Rättegångs- och polissaker.

Norra häradsrätten.
(Femte sammanträdet).
Utslag afkunnades: emellan hemmansägaren Ludvig Högberg, Vies i Veskinde, m. fl. och hemmansägaren Johan Källgren, Klintegårda i samma socken, ang. ansvar för oloflig harjagt. Svar. dömdes att böta 10 kronor samt ersätta kär. för den skjutna haren med 1 kr;

— emellan landtbrukaren Per Stare, Burga i Lummelunda, samt landtbrukaren Herman Landergren och hans hustru, Lunds i Martebo, ang. ansvar för olofligt borttagande af en gärdesgård. Svar. Herman Landergren fälldes enl. Straffl. 10 kap. 20 § att böta 30 kronor samt svar:na, hvilkendera af dem bäst gälda gitte, att ersätta kär. för det borttagna gärdselvirket med 10 kronor.

— emellan Lars Nordström, Råby i Hejdeby, och enkan Johanna Sjösten å Kapelshamn, angående ansvar för förskingring af anförtrodt gods samt ersättning. Svar. dömdes att för uppsåtlig förskingring böta 50 kronor samt att till kär. utgifva ersättning med 300 kronor;

— emellan hemmansägaren Johan Pettersson, Medebys i Hall, kär. samt arbetaren Johan Oskar Lundberg och hustru Elisabet Karlsson derstädes svar. ang. ansvar för ärekränkning; svar:na dömdes att hvar för sig böta 50 kronor;

— emellan t. f. kronolänsman Arvid Jacobsson, åklagare, och hemmansägaren Johan Flodman, Nors i Veskinde, svar. ang. ansvar för misshandel.
Svar. frikändes och angifvaren, skomakaren O. Sjögren Klitengårda i Veskinde, ålades att gälda kostnaderna i målet.

— Målet emellan f. löjtnanten E. Björkman i Hellvi socken, kär. och inspektoren Herman Nyberg å V flings i samma socken, svar., ang. redovisning m. m. uppsköts till 2:ra rättegångsdagen af nästa sammanträde.

— Målet emellan kaptenen Frans Classen i Linköping, hufvudkär. och ägaren af Fole mek. verkstad, Joh. Vigström, genkär. ang. fordringsanspråk och utbekommande af värdehandlingar till värde af 6,000 kr. hade utsatts till denha dag för edgång af genkär. Genkär. betygade med ed, att han icke för nämda belopp eller någon del deraf häftat i skuld till kär:s numera aflidne fader.
Utslag i målet å slutsammanträdet.

— Målet emellan landtvrukaren H. Landergren och hans hustru vid Lunds i Martebo samt landtbrukaren Per Stare å Burge i Lummelunda ang. gäldande af utflyttningskostnad i sammanhang med skifte, öfverlemnades af båda parterna.
Utslag å slutsammanträdet.

— Målet emellan Klaes Andersson, Etebols i Lummelunda och Oskar Nyström, Hellvigs i Fole, ang. åverkan förevar ånyo.

Ä kär. sidan hördes 5 vittnen, af hvilka drängen Karl Pettersson och arbetaren Joh. Forsgren hade de för svar. mest graverande vittnesmålen. Pettersson hade tjenat såsom dräng hos svar. under åren 1890 och 1891 samt under denna tid biträdt svar. med skogshygge i den s. k. Malmhagen, i nvilken dock kär., enligt hvad svar. för vittnet uppgifvit, på groud af kontrakt ensam hade afverkningsrätten. Äfven vittnet Forsgren hade hjelpt svar. med skogsafverkning i nämda hage, nämligen under våren 1892.
Svar. bestred att han huggit skog å någon annan mark än der han varit berättigad att hugga.
Målet uppsköts.

— Målet emellan O. V. Ålander å Rosendahl och statdrängen K. F. Eriksson, ang. ansvar för olofligt afvikande ur tjenst, uppsköts till 1:a rättegångsdagen af nästa sammanträde.

— Till tinget hade kronolänsman G. Boberg instämde drägen Olof Teodor Johansson från Smedegårda i Björke med yrkande om ansvar för det Johansson olofligt kört å jernvägslinien. Svar. erkände förseelsen, men uppgaf att han omedelbart efteråt, då han erhållit kännedom om att körande å jernvägslinien icke vore tillåtet sjelf anmält förhållandet hos trafiikschefen och då fått fö sona förseelsen med erläggande af 10 kronor, å hvilken betalning svar. nu äfven medhade trafikschefens qvitto. Sedermera hade emellertid saken angifvits till åtal och trafikschefen hade då återsändt 10-kronesedeln och i bref bedt att återfå qvittot, hvilket utbyte svar. dock ej velat gå in på.
Målet uppsköts.

— Målet mellan Anders Herlitz, Bengts i Östergarn samt Johan Herlitz derstädes och lotsförmannen Olsson, ang. klander af utmätning, förevar nu ånyo. Två vittnen hördes, af hvilkas vittnesmål tycktes framgå, att ett för Johan Herlitz:s skuld utmätt kokreatur vid tiden för utmätningen tillhört kär.
Kär. återtog emellertid ansvarsyrkandet emot svar. Olsson, hvarefter målet för vidare bevisning uppsköts till 2:a rättegångsdagen af hösttingets 1:a sammanträde.

— Målet mellan Olof Johansson, Butrefs i Norrlanda, och Johan Larsson derstädes ang. ärekränkning, handlades nu åter. Ärekränkningen skulle hafva bestått deri, att svar genom häntydningar föranledt att rykte uppkommit om brottsligt förhållande emellan svar. och en annan persons hustru.
Svar. bestred, att han gjort sig skyldig till någon ärekränkning; han hade endast till den ifrågavarande qvinnans man yttrat några ord för att göra honom uppmärksam på att ett dylikt rykte vore i omlopp.
Målet uppsköts till hösttingets första sammanträde.

— Fabrikören Emil Mellström i Enköping hade å egna och sina syskons vägnar till tinget instämt Sofia Bernhardina Bergström i Rute socken med yrkande att såsom slägtingar till aflidne landtbrukaren J. V. Karlesson efter honom utbekomma arf. Slägtskapen mellan kär:na och den aflidne skulle enl. Mellströms uppgift ledas tillbaka till Mellströms morfader, hvilken vore farfader till Karlesson och hans jämväl aflidne broder, förre kyrkoherden i Hangvar och Hall Martin Karlesson. Enligt svar:s uppgift, hvilken äfven med ett bref gjordes ganska sannolik, var Karlessonernas fader icke son utan fosterson till Mellströms morfader.
För närmare utredning uppsköts målet till hösttinget.

— Ed såsom god man vid skiftesförrättning aflades af f. nämdemannen Lars Granberg i Dalhem.

Södra häradsrätten.
(Vårtingets femte sammanträde å Skogs i Levide; ordf. e. o. hofrättsnotarien M. Wedberg) Följande ntslag afkunnades:

— I redovisningsmålet mellan J. P. Jakobsson, Bockes i Fröjel, och sakförare C. E. Björkegren, Vestergara, ogillades käromålet.

