Rättegångs- och polissaker.

Faststält har högsta domstolen det hofrättens utslag, hvarigenom hustru Sara Ulrika Pettersson i Eskelhem dömdes för mordbrand till straffarbete i 2 år. Södra häradsrätten Sod som bekant till blott 8 måuaders straffarbete.

Södra häradsrätten. (Femte sammanträdet å Skogs 5—6 Maj).
För vägran att utlemna en vagn hade kronolänsman A. M. Eneman instämt arrendatorn J. A. Gustafsson, Smiss. Som emellertid mot svarandens nekande ej styrkts, att han nekat utlemna vagnen, frikändes han från ansvar i denna del, men ålades att vid vite af 25 kronor genast lemna vagnen ifrån sig.

För åverkan hade, såsom nämts, husbonden J. Eliasson, Petarfve, instämt arrendatorn Johan Nyman, Bomungs. Då det ej vore OR att svaranden olofligt huggit en tall och en björk, frikändes han, men ett parti ved dömdes han att ersätta käranden med 6 kronor.

I målet mellan länsman Lindström, åklagare, Johan Bokström, kärande, och Johan Olsson, Ringome i Alfra, svarande rörande olofligt tillgrepp af en revers, inne hos bröderna Bokström ogillade häradsrätten bevel om ansvar för hemfridsbrott såsom obestyrkt.
Men då svaranden erkänt, att han under påstående att han betalat sin skuld egenmäktigt tillegnat sig ifrågavarande revers, dömdes han härför att böta 10 kronor.

För misshandel å allmän väg, deraf ingen skada skett, å målsägaren arbetaren Karl Johansson såmt hemfridsbrott dömdes bröderna Karl och Albert Darling från Burgsvik att böta hvardera 75 kronor samt Karl Darling ensamt för våld mot kusken Söderberg att böta 10 kronor.

För oloflig vinutskänkning första resan dömdes handlanden Anton Jakobsson i Fardhem att böta 25 kronor.

Värjemålsed rörande ett förut omnämdt hästköp aflade vid tredje sammanträdet T. Berggren, Gervalds i Vamlingbo. I en vid detta sammanträde till häradsrätten ingifven skrift återtog Berggren sin ed. Uppskof till nästa sammanträde.

Faststält har k. m:t det häradsrättens och hofrättens utslag, hvarigenom handlanden Oskar Bokström i Hemse dömts att med ed fria sig från honom påbördadt faderskap, och utsattes för edgången första rättegångsdagen af första höstsammanträdet.

Om äktenskapsskilnad hade Johan Engström, Sigvalds, instämt sin hustru Katarina Johansdotter, enär hon i Juni 1888 afrest till Amerika utan att sedan låta höra af sig.
Uppskof.

Om barnuppfostringshjelp hade pigan Hanna Lindstedt, Hablingbo, instämt drängen Reinhold Johansson, Krasse i Guldrupe, såsom fader till ett af henne födt gossebarn.
Svaranden nekade, Två vittnen hördes. Utslag nästa sammanträde.
— Ogifta Maria Eriksson, Mästerby, hade med liknande yrkande instämt P. J. Danielsson, Långmöra på Öland. Svaranden kom ej tillstädes, hvarför han dömdes att utgifva förrotet vite med 25 kronor samt förständigades att vid 50 kronors vite inställa sig andra rättegångsdagen af första höstsammanträdet.

För oloflig släketägt hade hemmansägaren Lars Hansson, Otes i Sundre, instämt husbonden Per Cederlund dersammastädes. Parterna äga, käranden 1/4:del och svaranden 3/16:delar af samma hemman med gemensam släkedye. Svaranden skulle nu utan öfriga delägares hörande ha bortfört 125 parlass släke, hvarför yrkades ansvar samt dessutom ersättning med 25 öre för lass.
Svaranden genmälde, att då han haft rätt att taga eläke ur dyen och dessutom underrättat käranden om att han ämnade göra det, men denne ej velat följa med, han ansåg sig ej tagit något utan lof. Han hade ej heller tagit mer än han skulle ha, ty minst tusen lass funnos qvar.
Svaranden hörde två vittnen: arbetaren Karl Olsson, Tomase, intygade att svaranden underrättat kärandens son om den tillämnade släketägten samt bedt om delning och att svaranden icke tagit mer än högst fjerdedelen af hvad han hade rätt till. Hemmansägaren Hans Larsson, Tomase, hade etter tägten varit med om att dela upp dyan och ansåg att svaranden tagit blott fjerdedelen af hvad honom tillkom. Käranden bestred det första vittnesmålet och vidhöll sina yrkandep. Målet öfverlemnades å båda sidor. Utslag vid slutsammanträdet.

