Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten Andra sammanträdet. (Ordf.: Häradshöfd, T. af Ekenstam.) Utslag.
Dyr pump. Johan Andersson vid Tenglings i Etelhem, som brustit åt eden, dömdes att utgifva ej blott ersättning för den af Fole mek. verkstad levererade pumpen med krr. 21:90 jämte ränta utan äfven 113 kr. i rättegångskostnader förutom protokollslösen.

Ogilladt blef det af drängen Oskar Lundberg vid Grens i Mästerby mot änkan Charlotta Jakobsson Nystuge i Hogrän anhänggigjorda målet om utbekommande af tjänstehjonslön. Kär. dömdes för olofligt afvikande ur tjänsten att böta hälften af lönen med 75 kr. samt att betala sin motparts alla rättegångskostnader.

För smädligt yttrande mot fjärdingsman Cedergren i Ejsta samt för att ha hindrat fjärdingsmannen, då denne varit stadd i tjänsteärenden, dömdes arbetaren P. Larsson vid Mellings i Ejsta att böta 50 kr.
— Förre båtsmannen O. Lindvall i Ejsta dömdes äfven för smädligt uttryck mot samme fjärdingsman att böta 25 kr.

Ogilladt käromål. H. Engqvist vid Mallgårds i Levide fick sina krafsanspråk om utbekommande af tjänstehjonslön mot Jakob Pettersson Östres i Alfva ogillade.

Dömd för misshandel. Lars Larsson Sigleifs i När dömdes för den misshandel han begått mot pigan Olivia Olsson Allmungs i samma socken till en månads fängelse samt att ersätta Olivia med 50 kr. för sveda och värk jämte 30 kr.för inställelsen och att betala af statsverket förskjutna vittneslöner.

Att flytta inom tre månader ålades Mårten Pettersson Sigreifs i Vamlingbo.
Förutom kostnaderna för bygnadernas flyttande får nu P. betala kärandyen, Lars Andersson Sigreifs, 60 ä(r. i arrende jämte 36 kr. i rättegångskostnader.

Till boskilnad dömdes mellan makarne Kökeritz i Garda.

För våld mot drängen R. Ramberg i Atlingbo åtalade kakelungsmakaregesällen E. Bring från Visbyransakades ånyo. Bring bestred fortfarande genom ombud åtalets riktighet. För bevisning hade åkl. inkallat fem vittnen, som nästan samstämmandoe berättade, att de sett Bring dels med en brädstump slå Ramberg i hufvudet, så att tillhygget gått söder, dels, medan Ramberg satte för ett par hästar, med en flat kalksten slå honom i bakre delen af hufvudet, så att Ramberg med ett klagande ljud sjunkit ned mellan hästarna. Våldet hade begåtts utan någon föregående ordväxling. Dom faller vid nästa sammanträde.

Lönetvisten emellan N: Carlsson från Torsås i Kalmar län och P. A. Pettersson, Smiss i Garda förekom ånyo. Ett vittne hördes å hvardera sidan, men kär:s vittne, Kolmodin, hade sådana mot hvad han förut Jär ha yttrat stridande uppgifter, att ombudet kronolänsman Eneman ansåg sig föranlåten hemställa, om det ej vore skäligt hänvisa vittnet till själasörjaren. Vittnet ansåg att drängen gjort sig förtjänt af? den lön som begärdes, 75 kr. Men han hade varit sjuk i två månader. Upplyste äfven, att där drängen nu innehade tjänst, hans lön vore 90 kr.
Svar:s vittne ville ej bestämma någon lön för andra.
Kärandeombudet öfverlämnade målet, men svar. ville ha ytterligare uppskof. Yttrande häröfver vid nästa sammanträde.

Barnuppfostringsmålet emellan Jenny Svahn i Visby och Johan Johansson Tjengd arfve i Hemse förekom ånyo. Svar. instälde sig icke och dömdes att utgifva försutna vitet 15 kr. samt ålades att vid 25 kr. vite inställa sig vid fjärde sammanträdet. Kär. begärde att under tiden få höra vittnen vid rådstufvurätten i Visby.

Återförvist mål. Ett mål, som nämdeman Johan Olsson Rofvalds i Eskelhem haft mot Johan Gustafson Dyple om ersättning för utdikningskostnad i »Blötmyr», men som af kär. tappats, enär det varit för tidigt väckt, hade af hofrätten återförvisats till afgörande vid häradsrätten. Vid målets påropande instälde sig kär. personligen och svar. genom ombud, som skriftligen gjorde samma invändningar, som Johan Nilsson Smågårda, och Johan Hanson Dyple i liknande mål förut gjort. Målet kommer att afgöras vid fjärde sammanträdet.

Hästkrångel. Johan Johansson Dalbo i När hade 9 sistl. Maj till Lars Alkvist vid Halsarfve i Lau för 260 kr. sålt ett stokreatur, men 14 Aug. hade A. återlämnat stoet, emedan det dels ej gick för trösk, dels vore istadigt. Johansson hade då budit Alkvist 20 kr. afdrag, som Å. ej mottagit, och hade äfven för några dagar lämnat Johansson en annan häst i stället. Nu hade emellertid Johansson instämt Alkvist om en ersättning af hundra kr. för den tid han varit i mistning af stoet, och Alkvist å sin sida hade åtalat Johansson, för det denne sålt stoet utan att uppgifva dess dolda fel. Parterna bestredo hvarandras påståenden. Uppsköts till första dagen af nästa sammanträde.