— För oloflig rapphönsjagt dömdes kakelungemakare Gustat Hultström, St. Kruse Alfva, att böta 25 kronor.

— Med ed ålades Fina Vestberg i Lye att betyga, det hon ej till hustru Sjösten fält ett yttrande att Petter Lydals hustra stulit ett par kardor.

— Ärekränkningsmålet Edman—Johansson, Väte, uppsköts till första dagen af höstetingets första sammanträde, då svaranden skall förete bevis att han anhängiggjort rättegång mot käranden med yrkande om ansvar för skogsafverkning.

— I det stora skiftesmålet mellan icke-hemmansägare och hemmansägare inom Närs socken afkunnade rätten det beslat, att målet uppskjutes till första rättegångsdagen af nästa vårtings andra sammanträde, till hvilken tid kärandena skola hafva delgifvit stämningen åt alla svarandena, Svar:s invändning, att kär:na vore oberättigade föra talan i målet, lemnades utan afseenda af rätten.

F. nämdemannen Joh. Engström, Mafrids i Vestergarn, hade till denna gång instämt Gabriel Bolin från samma gård och socken med yrkande att dels utfå 58 kronor och dels erhålla tillbaka den andel i fjällfiske, som tillhört 17/128 mt! Mafrids och som blifvit fråndömd Engström, — Detta visade sig vara den gamla bistorien om hemmansköpet at 1885, köpe- och landtmärerihandlingarne, ibland hvilka två halffärdiga reverser blifvit instuckna, dem Engström omsider på laglig väg tvingats betala o. s. v., för hvilket allt vi på den tiden utförligt redogjorde. Denna gång voro Karl Karlson, hans hustru och dotter instämda som vittnen, men utebletvo. Svaranden bestred E:s påståenden och yrkade ansvar å honom för rättegåvgsmissbruk, då saken redan förut blifvit afdömd. Sedan som vittnen hörts kronolänsman Svallingson och bustra Josefiaa Gustafsson uppsköts målet till andra rättegångsdagen af hösttingets 1:a sammanträde, då de tre idag frånvarande vittnen skola vid vite af 5 kr. hvartdera vara närvarande. För deras försummelse idag dömdes de att böta 1:50 hvartdera.

Barnaföda. Det från tredje sammanträdet uppskjutna målet emellan Agnes Kristina Johansson Mallgårds i Levide och husbondesonen Hjalmar Siggelin, Pejnarfve i samma socken, behandlades. Svaranden bestred ganom ombud de vid förra rättegångstillfället afgifna vittnesmålen. Målet öfverlemnades, käranden yrkande bifall till kärnmålet eller, om detta ej kunde bifallas, att svaranden måtte ålägges edgång. Utslag faller på första dagen af nästa sammanträde.

Djurplågeri. I det föret omnämda målet mot statkarlen Alfr. Engström och drängen Viktor Hansson från Uggårds i Rone ang. djurplågeri 21 sistl. Februari vid stenkörning mellan Rone och Grötlingbo, hördes i dag ytterligare två vittnen, Lars och Zakarias Lindström. De berättade samstämmigt att de sett Viktor Hansson vid omstämda tillfället köra öfverdådigt fort och rycka i tömmarne oupphörligt. Hästen hade efter körturen varit mycket svettig och darrat i hela Malar Deremot hade intet af vittnena sett biéå flyta ur hästens mun. — Hansson påstod fortfarande att han ryckt i tömmarne blott för att få hästen att stanna. Engström begärde att bli skild från målet och begärde en ersättning för sina besvär af 50 kronor.
Utslag vid tingets slut.

I målet mellan Anna Meria Siggelin och handl. Ant. Jakobsson, Fardhem, förekom ingenting nytt. Saken öfverlemnades från båda sidorna. Utslag afkunnades vid nästa sammanträde.

Uppträdet vid Korsby. I detta af oss förut refererade mål mellan krouolänsman J. A. Lindström å tjenstens vägnar och Nils Petterssop, Kattlunds i Grötlingbo, m. fl., återtog åklaren idag yrkandet om ansvar för rån, men yrkade i stället laga ansvar å Nils Pettersson enl. 15 kap. 22 paragr. straffl., för att han genom rättsstridigt bot tilltvingat sig penningar samt å Arvid Lindquist för delaktighet deri och för att han mottagit en del af de bekomna penningarne. Å da öfriga tilltalade yrkades ansvar för fylleri och öfverdådig framfart å allmän landsväg. — Svarandena bestredo genom ombud de gjorda yrkandena och ville å sin sida att drängen Laurin skulle stånda ansvar för falsk angifvelse.
Utslag vid tingets slut.

Utmätningsmålet Johan Larsson, Skogs i Mästerby, mot Alfr. Ferd. Ekelund, Tipsarfve, förekom till förnyad handläggning. Parterna skulle i dag öfverenskomma om storleken af den förlust, Larssons egendom kunde anses hafva lidit genom att hafva varit i Ekelunds sons vård, men detta hade sig icke så lätt. Som vittnen hörles slagtarne Herman och Vistor Lindström samt hemmansägaren Lars Eriksson. Da berättade tämligen samstämmigt, att kreaturen före 3 Mars — utmätningsdagen — varit ganska hulliga, men att de den 25 April, sedan de varit i Exelunds vård 7 veckor, blifvit så magra och eländiga, att man kunnat »hänga upp mössan på de ntstående knotorna». Vittnena ansågo, att hästarne förlorat i värde 100 kr. och oxarne 50. Till 4 kr. för dag och par uppskattade vittnena den skada, som Larsson skulle tillskyndats geaom förlusten af bästarne och 3 kr. i fråga om oxarne. I fråga om selar och redskap, möbler o. d. hade de skilda uppfattningar. — Målet uppsköts på svarandenas begäran till andra rättegångsdagen af höstetingets första sammanträde.

Äktenskapsskilnad. O. P. Lindström-Skogslund i Träkumla, utvecklade nu närma re sina idéer om i hvilka stycken hans hustru Ida Charlotta brustit i fullgörandet af det äktenskapliga kontraktet. Hon hade icke hållit sitt löfte att sätta upp sitt testamente, hon hade varit vred emellanåt och skrämt mannen, hon hade tagit hand om mjölkpenningarne m. m., m. m.; först och sist saknade han testamentet. Mannen Lindström framhade fem vittnen: f. fjerdingsmannen Matias Österberg och smedssonen Axel Holm had3 sett O. P. L.; taga två kastar ved på gården, hvarvid han brutit sönder ett vedbodlås; K. P. Jonsson hade odlat upp ett halft tonnoland jord för frun och fått sin betalning af henne; skrädd. F. A. Malmborg hade sett frun arg en gång år 1889, dock icke på Lindström; och Jonas Andersson hade äfvenledes sett hustru L. ond en gång på samma årtal. — Fru L. företedde inför rätten förste proviusialläkarens intyg att O. P. L:s uppgifter vid förra rättegångstillfället voro osanna. Hon påstod att mannoen nekat deltaga i skötseln af hushållet och jordbruket, utan bade hon fått taga det ensamt på sin lott. Han hade aldrig bidragit till hennes underhåll, utan tvärtom. Varit gnatig och jämt tyckt, att hon ätit för mycket och arbetat för litet.
Utslag afkunnas vid tingets slut.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Maj 1893
N:r 72

Trettiosju nykterhetsföredrag!