För utspridande af rykte att Emelie Palm från Ejsta hade fördrifvit och dödat foster hade denna instämt skomakaren N. Svensson från Ejsta. Han nekade, och käranden erhöll uppskof för vittnens hörande till första rättegångsdagens nästa sammanträde.

För djurplågeri hade länsman Lindström å anmälan af T. Berggren instämt Olof Nikas Ronqvist, Olofs i Öja. Svaranden skulle enligt stämningen i Juli månad i fjor till körsel ha användt en selbruten häst. Han nekade att hästen varit bruten, då han satte för hästen, men det vore möjligt att han fått någon liten skavank under körningen, men dock ej selbrott. Såsom vittnen på åklagarens sida hördes 4. P. Norman, Hallbjens i Sundre, och drängen Herman Viderström. Den förstnämde hade ej vid det omstämda tillfället sett hästen, men ett par dagar efteråt hade han vid besök bos angifvaren iakttagit att djuret å ena sidan hade ett rödt märke utan hårborttdnad. Viderström vittnade detsamma. Åklagaren öfverlemnade målet och yrkade ansvar. Utslag vid tingets afslutning.
— För samma förseelse var på anmälan af skomakaren Karl Johansson instämd f. handlanden Johan Bokström, enär han under hela sommaren 1889 kört med selbruten häst. Svaranden nekade; han hade vid denna tid icke ägt, mycket mindre kört någon bäst.
Drängen Oskar Larsson vittnade, att han sommaren 1889 för Bokströms räkning och på hans befallning kört med en häst, som lätt blef selbruten, då lokar användes; men då bade genast bringsele anlagts. Han bestred dock ej att hästen kanske någon gång varit selbruten under lokarne. Bokström invände, att hästen körts för hans borgenärers räkning.
Arbetaren Nils Björkander hade likaledes flere gånger iakttagit att hästen i fråga varit selbruten, men ändå användts.
Svaranden nekade, hvarför åklagaren fick uppskof till andra rättegångsdagen af första höstsammanträdet för vidare bevisning.
— Hemmansägaren Johan Jakobsson, Butjerfve i Alfva var instömd för djurplågeri, fylleri och oljud. Han hade sietlidne torgdag i Hemse under ganska sträng köld låtit ett par oxar stå utan mat och täcken i 3 1/2 timme utanför Mihrers värdshus och derefter skränat på landsvägen, Han erkände. Utslag vid tingets afslutning.

För utskänkning af vin och maltdrycker ria vad tid var inetämd värdshusidkaren Louis Mührer i Hemse, Svaranden nekade att ha utskänkt annat än till mat. Som vittne hördes eldaren Johan Hägg, som 15 Februari vid 8-tiden på aftonen i en kammare hos sva: randen sett 5—6 personer sitta och dricka öl vid ett bord. På ett annat bord stod en brödkorg med bröd. Två personer hade fått öl utan mat. Svaranden nekade. Uppskof för ytterligare vittnen.

Klubbekriget i Hemse. Till fortsatt behandling förelåg äfven det af allmänna åklagaren kronolänsman Lindström instämda målet mot f. handlanden Johan Bokström för våld och hemfridsbrott hos skräddaren N. Persson, i Hemse mot hvilken Bokström å sin sida förde talan för våld.
Till en början ville Bokström ha den frågan framstäld till målsägaren, om denne hade mer än en klubba i sitt hus, hvilket t. f. domaren ej ansåg höra till saken. Vidare framstälde B. den anmärkningen mot protokollet, att deri ej stod intaget nämdeman O. R. Petterssons yttrande, efter att ha sett Bokström i hufvudet, att han der hade ett stort sår.
Som vittne å svarandens sida hördes först arbetaren Oskar Nilsson, Hafdhem, hvilken iakttagit, att Bokström, då han vid omstående tillfället gått nedåt stationen, ej iakttugit att han var blodig om munnen, hvilket han varit då han gick derifrån, men kunde ej säga om blodvitet uppstått efter det slag Persson tilldelat Bokström med handen.
Vittnet hade ej hört målsägaren säga att han skulle slå B. Bokström hade först slagit Persson med en käpp öfver venstra axeln.
Arbetaren Nils Johansson som bor midt emot målsägaren hade vid tillfället ifråga varit hemma och ätit middag, då Perssons hustru kommit springande in till vittnet och ropat: äre gen er menniskor, Janne Bokström håller på att mörda Perssom. Då vittnet kom ut, kom Bokström bakvägen ut från Perssons- samt sade då: >Det var skada att du inte kom förr; jag har fått stryk af Persson>, Blod rann då bakom högra örat, men om Bokström slagit sig sjelf eller fått stryk, det visste vittnet ej.

