Etikett: Ronehamn

Ronehamn består av ett mindre samhälle, en lant- och fiskehamn samt småbåts- och gästhamn.

Publicerat

Från landsbygden.

Ronehamn, 22 April.
Bränvinsfrågan i Rone. Allmän kommunpalstämma har hållits för att afgifva yttrande öfver af hr G. Cramér sökt utminuteringsrätt af spiritnosa å Ronehamn under år 1891. Nämden tillstyrkte. I debatten, som derefter vidtog, yttrade sig först flera nykterhetsvänner, hvilka framhöllo att de yrkade afslag å den gjorda framställningen och att de motarbetade spritvaruhandelns återinförande i kommunev, icke för att skada vare sig kommun eller handelsplatsen utan tvärtom för att gagna den. idare att arbetet utginge från nykterhetsvänlig synpunkt och från kärlek till nästan och dess väl, att vinster, influtna för sådan handtering vore tvetydiga pengar såväl för kommun som enskilda och hade troligen föga välsignelse med sig och vore således mera till skada än gagn för ett samhälle.
På den andra sidan ansåg man att diskission här vore öfverflödig och ansåg den vira bjertnupenhet och nykterhetspredikningar samt hemstälde till ordf. att framställa proposition. Men på särskild uppfordran till sökanden att framlägga de skäl hvarpå ansökningen grundades framhölls å denna sida att handeln led af krogens bortovaro, att sådana funnos annorstädes, att kommunen hade vinst af densamma och att det vore orätt att försvåra åtkomsten af bränvin för de med torftiga lifsförnödenheter begåfvade fattige, då den rike och ämbetsmännen icke allenast hade de timliga gåfvorna i rik mängd och dertill använde dyrbara viner och annan spirituosa. Vidare tillkännvagaf sökanden att han bjudit och erbjöde sig att, ifall han erhölle den sökta rättigheten, till kommunen årligen betala 900 kronor, tilläggande att i motsatt fall borde de, som i dag röstade häremot, betala nämde summa.
Derefter skreds till votering, som utföll sålunda, att stämman med 2,982 röster af 42 röstande mot 1,199 röster af 32 röstande biföll och beviljade den sökta rättigheten. En mot detta beslut reserverade sig kyrkoherden, jänte 26 andra stämmoledamöter.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 April 1890
N:r 61

Publicerat

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 13 April, jakt Trenne Bröder, Midland, Haugesund, sill. — Till Slite: 29 Mars, slup Henrik, Klintberg, Furillen, ved; jakt Ellida, Falk, Höganäs, stenkol; 2 April, slup Henrik, Klintberg, Furillen ved; galeas Skjöld, Rutström, Trelleberg, barlast; 8 April, slup Harik, Klintberg Furillen, ved.

Utgångna: Från Visby 10 April, skonert Augusta, Levander, Kiel, trävaror; 11 April, jakt Karolina, Olsson, Fårösund, barlast, skepp Moja, Nilsson, Gefle, barlast; brigg Svante, Stenberg, Söderhamn, barlast; brigg Norrbotten, Blumenthal, Sundsvall, cement; 12 April, skonert Karl, Hultman, Lübeck, trävaror; 13 April: skonert Retzia, Sandqvist, Libeck, trävaror; skonert Augusta Marit, Löffler, Bargsvik, barlast. — Från Slite: 1 April, skonert Axel, Hellström, Göteborg, kalk; 5 April, skonert Amor, Ahnoqvist, Köbenhavn, trävaror; brigg Spekulation, Lytl, Newcastle, dito; 9 April, slup Henrik, Klinberg, Furillen, barlast. — Från Ronehamn: 2 April, skonert Laurentius, Vestberg, Kie, trävaror; 10 April, skonert Ida Karolins, Backe, Kiel, trävaror; 11 April, skonert Ellen, Backe, Kiel, trävaror.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 April 1890
N:r 56

Publicerat

Entreprenadauktion.