För djurplågeri var Jakob Olsson Hemmor i När instämd. Olsson skulle nämligen till dagligt arbete ha användt ett par ytterst utmagrade hästar, hvaraf den ema äfven hade ett sår i lokstaden. Svar. medgaf delvis åkl:s påståenden, men han hade kört ytterst varsamt och såret var obetydligt.
Åkl. påpekade ett tillfälle som hästarna varit till en annan person utlånta, då denne person vid återlämnandet tillsagt Olsson, att hästarne ej kunde dra utan ville lägga sig. Olsson skulle då ha genmält: »Jag har ju sändt med en piska».
Målet förekommer ånyo första dagen af nästa sammanträde, därvid svar. skall vid 15 kr, vite komma tillstädes.

Olaga utskänkning af maltdrycker Gästgifvaren K. J. Andersson Domerarfve i Öja var instämd för att han till andre än vägfarande utskänkt maltdrycker. Svar. medgaf, att det nog vore riktigt som åkl. påstod, men det var modren som skötte denna servering, och det var svårt att skilja på vägfarande och icke vägfarande. Ombudet viste äfven, att vid besök som ombudet gjort hos svar, öl serverats till »kreti oah pleti», Andersson är förut dömd för dylik förseelse.
Utslag vid nästa sammanträde.

Återförvist till ny behandling är målet emellan Bjerges i Lye och Ungbåtels åboar i Stånga om bättre rätt till vissa dammområden. Målet är utsatt att förekomma till ny behandling å första dagen af fjärde sammanträdet.

Norra häradsrätten.
Död eller icke? Hustrun till sjömannen G. N. Gabrielsson har ansökt att hennes man måtte förklaras för död, enär hap, som år 1888 emigrerat till Amerika, ej sedan 1894 lämnat någon underrättelse om sig. En sjöman vid namn Lundin intygade, att han vid ett besök i Chicago 1895 hört, att en svensk sjöman vid namn N. G. Gabrielsson blifvit mördad där. Vidare upplystes att G. 1894 skrifvit hem för att utfå i sparbank insatta pengar men ej fullföljt uttagandet af venningarna. Rätten skall yttra sig 31 Okt.

För fångspillan voro nämdeman Karlqvist och landtbr. Anton Andersson från Ala instämda. De hade då 24 de Sept. på uppdrag af länsman Boberg skulle införpassa tvenne för brott häktade personer vid Buttle station genom ovaksamhet låtit dessa undkomma. De erkände och upplyste att de, då de vid Buttle väntade på tåget, begifvit sig till banvaktens bostad och darvid medtagit fångarne, hvilka de sedan utan bevakning låtit gå i förväg åt stationen, hvarvid de togo tillfället i akt och rymde, Utslag 31 Okt.

För oloflig ölutskänkning voro e, mindre än fyra kvinnor, Elvira Pettersson, Matilda Pettersson, Anna Kristina Olofsson och Katarina Carolina Almqvist, af länsman Boberg instämda. De erkände, att de å Kräklingbo marknad sålt öl, och faller utslag 31 Okt.

(Länsfängelset i går.)

Den falske folkskolläraren J. E. Johansson-Bolmér ransakades i går å längfängelset. Han nekade fortfarande. Kyrkoherde Broberg i Gryteryd, hvilken skulle ha utfärdat ett tjänstgöringsbetyg för J:sonBolmér, upplyste i skrifvelse, att han aldrig utfärdat något betyg för Bolmér, hvilken väl tjänstgjort i Gryteryd men efter en kort tid rymt därifrån. Bolmér fasthöll dock vid att Broberg utfärdat betyg för honom.
Från stadsfiskalen i Vexiö hade äfven ingått skrifvelse, att ingen skollärare vid namn J. E. Johansson finnes därstädes.
Då ännu icke full utredning i målet kunnat förebringas, uppsköts målet till 25 dennes, sedan Bolmér yrkat att blifva från målet skild.

Om rånet å Fårö hölls samma dag förnyad ransakning. Den häktade gjorde en del ändringar till protokollet, däribland särskildt ändrande sin uppgift om möjligheten af att han passerat Träska gård kl. 4 på morgonen af den dag, då brottet skedde. Han hade nämligen efter åkturen med Olsson lagt sig att sofva till kl. 4, då han gick ut. Han hade då bytt om hatt och ej haft kappsäck och ej ytterrock. Detta hade han förut på det bestämdaste förnekat.
Härefter stälde åklagaren en allvarlig maning till den häktade att bekänna, hvarpå denne svarade, att han, öfvertygad om sin oskuld, aldrig komme att bekänna.
Som vittnen hördes hemmansägare Olof Ekström och hans hustru Maria Lovisa från Butlex samt pigan Anna Söderdahl från Friggårds.
Olof Ekström hade dagarne efter rånet i närheten af Berggrens bostad funnit en flaska med fotogen. Flaskan hade legat på omkr. 100 alnars afstånd från Berggrens bostad i sydostlig riktning samt vid en gärdesgård, öfver hvilken man ofta plägade taga en genväg ut till landsvägen.
Vittnets hustru, Lovisa Ekström, hade ej sett flaskan utan endast hört sin lille son och sin man tala om att de funnit en fotogenflaska.
Anna Söderdahl intygade, att det å den borrsväng, som svaranden lånat afhennes far funnits stearinfläckar, då borrsvängen återlämnades, samt intygade, att stearin ej funnits i hennes hem vid tiden för händelsen i fråga. Vid julen hade man ett enda stearinljus, hvilket satt i toppen på julgranen, och det var sålunda omöjligt, att fläckarne på borrsvängen kunnat komma därifrån.
Södergren anförde härpå, att åkl:s yrkande om ansvar å honom för mordförsök vore grundlöst; på sin höjd borde yrkande om ansvar för misshandel kunna ifrågakomma.
Åtl. gendref detta, anseende, att af alla tecken att döma, rånarens fulla afsikt varit att mörda Berggren samt att sedan anstifta mordbrand.
Södergren anförde att B. lätt kunnat förorsaka sig blånader och skador själf efter rånet, då han sökt att komma ut.
Målet öfverlämnades å båda sidor. Afåkt, gjordos detta med påpekande, att svar. erkänt riktigheten af Ahlqvists vittnesmål. Någon reda i hans affärsböcker har ej kunnat åstadkommas, men allt har visat hur rutten hans affärsställning varit. Detta bestreds af svar. som ansåg sin affärsställning god. äAklagarens yrkande utmynnade, på grund af hvad som i målet förekommit, i yrkande om ansvar för rån och mordförsök samt för stölden hos Arweson, för olaga bränvinsförsäljning och för olaga dynamithandel.
Målsägaren yrkade 100 kr. i ersättning för sveda och värk och för förstörda inventarier hos Berggren med belopp som rätten finner skäligt samt att de penningar, som hos Södergren anträftats, måtte till Berggren återlämnas.
Sedan åklagarens och målsägandes slut på ståenden föredragits, &återtog svaranden sitt yrkande om målets afgörande samt begärde uppskof för att få rådföra sig med sakförare.
Uppskof beviljades äfven till 25 Oktober.