Vittnet Karl Stenqvist, Hemse, hade sett Bokström gå åt det håll, der Persson bor, han var då ej blodig, hvilket han varit, då han kom tillbaka. Vittnet visste ej om Bokström varit hos Persson, men då B. kom tillbaka hade han burit på några stycken rockfoder.
Åklagaren öfverlemnade målet; målstgaren begärde 50 kronor för sveda och värk. Svaranden erhöll uppskof till andra rättegångsdagen af första höstsammanträdet för att förebringa slutbevisning.

För olaga vinutskänkning var af t. f. länsman Emil Eneman instämd handl. Anton Jakobsson i Fardhem. Han nekade. Uppskof för vittnen.

För slagsmål å allmän väg hade t. f. länsman Eneman instämt arbetarne Aron och Johan Pettersson, Ganne i Burs. De skulle enligt stämningen ha 11 April på allmänna vägen utanför Ganne öfverfallit, slagit och med knif hotat målsägaren drängen Karl Eriksson. Johan Pettersson hade ej med stämning anträffats, och som det blifvit upplyst att det var han som hotat med knif, afstod åklagaren i denna del från åtalet å Aron Pettersson. Denna bade emellertid kastat omkull målsägaren i ett dike, slagit honom med knytnäfvarne samt sparkat honom. Svaranden erkände, och målsägaren återkallade allt ansvarsyrkande mot honom, hvilket dock vidhölls af åklagaren. Utslag vid slutsammanträdet.

Dyrbar tingsresa. Skomakaren Adolf Johansson, Burgsvik, hade vid tioget infunnit sig för att lösa ett Pappor, Han tog sig dervid för mycket till bästa samt uppträdde berusad i tingssalen. Tre gånger utfördes han af tingstjenaren, men kom åter in, Allmänna åklagaren yrkade då ansvar & Johansson för fylleri vid rätten, och då Johansson på t.f. domarens tillsägelse fördes upp till dombordet, uppförde han sig så oanständigt, att äfven härför yrkades ansvar. Han skrek och föll domaren i talet, svarade på hans tillsägelse att nästa dag infinna sig för att stå till svars, att »det gjorde han inte» m, m.
Han infann sig ej heller och dömdes då att utge försutet vite med 25 kronor samt ålades vid 50 kronors vite att infinna sig vid nästa sammanträde.

I målet mellan Nils Jakobsson, Bara, och arrendatorerna K. Bomqvist och A. V. Fransson rörande den förut omnämda olofliga vedoch timmerhuggningen, hördes denna gång tre vittnen.
Lars Nygren berättade, att svarandena under år 1888 vid Etelhems ångsåg fått 7—8 stockar af omkring en kronas värde hvar och en försågade. De hade sålts till handlanden Jakobsson i Etelhem och vittnet hade uppburit penningar. Han visste dock ej hvar de voro tagna. Om de låtit försåga stockar under 1889, såsom käranden påstod, visste vittnet ej, erinrade sig ej heller, på fråga, att svarandena bedt vittnet verkställa sågningen i sitt namn, ej heller hur mycket han uppburit i betalning.
Johan Pettersson, Tenglings, hade sett svaranden Fransson en dag på vintern köra fyra foror med 8 stockar på hvarje. Han hade kommit från kärandens skog, och äfven sagt till vittnet att han huggit virket der. Fransson bestred detta.
Båtsman Olof Box hade sett Fransson köra timmer från kärandens skog och lassa af det på 3 stockhög upplagd på gårdsmannens mark.
Fransson och Bomqvist påstodo att de ej huggit mera än kontraktet gaf rätt till, eller 8 kastar ved och timmer till nödiga reparationer. Kärandens påstående, att på 2 år minst 29 kastar huggits bestreds. Målet öfverlemnades och afkunnas utslag vid tingets slut.

