Från landsbygden.

Helvi 22 Sept.
Slitekretsen af Sv. allmänna folkskollärareförening höll i går sitt ordinarie höstmöte i Slite folkskola. Mötet inleddes med bön och lektion i bibelläsning af läraren på stället, pastor J. Norrby, som till ämne valt Jesu liknelse om senapskornet. Härefter följde lektion i geometri om beräknandet af cirkelns periferi och ytinnehåll af skoll, A. Jakobsson i Othem.
Sedan protokollet från föregående möte upplästs och godkänts, upptogos föreningens allmänna ärenden till behandling, hvarvid kretsen biföll revisorernas förslag om ansvarsfrihet för centralstyrelsen för 1797 års räkenskapsföring och förvaltning. Till ledamöter i centralstyrelsen valdes hrr O. N. Ljungberg i Visby, J. G. Söderberg i Lidköping, A. Dalin i Huskvarna och Fr. Berg i Stockholm, samt till revisor N. Lundahl i Lund. Med hänsyn till det ständigt tillväxande arbetet, som åligger sekr., biföll äfven kretsen centralstyrelsens förslag om sekreterararvodets förhöjning till 500 kr., samt att kassaförvaltarens arvode fortfarande skulle utgå med 100 kr.
Efter middagsrasten följde först ett kort samtal öfver den hållna geometrilektionen, hvarefter den till allm. föreningens ärenden hörande diskussionsfrågan om trädgårdsskötseln i folkskolan upptogs till behandling. Inledaren, skoll. Lyth i Hangvar, framstälde trädgårdsskötselns i folkskolan mål, hvilket är att hos barnen uppväcka lust och intresse för plantering ej blott af de mera ädla och värdefulla fruktträden, utan äfven af våra inhemska barr- och löfträd från skogen och ängen. Intet träd bör anses för simpelt att plantera. Härigenom kunna äfven de mindre bemedlade finna utväg till en skuggrik trädgårdstäppa. Träds och buskars uppdragning, omskolning och förädling bör anses som undervisningens viktigaste element. För att uppväcka barnens intresse bör, där området det medgifver, hvarje barn äga hvar sin ruta i skolträdgården, hvilken de må lära sig ordentligt vårda och som de äfven, till uppmuntran och lön för sin fit, få skörda. Ett minnesträd från skolan må äfven gifvas dem. Lär. bör, af nit för fosterlandet, hos barnen uppväcka aktning och kärlek till hvarje liten planta, framställa fördelarne af trädplantering och faran af skogsförödelse. Kärleken till plantan ledde till ömhet mot djuren, yttrades bl. a. Vi äro ock pliktiga att skydda och vårda träden, ty våra fäder hafva sparat så mycket åt oss, och vi böra i gengäld gömma något till våra efterkommande, och månget planteradt träd skall i kommande tider påminna eftervärlden om namn, hvilka eljest för länge sedan skulle varit glömda. Kretsen ansåg därför, att trädgårdsskötseln borde erhålla en mera framskjuten plats bland skolans undervisningsämnen, och att dess höga önskemål vunnes, om de i denna sak redan befintliga stadganden noga efterlevdes.
Frågan om förändringen af arbetssättet inom Sv. allm. folkskollärareförening besvarades nekande, emedan den ansågs för tidigt väckt.
Till kretsens ordf., v. ordförande, sekreterare och v. sekreterare valdes skollärarne J. Lyth i Hangvar, Å. E. Olofsson i Lärbro, A. Mörrby i Helvi och A. Jakobsson i Othem. Nästa möte, ett s. k, friluftsmöte, hålles i Boge under förra hälften af nästinstundande Juni, då lektion i reguladetri hålles af skoll. Mörrby i Boge. Det lärorika mötet afslöts kl. 5 e. m. med bön och psalmsång.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 September 1898
N:r 148

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Första höstsammanträdet å Skogs 5-6 Sept. (Ordf. häradsh. T. af Ekenstam.) Värjemålsed gick fiskaren Nils Nährström från När i ett mål, hvari N. varit tilltalad för olaga idfiske i Närsån.

Brast åt eden. J. Andersson från Tenglings i Etelhem, som varit stämd om kraf af Fole Mek. Verkstad, brast åt den honom ådömda eden. Utslag vid nästa sammanträde.