Styrelsen för Södra Gotlands nykterhetsförbund anordnar från och med den 15 Maj t. o. m. den 22 Juni nykterhetsföredrag, hvilka alla hållas af ev. Intherska predikanten Claes G. Danielsson trån Ekeby å följande ställen och dagar:

Herrar skolrådsordförande anmodas vördsamt att kungöra föredragen inom resp.
socknar och upplåta skollokalerna för talarep! Skolans lärare och öfriga vänner till nykterhet ombedas vänligen att underrätta sina sockenbor om föredragen! En kollekt upptages vid föredragen.
Linde den 4 Maj 1893.
Å styrelsens vägnar:
Aug. Fredin.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 Maj 1893
N:r 71

Rättegångs- och polissaker.

Norra häradsrätten.
4:de sammanträdet.
Utslag afkunnades: emellan kronolänsman J. Smedberg och drängen Emil Vessman från Stenkyrka socken, angående ansvar för oloflig jagt på rapphöns. Svar. dömdes att böta 30 kronor samt att till åklagaren utgifva ersättving för de skjutna rapphönsen med sammanlagdt 1 kr. 50 öre.
— Emellan hemmansägarne Johan Källgren, Lilla Klintegårda i Veskinde, och Ludvig Högberg, Vies i samma socken, angående auktionsredovisning. Käromålet ogillades.
— Emellan kronolänsman G. Boberg, åklag., och hemmansägaren Oskar Nilsson, Oleips i Ala socken, svar, ang. ansvar för det evar., oaktadt k. befallningshafvandes utfärdade förbud sålt afverkningsrätten till en större del svar. tillhörig skog, hvilken ioginge i det nu inom Ala socken pågående skiftet. Svar dömdes enligt 24 kap. 6 § straffiagen till 100 kronors böter.

Målet emellan Emma Lundberg i Stockholm och f. löjtnanten Edvard Björkman ang. utbekommande af barnuppfostringsbidrag på grund af skriftlig förbindelse förevar nu ånyo.
Svar. som företräddes af bagaren Alfred Svensson från Visby, bestred fortfarande, att svar. underskrifvit förbindelsen i fråga.
Till motbevisning ingaf kär. en skrift samt en del bref, hvilka kär, fått från svar. För vittnesförhör vid Stockholms rådhusrätt med advokaten V. F. Vinroth uppsköts målet till tingets 6:e allmänna sammanträde.

Målet emellan t. f. Kr. länsman Arvid Jacobsson, åklag., och hemmansägaren Johan Flodman, Nors i Veskinde, svar., ang. ansvar för misshandel, föröfvad emot skomakaren O. Sjögren från Klintegårda i samma socken, handlades nu åter.
Såsom vittne åberopade åklagaren drängen Fredrik Klintberg från Nors, hvilken emellertid icke hade något för svar. graverande att berätta. Målet öfverlemnades.
Utslag å nästa sammanträde,

Till tinget hade Adolf Larsson, Gisslauser i Lärbro, uttagit stämning å landtbrukaren A. F. Nyberg, Pavalds i samma socken och yrkat ansvar för det svar. hemma i sin bostad missband’at kär. och ärekränkt honom, dervid svar. kallat kär. för tjuf, rackare, knöl m. fl. mindre väl valda tillmälen.
Svar. erkände att han, förargad öfver, att kär. olofligen jagat hare på svar:s mark, kallat honom tjufstryker samt tagit honom i nacken och kastat ut honom. Målet öfverlemnades. Utslag å slutsammanträdet.
A. F. Nyberg, Pavalds i Lärbro hade till tinget instämt Adolf Larsson, Gisslauser i samma socken, och yrkat ansvar för oloflig harjagt.
Kär. styrkte medels kontrakt, att kär. hade jagträtten å den mark, der svar. enligt uppgift skulle ha just Svar. bestred att han jagat på kär:s mark men medgaf möjligheten af att svar:s hund varit inne å kär:s mark.
Käranden lät såsom vittnen höra kyrkovärden Johan Klintbom från Kännuvgs i Helvi och styrmannen Vilhelm Karlberg, Hammars i Lärbro.
Klintbom hade vid ett tillfälle mött svar. försedd med jagtredskap ute å kär:s mark och äfven kort efter hört att skott lossats, men ej med. säkerhet kunnat bedöms, om svar. vid skottets afskjutande varit å kär:s mark. Karlberg heda likaledes mött svar. ute på jagt, men ej å kär:s mark; strax efter hade vittnet hört skott lossas och då tyckt att det varit inöm kär:s jagtområde.
Målet öfverlemnades. Utslag å slutsammanträdet.

Hemmansägaren Johan Hammarberg från Seigs i Hellvi socken, hvilken i ett instämdt mål uppträdde såsom ombud å kärandesidan, blef på yrkande af åklagaren dömd för oskickligt beteende inför rätta att böta 25 kronor.

Södra häradsrätten.
(Vårtingera fjerde sammanträde å tingsstället Skogs i Levide 10—11 April).
Skiftestvist. August Dahlqvist jämte 12 andra icke-hemmansägare från När hade instämt tillsaammans bortåt 150 hemmansägare inom samma socken, af hvilka ett tjogtal var personligen närvarande, de andra genom fullmakter, red yrkande att erhålla lika rätt som dessa till en del allmänningar inom socknen, som vid pågående skifte blifvit hemmansägarne tillskiftade. Kärendena anförde, att vid en tvist mellan kronan och Närs och Lau socknars sockenmän rörande bättre rätt till en del allmänningjordar hade genom dom 27 Maj 1875 rätten till nämde jordar bli’vit kronan afhänd. Sedan derefter å kommunalstämma i Närs socken 21 Mars 1876 närvarande hemmansägare beslutit, att inom socknen boende icke-hemmansägare för begagnande af betesrätt å allmänningarne skulle betala skatt, hade länsstyrelsen, hvarest en del ickehemmansägare anfört besvär, genom utslag 14 Nov. 1876 förklarat att, enär icke ostridigt vore, att allmäningarne tillhörde allenast hemmanen, kommunalstämman icke ägt ålägga en viss klass skatt för allmänningarnes begagnande. — Svarandena förnekade, att aug. Dahlqvist och medparter varit berättigade att kära i detta mål, då genom den af kär. åberopade hofrättens dom allmänvingarne i fråga frånhändts kronan endast på den grund, att k. instr. 22 Maj 1643 ang. skattläggningen på Gotland uttryckligen föreskrifver, att deri jämväl borde ingå »allmänningar» och dessa allmäningar sålunda vore detta i hemmanevs skatt ivbegripna, alltså vore en kommunens angelägenbet och tillhörde det kärandena att visa fullmakt från kommunen att tala å dess vägnar, hvilket de ej gjort; dessutom borde rättsanspråk af dylik beskaffenhet hafva framstälts vid skiftets början till förrättningsmannen och kärandena anmält sig såsom delägare senast då justering af häfden företogs, hvarom offentlig kungörelse utfärdats — enligt 8 34 skiftesstadgan har den härutinnan försumlige sin rätt försutit och måste de frånvarande nöja sig med de närvarandes beslut; slutligen hade vid sammanträde 27 Sept. 1892 med första skifteslaget, till hvilket sammanträde arbetarne inom Närs socken genom kungörelse blifvit kallade, på skiftesförrättarens fråga, huruvida rättsanspråk i afseende på allmänningarne vore att framställa, inga sådana blifvit armälda.
Kärandenas ombud bestred svaromålet och yrkade uppskof i målet till nästa vårtings andra sammanträde, för att få tillfälle meddela stämning åt en del i Amerika vistande personer, som äfven borde svara i målet. Häradsrätten afger yttrande å första rättegångsdagen af nästa sammanträde.
De omstämda allmänningarne äro: kronoskogen vid Davids och Hammaren; en utmark mellan Rikvide och Hammaren; en utmark mellan Smiss och Frides; Vidåkra och en gatumark vid Alfvan och Leran.