»Lyktmålet», d. v. s. rörande Johan Bokströms talan mot Os: Nilsson, Ringome i Alfva för att ha slagit målsägaren med en lykta, förevar ånyo. Målsägarens vittne lumpsamlaren Böklund hade ej infannit sig, hvarför han dömdes att böta 1 kr. 50 öre samt ålades inställelse vid höstetingets första sammanträde, andra dagen.

Norra häradsrätten.
För djurplågeri hade länsman Smedberg instämt Karl Jansson, Audungs i Bunge. Han dömdes att böta 15 kronor för det han 26 sistlidne Januari under yrväder och köld låtit ett par oxar stå ute i flere timmar utan tillsyn.
För oljud och förargelseväckande beteende, skrål på allmän väg söndagen 23 Mars och Maria bebådelsedag 25 Mars, hade samme åklagare instämt drängarne Emil Hasselgren, Busarfve, August Edvall, Qviende, Öskar Engström öck Karl Törner, File, alla i Othem.
De dömdes hvar och en att böta 10 kronor, 5 kr. för hvardera förseelsen.

Antiqvitetsakademien

har åter i dessa dagar erhållit en rik samling jordfynd från Gotland. Af staten ha nämligen erbjudits följande fornsaker:
Ena pålstaf af brons, fuonen af J. Allguréa i en åker, tillhörande Fardhems prestgård;
en aflång glasperla, funnen af gossen Hjalmar Gardell i en åker ander Niome hemman i Stenkyrka;
redsksp af sten, funnet af sjömannen Karl Engström i en åker, tillhörande Tingstäde annexhemman;
spänne af brons, funnet af Oskar Andersson i en åker under Alstäde hemman i Fröjel;
dito, funnet af L. P. Boman, i en åker vid Qvie i Martebo;
sölja af brons (modern?), funnen af minderårige Elof Ingmansson, i en åker vid Rofvide i Fröjel;
stenyxa, funnen af Jakob Olsson, Jusarfve i Gothem, i en åker vid Spenarfve i samma socken;
dito, funnen af August Pettersson, Lillåkra i Barlingbo, i en äga derstädes;
jernyxa, funnen af Anders Andersson, i en åker vid Unghanse i Eskelhem;
dito, funnen af Johan Larsson, i en åker vid Gadings i Vallstena;
delar af stenyxor och ett petrifikat af det slag, som stundom finnes i gamla grafvar, funna af Lars Pettersson vid Hägvalls i Vallstena, å skilda ställen, ej i grafvar;
spännbucklor, perlor, bitar af en kam m. m., funnet af Johan Pettersson, Hesselby, och A. Friström, Bunge i Dalhem, vid grushämtniog i mark nära Busarfve. Största delen af föremålen fans liggande i en af gråsten satt graf, som innehöll ben efter en pergon; en bit af kam och en ringsölja lågo särskildt inlagda uti en graf i närheten;
Svärd, sköldbuckla m. m., funnet af Karl Löfgren, Sandholme i Ejsta, i Nyåker derstädes, Vid utjämnande af en mindre upphöjnivg, som icke var utmärkt af någon stensättning, påträffades en samling mindre kullersten och deribland, omkriug en fot under kullens yta, ett vid pass en tum 5 lager af svart jord, som intog omkring 6 fots längd, samt i och under detta lager benskärfvor och de inlemnade föremålen hopade i den ena ändan med undantag af det eneggade svärdet, hvilket låg vid midten af lagret;
yxa och kedjafaf jern, funna af G. Olsson i Bäl vid borttagandet af ett stenröse;
jernyxa, funnen af Emanuel Andersson, Bönvders i Klinte i en bagmark till Pusarfve i Fröjel;
syl och ring af brons, funna af August Pettersson i en åker vid Vessninge i Lärbro;
svärd, je m. m., funnet af August Olsson, Pilgårds i Boge, i s k. Tynnarfve åker. Vid borttagande af ett stenröse påträffades föremålen bland brända ben och förkolnad ved. Enligt uppgift skall för omkring 20 år sedan Oskar Bergström i samma åker ha hittat en »malmgryta», som för statens samlingar inköpts;
jernyxa och rundt spänne af brons, funna af Johan Löthberg, Busarfve i Roma, å skilda ställen i en åker vid hemmanet;
tre föremål af jern och tre af brons, fovna af Axel Johansson, Alvena i Eskelhem, vid kanalgräfning i en äng under Buters hemman;
stenyxa, funnen af O. Larsson i en åker vid Medebys i Vallstena; samt
tång m. m. af jern, kedja af brons, perlor m. m., funnet af Sven Krusell, Tjuls i Etelhem, i en åker nära bostaden vid nppbrytande af en gammal vägg. Tväune gamla grafvar påträffades dervid, den ena omkring 8 fot lång och 2 fot bred, den andra något mindre, satta med kalkflisor och täckta med sådana. Tvänne lerkrukor fuunos i hvarje graf, hvilka vid berörandet föllo sönder.

