På sin hundrade resa till Kiel

befinner sig f. n. eller har just i dag framkommit sjökapten J. F. Vestberg med skonert Laurentius, tillhörig firman L. & G. Cramér å Ronehamn.
Under en lång följd af år har kapten V. för sagda firma fört laster från Ronehamn och till den tyska staden.
Då han senaste resan afgick derifrån, förärade lastemottagare och yrkesbröder kapten V. en hedersflagg med inskriften »Ronehamn. — 100 — Kiel», hvilken kapten V. skulle hissa i topp, när han nästa gång angjorde hamnen. Meningen var föröfrigt att hedra den plikttrogne och duktige skepparen med en fest vid framkomsten.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juni 1895
N:r 86

Från landsbygden.

Lau 1 Juni.
Burskretsens skollärareförening firade sitt vårmöte i Lye skolhus fredagen 31 Mai. Dervid förekom bland annat till behandling den från förra mötet hvilande frågan: «Utöfva de åt läraren stundom gifna offentliga eller enskilda uppdrag något inflytande på skolan och skolarbetet och, om så är, hurudant?. hvilken fråga inleddes af skoll Qviberg. Under öfverläggningen framhölls å ena sidan faran för den menliga iuverkan på skolarbetet, sådana uppdrag kunna medföra, å andra sidan, att de kunna utgöra en beböflig omväxling i skolarbetet på samma gång de gjorde läraren mera praktisk; dock borde de med stor urskilning väljas.
Vidare beslöt man att till nästa stiftsmöte inkomma med en fråga om, huruvida det kunde anses vara till skolarbetets skada eller fördel, om läraren, då omständigheterna det kräfde, ej vore strängt bunden vid den faststälda läsordningen.
Slutligen uppstälde och inledde sk I. Gardell frågan: »Hvilket inflytande utöfva torgdagar, auktioner o. d. på de barn, som besöka desamma»? Derom uttalades under diskussionen dels den meningen, att dessa besök för barnen vore uteslutande skadliga, för hvilken åsigt talande exempel anfördes, dels framhölls ock, att vid sådana tillfällen faunes både godt och ondt, och genom påvisande deraf kunde nämda besök vara uppfostrande, såvidt de skedde under uppsigt af fromma föräldrar och målsmän.
Efter en middagsrast, som till det mesta under förströelser tillbragtes i det gröna, samlades deltagarne och beslöto att hålla nästa möte i September hos skoll. Wernér å Ronehamn, och till att då hålla lektion utsågs skoll. Gardell.
Sedan ordf. derefter framfört kretsens hjärtl.
tack till värd och värdinna, vände ban sig till skoll. O. N. Lindgren i Burs, hvilken innan kort med familj flyttar till Östergötland, och tolkade i varma ord den saknad, som kretsen komme att känna af den värderade vännen o h kamraten, tillika önskaude honom glädje och framgång på den nya platsen. Härpå svarade under djup rörelse skoll. Lindgren, sem trodde sig med saknad alltid skola minnas Burskretsens möten.

Bjerges, 3 Juni I e. m. vid 3-tiden utbröt eld 1 en hage tillhörande J. Bergström, Nickarfve, men släcktes efter en stunds arbete af hastigt tillskyndande folk.

I fredags hade en mila släckts. Ett skjul var uppförtd för kolaren, der hade kvarlem nats en tändsticksask som en 8—10 års flicka fått fatt och tändt på Hade icke elden varsnats så fort, hade med säkerhet hela herr Bachérs egendom, som ligger ett bösshåll derifrån med stora halwstackar emellan elden och bostaden, gått åt.

Burgsvik, 4 Juni.
Olyckshändelse. Då en dag i slutet af förra veckan en skonert lastade blocksten vid härvarande hamnbrygga, råkade en ung sandstensarbetare från Vamlingbo skada sig ganska allvarsamt. En större blocksten skulle nämligen firas ned i lastrummet med en kran, då mannen, som vid tillfället ensam skötte kranvefven, uraktlät att sätta i den sg. k. stopp-pallen, hvadan stenen, som var för Sd för mannens krafter, tog öfverbalansen och störtade ned i rummet, i farten ryckande vefven ur desg skötares hand, hvilken träffades af den samma öfver högra armen så häftigt att han sanslös föll ned på bryggan. Lyckligtvis träffade vefven långs med armen, så att inga ben afslogos utan blott köttet krossades.