Qvarngräl. Anders Larsson, Sigrefs i Vamlingbo, m. fl. instämde Kristian Kogström i samma socken med yrkande att denne måtte åläggas med en tredjedel af kostnaden 226 kr. 10 öre, bidraga til betalningen af reparationen å en qvarn, som parterna ägde gemensamt. — Svaranden invände att kärandena malt sönder qvarnen, derpå utan svarandens hörande beslutit om reparationen och likaledes utan sv:s hörande utlyst entreprenadauktion å ararbetets fullgörande. Skulle reparation verkställas, så borde svaranden ha gjort den med eget virke, då den skulle blifvit ofantligt mycket billigare, Målet uppsköts till första dagen af sjette sammanträdet.

Ärekränkning. O. P. Edman, Väte, stämde husbondesonen Henrik Johansson Gullarfve i samma gocken, med yrkande att han måtte stånda ansvar för ärekränkande beskyllning, i det han 28 Febr. i kär:s hem skulle påbördat Edman att vintern 1892 och 1893 ha från Henrik Olofssons, Isume i Väte, skog, den s. k. Heden, afverkat och bortfört timmer.
— Svaranden medgaf i inlemnad skrift att han så sagt, men yrkade att målet skulle hvila tills ett annat mål blifvit afgjordt, der han ämnar väcka åtal mot E. om ansvar och ersättning för afverkniog af växande skog å omstämda mark, som icke tillhörde Henrik Olofsson utan Johanssons hustru och hennes medarfvingar. — Käranden bestred invändningen. Han hade betyg på att han köpt ekogen af H. Olofsson. Begärde »fallt för beskyllnipgen» med 25 kronor. Beslut afkunnas vid nästa sammanträde.

Johanna Jakobsson, Hemse, hade å kyrkoherden i Alfva, Karl Lange uttagit stämning af följande lydelse:
»Sedan 10 år tillbaka har jag varit boende, mantals- och kyrkskrifven i en bygnad å Hemse annex grund, icke inneboende hos min äfvenledes der bosatta moder, utan för mig sjelf med eget hushåll för mig och mina 2 minderåriga barn, intill dess kyrkoh. Karl Lange i Altva, som för kort tid sedan blifvit ägare af stugan, den 4 d:s instälde sig i min bostad, från hvilken jag icke blifvit lagligen uppsagd, och biträdd af en sin arbetare bortbröt fönster och dörrar, hvarpå han 2 dagar derefter, sedan barmhertiga menniskor skaffat nya, kompletterade sitt hemgångsarbete genom att med yxa och hammare utbryta icke allenast de nyinsatta fönsterna och dörrarna, utan ock en del af hussts vägg, så att jag med mina 2 små barn måste fly och herbergeras af andra personer.
I anledning häraf får jag å bemälde hrr kyrkoherde utverka mig kallelse och stämning till fjorde sammanträdet af pågående ting, med påstående att svaranden för hvad honom till last ligger, måtte ådömas laga ansvar, dervid lagens hela stränghet måtte tilllämpas, då svaranden till följd af sin embetsställning icke kan hafva handlat af oförstånd utan tvärtom med full vetskap om det brottsliga i sin bandling, Dessutom yrkas att svaranden skall gälda de honom icke tillhöriga fönster och dörrar, samt betala 150 kr. för den skada han genom sin våldsgernipg mig ålragit».
Svaranden medgaf att han någon dag i Mars eller början af April tagit ut fönstren ur det nämda huset, men det hade varit i afsigt stt verkställa en reparation, icke för att köra bort någon der boende, När sedan »välviljan var framme för att stoppa till öppningarne», hade han varsamt tagit bort det ditsatta. Johanna Jakobssons moder hade förut bebott stugan, men blifvit lagligen vräkt. Sv. visste icke, om någonsin Johanna bodde i huset — hade aldrig med henne att skaffs, Ville likväl till ett kommande rättegångstillfälle bevisa, att Johanna ej haft eget hushåll, utan hushållat ihop med modren. — Käranden anhöll om uppskof till första rättegångsdigen af sjette sammanträdet, då svaranden skall inställa sig vid 25 kronors vite.

Ärekränkningsmålet mellan Petter Lydahl, Mannegårda i Lye, och hustru Tina Vestdal, behandlades ånyo. Ett vittne, arbetarehustrun Sjösten, Dals i Lye, intygade att svaranden vid ett tillfälle berättat henve, att hon hört, det kär:s hustru på en toredag i Hemse skulle stulit ett par kardor. VWVittnesmålet bestreds af svaranden, som förklarade sig kunna med ed betyga, att hon aldrig fält ett dylikt yttrande. — Käranden yrkade att svaranden måtte åläggas fria sig med ed, om hon gitte. Rätten afgifver yttrande vid nästa sammanträde.

För stöld tilltalade Oskar Lingvall var i dag hämtad till rätten, hvaremot hans medhjelparinna Anna Hjertstedt anmäldes sjuk, Af denna anledning uppsköts målet ytterligare till första rättegångsdagen af sjette sammanträdet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 April 1893
N:r 56

Hemse folkhögskola

och landtmannaskola afslutade i lördags sitt läsår med examen i landtmannaskolan, omfattande ämnena: geometri och botanik med frökännedom (föreståndaren, dr A. Sätervall); modersmålet (andre läraren kand. H. Lundgren); landthushållningslära (landtbruksläraren G. af Wetterstedt); skogsskötsel (jägmästare Schoug), samt veterinärkunskap (veterinär J. Boman). Dess utom höllos i folkhögskolan lektioner af föreståndaren i botanik, och af andre läraren i geografi och statskunskap.
Som styrelsens ordförande var hindrad att närvara, hemförlofvades lärjungarna af föreståndaren. Efter afslutningen sjöngo eleverna under sångläraren A. Fredins ledning flera sånger.
Statens anslag, 605 kronor, till mindre bemedlade, tilldelades följande folkhögekolans elever: R. P. Vessman, Fide; P. Erlandsson, Dalhem (hvardera 70 kr.); J. A. Pettersson, Stånga; K. A. N. Pettersson, Alfva; J. J. Pettersson, Väte; K. E. Kellström, Bunge; N. K. Stenström, Sproge; K. H. Pettersson, Vänge (hvardera 45 kr.); Er. Pettersson, Viklau; L. A. Hansson, Viklau; R. P. Pettersson, Lau; H. A. Henriksson, Alskog; G. A. S. Häglund, Vänge; A. R. Törnvall, Eskelhem (hvardera 32:50).
Hushållningssällskapets sedvanliga kostpenningar för vistelsen vid skolan, 50 kronor, samt andel i reseanslaget för genomgående af en 18 månaders praktisk landtbrukskurs i Skåre utdelades åt hvarje af följande 4 landtmannaskolans elever: A. Ekelund, Klinte, J. Berglund, Östergarn, J. Christiansson, Klinte och T. Petters son, Ekeby.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 April 1893
N:r 55

Från landsbygden.