För knifskärning ransakades härför häktade arbetaren Karl Alfred Gunnar Nilsson, född 20 Februari 1876 i Othem.
Brottet hade så tillgått, att några ungdomar lördagen 3 Sept. kl. 8 på aftonen roat sig i vägskälet utanför Barlingbo station. Bland dessa befunno sig drängen Hjalmar Pettersson från Enbjenne i Barlingbo och arbetaren .Gunnar Nilsson från Visby. Båda hade varit öfverlastade och kommo anart i gräl med hvarandra. Grälet urartade till slagsmål, hvilket emellertid afstyrdes af kamraterna.
Om en stund begåfvo P. och N. sig i väg nedåt Mattsarfve gård, där de åter började våldföra sig på hvarandra. Personer, som kommo efter, hade iakttagit att båda kämparne tumlade ned i landsvägsdiket och att Pettersson tilldelat Nilsson en mängd slag och sparkar. I ersättning fördessa kunde Pettersson vid uppstigandet visa ett stort gapande sår efter ett knifhugg. Den sårade hade begifvit sig in till Mattsarfve gård, där han fick sitt sår förbundet.
En person hade hört Nilsson säga, att det var han, som tilldelade Pettersson knifhugget.
Nilsson erkände, att han tilldelat Pettersson ett knifhugg, men anmärkte, att detta skett till själfförsvar, enär Pettersson sökt att strypa honom under det de lågo i diket samt dessutom på annat sätt våldfört sig på honom.
Läkarebetyg meddelade att P. för såret legat till sängs i 10 dagar samt att hugget, om det träffat endast en centimeter djupare, ovilkorligen skulle ha afskurit pulsådern,
Tvänne vittnen styrkte riktigheten af svarandeng bekännelse, och målsägaren Pettersson vidgick att han gifvit svaranden en spark, eller ett slag — hvilketdera mindes han ejenär han såväl som svaranden varit berusad — i hufvadet.
Petterson yrkade att utfå 100 kr. i ersättning för sveda och värk samt 5 kr. för utlagdt läkarearvode.
Efter öfverläggning dömde rätten svaranden att för den erkända förseelsen hållas till straffarbete i 2 månader samt att böta 10 kr. för fylleri, hvilka böter, i händelse svar. saknade tillgångar att gälda dem med, skulle förvandlas till 2 dagars fängelse.
Målsägaren dömdes att för misshandeln böta 50 kr. och för fylleriförseelsen 5 kr. Dessutom ålades svar., som förklarade sig nöjd med domen, att till målsägaren utgifva 50 kr. för sveda och värk och 5 kr. för läkarehjälp.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 Oktober 1898
N:r 153

Auktion vid Sallmunds i Tofta.

Fredagen den 7 Oktober från kl. 10 f. m. låter Lars Persson vid Sallmunds i Tofta genom offentlig auktion försälja större delen af sin lösegendom, såsom något silfver, koppar,- järn- och blecksaker, glas, porslin, träkärl, betsade och oljemålade möbler, brukningsredskap, såsom res: och arbetsvagnar, 1 ressläda, kälkar, harfvar, vänd- och spetsplogar, ved- och foderhäckar, vindmaskin, par- och enbetsselar, yx- och sigdstenar, div. kettingar och handredskap samt 1 mindre hus och 1 bod af trä m. m., och lämnas åt godkände inropare anstånd med betalningen till den 1 September nästkommande år.
Vid samma tillfälle kl. 12 midd. försäljes 7/64 mantal Rosenbys i Eskelhem. Hemmansdelen, som är obebygd, har goda ägor, belägen vid allmän väg, i ett enda skifte, med skog något öfver husbehof, och är fri från undantag; kan af spekulanter beses före auktionen. Köpe- och betalningsvilkoren tillkännagifvas vid auktionen och komma dessa att lämpas efter reel köpares bekvämlighet.
Å nämda auktionsställe kommer från kl. 1/210 till 10 f. m. att uppbäras likvid för auktionsinrop hos J. Hellgren vid Fättings och hos And. Johansson, Norrgårda i Tofta.
Rovalds i Eskelhem 28 Sept 1898.
JOHAN OLSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 September 1898
N:r 150

Bröllop.