Pojkar som lustseglare. Första dag pingst begåfvo sig två minderåriga, pojkar från Vamlingbo med en flatbåt ut på lustsegling från ett fiskläge vid vestra kusten. Som fortskaffningsmedel var båten blott försedd med en stödjestake, men oaktadt detta dref den af till sjös ganska bra gynnad af den ostliga vinden. Men förr än pojkarne tänkte derpå, var båten till sjös så långt att stödjestaken ej nådde botten och nu först insågo de vidden af den fara, de genom själfsvåld dära: git sig, nämligen utsigten att återkomma till land mera, för dem nu vore afklippt. Då i bottnen befintligt dref blöttes ur, porlade vattnet in i den förut otäta båten med sådan kraft att den hotade sjunka och pojkarne blott med uppbjudande af alla sina krafter med öskaret, kunde hindra honom derifrån.
Då pojkarne nu sågo att ingen räddning för dem vore möjlig genom eget arbete började de i sin förtviflan skrika och ropa på hjälp allt hvad deras lungor förmådde i hopp att deras rop skulle nå land, men förgäfves, båten aflägsnade sig blott allt mera derifrån.
En man, som från en vid hafskusten närbelägen bondgård med en kikare spanade utåt hafvet, observerade båten och fast han ej på det långa afståndet kunde urskilja allt så noga, drog han dock af båtens underliga rörelser misstankar att ej allt stod rätt till och meddelade sin åsigt åt andra närvarande personer, hvilket hade till följd att tvänne ynglingar genast skyndade ned till fiskläget, togo en båt och skyndade efter flyktingarne. De upphunno dem just som man säger i grefvens tid, ty genom att läckan blifvit pojkarne öfvermäktig steg vattnet så att båten nu var half deraf och hotade i hvarje ögonblick att kantra.

Nu mera än någonsin förut i år, gör sig torkan känbar härute. Allt längtar efter vederkvickande regn.

Frost har det varit flere nätter under förliden vecka och på många ställen gjort skada.

Silte 4 Juni.
Hemsekret:ens samtliga lärare och lärarinnor hade sitt vårmöte härstädes i fredags. Sedan ordf. skoll. Olofsson, lärare på stället, öppnat mötet, hölls af samma lärare åskådningslektion om »renem. Derefter följde en lektion i uppsatsskrifning af skoll. Aug. Fredin i Linde om »blyertspennan». Sedan en stunds samtal öfver de hållna lektionerna ägt rum hölls middagsrast. Eftermiddagens förhandlingar upptogos af diskussion om följande fråga: »Huru böra de i lag stadgade mötena mellan skolråd och lärarepersonalen lämpligast anord nes? Frågan som inleddes. af hr Aug. Fre din, föranledde ev stunds diskussion. Följande resolution antogs: »Mötet anser att enhvar af skolrådsledamöterna och lärarepersonalen har rättighet att inkomma med förslag till frågor, att program uppgöres, som kungöres 14 dagar förut, att viktiga frågor inledas, samt att prottokoll föres öfver mötena».
Ingen skolfråga hann vidare behandias. Mötet afslöts som det börjat med bön och sång. Lifligt samspråk, kvartettsång och kaffedrickning följde nu, hvarefter hvar och en glad och förnöjd anträdde hemfärden.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 Juni 1895
N:r 85

Vid landstingsmannavalet

i södra häradet omvaldes likaledes de afgående suppleanterna, häradsdomaren G. Nicklasson, Bjers i Lojsta, landtbrukaren A. Lagergren, Kyrkebols i Garda, K. Hägg, Petes i Habblingbo, nämdeman O. Pettersson, Hallute i När, samt konsul G. Cramér, Ronehamn.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Maj 1895
N:r 70

Landstingsmannaval

ha i dag förrättats i båda häraderna. I södra häradet återvaldes samtliga de afgående, nämdemännen F. Hermansson, Hafvor i Hafdhem, J. Jakobsson, Lillegårds: i Ejsta, husbönderna A. Bergman, Botvide i Sanda och L. Pettersson, Hallbjens i Lau samt nämdeman J. N. Bolin, Gandarfve i Alfva, den sistnämde efter omval med konsul G. Cramér å Ronehamn.
— Inom norra häradet omvaldes kapten Broander i Källunge, nämdeman G. Kellström i Bunge, landtbr. O. N. Björkegren, Angelbos i Lärbro och direktör K. V. Gardell i Endre samt nyvaldes efter f. nämdeman L. Granberg nämdeman J. Arvidsson, Glammunds i Akebäck, och efter aflidne landtbrukaren L. N. Eklund i Fole nämdeman J. P. Johansson, Vellarfve i Roma.
Till ersättare omvaldes landtbrukarne M. P. Broström, Broa å Fårö, och O. Hedström , Ekes i Bro, samt nyvaldes (efter Arvidsson, P. Johansson och J. Smedberg), landtbr. O. Olofsson. i Fole, nämdeman N. J. Larsson, Endregårda, och landtbr. J. O. Jakobsson, Tibbles.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 Maj 1895
N:r 69