Det tvistiga krafmålet emellan Olof Bolin m. fl. i Eskelhem såsom förmyndare för hemmansägaren O. Högberg i Eskelhem, å ena sidan, och Johan Qvarnberg vid Qvarna, å den andra, förekom ånyo.
En af svar. vid femte sammanträdet inlämnad ganska vidlyftig skrift bestreds helt och hållet af kär. Den förbindelse å 700 kr., hvarpå kär. stöder sitt kraf, ville svar. se i original, emedan å densamma skulle i öfre kanten vara afförda 600 kr.; denna afskrifning menade svar. skulle numera vara afrifven eller bortklippt. Förbindelsen företeddes och syntes det som om svar:s påstående icke saknade skäl för sig. Dessutom påstod svar. att Högberg ej ensam hade rätt att utkräfva något å densamma, emedan det vore sterbhusdelägarne efter Högbergs aflidna hustru som egentligen den rätten borde tillkomma; och om af svar. något skulle utdömas, borde han, som äfven vore sterbhusdelägare, hafva kvittning för sin lott i boet.
Kär. bestred svar:s invändning, ty de hade af Högberg mottagit förbindelsen i dess nuvarande skick, under uppgift att förbindelsen vore hans, samt att den vore riktig. Målet förekommer ånyo på första dagen af tredje sammanträdet.

Tvist om tjänstehjonslön. Drängen Oskar Lundberg från Grens i Mästerby hade uttagit stämning å Charlotta Jacobsson vid Nystugu i Hogrän om utbekommande af tjänstehjonslön, emedan han för 150 kr. varit stadd hos svar. men ej bekommit mer än 17 kronor.
Svar. bestred att betala kär. mera, emedan kär. 24 siste April olofligen afvikit ur tjänsten.
Detta återigen bestreds af kär., som ordentligt sagt upp sin tjänst, emedan matmodren bara sprang i socknarna och det där igenom blefve dålig matordning i huset. Kär. visste dock ej, om han skulle tjäna en dag, ett år eller flera år för den öfverénskomna lönen. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.

Redovisning af förmyndaremedel fordrar Kristina Grönström från Roes i Rone af Johan Johansson vid Mannegårda i Lye. En af svaranden lämnad redovisning, som slutade på 1,027 kr. 21 öre, ansågs parterna emellan riktig, men svar. företedde ett kvitto å 1,000 kr. som skulle betalts dels genom 600 kr. kontant, dels genom åtskilliga utbetalningar å 430 kr. 27 öre, som svar. gjort för kär:s räkning. Räkningen, som var så otydlig att svar. ej själf kunde reda den, bestreds af kär, likaså det företedda kvittot. Kär. hade å redovisningen blott bekommit 680 kr. Skilnaden jämte ränta från myndighetsdagen fordrades nu.
Kär. öfverlämnade målet, men svar. ville ha uppskof. Yttrande häröfver vid nästa sammanträde.

Tvist om jord. Karl Eklund vid Gullgårda i Rone fordrar ersättning af Karl Nilsson vid Bomungs i När för en jordlägenhet, som han från svar:s hemman innehaft på 50 år, men som han mist vid laga skiftet och ej sedan fått något vederlag tör. Svar. bestred käromålet, ty dels hade han ej hört något om, att Eklund haft någon sådan afsöndring, fast han visste, att Eklund brukat ett jordstycke på hemmanet, men grunderna härför hade kär. ej reda på; dels hade svar. vid ett skiftessammanträde i När erbjudit kär. att få lägenheten af landtmätaren utlagd på annat ställe, hvarvid kär. sagt sig ej vilja hafva lägenhetea utlagd. Härom fick svar. tvenne vittnen hörda.
Svar. tillfrågades, om han hade någon invändning mot kär:s begäran att uppskjuta målet till tredje sammanträdet.
Svar, — Bläjr de i Mars?
Ordf. — Nej, åtta veckor i dag.
Svar. — Jaså i Fibrnari.
Ordf. — Ni måste ha en underlig almanacka.
Svar. — Ja! Ja finner mi nåjdar mä rättens undargang.