I Lotskaptensexpeditionen härstädes den 5:te och 6:te instundande Maj månad, hvardera dagen från klockan tolt middagen anställes offentlig auktion för upplåtande till den minstbjudande af följande reparationsarbeten vid nedannämda lots- och fyrplatser inom Gotlands lotsfördelning näml.:
Vid Visby lotsplats oljemålning, cementeriog och taktjärning.
Vid Gotska Sandöns norra fyrplats åtskillig tjärstrykning samt reparation af mindre båten.
Vid Fårö fyrplats, asfalttjärning af sex tak, inläggniog af tvänne nya golf och reparation af ett tredje, tapetsering af sex rum, anskaffaiog af en fönsterbåge med glas, tvänne låsar, målning af en spisel, omläggning af loftet i kohuset, stenfotens spritrappning å en byggning, nedläggning af ett annat golf uti källaren samt flyttning af latrinet.
Vid Fårösunds norra gatts lotsplats, asfalttjärning af tvänre tak och affärgning af kumlet på Han reflar.
Vid Fårösunds s:a gatts lotsplats, åtskillig målning & lotsuppatsningshuset och signalstången å Bungeör.
Vid Härviks lotsplats, tapetsering samt takpapperets omspänning och limfärgning uti fyra rum, oljemålning af tvänne dörrar och trenne fönsterlufter, köksförstuga och beslag, anskaffaffande af 2:ne väggfasta skåp och en stentrappa, rödfärgning af ett uthus och oljemålning af tvänne fönster.
Vid Ljugarns lotsplats, oljemålniog af fyrhuset utvändigt.
Vid Ronehamns lotsplats, affärgning af sjömärket på Östergrundet.
Vid Burgsviks lotsplats, hvitkalkning af märkesstenen vid Nissevik samt affärgning af sjömärket på Näsrefvet.
Vid Östergarnsholmens fyrplats, omspänning aftakpappsret samt tapetsering uti ett rum, åtskillig oljemålning utvändigt å ena huset, rappning af källarväggarne.
Vid Närs fyrplats, oljemålning af trenne plåttak invändigt uti fyrtornet samt undre kanten af galleriet, anbringande af en plåt öfver direktionsfyrens lampa, asfalttjärning af taken till trenne hus, cementering af källargaflarne samt oljemålning af grinden.
Vid Faluddens fyrplats, asfalttjärning af taken till sex bus, brädbeklädnad af källaren invändigt.
Vid Gotlands s:a uddes fyrplats, anskaffaing aftakrännor af galvaniserad jernplåt, åtskillig oljemålning å boningshuset, asfalttjärning af fyra tak,
Vid Stora Carlsö tyrplats, asfalttjärning af husets tak, rödfärgaing och tjärning af en inhägnad,
samt för Samtliga lots- och fyrplatser inom fördelningen, anskaftning af de för innevarande år beböfliga konsumtions- och inventariipersedlar, deribland åtta assuranssprutor, tvänne fotogéncisterrer å 160 liter hvardera, ett kassaskåp, ved, ljus samt stenkol, och meddelas till hugade spekulanters kännedom följande:
att den, som vid auktionen der de för hvarje lots- och fyrplats afsedda arbeten och leveranser i skilda utrop utbjudas, stannar för lägsta anbudet, bör vid auktionsstillfället aflemna till vederhäftigheten styrkt borgen af tvänne personer de der borga en för begge och begge för en såsom för eget åtagande såväl för arbetenas och leveransernas ordentliga verkställande i enlighet med öfverenskommet kontrakt, som ock för det förskott af den entreprenadsumma i sin helbet, som i kontraktet må omförmälas samt dessutom vara jämte sina löftesmän skyldig att, derest icke arbetena eller leveranserna inom föreskrifven tid skulle vara utförda och kongl. Lotsverket låter genom Lotskaptens-expeditionen i Visby annan person efter räkniag det felande fullborda genåst ersätta kongl. Loteverket genom inlemnande till förenämnde expedition skillnaden emellan kostnaden för arbetenas och leveransernas fullbordande och ofvanberörde betingade ersättningsbelopp,
att expeditionen förbehåller sig rättighet att, ehuru klubbslag skett, pröfva och bestämma huruvida de gjorda anbuden kunna antagas eller icke och erinras, dels att den, som afgifvit anbud, är dervid bunden till dess anbudspröfning försiggått, dels att & arbetena och leveranserna förseglade anbud emottagas & Lotskaptensexpeditionen härstädes intill auktionens början.
att uppgifterna öfver arbetena och leveranserna finnas till påseende såväl & förenämnda expedition, som vid omförmälde lots- och fyrplatser samt hänvisas i öfrigt till föreskrifterna i Svensk författningssamling N:o 15 af den 10 Maj 1889.
Öfriga vilkor blifva vid auktionerna tillkännagifna.
Visby i Lotskaptensexpeditionen den 29 Mars 1890.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 31 Mars 1890
N:r 50