I Eskilstuna prästgård sammanvigas idag godsägaren Knut Sillén och fröken Anna Salenius, dotter till framlidne prosten Salenius och hans efterlefvande maka, född Northun.
— I går firades i Eskelhems prästgård bröllopet mellan kyrkoherden Gustaf Kellström i Alskog och fröken Lydia Budin, dotter till prosten d:r T. F. Budin och hans maka, född Öfverberg.
— Om lördag sammanvigas i Frösö kyrka invid Östersund fröken Anna Bernhardt, dotter till framlidne grosshandlaren D. Bernhardt och hans maka, född Huldberg, samt löjtnanten vid Gotlands regemente C. S. Engström.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 September 1898
N:r 145

Endast ett fall af smittosam sjukdom

har anmälts här i länet under förra hälften af innev. månad. Det var ett fall af nervfeber, som inträffat i Eskelhem.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 September 1898
N:r 145

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Andra dagen.
(Forts. från föreg. n:r).

De uppskjutna mälen emellan nämndemannen Johan Olsson vid Rofvalds i Eskelhem, såsom ombud för delägarne i den s. k. »Blötmyre» utdikningsföretag, samt hemmansägarne Johan Nilsson vid Smågårda och Johan Hansson vid Dyple i Tofta förekommo äfven vid detta sammanträde till behandling, Den af kär, vid sluttinget inlämnade skriften bemöttes nu af svarandena skriftligen. De ville ha slut i målet samt vidhöllo sina förut gjorda påståenden. Som det rådde någon oenighet parterna emellan angående »graden» i »Blötmyr», ville kär. ha uppskof för att med vederbörliga handlingar styrka densamma. Detta — uppskofsyrkande bestreds af svar. Rätten meddelar beslut häröfver vid nästa sammanträde.

Lönetvisten emellan drängen H. Engvist vid Mallgårds i Levide och hemmansäg, Jacob Pettersson vid Östres i Alfva förekom äfven, Ytterligare ett vittne hördes, Detta vittne, som hade varit närvarande vid det förut omtalade tillfället då det varit fråga om hafren, som Engqvist olofligen tagit till hästarne, hade hört uttrycket, att, om Engqvist ej ville vara ärlig, vore det bäst att han sökte sig en annan tjänst, Vittnet uppfattade dock ej de fälda orden såsom någon bortvisning, utan blott såsom en uppmaning åt Engqvist att bättra sig. Engqvist hade dock tagit detta som förevändning att lämna tjänsten, hvarför svar, fortfarande vägrade att ingå på kär:s fordringar, Dom faller vid nästa sammanträda.

Ett dylikt mål emellan N. Carlsson från Torsås i Kalmar län och Petter Pettersson vid Smiss i Garda uppsköts till första dagen af nästa sammanträde, emedan ett in kalladt vittne ej kommit tillstädes.

Barnuppfostringsmålet mellan Jenny Svahn i Visby och Johan Johansson vid Tjengdarfvs i Hemse förevar å nyo. Svar. var denna gång personligen tillstädes, men förnekade bestämdt, att han haft något umgänge med Svahn på sådan tid, att han kan vara far till hennes baro. Vid 185 kr vite bör svar. inställa sig å första dagen af nästa sammanträde, då målet ånyo förekommer.

Mera bakved fordrar, såsom vi vid sjette sammanträdet refererade, undantagsman.
nen Olof Wedin vid Västerby i Ardre af O. Ringbom i Alfva. För de sistförflatna sex åren skulle han ha J1 famnar till godo. Å svarandesidan hördes trenne vittnen. Det ena vittnet hade, för omkring tre år sedan, då Ringbom varit af Vedin stämd för samma sak, för den förstnämdes räkning till kär. lämnat tvenne famnar ved, hvarntaf en famn sålts på Ljugarn. V:t hade då hört kär. säga, att han vore belåten med hvad han fått, Ett annat vittne hade äfven köpt ved af kär, Härmed ville svar. visa, att kär. ej gärna kan lida någon brist på ved, när han har dylik till afsalu, Ett vittne hade äfven hört Ringbom säga, att han vore villig lämna Vedin så mycket ved han behöfde, men ej något till försäljning. Vittnena visste äfven, att kär. hade ymnigt med torr ved på gården.
Kär. håller sig till undantagskontraktet och anser sig ha rättighet att använda veden efter eget godtfinnande. Målet förekommer ånyo första dagen af nästa sammanträde.

Olämplig husaga. Såsom meddelades i referatet öfver sjette sammanträdet, hade kronolänsman Eneman på angifvelse af pigan Olivia Olsson från Allmungs i När åtalat husbondesonen Lars Larsson vid Sigleifs i samma socken för misshandel.
Vid förra sammanträdet påstod Larsson, dels att han ej vore lagligt stämd, dels att han bara gifvit pigan »måttlig busaga, hvarför hon bort vara tacksam.» För att styrka det Larsson vore riktigt stämd voro stämningsmannen i När jämte en annan person inkallade. Stämningen hade tvenne gånger ordentligt upplästs för svar., som dock ej på något villkor velat mottaga den erbjudna afskriften. För att bevisa det >agan» ej varit så lättvindig som svar. velat låta påskina hade åkl. inkallat ej mindre än sex vittnen. Af dessas berättelser framgick tydligt, att Larsson, som är hemma hos sin moder, hos hvilken målsäg. hade tjänst, och som alltså borde vara i husbondes ställe, på ett ganska brutalt sätt behandlat pigan. Vid flera tillfällen hade han sparkat och slagit henne, så att hon dels blifvit sängliggande, dels fått större blånader på kroppen, såsom på bröst, armar och ben, dels hade han tagit henne i strupen, så att märken efter alla fingrarna synts å halsen.
Åklagaren yrkade, att som misshandeln varit synnerligen barbarisk, Larsson skulle dömas till strängaste straff, om möjligt till fängelse, samt att ersätta statsverket förskjutna vittneslöner. – Målsäg. begärde 100 kr. för sveda och värk samt 15 kr. för hvarje inställelse, – Utslag meddelas vid nästa sammantsädes.