Också ott sätt att hjälpa ordningsmakten. Fjärdingsmannen Cedergren i Ejsta, som fått i uppdrag att granska kanälarbetarnes i Ejsta frejdebetyg, hade hos kronolänsmannen anmält, att arbetaren Peter Larsson vid Mellings i Ejsta vid en sådan förrättniog dels hindrat arbetarne från att visa betyg, dels okvädat fjärdingsmannen. Af åkl. instämd till tinget hörför erkände Larsson hvad som lagts Honom till last; han hade dock ej haft någon ond afsikt härmed. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.

Liknande förseelse erkände äfven arbetaren Oscar Lindvall i Ejsta att han gjort sig skyldig till. Utslag samtidigt med föregående.

Bråkig på en torgdag i Hemse skulle kakelungsmakaren E. Bring från Visby varit, så att han misshandlat en person från Atlingbo vid namn Ramberg. Härför af åkl. instämd bestred Bring åtalet. Målet förekommer ånyo vid nästa sammanträde. (Forts.)

Norra häradsrätten.
— Höstingets första sammanträde 5 och 6 September —.
För oloflig skogsafverkan hade handl. L. Bachér instämt arrendatorn å en honom tillhörig i Martebo belägen hemmansdel.
Svar., arrendator H. Larsson, vidgick att han å den af honom arrenderade egendomens skog fällt 30 ekar samt låtit afverka ekbark för ett sammanlagdt värde af 240 kr. Detta, såväl som den ved han huggit å gårdens skog, hade han användt uteslutande för gårdens behof, något som ban ansåg sig hafva rätt till i enlighet med upprättadt arrendekontrakt. Vidare hade han huggit och försålt 8,000 st. bandstakar för ett pris af 12 kr. pr tusen.
Kär., som vidhöll att oloflig och mot kontraktet stridande afverkan ägt rum, begärde och erhöll uppskof för vidare bevisning till 3:dje sammanträdet.

Det Smålanderska brunnsgräfningsmålet blef vid detta rättegångstillfälle ändtligen af båda parterna öfverlämnadt till rättens pröfning.
Käranden, brunnsgräfvare Smålander, hade mot svarandenas bestridande erhållit uppskot för förebringande af bevisning genom vittnen, som han sade sig hafva. Och vittnen hade han — 11 stycken/hade blifvit kallade att inställa sig, men endast 5 hade hörsammat kallelsen. Af dessa fans det ej ett enda som hade några faktiska upplysningar att gifva och flera af dem visste intet i saken.
Smålander? inlämnade till rätten en skrifvelse, däri han på sidan om själfva saken i smädliga ordalag utfor mot svarandenas ombud, sakförare A. C. Stenmark, hvilken titulerades »en blodigel, som endast lurar af folk pengar och som flera gånger varit dömd för bedrägeri». Nu ville Smålander, att rätten skulle gifva Stenmark »orlofssedel på, huruvida han verkligen vore värdig att föra andras talan».
Sedan alla vittnena afhörts öfverlämnades målet af kär. med vidhållande af sitt ansvarspåstående mot svar. för falska vittnesmål och för mutande därtill.
Svar. ombudet öfverlämnade å sina hufvudmäns vägnar målet med yrkan om ansvar å kär. för obefogad rättegång och falsk beskyllning af svårare art. Vidare yrkades skärpt straff å kär. för det denne utan atthafva förmått anskaffa bindande bevis ånyo vållat svarandena stora utgifter för förnyad inställelse samt därför, att han gjort sig skyldig till smädligt skrifsättmot Stenmark såsom rättegångsombud.
Utslag faller 3 Oktober.

För våld och hemfridsbrott var hr G. A. Höglund, Malms i Helvi, instämd af rättaren å samma gård, N. A. Mattsson.
Höglund skulle utan anledning ha inträngt i kär:s bostad, öfverfallit och omkullslagit denne så att blodvite uppstått samt vidare uttalat hotelser till lifvet mot Mattsson. Anledningen skulle ha varit, att rättaren utan Höglunds löfte kört till staden med ett par hästar. Angifvelsen innehöll vidare ansvarspåstående mot H. för att han skulle ha beskylt M. för att ha stulit 700 kr. och dessutom en del arbetsfolket å gården tillhöriga penningar.
Svar. hade ej själf kommit tillstädes — hans vistelseort var f. n. obekant — och hans ombud hade sig intet bekant i saken, men bestred käromålet samt öfverlämnade det i likhet med kär, till rättens pröfning, och faller utslag 3 Okt.