Publicerat

Öfver landthamnsfondens räkenskaper

för 1889 ha de af landstinget utsedde revisorerna, hrr Lars Cramér och Emil Westöö nu afgifvit sin berättelse. Af denna framgår, att inkomsterna och utgifterna för de olika hamnarne under föregående år stält sig sålunda:

Lanodthamnarnes sammanlagda inkomster ha sålunda under det gångna året med 5,057: 49 öfverstigit utgifterna.
I fråga om landthamnsfondens ställning 31 Dec. 1889 meddelar revisionsberättelsen, att den ingående balansen från år 1888 utgjorde 109,922 kr. 26 öre och den utgående balansen till 1890 117,044 kr. 66 öre. Hamnarnes gemensamma reseryvfond utgjorde vid 1888 års slut 41,444 kr. 14 öre samt vid 1890 års ingång 42,666 kr. 17 öre. Handels- och sjöfartsfondens fordran vid 1888 års utgång var 25,300 kr. 18 öre och vid 1889 års utgåvg 24,765 kr. 18 öre.
Revisorerna tillstyrka full ansvarsfrifrihet åt räkenskapsföraren för den tid revisionen omfattar.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 15 Mars 1890
N:r 41

Publicerat

Från landsbygden.

Lickershamn, 12 Mars.
Liken af de vid Lickershamn drunknade fiskarena ha ännu ej anträffats, men åror, skott och mataskar ilandflöto samma dag olyckan timade. Seglet har nu hittats. Detta senare befans vara ihopslaget — en förunderlig sak, då den olycksdigra brottsjön bröt ut rorsmannen öfver bord under seglatsen. Det ser ut som om någon eller bägge Jakobssönerna fått tid att »slå ihop» seglet, innan båten antingen sjönk eller kantrade. En af dem har setts sysselsatt vid masten då olyckan hände. Någon fullständig reda i denna punkt får man aldrig, men saken är i alla fall högst besynnerlig.
I sammanhang härmed skulle jag vilja nämna några ord om segling eller rättare båtriggning.
Den som haft tillfälle att i andra öppna skärgårdar se der befintliga fiskarebåtar, måste anse fastlandets båtar i allmänhet bättre utrostade än här vis å vis riggning!
Här har man, då väl masten kommit upp och seglen utslagits, mycket svårt, ja rent af omöjligt att vid häftigt byväder få dem fort bergade. Orsaken härtill är att masten står fast i toften, och att på seglen ej fins något fall. Fastlandets båtar ha sina master stående i en s. k. mastfot eller på en vanlig liten brädlapp, men med vant till stöd. Vanten äro med »tågnål och kosing fästade i en jernring i vrängarna, Vid häftigt väder behöfver man blott knäppa ringen (kosingen) öfver lovarts tågnål, och hela riggen faller. Ett ögonblicks verk. Seglet kan upphissas och nedhalas genom fall (isynnerhet utmärkt vid refning), och är derför med litser fästadt vid masten. Focken är jämväl löpande på stag antingen nederst läder- eller fina tåglitser eller små jernkosingar och kan på få sekunder halas ned, enär den jämväl är försedd med fall. Naturligtvis är fockstaget ock försedt med tågnål och kosing likasom vanten. Följden af fockens bergning genom nedhalning blir, att den blir liggande i båten naturligtvis, och aldrig kan slå ut, som händt och händer, då dem bergas på här brukliga sätt.
I allmänhet har man på fastlandet större fock och mindre storsegel i proportion. En följd häraf blir, att båten vinner i välsegling, ty den ligger härmed ej så hårdt på rodret som vid bär rådande bruk. En stor olikhet råder mellan fastlandets fiskarebåtar och våra beträffande årorna.
Fick en fastlandets fiskare se en här bruklig åra med »rodd», skulle han benämna dem »bondåror». Bönderna begagna nämligen sådana på insjöarna. I öppen sjö äro de opraktiska, Vid roende emot vinden kan man ej skafva här brukliga åran med tullpinnar, och tar hon derför ett erormt vindfång. Skulle en årtull förloras, som lätt händer, är man urståndsatt att begagna åran vidare, så vidt man ej har reservtullar, hvilket man sällav, om ens någon:in har.
På fistlandet begagnas antingen jernklykar, som kunna »försäkras», att de aldrig hoppa ur, eller ock s. k. årkrokar med årband af tåg. — I bägge fallen kunna årorna skafvas.
— En fördel vid rodd i motvind och mycket mera tilltalande för ögar än »tullpinnrodden».
Skulle ett årband springa, har man alltid rep ombord (om ej annat än fånglinan) för att strax kunna afhjelpa skadan. I nödfall kan jag t. o. m. ro utan årband.