Mycket väsen för ingenting. Målet emellan Olof Lidén och F. Stenberg vid Stenhuse i Sanda angående ärekränkning förekom ånyo till behandling. Såsom förut meddelats, är Stenberg tilltalad för att han dels beskylt dels beryktat Lidén för att ien skog, där parterna haft afverkning, hafva bytt träd för svar, För att riktigt slå ett storslag, hade nu Lidén medtagit ej mindre än fem vittnen, hvilkas upplysningar i målet dock näppeligen voro värda besväret. Svar. yrkade emellertid ansvar å kär, för obefogad rättegång och begärde 10 kr. för hvar inställelse.
Yttrande vid nästa sammanträde.

Åkl. afstod från åtalet mot Hjalmar Hallbom i Stånga angående misshandel mot Karl Hägg vid Smissarfve i samma socken, sedan målsägaren anmält, att han ingått förlikning med svar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 September 1898
N:r 138

Auktion St. Homa i Stenkumla.

Lördagen den 17 September från kl. 1 e m, låta sterbhusdelägarne efter aflidne Anton Björkman, Homa, genom offentlig auktion försälja sterbhusets fastighet 7/32 mant St. Homa i Stenkumla med åbygnader. Hemmansdelen, som har undergått laga skifte, har skog öfver eget behof och är fritt från undantag, utbjudes dels i mindre lotter (ägovis) dels hvarje sterbhusdelägares andel för sig och dels i sin helhet med förbehållen pröfningsrätt. Köpe- och betalningsvilkoren tillkännagifvas vid auktionen.
Rovalds i Eskelhem den 7 September 1898.
JOHAN OLSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 September 1898
N:r 138

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Första höstsammanträdet å Skogs 5-6 Sept. (Ordf. häradsh. T. af Ekenstam.) Värjemålsed gick fiskaren Nils Nährström från När i ett mål, hvari N. varit tilltalad för olaga idfiske i Närsån.

Brast åt eden. J. Andersson från Tenglings i Etelhem, som varit stämd om kraf af Fole Mek. Verkstad, brast åt den honom ådömda eden. Utslag vid nästa sammanträde.

Det tvistiga krafmålet emellan Olof Bolin m. fl. i Eskelhem såsom förmyndare för hemmansägaren O. Högberg i Eskelhem, å ena sidan, och Johan Qvarnberg vid Qvarna, å den andra, förekom ånyo.
En af svar. vid femte sammanträdet inlämnad ganska vidlyftig skrift bestreds helt och hållet af kär. Den förbindelse å 700 kr., hvarpå kär. stöder sitt kraf, ville svar. se i original, emedan å densamma skulle i öfre kanten vara afförda 600 kr.; denna afskrifning menade svar. skulle numera vara afrifven eller bortklippt. Förbindelsen företeddes och syntes det som om svar:s påstående icke saknade skäl för sig. Dessutom påstod svar. att Högberg ej ensam hade rätt att utkräfva något å densamma, emedan det vore sterbhusdelägarne efter Högbergs aflidna hustru som egentligen den rätten borde tillkomma; och om af svar. något skulle utdömas, borde han, som äfven vore sterbhusdelägare, hafva kvittning för sin lott i boet.
Kär. bestred svar:s invändning, ty de hade af Högberg mottagit förbindelsen i dess nuvarande skick, under uppgift att förbindelsen vore hans, samt att den vore riktig. Målet förekommer ånyo på första dagen af tredje sammanträdet.

Tvist om tjänstehjonslön. Drängen Oskar Lundberg från Grens i Mästerby hade uttagit stämning å Charlotta Jacobsson vid Nystugu i Hogrän om utbekommande af tjänstehjonslön, emedan han för 150 kr. varit stadd hos svar. men ej bekommit mer än 17 kronor.
Svar. bestred att betala kär. mera, emedan kär. 24 siste April olofligen afvikit ur tjänsten.
Detta återigen bestreds af kär., som ordentligt sagt upp sin tjänst, emedan matmodren bara sprang i socknarna och det där igenom blefve dålig matordning i huset. Kär. visste dock ej, om han skulle tjäna en dag, ett år eller flera år för den öfverénskomna lönen. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.

Redovisning af förmyndaremedel fordrar Kristina Grönström från Roes i Rone af Johan Johansson vid Mannegårda i Lye. En af svaranden lämnad redovisning, som slutade på 1,027 kr. 21 öre, ansågs parterna emellan riktig, men svar. företedde ett kvitto å 1,000 kr. som skulle betalts dels genom 600 kr. kontant, dels genom åtskilliga utbetalningar å 430 kr. 27 öre, som svar. gjort för kär:s räkning. Räkningen, som var så otydlig att svar. ej själf kunde reda den, bestreds af kär, likaså det företedda kvittot. Kär. hade å redovisningen blott bekommit 680 kr. Skilnaden jämte ränta från myndighetsdagen fordrades nu.
Kär. öfverlämnade målet, men svar. ville ha uppskof. Yttrande häröfver vid nästa sammanträde.