Folkskoleinspektörens berättelse

för 1889 rörande södra inspektionsområdet har afgifvits och innehåller:
Skoldistrikten äro 42, folkskolorna 43, mindra folkskolor 2 och småskolorna 27 (förat 26). Tillsammans med högre folkskolan i Klinte äro skolorna inalles 73.
Lärarepersonalen är följande: 38 ordioarie lärare, 5 ordin. lärarinnor, 1 e.o.
lärarinna, 2 lärarinnor i mindre folkskolor, 1 småskolelärare, 26 småskolelärarionor, 1 fil. kandidat eller tillsammans 74.
Fortsättningsskolor ha varit anordnade i Fardhem, Hemse ock Hablingbo distrikt.
Slöjdundervisning för gossar har meddelats i 14 skolor, i 4 af särskilda lärare, i de öfriga af folkskolans. Slöjdskolan i Lye har under året tillkommit. Slöjd för flickor har förekommit i 19 skolor.
Inga vakanta lärareplatser funnos vid årets slut, mea i Fröjel har exam. lärarinnan Anna Gottberg under året blifvit ordinarie efter pensionerade folkskoleläraren Booberg och i Gerum har mot årets slut valts exam. läraren J. P. Weinberg.
Nya, ändamålsenliga skolhus ha under året uppförts i Klinte (med folk- och småskolelokal) i Fide (för s. k. blandad skola) samt i Fröjel (småskola). Distriktens egna skolhus äro 50, hvartill komma 2 gamla i Hemse och Silte.
Antalet barn i skolåldern var 31 Dec, 1889: 3,339. Af dessa ha under året undervisats i folkskolor, mindre folksk. och småsk. 2,952, i högre folkskolan (8), allm. läroverk eller specialskolor 40, i enskilda skolor och i hemmen 76 eller tillsamman 3,068.
Barn inom skolåldern, som under äret ej åtnjutit undervisning voro 248, deraf 208 efter slutad kurs, 19 på grund af sjukdom eller naturfel och 21 af annan anledning; om 23 barn saknas uppgifter.
Medeltalet barn på hvarje lärare var i folkskolan 47, i småskolan 23.
Utgifterna under året för skolväsendet voro 75,338 kr., hvaraf staten lemnat 26,266 kronor. Medelkostnaden för hvarje barn var kr. 22: 26. Jämt fördelade på folkmängden (23,294 personer) belöpa sig bidragen från skoldistrikten till kr. 2:10 på hvarje person.
Inspektioner ha under året hållits i alla skolorna, utom fortsättnings- och slöjdskolorna. Inspektören anser att hämmande för undervisningen verkar stadgandet om gemensam undervisning i högre folkskolan.
S. k. kretsmöten ha hållits inom alla kretsar inom distriktet.
Till skolråden ha afsändts 31 skrifvelser rörande hvarjehande angelägenheter. I skrifvelser till skolråden i Garda och Etelhem anhöll inspektören om medverkan för inrättande af småskolor i båda församlingarne. Bådas skolråd och kyrkostämmor uttalade sig för saken, men anhöllo om uppskof på grund af ekonomiska bekymmer.
Undervisningsmateriel har under året inköpts för tillsammans 1,448 kronor.
För jämnare skolgång arbeta vederbörande hvar i sin stad och såsom den förut i denna tidning syaliga skolgångsstatistiken utvisade har förhållandet i detta afseende betydligt förbättrats. År 1888 funnos 22 folkskolor med skolgångsprocent under 90, år 1889 voro dessa endast 5.
Krafvet på renhållning i skolan växer synbart, säger inspektören. Insigten i nödvändigheten och nyttan af orderctligt afgångsbetyg för hvarje barn klarnar och den tid nalkas, då intet barn skall slippa från skolan utan att ha inhämtat nödig undervisning. I detta fall litar inspektoren till skolrådens insigtsfulla ledning, föräldrarnes ökade intresse och lärarakårens varma nit samt hoppas att husbönderna så småniogom skola låta sig bevekas att af drängpojkar, som erbjuda sig, fordra afgångsbetyg från skolan såsom vilkor för erhållande af tjenst.
Att få slöjdskolor i gång är i vissa konservativa att icke säga reaktionära skoldistrikt lika svårt som det var — att få in potatis på vår kära ö, säger inspektören; men har man en gång fått smak på dem, torde de blifva oumbärliga.
Om fortsättoingsskolorna gäller detta i ännu högre grad, då här är fråga om verklig utgift. Kunde de som slöjdskolorna få anordnas för blotta statsanslaget, skulle de vinna allmän tillslutning och den stora framtidsplanen sålunda vara realiserad.