Dödsfall Ellen Carolina

Att Gud den högste i dag kl. 5 e. m. behagat genom en stilla död hädankalla min outsägligt älskade maka Ellen Carolina, född Wall, i en ålder af 27 år, 2 mån. och 10 dagar, djupt sörjd och innerligt saknad af mig, två små barn, en åldrig fader, två systrar samt slägtingar och många vänner, är det min smärtsamma plikt tillkännagifva.
Ronehamn den 26 April 1895.
J. F. Broberg.
Älskad i lifvet, saknad i döden!

Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 April 1895
N:r 65

Första fartyget

för året in kom igår till Ronehamn, danska skonerten Jörgen Ring från Flensburg. Ingen is är synlig, till sjös från hamnen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 April 1895
N:r 56

Som sökande

till lediga lotslöjtnantsbefattningen härstädes ha anmält sig andre läraren vid härvarande navigationsskola, reservunderlöjtnanten i flottan John G. H. Vessman, reservunderlöjtnanterna i flottan Fredrik Holmer i Kristianstad, L. A. Harms i Karlshamn, K, F. Sohlgren i Motala, underofficerskorpralen i flottan A. L. Söderberg i Stockholm, lotsförman L. Hj. Vigsten i Ronehamn, underlöjtnanten vid flottan Bengt Östrand i Karlskrona, t. f. öfverlotsen af 1:sta graden reservunderlöjtnanten Knut J. H. Curman i Sundsvall, fyrvaktaren å fyrskeppet Finngrundet underlöjtnanten i flottans reserv Henrik Löfgren, d:o John E. L. Vestergren i Stockholm.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Mars 1895
N:r 49

Vårtecken.

Tofsvipan eller som den på gotländska kallas »bläckan» har i går synts vid Ronehamn.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 18 Mars 1895
N:r 44

Dödsfall.

I natt klockan 1 slutades å Ronehamn ett långt och mycket verksamt lif, i det att danske vice konsuln derstädes Lars Ludvig Cramér då afled i den höga åldern af 81 år.
Lars Cramér, som föddes 1813, var son af den i början på detta århundrade mycket bekante djärfve sjökaptenen Lars Cramér, hvilken sedan blef dykerikomissarie härstädes, och dennes maka Dorotea Elisabet Stake. Efter genomgången utbildning etablerade sig den nu aflidne såsom handlande och skeppsredare å Ronehamn, för hvars framåtskridande han kraftigt och med framgång arbetat. Han var en synnerligen vaken man, begåfvad och utrustad med stor arbetsförmåga, hvilken naturligtvis ock på skilda områden togs i anspråk för det allmänna. Mångbetrodd kommunalman i sin ort, var han ock en lång följd af år landstingsman allt från denna institutions början. År 1872 drog han sig ifrån sin ganska omfattände affär, hvilken då öfvertogs och ännu med framgång bedrifves af hans båda äldsta söner Lars och Gustaf Cramér.
»Den gamle konsuln» efterlemnar minnet af en duglig, för sin fäderneös framåtskridande varmt intresserad man och framför allt skall hans hågkomst lefva kär för alla dem, som älska den gotländska idrotten, hvilken i honom hade en af sina främsta målsmän. Själf ännu in i sin ålders dagar en skicklig utöfvare af de gamla gutniska lekarne, verkade han som ett vackert föredöme sporrande på sin omgifning. På intet ställe å Gotland har idrotten varit så säkert bofast som i Rone socken; dess pärklag ha alltid stått i det främsta ledet bland våra idrottsmän, och äran af detta tillkommer i hög grad den nu aflidne. Ännu år 1890, vid 77 års ålder, deltog han som prisdomare vid den första stora allmänna idrottsfesten i Visby. Liflig som en yngling härdade han ut hela den långa ansträngande dagen och han blef äfven föremål för en välförtjänt hyllning. Krafterna tilläto honom icke vidare att aktivt deltaga i idrottstäflingarna, men hans varmaste intresse följde dem alltjämt. Särskildt häri vare han oss ett föredöme.
Konsul Cramér, gift sedan 1850 med Maria Charlotta Facht, sörjes af efterlefvande maka och, jämte de båda ofvannämda sönerna, af sönerna Paul Herman; sjökapten och bosatt i Australien, Karl Ludvig, telegrafassistent, och Hans Vilhelm, vice häradshöfding och t. f. kronofogde i Gotlands södra härad, samt tre döttrar.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 23 Februari 1895
N:r 31