En kontrastöt hade svar. i ofvan refererade mål, G. A. Höglund, riktat mot kär. i detsamma, N. A. Mattsson. Han hade nämligen i sin ordning utverkat stämning å Mattsson för oloflig utskeppning af kalk från Malms kalkbruk.
Äfven i detta mål hade Höglund lämnat sitt ombud i djupaste okunnighet om sakens rätta innebörd och förhållande, hvadan detta ej hade något att andraga utöfver hvad i det korta stämningspåståendet fans att läsa.
Svar. anförde för sin del, att kär. en gång lofvat att ej göra sak af denna kalkaffär samt vidare att kär., hvilken en gång förut uttagit stämning i saken, då återtagit denna stämning. Detta styrktes af ett af svar. inkalladt vittne. Svar. anhöll därför, att målet måtte afskrifvas, helst som kär ej gittat lämna nödig utredning i saken. Detta yrkande bestreds ar kärandens ombud, som för att sätta sig in i målet begärde och erhöll uppskof till 4:e sammanträdet.

Ett hugg i lutften hade synbarligen arrendator P. J. Pettersson, Hesselby, gjort, då han å v. auditör R. Wiman utverkat stämning för liden skada genom kvårstad och för ärekränkning. Saken var den, att kär. varit stämd för skuld och att svar. varit ombud för kär. i detta mål. Därvid hade yrkats kvarstod å Petterssons egendom, enär man fruktade att han eljest skulle afhända sig den till förfång för sina fordringsägare. Kvarstad hade äfven beviljats och i laga ordning verkstä lts.. – Nu ansåg kär. att han af Wiman genom dennes å hufvudmans vägnar framstälda yrkande ärekränkts och åsamkats ekonomisk förlust, för hvilket han fordrade ersättning och upprättelse.
Svar. bestred målets befogenhet, och faller utslag 3 Oktober.

För olaga utskänkning af bränvin var handl. O. Högqvist, Fårö, instämd. Svar. bestred, att han idkat dylik handel. Däremot hade han åt personer, som till houom för ändamålet i förväg lämnat kärl och penningar, vid resor till Visby hemköpt konjak och bränvin. Inne i sin butik hade han vid-några tillfällen bjudit personer, som gjort honom tjänster, på bränvin. Detta hade skett af oförstånd och obekantskap med lagen.
Två vittnen styrkte riktigheten af dessa svarandens uppgifter.
Allm,. åkl. öfverlämnade målet med yrkande om ansvar å svar. för tillhandahållande och bjudande af spritvaror. Utslag 3 Oktober.

Han svor sig fri. Drängen Adolf Larsson, Alsarfve, åtalad för våld mot drängen Teodor Jakobsson, friade sig med ed från ansvar för detta, hvilket skulle hafva ägt rum 6 November 1897. Utslag 8 Okt.

Nekar fortfarande. Arb. F. Ekström från prästgården å Fårö, förut – ransakad för olofligt fällande af skog å prästgårdens ägor, hördes ånyo men nekade fortfarande. Ännu ett vittne intygade, att han å svar:s gård sett ett nyhugget träd, hvilket, att döma af i snön synliga spår. forslats från prästgårdshagen till Ekströms bostad. Förnyadt uppskof medgafs till 3:dje sammanträdet.

Två store i en siäck, Hemmansögarena Nils Jakobsson och J. O. Jakobsson, båda framstående sockenmän i Hejdeby, ha råkat i lufven på hvarandra. Båda äro vana rättegångskarlar, och nu ha de stämt möte vid rätten för att mäta sina krafter.
Nils Jakobsson har stämt J. O. Jakobsson för det denne olofligen från hans ägor bartfört en del jord samt därvid för honom förstört en del fyra år gamla gran- och furuplantor. För detta yrkade kär. ansvar samt skadestånd med 800 kr.
Svar. berättade, att hans drängar för omkr två år sedan utan hans vetskap från kär:s mark bortfört 7 lass sandmylla men förnekade att några plantor förstörts. Han hade vidare anmodat ett par ojäfviga personer att värdera den bortförda jorden. Dessa, som nu hördes som vittnen, uppskattade jordens värde till 50 öre lasset. De togo vidare på sin ed, att några skogsplautor ej funnits på platsen.
Svar. framhöll vidare — med vitsord af vittnena — att han bjudit kär. dubbla, ja tredubbla värdet i ersättning för den bortförda jorden. Men kär. hade ej velat höra på det örat.
— Nej, plantorna voro inte betalda med så litet — genmälde kär.
— Men där fans inga plantor.
— Jo; det skall jag bevisa. Jag anhåller om uppskof till tredje sammantädet.
— Men hvad skall du bråka för? — sporde svar., som ville göra upp sakbn i godo.
— Det skall jag svara på vid tredje sammanträdet. God afton.
Kär. fick sitt uppskof och var därmed nöjd.