Ångsågar äro i gång litet hvarstädes och »skogsraseriet» tycks vara värre än någonsin.
Huarn länge skall det dröja, innan landet blir »rent»? — Förvisso ej många lustrer med slik misshushållning.

Burs, 18 Mars.
— Vid den orkanlika storm i tisdags, som till middagstiden var förenad med blandad snö och regn, afbrötos stora träd, och ett hustak lyftades af och ramponerades. Isaroe utför kusten försvann med samma.

Godt om räf ha vi i Burs, men Bursborna vill ej göra sig besvär att skafta bort dem.
En hemmanegägare yttrade på stämman, att gå på räfskall det var bara att vara hund för herrar o. s. v.
I dag kl. 6 på morgonen är här 5 grader varmt, och sångfåglarne slå sina drillar. Kälen är nu ur jorden och vägarne äro ganska svåra att färdas, det tycks.som det skulle bli vår med detsamma.

Ronehamn, 13 Mars.
Tisdagsstormen. I förgår under då rådande starka stormen blåste taket (eller s. k. resningen på fodertaket med sparrar och allt) ned af en ladugård vid Autsarfve i Rone.
Ladugården var nybygd för några år sedan och var väl underhållen, hvilket kan ge ett begrepp om stormens styrka. Dock skedde ingen vidare skada, hvilket väl får anses som en stor lycka emedan kreaturen stodo inne. Man antager deck att något fel begåtts vid uppsättningen.
Afven i Ronemyr nedblåste en gammal ladugård samma dag. I den funnos dock ej några kreatur, ej heller foder.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 Mars 1890
N:r 40

Publicerat

En ångare

var i går synlig utanför norra farleden vid Ronhamn med lotsflagg, men kunde ej erhålla någon lots, på grund af den myckna issörjan, som gjorde det omöjligt att med båt komma ut.
Lotsarne försökte dock att ifrån Tomteboda fiskeläge komma ut, men äfven detta misslyckades. Ångaren gick sedan norr på allt jämt förande lotsflagg. Man antar att ångaren gick till Slite.
— Fartyget var enl. senare underrättelser ångaren »Rurik» på resa från Lä beck till Reval med bomull. Ångaren, som var mycket nedisad, qvarligger ännu i Slite.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Februari 1890
N:r 32

Publicerat

Från landsbygden.

Slite, 10 Febr.
En ovanlig högtidlighet ägde rum i Boge sistlidne söndag, då kyrkoherden Gradelius till 84-åriga enkan Bingström vid Pihlgårds utdelade af barnbusdirektionen i Stockholm henne tillerkända belöningsmedaljen, att i silfverkedja kring halsen bäras å bröstet. Det prydliga diplomet som medföljde är afsett att under glas och ram förvaras. På frågan hvad har då gumman gjort för att erhålla en sådan ovanlig utmärkelse svaras, att hon, jämte öfrige husets anförvandter, har låtit sin fosterson, ynglingen Axel Bodin ingå i arf jämte de öfriga fostersyskonen, så att han, som just nu lemnat sitt barndomshem, der han sedan sitt första lefnadsår vistats, för att sätta eget bo, medförde en liten god grundplåt.
Bland andra tönkvärda yttranden tillönskade kyrkoherden den åldrige och svaga gumman, att, likasom hon genom vackra och goda handlingar mot »värnlösa små» som det stod på det mycket vackra etuiet, förvärfvat sig denna krona, hon ock af nåd måtte få emottaga lifvets ovanskliga krona.