Rone, 4 Mars.
Enkan Kajsa Lisa Hansson, hvars stuga lördags på morgonen brann ned, är nu död Hon dog i måndags troligen till följd af åtskilliga brännskador, som i förening med under eldsvådan uppkommen förskräskelse påskyndade hennes slut.

Rapphönsen, som denna vinter lidit svårt, påträffas ibland döda liggande i snön. En del har nog också blifvit mat för hök och räf.

Hemse, 5 Mars.
En lyckad tillställning ägde rum i går afton i härvarande folkhögskolas stora sal till förmån för de nödlidande i Norrland. Föreställningen, som inleddes med ett gedigert föredrag om Norrland, hvarvid talaren, kandidat Lundgren, isynnerhet framhöll Lapplands natur, näringar, folk och den nöd, som rådde deruppe, omväxlade med åtskilliga tablåer af såväl allvarlig som humoristisk natur och af qvartettsång, utförd af folkhögskolans elever, samt af pianomusik. Föreställningen, som upprepades söndagsafton för öfverfullt hus, inbragte omkring 65 kr.
För samma goda ändamål har äfven i pastoratets kyrkor insamlats 45 kr.

Väte, 4 Mars.
Ett missfoster af kalf framföddes häromdagen af en ko vid Sorby gård. Kon måste vid förlossningena slagtas och det befans då att fostret utgjordes af två kalfvar, fammanväxta midt på kroppen. Missfostret hade endast ett hufvud och en mage men 8 ben och bakdelen fullständigt utvecklad och motsvarande två kallvar.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 Mars 1893
N:r 37

Länetslandtbruksingeniör

har benäget låtit Gotlands Allehanda taga del af den berättelse, han kommer att afgifva rörande sin verksamhet inom Gotland ander 1892. Vi anföra sålunda ur den samma nedanstående, som torde vara af allmännare intresse:
Fullständiga förslag till utdikning af sanka marker ha under året upprättats å tillsammans 1177 hektar 14,5 ar, hvarjämte profiler och kostnadsförslag till kanaler och större afloppsdiken uppgjorts å en sammanlagd sträcka af 51,8 kilometer.
Iaom länet hafva tretton af de under året handlagda förrättningarna varit förmål för laga syn, deraf hafva tio i laga ordning afslutats och nio redan vunnit laga kraft; en blef på begäran instäld och de (tvenne) återstående äro fortfarande under handläggning. Af de sålunda felutade förrättningarna må särskildt nämnas:
Utdikning och odling af Store myr i Hejnums m. fl. socknar, innehållande i rundt tal 462 hektar utmärkt god myrjord, för hvilken afdikviogskostnadev, inberäknadt lösen för tvenne mindre vattenverk, går till 25,000 kronor;
utdikning och odling af Visne och Bringsarfve myrat i Ardre socken, af hvilka den förra innehåller 186 hektar och den senare 53 hektar, och uppgår torrläggningskostnaden för de olika myrarna till respektive 9,600 och 2,700 kronor;
utdikning af Lille myr i Endre och Barlingbo socknar, innehållande 93 hektar, som enligt förslaget utdikas för i rundt tal 4,000 kronor;
utdikning af Vätlings myr i Stenkyrka socken, hvilken i areal innehåller 60 hektar och för hvilken utdikningekostnaden beräknats till 3,000 kronor;
utdikning och odling af sanka marker till Stenstugu, Mattise, Gallstäde m. fl. hemman i Bunge socken, hvilket företag omfattar 50 hektar och för hvilket torrläggninskostnaden beräknats till 3,000 kronor;
utdikning och odling af sanka marker tillhörande Tälleby m. fl. hemman i Garda socken, hvarigenom torrlägges 62 hektar för en beräknad kostnad af 2,900 kronor; samt utdikning af vattenskadad mark till Uggårda, Magnuse, Vinarfve, m. fl. hemman i Rone socken, omfattande företeget en areal af 148 hektar och utdikningskostnaden beräknad till 7,150 kronor.
Dessutom äro förslag till utdikning af Öjle och Träskmyrarna, till största delen belägna inom Hejde och Väte socknar, under utarbetning; den förra innehåller omkring 670 hektar och den senare omkring 270 hektar.
De gotländska myrarnas tillgodogörande her — säger landtbruksingeniören — under senare året så allmänt omfattats med intresse att man väl numera kan säga, att befolkningen öfver hela ön lärt sig inse att myrarna verkligen äga ett värde, som ej kan förringas af de misslyckade odlingsförsök som förr i tiden här haiva företagits. Också har under det förflutna året flera myren, omfattande tusentals hekter, utdikats, och om än mycket återstår att göra i den vägen, finner man af de förberedanda laga syneförrättningarnas jämförelsevis stora antal, att de flesta myrarna på Gotland skola under närmaste tiden blifva torrlagda. Detta glädjende tidens tecken tår man väl till stor del tillskrifva Svenska Mosskulturföreningens gagnrika verksamhet, ty utan de lärdomar, som genom dess tidskrift på ett upplysande och öfvertygande sätt meddelats, och utan den praktiska erfarenhet man sedan med ledning häraf vunnit, skulle väl ännu flertalet tv flat på att den gotländska myrjorden ägde kraft att med tillhjelp endast af våra billigaste mineralgödselämnen fram. bringa rika skördar af alla nordens kulturväxter, Svenska Mosskulturföreningens sommarmöte i Visby har än ytterligare befäst tron på en framgånogsrik myrkuitar, hvilket åter framgår deraf att, då maa ännu för ett par år sedan kunde förvärfva sig stora myrområden för eudast några få kronor par hektar, myrjordeu numera ej sällan betingar ett pris af 100 kronor per hektar och deröfver. Af större torrläggningsföretag, som nu äro under utförande, må särskildt framhållas:
Martebo myrs utdikning, der under året arbotet rast öst bedrifvits i hufvudafloppat, hvar est bland annat öfvar, 6,000 kubikmeter kalkberg på en sammalagd sträcka af öfver 2 kilometer undanspringts. Vid årets slut hade arbetet avancerat så långt att i den djupa myren hufvudkanslen kunde upptagas till fullt djup, d. v. s. omkring 2,5 meter, men den stränga vinter, som sedan November månad varit rådande, har hindrat arbetets fortsättande längre in i myren. Detta för gotländska förhållanden storartade företag, som omfattar en areal af i rundt tal 3,600 hektar och hvarest kanaler och större afloppsdiken skola enligt det af kongl. maj:t fas stälda förslaget upptagas på en sammanlagd sträcka af omkring 3,5 nymil, synes nu efter ett snart femtioårigt arbete dels med utdikning, dels med nya planers uppgörande inom närmaste åren blifva fullbordadt:
Lunds myrs utdikning, hvilket företag omfattar i rundt tal en areal af 240 hektar mycket god myrjord, har under året i det allra närmaste fullbordats; så ock utdikningen af Nordermyr hvilken innehåller omkring 330 hektar.
Dessutom hafva arbetena med utdikning af Vänge myr i Vänge m. fl. socknar, Kolmyren i Gothems socken, Lille myr i Endre och Barlingbo socknar samt Bningsarfve myr i Ardre socken under året påbörjats.
De många utdikningsföretag, som sålunda äro i gång här på Gotland, hafva betylligt stegrat arbetsprisen, beroende detta derpå att, då arbetskrafterna här ej räcka till, svårigheten att från fastlandet anskoffi dugligt folk är ganska stor. Det är emellertid att hoppas, att för framtiden hit måtte inflytta dugligt arbetsfolk, ty bär fiimes redan nu mångfaldiga tillfällen till förtjenst, och efter hand som myrarna uppodlas, skall Gotland för arbetssökande erbjuda ett vidsträckt fält, särskildt för dem som föredraga att i vårt eget land söka sin utkomst, Den hämsko, som amerikanarna själfva nu lägga på invandringen till den nya verldsdelen, bör sålunda gifva avledning till ea ökad inflyttning till vår ö, der tusentals bektar lätt kultiverad jord af yppersta beskaffenhet ligger obrukad och för tilltället så godt som intet gifvande.
Efter hand som laga skiftena afslutas, griper man sig an med den gamla åkerjordens afdikning och omläggning i växslbruk, Deremot bedrifves täckdikningsarbetet ej med någon fart, hvarför också en planmässigt utförd täckdikning här hör till undantagen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 Februari 1893
N:r 33