Trätovattnet i Barlingbo. Landtbrukaren J. O. Enström, Enges i Barlingbo, hade angifvit slaktarehustrun Botta Ahlqvist och hennes son John för våld och hemfridsbrott.
Sammanhanget var, att E. förbjudit Ahlqvists att hämta vatten ur en å hans ägor belägen brunn. Men svar. hade ej respekterat förbudet utan en vacker dag infunnit sig för att hämta vatten. Då hade kär:s hustru velat förhindra detta — med en stör, påstod svar. Men svar. gaf sig ej, utan nappade till sig bruvonoskroken och dängde öfver kär:s hustru med densamma. Kär. kom då till för att vara sin hustru till »ena hjälp». I samma ärende infann sig Lotten Ahlqvists son, John, och nu började de båda männen att drabba ihop rätt svårliga, så att Enström t. o. m.
fick blodvite. Ja, John Ahlkvist hade visst t. o. m. sagt några hemska ord om att han skulle skjuta Enström, om hans mor ej finge ta vatten.
John Ahlqvist, som svarade å egna och moderns vägnar, påstod, att det vore Enströms som hade hedern af att hafva börjat anfallet samt förnekade, att han slagits så svårt som det stod i stämningen.
För vidare utredning lämnades uppskof till 3:dje sammanträdet.

En virrig hjärna. En hemmansägare Dalin från Viklau, hvilken såsom ej fullt normal satts under förmyndare, hade stämt länsman Boberg i Kräklingbo, för det Dalin ej genom honom kaffats husrum, samt för det han behållit en del stämningar, som Dalin skrifvit m. m. Stämningspåståendene voro så virriga, att svar. ej kunde ingå i svaromål. Bl. a. yrkades att länsman B. skulle »förklarag tjänstledig tills han lärt sig sköta sin plats».
Rätten skall yttra sig om det virriga målet 3 Oktober.

Vilsekomna kor på tinget. Landtbr. T. Hansson, Norrlanda, var af en granne instämd med yrkande om 5 kr. ersättning, för det fyra H. tillhöriga kor gått in på kär.
mark, Svar. vidgick att så var förhållandet samt förklarade sig villig betala.
Domaren ville att parterna skulle förlikas i detta struntmål, men kär. ville ej vara med därpå utan yrkade »fullt för sin dag» — något som han väl ej fått vid en förlikning.
Utslag i det om stor småaktighet vittnande målet faller 3 Okt.

Edgång å öfver en efter sin aflidna hustru upprättad bouppteckning gicks af landtbrukaren Mikael Kallander, Simunds å Fårö, på yrkande af arfsrättsinnehafvare i boet.

Lösa tungor. Arb. J. Dalin, Bäcks i Hangvar, var af landtbr. C. Ahlberg från samma socken instämd med yrkande om ansvar för det han okvädat kär. samt beskylt denna för otillåtet umgänge med svar:s hustru. För detta yrkade kär. 100 i skadestånd.
Svar. medgaf, att han i vredesmod öfver att kär. uppträdt otillständigt mot hans hustru, sagt några mindre välbetänkta ord. Anhöll dock om uppskof för att ingå i närmare svaromål. Upnpskof medgats till 3:de sammanträdet.

Nattliga uppträden. Vid fera tillfällen nattetid hade några vid järnvägsarbete i Roma anstälde arbetare uppträdt störande vid Roma kungsgård, där de velat tränga sig in i de kvinliga arbetarnes rum. Då detta förvägrats dem, hade de en natt dels aflyftat ett fönster till rammet samt nedbrutit ett afträdeshus på gården.
För förseelserna voro arb. A. Härngren, Johan Gustafsson och Algot Johansson instämda. Endast Johansson hade infunnit sig; de andra vistas t. n. å okänd plats. Johansgon förnekade all delaktighet i saken, och intet af de tre vittnen, som hördes, hade sett J. deltaga i bråket. För närmare utredning uppsköts målet till 4:e sammanträdet.