En på Gotland sannolikt sällsynt fågel af uggleslägtet fångades för några dagar sedan af landtbr. Lytb, Möjner. Fågeln var af en dufvas storlek, brun till färgen med askgrå fläckar på de korta trubbiga vingarne. Benen liknade kattassar och voro försedda med skarpa men späda klor. Mest uttrycksfulla hos fågeln voro ansigtet och ögonen, de senare försedda med en brandgul cirkelrund regnbågshinna, hornhinnan mycket kupig; de mycket utvecklade ögonlocken voro försedda med långa fransiga ögonhår.
Dess läte kan närmast återgifvas med: upp! upp! upp! Månne ej hade varit skäl att lemua den åt läroverkets zoologiska samlingar?

Massuntierskrifter samlas här och hvar i byarne vit de ofta hållna nykterhetsmötena för att melels opinionsyttring. verka för värdshusrörelsers upphörande på Slite.

Riklig tillgång på räf tycks det vara höromkring enär under vinterns lopp, medels förgiftad åtel, redan dödats 10 räfvar; några lära dessutom vara dödade men ej upphittade, Vore ej skäl att alla socknar i likhet med Boge och Lärbro använda en del af hundskatten till särskilda premier för rofdjurs dödande, för att ersätta dem, som dermed uppoffra tid och arbete?
Lärbro kommun betalar 3 och Boge 2 kr. för hvarje räf som dödas inom socknen. Det mellanliggande Othem, som sålunda skördar nyttan af grannsocknarnes uppoffringar, har icke någon sådan premie, oaktadt hundskatten der utgår med 3 kronor.

Ronehamn i Februari.
Nu är redan första månaden gången på det nya året och nog har den varit växlingsrik i mer än ett afseende. På landsbygdens stilla, idoga arbete beror det ju, om städernas handel och näringslif skall förkofras och blomstra.
Tecken till en lifligare spskulation i skogsprodukter bör derför helsas med glädje äfven om det för fosterlandsvännen på ett eller annat ställe skulle synas som hoppade man öfver de lagliga skrankorna. Det gäller dock att den som äger och förståndigt använder sina skogsvarsr må få högsta möjliga valuta. Och de lokomobiler, som här och der med energi arbeta, kunna ju dertill bidraga väsentligt bara icke väderleken lagt så stora hinder i vägen. Vi ha ju! riktigt hvarannardagsvinter. Man säger att vi icke haft en sådan sen! 1839. Och i skogen försvåras arbetet derför i högsta grad. Landtmannen behöfver vog äfven sälja hvad han kan undvara ty åttionian var ett klent skördeår. Åtskilliga tecken tyda ock på ett litet uppsving, så man nästan börjat balft om halft hoppas på bätte tider. Fast gunås! nog låta de vänta på sig i den här gyttjan; ty det är ju ej annat på vägar och stigar härnere än smörja. Det är hennes och influensans tid nu — men ej kom JR i grefvens. Nog tycker jag det var i otid.
Ni frågar efter nyheter. Visst skall steken ha sås och visst skall en tidning ha nyheter.
Att ångare och segelfartyg synas här utanför nästan dagligen har väl berättats. Det är alldeles som vi hade våren inpå oss. Svanen flyger i luften och simmar i vattnet. Vår jägareålderman här, Vigsten, sköt en häromdagen. Lärkor synas äfvev, icke enstaka exemplar utan i flockar och starar likaledes här långs kusten, Barnen ba börjat skolan och myggen börjat dansa, isen brister och ryssjan torkar, så nog är det vårtecken som heta duga.
Som en ytterst sorglig underrättelse kan äfven nämnas, att en 14-åring (till sorg både för föräldrar och närmaste) nyligen blifvit förlöst med ett barn.

Skattmötet, som årligen återkommer och aldrig nteblir, aflöpte 8 Febr. här stilla och lugnt utan skrål, rammel och kopparslagare. Hvar och en erlade sin tribut, köpte litet af smeden och blekslagaren — fruntimren fingo hålla tillgodo med »krokmakaru» och »jungfru Maria», som sålde karameller — och så gick hvar och en till sitt. På samma tid och samma timme bölls af kronolänsman Lindström ett möte för omläggande af den stora s. k. »Frixarfve bro» som vore bristfällig och i hvilken kostnad alla delägare i Alfva myr ålades deltaga. Mötet beslöt att bygga en ny bro af sten och en comité utsågs bestående af landtbr, A. Petterson Hulte, Hemse, J. Wahlby, Östris, Alfva och K. Lindberg, Frixarfve, Rone, å hvilka uppdrogs att upprätta kostnadsföreslag och anskaffa sten m. m. Deanna bro lär emellertid af myrlottägarne en gång förut satts i stånd och blifvit af vederbörande kronolänsman afsynad. Mången hade derför förestält sig att något vidare nu ej skulle komma i fråga från myrägarnes sida. Men detta hopp var fåfängt. Ty enligt vederbörandes utsago kommer den alltid att vidlåda delägarne i myren till åtminstone halfva kostuaden.