Nytt läkaredistrikt.

Meicinalstyrelsen har tillstyrkt tjenstårsberäkning för 5 år för en extra provinsialläkare med station i Klintehamn samt tjenatedistrikt af Klinte, Fröjels, Hejde, Väte, Sanda, Mästerby, Vestergarns, Eskelhems och Ejsta socksar, äfvensom antagandet al en styrelse af 5 personer, utsedda af ombud från samtliga socknarna. Till läkarens aflöning hafva kommunerna anvisat 1,500 kr. årligen.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 28 Januari 1893
N:r 16

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 December 1892.

Endre: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 6 (1 m. 5 qv.), inflyttade 56 (27 m. 29 qv.), utflyttade 39 (19 m. 20 qv.), vigde 3 par, folkmängd 357, ökning 16.

Hejdeby: födda 4 (1 m. 3 qv.), döda 1 qv., inflyttade 13 (9 m. 4 qv.), utflyttade 12 (7 m, 5 qv.), vigda 1 par, folkmängd 190, ökning 4.
Pastoratets folkmängd 547.

Grötlingbo: födda 13 (6 m. 7 qv.), döda 13 (9 m. 4 qv.), inflyttade 19 (10 m. 9 qv.), utflyttade 31 (14 m. 17 gv.) vigde 7 par, folkmängd 623, minskning. 13.

Fide: födda 6 (4 m, 2 qv.), döda 5 (3 m. 2 qv.), inflyttade 9 (3 m. 6 qv.), utflyttade 9 (3 m. 6 qv.), vigde 3 par, folkmängd 319.
Pastoratets folkmängd 942.

Hafdhem: födda 15 (10 m. 5 qv.), döda 9 (5 m. 4 qv.), inflyttade 34 (19 m. 15 qv.), utflyttade 34 (18 m. 16 qv.), vigde 1 par, folkmängd 668, ökning 6.

Näs; födda 5 (1 m, 4 qv,), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 2 qv., utflyttade 18 (10 m. 8 qv.), folkmängd 390, minskning 15.
Pastoratets folkmängd 1,058.

Roma: födda 12 (10 m. 2 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 65 (28 m. 37 qv.), utflyttade 63 (27 m. 36 qv.), vigde 4 par, folkmängd 574, ökning 10.

Björke: födda 3 (2 m. 1 qv.), döda 4 (2 m, 2 qv.), inflyttade 29 (16 m. 13 qv.), utflyttade 35 (16 m. 19 qv.), folkmängd 180, minskning 7.
Pastoratets folkmängd 754.

Fardhem: födda 10 (4 m. 6 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 15 (10 m. 5 qv.), utflyttade 25 (16 m. 9 qv.), vigde 3 par, folkmängd 337, minskning 4.

Linde: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 2 m., inflyttade 52 (27 m. 25 qv.), utflyttade 20 (5 m, 15 qv.), vigde 6 par, folkmängd 297, ökning 38.

Löjsta: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 4 (1 m. 3 qv.), inflyttade 18 (9 m. 9 qv.), utflyttade 23 (8 m. 15 qv.), vigde 2 par, folkmängd 283, minskning 4.
Pastoratets folkmängd 917.

Ejsta: födda 10 (4 m, 6 qv.), döda 12 (8 m. 4 qv.), inflyttade 11 (6 m. 5 qv.), utflyttade 19 (9 m. 10 qv.), vigde 3 par, folkmängd 598, minskning 10.

Sproge: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 7 (4 m. 3 qv.), inflyttade 10 (6 m. 4 qv.), utflyttade 19 (8 m. 11 qv.), vigde 5 par, folkmängd 359, minskning 10.
Pastoratets folkmängd 957.

Eskelhem: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 17 (8 m. 9 qv.), inflyttade 31 (20 m, 11 qv.), utflyttade 43 (22 m. 21 qv.), vigde 6 par, folkmängd 719, minskning 23.

Tofta: födda 12 (9 m. 3 qv.), döda 12 (8 m. 4 qv.), inflyttade 28 (11 m. 17 qv.), utflyttade 39 (24 m. 15 qv.), vigde 2 par, folkmängd 708, minskning 11.
Pastoratets folkmängd 1,427.

Garda: födda 4 (3 m. 1 qv.), döda 2 m., inflyttade 21 (9 m. 12 qv.), utflyttade 31 (19 m. 12 qv.), vigde 3 par, folkmängd 456, minskning 8.

Etelhem: födda 8 (6 m. 2 qv.), döda 12 (4 m. 8 qv.), inflyttade 31 (14 m. 17 qv.), utflyttade 41 (20 m. 21 qv.), vigde 1 par, folkmängd 502, minskning 14.
Pastoratets folkmängd 958.