Misshandel och hemfridsbrott. För misshandel utan anledning af hemmansägaren Bendelin var arb. C. O. Larsson från Östergarn instämd. Svar. påstod att B. först kastat sten efter honom, hyarpå svar. slagit B. med en stör och äfven med obeväpnad hand.
För närmare utredning uppsköts målet till till 3:dje sammanträdet.
— Arb. Emil Larsson, Stentugårds i Viklau, hade i vrede öfver att han ej utfått en del penningar för ett dikesarbete, öfverfallit hemmansägaren Axel Reuser och ruskat och sparkat denne samt inne i dennes bostad sparkat upp etf par dörrar. Svar., som vid tillfället var berusad, sökte förringas aken. För bevisnings förebringande uppsköts målet till tredje sam manträdet.

Målet skall handläggas på länsfängelset. För våld och hemfridsbrott i Alfva ransakades 24 Aug. å länsfängelset arb. P. A. Olsson. Härvid utröntes att O. haft en medbrottsling, arb. Fr. Pettersson, hvilken nu instämts till rätten. Målets handläggning uppsköts emellertid till 13 dennes, då Pettersson skall inställa sig å länsfängelset för att där höras jämte sin kamrat.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 September 1898
N:r 137

Om afskrifning

af O. Högboms i Helvi konkurs hemstälde gode mannen, länsbokhållare J. H. Bachér vid norra häradsrättens sammanträde i måndags. Tillgångarna belöpa sig till endast kr. 13:50, medan skulderna uppgå till kr. 1,277:60.
Rätten kommer att yttra sig i ärendet 3 Okt.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 September 1898
N:r 137

Auktioner, som äro förfallna

till betalning, uppbäres likvid, å Takstens torsdagen den 1:sta Sept. kl. 10—12 f. m. och vid Källstäde samma dag fr. kl. 4 -5 e. m., samt hos handl. Nilsson i Helvi lördagen den 3 s. d. från kl. 4 till 6 e. m., allt å auktionsställena.
Lärbro den 23 Augusti 1898.
C. GARDELL.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Augusti 1898
N:r 130

Från landsbygden.

Bref till denna tidning.
Näs, 11 Juni.

Hoburgskretsens folkskollärare hade 10 dennes samlats till extra ordinarie möte i småskolans lokal å Burgsvik under ordförandeskap af skollärare H. Dahlqvist i Fide.
Sedan till representant vid ombudsmötet i Norrköping 8 och 9 nästkommanda Augusti utsetts ordföranden med skollärare P. Svallingson i Vamlingbo till ersättare, behandlades de af centralstyrelsen till kretsarna utsända frågorna:
1.) Anser kretsen, att trädgårdsskötseln bör erhålla en mera framskjuten plats bland folkskolans läroämnen, än hvad den hittills haft?
2.) Hvilka åtgärder böra i så fall vidtegas för genomförandet af detta önskemål?
Härom utspann sig en längre diskussion, som gick ungefär i eamma riktning som centralstyrelsens eget uttalande i frågan. Dessutom påpekades i fråga om trädgårdens ändamålsenlighet vikten af tillgång på vatten vid planteringslandet. Huru nödvändig vattningen i trädgårdana under torra somrar är, vore ju för alla kändt. Äfven barnen ville nog se frukt af sitt arbete, men om de ej finge vattna vid behof, så uteblefve ju frukten, och föjden skulle blifva den, att intresset för trädgårdsskötseln försvunne. Efter slutad öfverläggning enades man om följande svar å de båda frågorna:
Kretsen anser icke, att trädgårdsskötseln bör erhålla en mera framskjuten plats bland folkskolans läroämnen, än hvad den enligt folkskolestadgan bör äga men ville uttala såsom sin önskan att § 56 i nämda stadga öfver allt tillämpas, så att tjänligt trädgårdsland med tillgång till vatten? i närheten komme att finnas vid hvarje folkskola.
Sedan detta ärende behandlats, vidtogo öfnvingar i kvartettsång, och härmed afslutades dagens egentliga förhandlingar:
Efter intagen middag å värdshuset i Burgsvik begåfvo sig mötesdeltagarne till den å handlanden: Hanséns ägor naturskönt belägna s. k. näktergalslunden, hvilken befans .göra skäl för namnet, ty när skollärarne uppstämde sina sånger besvarades de af näktergalen med vackra drillar. Här kastades varpa, intogs kafte, utfördes sång och samtalades om skolväsendet, i synnerhet om förhållandet mellan skolorna förr och nu.
När uppbrottet vid 7-tiden skulle ske stälde ordföranåon några varmhjärtade afskedsord till skollärare K. Stenkvist i Hamra, hvilken nu stod i begrepp att lämna kretsen och flytta till Fole, dit han blifvit kallad, hvarpå denne lika varmbjärtadt tackade för kamratskapet under den korta tid, han varit medlem af kretsen.