Tandläkareyrket är ett yrke, hvari ofta fuskas till stort men för den lidande allmänbeten. För något öfver ett år sedan led en gosse här i socknen svåra plågor genom felaktigheter vid en tands utdragning, enligt sedermera tillkallad läkares utsago, så att endast tjenlig läkarebehandling kunde hjelpa det onda och au har en annan äfven varit illa deran.
Ett ungt fruntimmer lät för 3 år sedan uttaga en tand, men naturligtvis vände man sig ej till läkaren utan till en annan person. Nu i höst har samma fruntimmer plågats af stark hufvudvärk med tanivärk hvarvid en stor bulnad uppstod på tandköttet. Nu måste läkaren ändtligen anlitas, som efter stort besvär och för patienten ett lidande som om 5 tänder skulle uttagits utdrog roten till den tand, som för så lång tid sedan uttogs. Benröta var ej långt borta.
Den stora vädermjölqvarnen å Ronehamn miste häromdagen sin ena vinge i stormen.
Den brödbehöfvande sakna den.

Stenkyrke, 13 Febr.
Tjufvarne låta ännu alltjämt höra af sig. Så ba de, troligen at hämd derför att häststölden vid Vale misslyckades, der en natt brutit sönder hänglåsen för ett af husen samt släpt en häst lös. Potatisgroparna ha haft talrika visiter. Till följd af den rådande, alltmera stigande osäkerheten, skall man om lördag vid betalande af skatten öfverlägga om bästa sätt att få tjufvarna gripna och i fall någon särskild kan anses misstänkt för stölderna.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 Februari 1890
N:r 24

Publicerat

Väg- och vattenbygnader inom Gotlands län.

Under år 1888, de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga, erhöll länet af statens låneanslag (å en million kronor) för understödjande medels lån för sanka trakters odling ett lånebidrag å 2,500 kronor för torrläggning af Sipphage och Bandhage myrar, belägna inom Graute bys område uti Hejnums socken och hemmanen Uppuse, Bäls annex, Ösarfye, Gute och hospitalslägenheten Bälgåker i Bäls socken, hvarigenom skulle vinnas en vatten befriad mark af 69,65 hektar med en beräknad kostnad för afdikning af 2,800 kronor och för odling af 2,407 kronor 14 öre.
Väg- och vattenbygnadsstyrelsen har besigtigat och kontrollerat dels fortgången af pågående arbeten, dels underhållet af äldre sådana inom landet och öfver dessa afgifvit följande utlåtande:
Visby hamn. Under Mare månad år 1888 hade en beklaglig olyckshändelse inträffat i det att 9 besättningskarlar i tjenst hos dykeribolaget Neptun, omkommit i hamnen, hvilken olycka tillskrefs frånvaron af en vågbrytare mot söder, hvarför anläggning af en sådan nu ansågs vara oeftergiflig, och hafva flere förslag härtill uppgjorts, dock utan resultat.
För utrönande af bästa sättet att åstadkomma skydd för hamnen mot sydliga vindar, hafva försök anstälts med utläggande af betonblock, hvarmed dock hittills icke vunnits önskad verkan. Å hamnarmen, hvars kalkstensbeklädnad svårt angripits af sjöns åverkan, pågick iståndsättning med beton. Mot hamnens underhåll var icke något att anmärka.
Rone hamn. Hamnen är af god beskaffenhet som nödhamn, med naturligt skydd af holmar och grund. Djupet i hamnen utgjorde 5,05 m. och på redden med god ankargrund 10,7 m. Mot hamnens underhåll förekom ingen anmärkning. På norra sidan af densamma och omedelbart derinvid ligger
Husfiskehamn, som består af tvänne mindre vågbrytare 4 pierres perdues med pirhufvuden af stenkistor äfven öfver vattenytan. Såväl i insegliogen som i hamnen med sandstensbotten var djupet endast 1 till 1,2 m. Hamnen vari godt skick.
Nystrands fiskehamn. Hamnen är belägen söder om och i närheten af Rone hamn samt är af ungefärligen samma beskaffenhet som hamnen vid Hus, med samma djup, men af mindre dimensioner. Vågbrytarens yttre sida utgjordes af ganska svaga förtimriogar med stenfyllning. Botten utgöres äfven här af sandstenshäll.
Slite hamn. Vid besigtningen gjordes ingen annan anmärkning än att genom öppningarna i den på kistor grundlagda nyalastbryggan fortfarande delsindrefs sand i hamnen, dels ock fortplantades vågslag i densamma, hvarigenom vid vissa starka vindar åtskilliga svårigheter och hinder vid lossning och lastning vållades för närliggande fartyg. Djupet i inre hamnen utgjorde 3,5 till 4,2 m. och i den yttre 6 till 7 m, Mot underhållet af hamnen var iatet att anmärka.
Kappelshamn. Djupet på yttre sidan af bryggan var 5 m., men på den iore sidan endast 2,1 till 2,4 m. Vanliga reparationsarbeten voro utförda, men var stort behof af muddring innanför lastbryggan, för hvilket arbete hamnen saknade nödiga redskap. Vid denna liksom andra hamnar uttalades önskvärdheten af att för den gemensamma s. k. landthamnsfonden ett gemensamt mudderverk skulle inköpas.
Klintehamn. Mot underhållet af denna hamn förekom vid besigtningen ej någon anmärkning. Djupet i hamnen utgjorde 5,33 m.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Januari 1890
N:r 16