Skolgången

inom Gotlands södra inspektionsområde har under år 1889 i någon mån förbättrats i jämförelse med näst föregående år 1888. Enligt inspektörens, kyrkoherde Uddins statistiska uppgifter utgjorde skolbesökens medelprocent inom folkskolan 93,6 år 1889 mot 88,9 proc. år 1888.
Med afseende på de olika procenttalen af skolbesök i folkskolan har inspektören indelat distriktet sålunda:
Klass 1 (100—95 procent skolbesök): 1 Hogrän, 2 Sproge, 3 Öja, 4 Klinte vid kyrkan, 5 Öja m. folksk., 6 Gröttlingbo, 7 Eskelhem, 8 Elinte vid hamnen, 9 Sanda, 10 Burs, 11 Mästerby, 12 Ejsta, 13 Väte, 14 Lye, 15 Träkumla, 16 Vall, 17 Hamra, 18 Lau, 19 Hemse, 20 Fröjel.
Klass 2 (94—90 proc.): 21 Alskog, 22 Tofta, 23 Alfva, 24 Hejde, 25 Stånga, 26 Atlingbo, 27 Rone m. folksk., 28 Stenkumla, 29 Fide, 30 Vestergarn, 31 Vesterhejde, 32 Garda, 33 Eke, 34 Sundre, 35 när, 36 Etelhem, 37 Levide, 38 Vamlingbo, 39 Gerum, 40 Linde.
Klass 3 (89—85 proc.): 41 Hafdhem, 42 Hablingbo, 43 Rone.
Klass 4 (84—380 proc.): 44 Silte.
Klass 5 (79—75 proc.): 45 Näs.
Flitigast voro således barnen, eller rättare sagdt mera ordningsfulla och förståndiga föräldrarne i Hogräns socken under det att motsatsen gjorde sig gällande i Näs socken (76,6 proc.). År 1888 var det blott 57,1 proc; sålunda dock äfven här förbättring.
I fråga om småskolorna var i dem skolbesökens medelprocent 91,8 år 1889 mot 91,7 år 1888, alltså der jämförelsevis jämnare. Dessa skolor har inspektören indelat i följande klasser:
Klass 1 (100—95 proc.): 1 Stånga, 2 Klinte vid kyrkan, 3 Öja, 4 Burs, 5 Ejsta, 6 Lau, 7 Väte, 8 Sanda, 9 Klinte vid hamnen, 10 Grötlingbo, 11 Rone, 12 Fardhem, 13 Vestergarn, 14 Eskelhem, 15 Vesterhejde.
Klass 2 (94—90 proec.): 16 Fröjel, 17 Hablingbo, 18 Hafdhem, 19 När sm., 20 Hemse, 21 Lefvide, 22 När mellanskola, 23 Näs, 24 Alfva, 25 Hejde.
Klass 3 (89—85 proc.): 26 Vamlingbo.
Klass 4 (84—80 proc.): 27 Lojsta.
Den jämnaste skolgången var alltså bär i Stånga och den oregelbundnaste i Lojsta, der den dock år 1889 stigit med nära 11 proc. eller från 73 år 1888 till 83,9 sistlidna år.
Till sist bör anmärkas, att bortovaro för sjukdom och paturhinder i denna beräkning äro frånräknade skolförsummelserpa.