Helvi, 10 Juni.
Slitekretsens medlemmar voro i går samlade till ordinarie möte vid Stapelbacke småskola i Lärbro. Det var ett s. k. friluftsmöte, det första i sitt slag kretsen hittills arangerat, soin här i naturens fria sköte skulle gå af »stapel». Klockan 10 samlades man till mötet och efter psalmsång och bön af pastor J. Norrby i Slite tog arbetet för dagen sin början. Protokollet från föregående möte upplästes och godkändes och val af representant att närvara vid ombudsmötet.i Norrköping företogs.
Till komiterade för deltagande i granskningen af de vid skolorna använda läroböckerna i geografi utågos: pastor J. Norrby, Slite, skoll. J. Lyth, Hangvar, och T. Erlandsson, Bunge. Mötets offentliga förhandlingar voro härmed afslutade och nu anträddes marschen till »det gröna». Matkorgarna voro många och tunga men länsades raskt tack vare vargaptiten i den friska naturen. Af andlig spis bjöds sedan på deklamation, kulturbilder från svenska folkskolans första tider under form af »en gammal skolmästares historia», föredrag i psykologi och botanik, samt sång, tal och lefverop för konung och fosterland. Förstsedan solen dalat, skedde uppbrott från mötet, som förvisso skall länge blifva ett af Slitekretsens skönaste skolmötesminnen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juni 1898
N:r 89

Skånsk cementfabrik på Gotland?

Det berättas med anspråk på tillförlitlighet, att Malms gård i Hellvi inom närmaste framtiden af ägaren ingeniör J. A. Berg i Wexiö, skall komma att försäljas till ett af de skånska cementfabriksbolagen, hvilket sedan ämnar att på gården drifva cementfabrikation och kalkbränning i omfattande skala.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 Maj 1898
N:r 71

I anseende till bättre utrymme

låter handl. herr N. Nilsson i Helvi genom offentlig auktion, som kommer att förrättas å stället torsdagen den 28 i denna månad och börjar kl. 10 f. m., försälja hela bodvarulagret, som består af: färdiggjorda kläder och skodon, bättre och sämre tyger, lärft, fjäder; klöfver- och timotejfrö, en hel mängd div. varor som här ej specificeras. Kände inropare, som kan betros, erbålla betalningsanstånd till den 1 nästk. September.
Lärbro den 19 April 1898.
C. GARDELL.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 April 1898
N:r 60

Utmätningsvis

har i dag ålandskansliet försålts Mathilda Segerdahls ägande 7/32 mantal Saigs i Helvi, och inropades sagda hemmandel af hr J. N. Wiman för 4,600 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 April 1898
N:r 55

Ett odlingslån

3 3,380 kr. har k. m:t beviljat till utdikning och odling af Kissviks myr, tillhörande hemmanen Kännungs, Saigs, Stengrinda, Norrgårda, Längers, Hemmungs, Sudergårda och Nystugu i Hellvi socken.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 April 1898
N:r 51

Auktion Malms i Helvi.

Onsdagen den 30 invarande Mars från kl. 10 f. m. försäljes medelst offentlig auktion å egendomen Malms i Helvi ett parti god fastmarks kornhalm samt ax, ett Ke dels timotej dels godt ängshö, ett mindre parti superfosfat, en arbetshäst, 2:ne jagtgevär med central bakladdning, diverse bodvaror: såsom tröjor och kalsonger m. m.
Godkände inropare erhålla betalningsanstånd till den 1:a nästa Sepve andra betala vid anfordran.
Lärbro den 22 Mars 1898.
ANTON LARSON.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 Mars 1898
N:r 46