Publicerat

Lyckad säljagt.

En ovanligt stor sälhund sköts 13 dennes af förre lotsåldermannen Vigsten vid Ronehamn. Med en liten båt rodde han sagda dag på morgonen ut för att söka efter kut. Utkommen ett stycke till sjös, får han syn på en, som kom simmande efter båten, och med ett välriktadt skott från mannens bössa fick sälen plikta för sin nyfikenhet. Då skytten väl fått sitt byte i båten, fortsattes spaningen och ett stycke längre ut i sjön påträffades ännu en säl af ovanlig storlek. Äfven denna fick en kula i kroppen. I tro att djuret var dödt, närmade sig mannen intill honom. Men plötsligt reser sig sälen, då vår jägare icke var sen att hugga båtshaken i hans rygg. Men nu blef det en färd. Sälen började simma än åt ett håll, än åt ett annat, alltjämt dragande båten efter sig. Då han slutligen tycktes utmattad, vände han sig om, reste sig vrålande mot båten och högg efter mannen deri. Denne passade då på tillfället och gaf djuret dess bane med några duktiga slag i hufvudet. Hur den gamle jägaren fått upp den stora sälen i sin båt, är en gåta för alla. Den lilla farkosten var så nedlastad att det var förenadt med verklig lifsfara att ro den iland den 3/4 mil långa vägen.
Dagen efter den lyckade jagten vallfärdade hela Ronehamns befolkning till ort och ställe för att beskåda den stora sälhunden, öfver hvars död fiskarne isynnerhet uppstämde jubelhymner. Tvänne dagar efteråt kom samme jägare iland med ännu tvänne sälar och under förliden höst har han skjutit ej mindre än 15 stycken. Det är särdeles intressant att höra den gamle mannen berätta sina äfventyr från säljagterna, med hvilka han sysselsatt sig sedan sitt femtonde år.
Den ofvan omtalade stora sälens hud mätte, afdragen, 7 1/2 fot i längd och 4 3/4 fot i bredd. Späcket vägde 8 1/4 pund.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 Januari 1890
N:r 10

Publicerat

Landsbygden.