Tvist om jord. Karl Eklund vid Gullgårda i Rone fordrar ersättning af Karl Nilsson vid Bomungs i När för en jordlägenhet, som han från svar:s hemman innehaft på 50 år, men som han mist vid laga skiftet och ej sedan fått något vederlag tör. Svar. bestred käromålet, ty dels hade han ej hört något om, att Eklund haft någon sådan afsöndring, fast han visste, att Eklund brukat ett jordstycke på hemmanet, men grunderna härför hade kär. ej reda på; dels hade svar. vid ett skiftessammanträde i När erbjudit kär. att få lägenheten af landtmätaren utlagd på annat ställe, hvarvid kär. sagt sig ej vilja hafva lägenhetea utlagd. Härom fick svar. tvenne vittnen hörda.
Svar. tillfrågades, om han hade någon invändning mot kär:s begäran att uppskjuta målet till tredje sammanträdet.
Svar, — Bläjr de i Mars?
Ordf. — Nej, åtta veckor i dag.
Svar. — Jaså i Fibrnari.
Ordf. — Ni måste ha en underlig almanacka.
Svar. — Ja! Ja finner mi nåjdar mä rättens undargang.

Också ott sätt att hjälpa ordningsmakten. Fjärdingsmannen Cedergren i Ejsta, som fått i uppdrag att granska kanälarbetarnes i Ejsta frejdebetyg, hade hos kronolänsmannen anmält, att arbetaren Peter Larsson vid Mellings i Ejsta vid en sådan förrättniog dels hindrat arbetarne från att visa betyg, dels okvädat fjärdingsmannen. Af åkl. instämd till tinget hörför erkände Larsson hvad som lagts Honom till last; han hade dock ej haft någon ond afsikt härmed. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.

Liknande förseelse erkände äfven arbetaren Oscar Lindvall i Ejsta att han gjort sig skyldig till. Utslag samtidigt med föregående.

Bråkig på en torgdag i Hemse skulle kakelungsmakaren E. Bring från Visby varit, så att han misshandlat en person från Atlingbo vid namn Ramberg. Härför af åkl. instämd bestred Bring åtalet. Målet förekommer ånyo vid nästa sammanträde. (Forts.)

Norra häradsrätten.
— Höstingets första sammanträde 5 och 6 September —.
För oloflig skogsafverkan hade handl. L. Bachér instämt arrendatorn å en honom tillhörig i Martebo belägen hemmansdel.
Svar., arrendator H. Larsson, vidgick att han å den af honom arrenderade egendomens skog fällt 30 ekar samt låtit afverka ekbark för ett sammanlagdt värde af 240 kr. Detta, såväl som den ved han huggit å gårdens skog, hade han användt uteslutande för gårdens behof, något som ban ansåg sig hafva rätt till i enlighet med upprättadt arrendekontrakt. Vidare hade han huggit och försålt 8,000 st. bandstakar för ett pris af 12 kr. pr tusen.
Kär., som vidhöll att oloflig och mot kontraktet stridande afverkan ägt rum, begärde och erhöll uppskof för vidare bevisning till 3:dje sammanträdet.

Det Smålanderska brunnsgräfningsmålet blef vid detta rättegångstillfälle ändtligen af båda parterna öfverlämnadt till rättens pröfning.
Käranden, brunnsgräfvare Smålander, hade mot svarandenas bestridande erhållit uppskot för förebringande af bevisning genom vittnen, som han sade sig hafva. Och vittnen hade han — 11 stycken/hade blifvit kallade att inställa sig, men endast 5 hade hörsammat kallelsen. Af dessa fans det ej ett enda som hade några faktiska upplysningar att gifva och flera af dem visste intet i saken.
Smålander? inlämnade till rätten en skrifvelse, däri han på sidan om själfva saken i smädliga ordalag utfor mot svarandenas ombud, sakförare A. C. Stenmark, hvilken titulerades »en blodigel, som endast lurar af folk pengar och som flera gånger varit dömd för bedrägeri». Nu ville Smålander, att rätten skulle gifva Stenmark »orlofssedel på, huruvida han verkligen vore värdig att föra andras talan».
Sedan alla vittnena afhörts öfverlämnades målet af kär. med vidhållande af sitt ansvarspåstående mot svar. för falska vittnesmål och för mutande därtill.
Svar. ombudet öfverlämnade å sina hufvudmäns vägnar målet med yrkan om ansvar å kär. för obefogad rättegång och falsk beskyllning af svårare art. Vidare yrkades skärpt straff å kär. för det denne utan atthafva förmått anskaffa bindande bevis ånyo vållat svarandena stora utgifter för förnyad inställelse samt därför, att han gjort sig skyldig till smädligt skrifsättmot Stenmark såsom rättegångsombud.
Utslag faller 3 Oktober.

För våld och hemfridsbrott var hr G. A. Höglund, Malms i Helvi, instämd af rättaren å samma gård, N. A. Mattsson.
Höglund skulle utan anledning ha inträngt i kär:s bostad, öfverfallit och omkullslagit denne så att blodvite uppstått samt vidare uttalat hotelser till lifvet mot Mattsson. Anledningen skulle ha varit, att rättaren utan Höglunds löfte kört till staden med ett par hästar. Angifvelsen innehöll vidare ansvarspåstående mot H. för att han skulle ha beskylt M. för att ha stulit 700 kr. och dessutom en del arbetsfolket å gården tillhöriga penningar.
Svar. hade ej själf kommit tillstädes — hans vistelseort var f. n. obekant — och hans ombud hade sig intet bekant i saken, men bestred käromålet samt öfverlämnade det i likhet med kär, till rättens pröfning, och faller utslag 3 Okt.