Kräklingbo: födda 3 (2 m. 1 qv.), döda 10 (6 m. 4 qv.), inflyttade 19 (8 m. 11 qv.), utflyttade 17 (5 m. 12 qv.), vigde 2 par, folkmängd 401, minskning 5.

Ala: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttade 11 (7 m. 4 qv.), utflyttade 14 (8 m. 6 qv.), folkmängd 304, minskning 4.

Anga: födda 3 (1 m. 2 qv.), döda 11 (5 m. 6 qv.), inflyttade 8 (4 m. 4 qv.), utflyttade 10 (1 m. 9 qv.), vigde 2 par, folkmängd 286, minskning 10.
Pastorats folkmängd 991.

Hörsne med Bara: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 3 (2 m, 1 qv.), inflyttade 22 (8 m. 14 qv.), utflyttade 23 (I1 m. 12 qv.), vigde 5 par, folkmängd 375, ökning 0.

Burs: födda 11 (3 m. 8 qv.), döda 22 (8 m, 14 qv.), inflyttade 47 (23 m. 24 qv.), utflyttade 44 (22 m. 22 qv.), vigde 6 par, folkmängd 798, minsknning 8.

Stånga: födda 12 (6 m. 6 qv.), döda 13 (5 m. 8 qv.), inflyttade 52 (28 m. 24 qv.), utflyttade 29 (9 m. 20 qv.), vigde 4 par, folkmängd 665, ökning 22.
Pastoratets folkmängd 1,463.

Alskog: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 15 (7 m. 8 qv.), inflyttade 22 (9 m. 18 qv.) utflyttade 21 (9 m. 12 qv.), vigde 3 par, folkmängd 468, minskning 8.

Lye: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 7 (1 m. 6 qv.), inflyttade 16 (8 m. 8 qv.), utflyttade 8 (5 m. 3 qv.), vigde 2 par, folkmängd 292, ökning 6.
Pastoratets folkmängd 760.

Östergarn: födda 21 (9 m. 12 qv.), döda 10 (3 m. 7 qv.), inflyttade 16 (6 m. 10 qv.), utflyttade 25 (15 m. 10 qv.), vigde 2 par, folkmängd 679, ökning 2.

Gammalgarn: födda 12 (6 m. 6 qv.), döda 12 (6 m. 6 qv.), inflyttade 7 (5 m. 2 qv.), utflyttade 11 (9 m. 2 qv.), vigde 1 par, folkmängd 472, minskning 4.

Ardre: födda 4 m., döda 8 (2 m. 6 qv.), inflyttade 13 (3 m. 10 qv.), utfyttade 16 (6 m. 10 qv). vigde 3 par, folkmängd 483, minskning 7.
Pastoratets folkmängd 1,634.

Vänge: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 9 (1 m. 8 qv.), inflyttade 37 (19 m. 18 qv.), utflyttade 40 (21 m. 19 qv.), vigde 4 par, folkmängd 539, minskning 3.

Buttle: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 4 (2 m. 2 qr.), inflyttade 17 (9 m. 8 qv.), utflyttade 17 (5 m. 12 qv.), vigde 1 par, folkmängd 349, ökning 5.

Guldrupe: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 4 (1 m. 3 qv.), inflyttade 18 (9 m. 9 qv.), utflyttade 14 (7 m, 7 qv.), folkmängd 277, ökning 6.
Pastoratets folkmängd 1,165.

Klinte: Födda 23 (16 m. 7 qv.); döda 20 (12 m. 8 qv.), utflyttade 143 (68 m. 75 qv.), inflyttade 91 (38 m. 53 qv.), vigde: 3 par, folkmängd 1,178, minskning 49.

Fröjel: födda 7 (4 m. 3 qv.), döda 17 (4 m. 13 qv.), inflyttade 29 (12 m, 17 qv), utflyttade 34 (16 m. 18 qv.), vigde 9 par, folkmängd 577, minskning 15.
Pastoratets folkmängd 1,755.

Öja: födda 17 (9 m. 8 qv.), döda 15 (7 m.
8 qv.), inflyttade 46, (24 m. 22 qv.), utflyttade 45 (20 m. 25 qv.); vigde 4 par, folkmängd 897, ökning 3.

Hamra: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 7 (2 m, 5 qv.), inflyttade 45 (24 m. 21 qv.), utflyttade 15 (9 m. 6 qv.), vigde 2 par, folkmängd 357, ökning 27.
Pastoratets folkmängd 1,254.

Stenkumla: födda 10 (5 m. 5 qv.), döda 10 (3 m. 7 qv.), inflyttade 43 (21 m. 22 qv.), utflyttade 33 (19 m. 14 qv.), vigde 4 par, folkmängd 424, ökning 10.

Träkumla: födda 2 (1 m. 1 qv.), döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 5 (1 m. 4 qv.), utflyttade 10 (8 m. 2 qv.), vigde 2 par, folkmängd 208, minskning 6.

Vesterhejde: födda 15 (7 m. 8 qv.), döda 4 (2 m, 2 qv.), inflyttade 51 (25 m. 26 qv.), utflyttade 69 (30 m. 39 qv.), vigde 2 par, folkmängd 479, minskning 7.
Pastoratets folkmängd 1,111.

Rone: födda 20 (11 m. 9 qv.), döda 19 (6 m. 13 qv.), inflyttade 87 (38 m. 49 qv.), utflyttade 82 (40 m. 42 qv.) vigde 6 par, folkmängd 1,036, ökning 6.

Eke: födda 4 (2 m, 2 qv.), döda 2 m., inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 4 (3 m. 1 qv.), folkmängd 241, ökning 7.
Pastoratets folkmängd 1,277.

Lärbro: födda 24 (12 m. 12 qv.), döda 19 9 m. 10 qv.), inflyttade 91 (37 m. 54 qv), utflyttade 73 (39 m. 34 qv.), vigde 6 par, folkmängd 1,296 ökning 23.

Helvi: födda 11 (8 m. 3 qv.), döda 9 (3 m. 6 qv.), inflyttade 34 (17 m. 17 qv.) utflyttade 14 (5 m. 9 qv.), vigde 1 par, folkmängd 440, ökning 22.
Pastoratets folkmängd 1,736.

Dalhem: födda 9 (6 m. 3 qv.), döda 10 (3 m. 7 qv.), inflyttade 35 (17 m. 18 qv.), utfyttade 35 (18 m,. 17 qv.), vigde 7 par, folkmängd 487, minskning 1.

Ganthem: födda 4 (1 m. 3 qv.), döda 3 qv., inflyttade 18 (6 m. 12 qv.), utflyttade 14 (9 m. 5 qv.), vigde 2 par, folkmängd 294, ökning 5.

Halla: födda 2 qv., döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 17 (7 m. 10 qv.), utflyttade 18 (10 m. 8 qv.), vigde 1 par, folkmängd 213, minskning 2.
Pastoratets folkmängd 994.

Källunge: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 3 qv., inflyttade 32 (13 m. 19 qv.), utflyttade 30 (12 m. 18 qv.), vigde 2 par, folkmängd 248, ökning 4.