Ronehamn är en plats, som, ehuru af ej ringa betydelse, dock sällan låter tala om sig.
Under de senaste åren har den varit i stark tillväxt, hufvudsakligen sedan ångbåtstrafiken kom i gång Om Gotlands jernväg här fått sin ändpunkt, hade det utan gensägelse varit en vinst såväl för jernvägsbolaget som för platsen. Det var också doktor Lyths tanka, Men är det försent änvu att tänka på denna tanvkes förverkligande? Ja, derom må andra döma. Men at de män som varmast och mest nitigt verkat för platsens välfärd må särskildt nämnas konsul Lars Cramér. Under bans tid har bryggan förlängts (ett för öfrigt försvarligt undervattensarbete) och hamnen fördjupats och förbättrats, m. m. Eastor mängd arbetsfolk har genom honom erhållit arbete och bröd, mången gång jord och stuga och då han nu ingår i sin ålders höst (han är öfver 70 år), äger han det medvetandet att han verkaf till gagn och nytta för sin ort, Vi behöfva ej orda mycket derom — fråga bara en arbetare på Ronehampvp, Verket fortsättes äfven af sönerna Gustaf och L. Cramér, som låtit, för att nämna något, verkställa en hel del uttyllningsarbeten, så aft det uppstått en stor, rymlig lastageplats vid bryggan. I höst ha nämde herrar låtit plantera omkring 700 tall- och granplantor i en nyanlagd park. Afhvad sålunda göres får man sannerligen ej skörda frukt samma dag, men den kommer framtiden tillgodo.

Efter lång väntan erhöll nu häromdagen en hustru ett bref från sin man i Amerika.
Det var visserligen ett assureradt penningebref men afstämpladt i Juli månad och fram: kom hit först nu. Hvar har det legat? Lång måtte färden varit.

En häst blef plötsligt för en landtbrukare så sjuk, att han måste nedslagtas. Den var — naturligtvis — ej försäkrad.

Japanesiska höns, en egendomlig. sort komna fråu Tyskland, äges af en person bärstädes.
Hönsen äro små som rapphöns men utmärkt vackra.

Rättelse. I sista brefvet härifrån var en vilseledande notis tillkommit troligen genom tryckfel. Det var ej folkskolans elever utan folkhögskolans som inhämtade undervisning i nya slagtmetoden.

Burgsvik, 16 Dec.
Ett raskt bergningsarbete må man med skäl kalla det arbete, som utfördes vid Neptunbolagets ångare »Poseidons» grundstötning i Burgsviks hamninlopp. Såsom förut är bekant törnade nämde ångare — som det säges till följd af felaktig tydning af de nya fyrarne vid Valor och Burgsvikens ostligaste kust på qvällen 3 dennes. (Det säges ock, att en för tillfället på yttre redden förankrad ångare i sin mån bidragit till misstydningen af fyrarne med sin lanterna). Omedelbart efter grundstötningen begaf sig en del af ånvgarens befäl och besättning i land för att reqvirera hjelp. För detta ändamål utgick en handlanden Hancé0 tillhörig jakt »Sex syskon» samt några arbetare till strandningsstället för att biträda vid flottagningen. Sedan en del af »Poseidons» kablar, ketting och slangar m. m. lossats i jakten lyckades det ungefärligen vid 10-tiden på förmiddagen att få ångaren flott, hvarefter den gick in på inre redden och lade sig till ankars.

Sjöfarten är ännu icke atslutad för året, ty dagligen ser man både segel och ångfartyg passera förbi Gotlands södra udde.

Fisket har nu upphört för året härstädes, blott fjellfiske idkas med ryssjor, hvilket fiske dock lemnat klept resultat nästan öfverallt på södra kusterna. På tal om fjellfiske kan jag nämna att en pojke på is lyckades häromdagen med sin klobba döda en gädda, som vägde omkring sex kilogram (eller nära 15 skålpund). Fisket försiggick i en liten vik eller insjö på vestra kusten. Sjukligt är det nu i trakten härute i södret. I en grannsocken har många (största delen medelålders) personer, angripits af en elakartad sjukdom, som antagligen har någon slägtskap med difteri.

Bränsle från skogen börjar allt mer och mer krypa i hop för en del af sudergutarne, särskildt den mindre bemedlade arbetareklassen, hvarför man måste förse sig med bränntorf, som i långa banor upptagits i en myr och befunnits tämligen väl motsvara sitt ändamål. Ingen auktion å skog (som under laga skiftestiden förrättades i parti) bar ännu hållits här i trakten denna vinter, och såvida jag ej är illa underrättad, torde. sådana blifva högst fåtaliga detta år eller rättare sagt denna vinter, nu sedan uthuggningarne vid skiftet blifvit verkstälda.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 18 December 1889
N:r 148