En kontrastöt hade svar. i ofvan refererade mål, G. A. Höglund, riktat mot kär. i detsamma, N. A. Mattsson. Han hade nämligen i sin ordning utverkat stämning å Mattsson för oloflig utskeppning af kalk från Malms kalkbruk.
Äfven i detta mål hade Höglund lämnat sitt ombud i djupaste okunnighet om sakens rätta innebörd och förhållande, hvadan detta ej hade något att andraga utöfver hvad i det korta stämningspåståendet fans att läsa.
Svar. anförde för sin del, att kär. en gång lofvat att ej göra sak af denna kalkaffär samt vidare att kär., hvilken en gång förut uttagit stämning i saken, då återtagit denna stämning. Detta styrktes af ett af svar. inkalladt vittne. Svar. anhöll därför, att målet måtte afskrifvas, helst som kär ej gittat lämna nödig utredning i saken. Detta yrkande bestreds ar kärandens ombud, som för att sätta sig in i målet begärde och erhöll uppskof till 4:e sammanträdet.

Ett hugg i lutften hade synbarligen arrendator P. J. Pettersson, Hesselby, gjort, då han å v. auditör R. Wiman utverkat stämning för liden skada genom kvårstad och för ärekränkning. Saken var den, att kär. varit stämd för skuld och att svar. varit ombud för kär. i detta mål. Därvid hade yrkats kvarstod å Petterssons egendom, enär man fruktade att han eljest skulle afhända sig den till förfång för sina fordringsägare. Kvarstad hade äfven beviljats och i laga ordning verkstä lts.. – Nu ansåg kär. att han af Wiman genom dennes å hufvudmans vägnar framstälda yrkande ärekränkts och åsamkats ekonomisk förlust, för hvilket han fordrade ersättning och upprättelse.
Svar. bestred målets befogenhet, och faller utslag 3 Oktober.

För olaga utskänkning af bränvin var handl. O. Högqvist, Fårö, instämd. Svar. bestred, att han idkat dylik handel. Däremot hade han åt personer, som till houom för ändamålet i förväg lämnat kärl och penningar, vid resor till Visby hemköpt konjak och bränvin. Inne i sin butik hade han vid-några tillfällen bjudit personer, som gjort honom tjänster, på bränvin. Detta hade skett af oförstånd och obekantskap med lagen.
Två vittnen styrkte riktigheten af dessa svarandens uppgifter.
Allm,. åkl. öfverlämnade målet med yrkande om ansvar å svar. för tillhandahållande och bjudande af spritvaror. Utslag 3 Oktober.

Han svor sig fri. Drängen Adolf Larsson, Alsarfve, åtalad för våld mot drängen Teodor Jakobsson, friade sig med ed från ansvar för detta, hvilket skulle hafva ägt rum 6 November 1897. Utslag 8 Okt.

Nekar fortfarande. Arb. F. Ekström från prästgården å Fårö, förut – ransakad för olofligt fällande af skog å prästgårdens ägor, hördes ånyo men nekade fortfarande. Ännu ett vittne intygade, att han å svar:s gård sett ett nyhugget träd, hvilket, att döma af i snön synliga spår. forslats från prästgårdshagen till Ekströms bostad. Förnyadt uppskof medgafs till 3:dje sammanträdet.

Två store i en siäck, Hemmansögarena Nils Jakobsson och J. O. Jakobsson, båda framstående sockenmän i Hejdeby, ha råkat i lufven på hvarandra. Båda äro vana rättegångskarlar, och nu ha de stämt möte vid rätten för att mäta sina krafter.
Nils Jakobsson har stämt J. O. Jakobsson för det denne olofligen från hans ägor bartfört en del jord samt därvid för honom förstört en del fyra år gamla gran- och furuplantor. För detta yrkade kär. ansvar samt skadestånd med 800 kr.
Svar. berättade, att hans drängar för omkr två år sedan utan hans vetskap från kär:s mark bortfört 7 lass sandmylla men förnekade att några plantor förstörts. Han hade vidare anmodat ett par ojäfviga personer att värdera den bortförda jorden. Dessa, som nu hördes som vittnen, uppskattade jordens värde till 50 öre lasset. De togo vidare på sin ed, att några skogsplautor ej funnits på platsen.
Svar. framhöll vidare — med vitsord af vittnena — att han bjudit kär. dubbla, ja tredubbla värdet i ersättning för den bortförda jorden. Men kär. hade ej velat höra på det örat.
— Nej, plantorna voro inte betalda med så litet — genmälde kär.
— Men där fans inga plantor.
— Jo; det skall jag bevisa. Jag anhåller om uppskof till tredje sammantädet.
— Men hvad skall du bråka för? — sporde svar., som ville göra upp sakbn i godo.
— Det skall jag svara på vid tredje sammanträdet. God afton.
Kär. fick sitt uppskof och var därmed nöjd.

Trätovattnet i Barlingbo. Landtbrukaren J. O. Enström, Enges i Barlingbo, hade angifvit slaktarehustrun Botta Ahlqvist och hennes son John för våld och hemfridsbrott.
Sammanhanget var, att E. förbjudit Ahlqvists att hämta vatten ur en å hans ägor belägen brunn. Men svar. hade ej respekterat förbudet utan en vacker dag infunnit sig för att hämta vatten. Då hade kär:s hustru velat förhindra detta — med en stör, påstod svar. Men svar. gaf sig ej, utan nappade till sig bruvonoskroken och dängde öfver kär:s hustru med densamma. Kär. kom då till för att vara sin hustru till »ena hjälp». I samma ärende infann sig Lotten Ahlqvists son, John, och nu började de båda männen att drabba ihop rätt svårliga, så att Enström t. o. m.
fick blodvite. Ja, John Ahlkvist hade visst t. o. m. sagt några hemska ord om att han skulle skjuta Enström, om hans mor ej finge ta vatten.
John Ahlqvist, som svarade å egna och moderns vägnar, påstod, att det vore Enströms som hade hedern af att hafva börjat anfallet samt förnekade, att han slagits så svårt som det stod i stämningen.
För vidare utredning lämnades uppskof till 3:dje sammanträdet.

