse alltid visat sig öm mot djuren.
Karl Andersson-Styrman vittnade lika med föregående. Den 15 Mars syntes märken efter brott på stora hästen, men vittnet kunde ej säga från hvilken tid, men trodde ej att det varit i slutet af Februari. Hästen var kivkig att sko.
Niklas Olsson hade varit med och besigtigat hästen i fråga i Hemse på samma gång som fjerdingsman Vahlberg, Håret var då af på manken, men ej hål, såg ej efter om han var bruten eller om han hade blod på hofvarne, Vittnet ville ej se på hästen derför att den var mager, dock ej utmärglad.
Petter Simander hade besigtigat hästen då den kliptes i Februari; han var då mager, men kunde användas till arbete. Tog på sin ed, att hästen vid det tillfället ej var bruten, blott en mörk fläck i ena lokstaden med skinn öfver, Förra sommaren hade han sett att flere af svarandens hästar hade haft sår; en hade användts i arbete. Karl Adolf Karlström aflade samma vittnesmål.
Åklagaren, som utsträckte ansvarsyrkandet till hela förlidet år, öfverlemnade målet. Svaranden bestred åtalet. Ingen jordbrukare kunde undgå att få sin häst bruten, han måste då hem med den, Här ej ådagalagts att hästarne användts till körslor då de varit brutna; tvärtom framgick at ett par vittnesmål att de vid sådant förhållande genast försatts ur tjenstgöring, Hvad anginge den nyklippta hästen, hade vittnen vid detta tillfälle sagt, att han haft märken efter brott, hvilka möjligen under färden till Hemse skafts upp; men drängen måste ovilkorligen hem med hästen. Det hade ej bevisats, att samma häst sedan användts till körslor. Öfverlemnade målet, under anförande, att ingen uppenbar grymhet blifvit af Duse mot djuren bevisad. Yrkade att angifvaren Vahlberg måtte betala Duse hans kostnader, hvilket bestreds af Vablberg. Utslag vid tingets slut.
Följande utslag afkanuades:
— I målet mellan godsägaren Wöhler och statkarlen Anders Petter Jonsson, angående olofligt afvikande ur tjensten, dömdes svaranden att ersätta käranden för skada genom afvikelse med 34 kronor.
— Femton kronor i böter jämte rättegångskostnader 29 kr. fick auktionisten Petter Hneqvist, Bossarfve i Fröjel, betala för det han kallat Petter Sandström, Rofvide för »lus», »lushund» och »skojare». Käranden fick sjelf betala sina vittnen.
— Frikänd blef husbonden Johan Johansgon, Långgutes i Mästerby från beskyllning för ärekränkning, enär det ej mot hans nekande styrkts att han beskylt Emma Sabina Bandelin, Koparfve i Hejde, för tillgrepp af en penningsumma.
— Tjugufem kr. fick f. handl. Johan Bokström plikta för det han ej ställt sig rättens beslut i målet rörande »Kludvbekriget» till efterrättelse och för edgång besökt själasörjaren.
Ny edgångsdag utsattes, och ålades B. då vid 50 kr. vite follgöra rättens åläggande i afseende på själasörjaren.
— För sin promenad på jernvägsspiret vid Tjeogdarfve 26 sistlidne Mars dömdes Olof Hoffman, Tjengdarfve, att böta 150 kronor.

Norra häradsrätten.
F. hemmansägaren Thomas Blomberg, som brustit i ådömd edgång, dömdes i måndags af norra häradsrätten att böta 40 kr. för att han år 1890 deltagit i utläggning af nät öfver Gothemsåns hela bredd. Kärandeparternas yrkande om ersättning afslogs, enär grund för bedömande af skadan saknades. Yrkande om ansvar för samma förseelse under år 1889 ogillades.
För underlåtenhet att deltaga i snöskottningsarbete dömdes N. Pettersson Uggårds i Källunge att böta fem kronor.