Vallstena: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 20 (7 m. 13 qv.), utflyttade 20 (11 m. 9 qv.), vigde 1 par, folkmängd 344, minskning 4.
Pastoratets folkmängd 592.

När: födda 13 (8 m. 10 qv.), döda 20 (9 m. 11 qv.), inflyttade 24 (18 m. 11 qv.), utflyttade 65 (34 m. 31 qv.), vigde 10 par, folkmängd 1,029, minskniog 48.

Lau: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 10 (5 m. 5 qv.), inflyttade 16 (8 m. 8 qv.), utflyttade 20 (10 m. 10 qv.), vigde 4 par, folkmängd 505, minskning 8.
Pastoratets folkmängd 1,584.

Follingbo: födda 12 (6 m. 6 qv.), döda 7 (2 m, qv.), inflytade 68 (37 m. 31 qv.), utflyttade 75 (42 m. 33 qv.), vigde 3 par, folkmängd 483, minskning 3 personer.

Akebäck: född 1 qv., döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 7 (3 m. 4 qv.), utflyttade 11 (6 m. 5 qv.), vigde 1 par, folkmängd 145, minskning 6 personer. Pastoratets folkmängd 628.

Hejde: födda 14 (6 m. 8 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 35 (14 m. 21 qr.), utflyttade 43 (23 m. 20 qv.), vigde 5 par, folkmängd 603, minskning 3.

Väte födda 4 (3 m. 1 qv.), döda 11 (5 m. 6 qv.), inflyttade 29 (16 m. 13 qv.) utflyttade 20 (12 m. 8 qv.), vigde 5 par, folkmängd 582, ökning 2. Pastoratets folkmängd 1,185.

Sanda: födda 16 (10 m. 6 qv.), döda 21 (7 m. 14 qv.), inflyttade 50 (17 m. 33 qv.) utflyttade 51 (22 m. 29 qv.), vigde 4 par, folkmängd 822, minskning 6.

Mästerby: födda 5 (2 m, 3 qv.), döda 9 (3 m. 6 qv.), inflyttade 21 (13 m. 8qv.), utflyttade 28 (12 m. 16 qv.), vigde 4 par, folkmängd 381, minsknivg 11.

Vestergarn: födda 7 (6 m. 1 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 19 (7 m. 12 qv.), utflyttade 31 (15 m. 16 qv), vigde 5 par, folkmängd 329, minskning 11. Pastoratets folkmängd 1,552.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Januari 1893
N:r 2

Från landsbygden.

Roma, 11 Dec.
Den varmhjertade djurvännen, fröken Johanna Hägg i Visby, har till Roma sockenbibliotek skänkt två ex. af »Vackra Svarten» af Henning Vendell, 1 ex. af »Bilder ur djurens lif» af prinsessan Eugenie, 1 ex. af »Husdjurens skötsel» af Ernst Schoug och en mängd skrifter i djurskyddsvänlig andasamt till slöjdskolan en fågelholk såsom modell.

Hejde, 10 Dec.
Eldsvådor. En basstuga, stående på Smide ägor i Väte, med inneliggande en häck lin och hampa, uppbrann helt nyligen. Eldaren kan ej uppgifva om elden uppkommit genom sjelfantändning eller någon gnista från den s, k. galten.
— Ett annat tillbud till eldsvåda inträffade kort derefter i Hejde. Enkan Bolin, boende å Forsa ägor, hade begifvit sig till Fröjel, men troligen hade icke elden i spiseln varit väl släckt. Dertill hade hon lemnat katten inne under tiden, och troligen har denne, uppkrupen i spiseln, utfört eld i rummet, Hastigt tillkommen bjelp hann snart släcka, men allt invändigt ramponerades.

Hangvar, 10 Dec.
Fönsterinslagning i Hangvar. Utom det i tidningen för 5 Dec. omnämda hemfridsbrottet hos handl. Sisefeky, der 5 fönsterrutor krossades, ha ytterligare 11 rutor blifvit inslagna i ett hemmanäg, O. Pettersson, Kyrkebysg, tillhörigt obebodt hus. Hvilka våldsverkarne äro, är här obekant, då deremot de som gjorde påhelsning hos hr Sisefsky äro kända såväl som den qviona, som var i deras sällskap. Att sådana tilltag ske under ruset: inflytande har man anledning antaga. Utom detta, så har man ofta varit i tilltälle att på allmän väg om qvällarna få höra skrän och oljud, allt sedan en mängd folk eamlats hit för att arbeta i Suderbys skogar. Mången vågar ej gå ut sedan det blifvit mörkt och underligt är att ordningsmakten ej ingriper.

Södra Gotland, 10 Dec.
Vidskepelse. En enka härstädes hade fått sin ko sjuk, i följd hvaraf mjölken minskades, och skulle för den skull söka bot, hvadan hon vände sig till en s. k. »klok gamma» — gammal keffesyster för resten — hvilken tagit doktorsgraden inom det mystiska. Sedan de båda värda matronorna tagit det sjuka djuret i betraktande och derunder noga eftersett åt hvilken sida kossan mest vändt hufvudet, förklarade den kloka att ond auga varit öfver henne, I nykokt kaffesump med diverse tillsatser, såg den kloka att de onda augo tillhörde en grannqvinna, men någon glädje skulle hon ej hatva deraf förklarades, Medicin ingafs djuret, men utan att medföra åsyftad verkan. Då tillagade »doktorn» ett universalmedel. Af djurets hår och klöfvar samt mjölk togs litet. Sedan andra mindre trefliga ställen tillsläppt något af sitt innehåll jämte kyrkogårdsmull m. m, välsiguade doktorn det hela, samt utsatte portionen framför grannqvionans dörr, så att de onda ögonen när on utkom genom dörren skulle falla derpå. Denna deras beräkning utföll ock, men sjukdomen häfdes ej. Förgrymmade instälde sig nu de begge kaffesystrarne och höll för den förvånade hustrun en straffpredikan, deri hot och hårda ord ej saknades, Den beskylda htstruns man, som i det samma inkom och hörde hvad ärendet gälde, föste ut de båda hexorna, men följde dock med att se det sjuka djuret, Mannen öppnade munnen på kossan och varseblef då en grof törntagg, som inträngt i gommen och orsakat bulnad samt vållat djurets antipati för föda. Att kon sedan taggen uttagits ooh bulnaden lagt sig, friskaade till sitt vanliga, behöfver väl knappast nämnas. Den nu skamflata »doktorn» förklarade dock att något »ondt» fans dock med.

En ruskig vecka ha vi haft sedan i söndags allt intill gårdagen med köld, storm och snö, hvarför snöskottningsskyldige haft styft årbeje att hålla vägarna öppna, Det oaktadt är slädvägen ganska dålig, på somliga ställen höga drifvor och mellanåt bara jorden. Ur mångas bhjertan uppstämmes nog bön om att snön snart måtte smälta, emedan en beklaglig vattenbrist yppat sig för de fleste. Mången måste långa vägar forsla vatten, och der då större kreatursbesättningar finnas är det ganska besvärligt.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 December 1892
N:r 192