En virrig hjärna. En hemmansägare Dalin från Viklau, hvilken såsom ej fullt normal satts under förmyndare, hade stämt länsman Boberg i Kräklingbo, för det Dalin ej genom honom kaffats husrum, samt för det han behållit en del stämningar, som Dalin skrifvit m. m. Stämningspåståendene voro så virriga, att svar. ej kunde ingå i svaromål. Bl. a. yrkades att länsman B. skulle »förklarag tjänstledig tills han lärt sig sköta sin plats».
Rätten skall yttra sig om det virriga målet 3 Oktober.

Vilsekomna kor på tinget. Landtbr. T. Hansson, Norrlanda, var af en granne instämd med yrkande om 5 kr. ersättning, för det fyra H. tillhöriga kor gått in på kär.
mark, Svar. vidgick att så var förhållandet samt förklarade sig villig betala.
Domaren ville att parterna skulle förlikas i detta struntmål, men kär. ville ej vara med därpå utan yrkade »fullt för sin dag» — något som han väl ej fått vid en förlikning.
Utslag i det om stor småaktighet vittnande målet faller 3 Okt.

Edgång å öfver en efter sin aflidna hustru upprättad bouppteckning gicks af landtbrukaren Mikael Kallander, Simunds å Fårö, på yrkande af arfsrättsinnehafvare i boet.

Lösa tungor. Arb. J. Dalin, Bäcks i Hangvar, var af landtbr. C. Ahlberg från samma socken instämd med yrkande om ansvar för det han okvädat kär. samt beskylt denna för otillåtet umgänge med svar:s hustru. För detta yrkade kär. 100 i skadestånd.
Svar. medgaf, att han i vredesmod öfver att kär. uppträdt otillständigt mot hans hustru, sagt några mindre välbetänkta ord. Anhöll dock om uppskof för att ingå i närmare svaromål. Upnpskof medgats till 3:de sammanträdet.

Nattliga uppträden. Vid fera tillfällen nattetid hade några vid järnvägsarbete i Roma anstälde arbetare uppträdt störande vid Roma kungsgård, där de velat tränga sig in i de kvinliga arbetarnes rum. Då detta förvägrats dem, hade de en natt dels aflyftat ett fönster till rammet samt nedbrutit ett afträdeshus på gården.
För förseelserna voro arb. A. Härngren, Johan Gustafsson och Algot Johansson instämda. Endast Johansson hade infunnit sig; de andra vistas t. n. å okänd plats. Johansgon förnekade all delaktighet i saken, och intet af de tre vittnen, som hördes, hade sett J. deltaga i bråket. För närmare utredning uppsköts målet till 4:e sammanträdet.

Misshandel och hemfridsbrott. För misshandel utan anledning af hemmansägaren Bendelin var arb. C. O. Larsson från Östergarn instämd. Svar. påstod att B. först kastat sten efter honom, hyarpå svar. slagit B. med en stör och äfven med obeväpnad hand.
För närmare utredning uppsköts målet till till 3:dje sammanträdet.
— Arb. Emil Larsson, Stentugårds i Viklau, hade i vrede öfver att han ej utfått en del penningar för ett dikesarbete, öfverfallit hemmansägaren Axel Reuser och ruskat och sparkat denne samt inne i dennes bostad sparkat upp etf par dörrar. Svar., som vid tillfället var berusad, sökte förringas aken. För bevisnings förebringande uppsköts målet till tredje sam manträdet.

Målet skall handläggas på länsfängelset. För våld och hemfridsbrott i Alfva ransakades 24 Aug. å länsfängelset arb. P. A. Olsson. Härvid utröntes att O. haft en medbrottsling, arb. Fr. Pettersson, hvilken nu instämts till rätten. Målets handläggning uppsköts emellertid till 13 dennes, då Pettersson skall inställa sig å länsfängelset för att där höras jämte sin kamrat.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 September 1898
N:r 137

Likvidsanmaning,

Uppbörd för skogsauktionen i »Burgen» under Suderbys hålles å Suderbys i Atlingbo nästa måndag den 5 September från kl. 10—12 och för auktionen i »Bruten» under Bringsarfve i Eskelhem vid Lymans i Vestergarn nästa fredag d. 9 från kl. 46 e. m.
K. PETTERSSON.

För auktionen som hölls vid Jöns Andersson, Klintegårda i Veskinde den 18 sistl. April, uppbäres likvid måndagen den 5 innevarande September å auktionsstället kl. 6—7 e. m., och uppmanas alla som därstädes gjort inrop att de samma restfritt inbetala för undvikande af lagliga åtgärder.
Lummelunda den 1 Sept. 1898.
J. ENGVALL.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 September 1898
N:r 134

Allmänna folkskollärareföreningens ombudsmöte

i Norrköping har utsett hr A. Rosvall i Eskelhem till suppleant i en komité, som i samråd med centralstyrelsen skall närmare utreda frågan om inrättande af en lifförsäkringsförening inom Sveriges allmänna folkskollärareförening.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Augusti 1898
N:r 121