Landtmätarne,

deras medhjälpare och elever inom länet år 1890 äro: Förste landtmätare L. T. Jacobson, Bolex, Eskelkem. i Und Komm.-landtmätare: F. R. Cedergren, Mölner, Klintehamn, K. M. R. Strömberg, Skäggs, Veskinde. J. O. Sylvan, jägmästare, Visby, K. G. Kökeritz, Garda, Etelhem, Oskar Varfvioge, Visby, E. A. Arnelius, kapten, Visby, Ax. Ytterberg, kapten, Visby, H. Vennemo, kapten, Fide, Burgsvik, A. R. Kruse, frih. major, Visby, V. Schyl, Klintehamn.
V. komm.-landtmätare F. L. Valgrén, kapten, Visby.
Medhjelpare: hos förste landtm. L. T. Jacobson: löjtnanten Gust. Köhler, komm.-landtm. F. R. Cedergren: löjtnant K. Bolin.
Öfrige medhjelpare: hos komm.-landtm. Strömberg: kaptenen Abr. Lange och löjtnanten G. Sahlin, hos J. O. Sylvan: e. o. jägmästaren A. H. Nyman, kos E. A. Arneliws: löjtnanten E. L. Lövenberg, hoa Ax. Ytterberg: friherre Hj. Åkerhielm.
Elever: hos J. O. Sylvan: underlöjtnant Sam Sylvan, hos Ax. Ytterberg: underlöjtnant Gust. Falk.

Till kyrkoherde

i Garda och Etelhems församlingar valde pastoratsborna igår med 2,757 röster innehafvaren af andra förslagsrummet v. pastorn i Barlingbo och Ekeby A. Sundblad. Tredje förslagsrummets innehafvare komminister A. M. Lindfors i Lojsta erhöll 78 röster af 1 röstande och första försiagsrummets innehafvare kyrkoherden i Vamlingbo P. R. Kullin erhöll ingen röst. Några röster på den sistnämde nedlades dock.
Valförrättare var kontraktsprosten Alfvegren i Ejsta. Deltagandet i valet ganska lifligt från Gardabornas sida. Från Etelhem hade knapt hälften af de röstberättigade infunnit sig.
Pastor Sundblad uppvaktades på eftermiddagen af, dels deputerade från Garda och Etelhems församlingar dels af åtskilliga Visbybor, hvilka på middagen afreste härifrån med extratåg till Etelhem och efter valets slut till Barlingbo samt återvände dels till Etelhem dels till staden på aftonen.

Dödsfall Anna Elvira Jacobina

Att Gud till sig hemkallat vår innerligt älskade dotter Anna Elvira Jacobina, som afled i Etköping den 13 Mars 1890 kl. 11 f.m. i en ålder af 18 år, 9 mån. 23 dag; djupt eörjd och begråten af föräldrar, 2:ne systrar, slägtingar och måsga vänner.
Bahra i Etelhem den 15 Mars 1890.
Vilhelmina Rundlund. J. N. Rundlund.
född Carlsson.

Sv. Ps. 477, v. 8.

Å Visby länslasarett

hafva under år 1889 vårdats 364 sjuke under 10,543 dagar mot 349 sjuke under 10,453 dagar år 1888. Af de år 1889 vårdade komma 348 under 9,961 dagar på lasarettsafdelningen och 16 under 582 dagar på kurhusafdelningen.
Inom lasarettsafdelningen hafva i allmänna sjukrum vårdats 333 sjuke och i enskilda rum 15 sjuke. Friplatser hafva under året lemnats åt 12 personer under 1,148 dagar förutom kurhuspatienterna.
15 hafva under året aflidit och 330 utskrifvits; 19 voro vid årets slut qvarliggande. Högsta antalet vårdade voro 42 i Mars och lägsta 13 i December. Medeltalet underhållsdagar för hvarje sjuk uppgår till 28,96 och medeltalet sjuke dagligen till 28,88.
De å kurhusafdelningen vårdade tillhörde alla länct. Efter 6 Dec. och till årets slut fans här icke någon patient.
Under året ha 166 opererats å lasarettet, 19 å polikliniken.
Af de å lasarettsafdelningen vårdade tillhörde 3 Ala socken, 2 Alfva, 3 Alskog, 5 Ardre, 3 Anga, 3 Atlingbo, 1 Bara, 5 Barlingbo, 4 Björke, 3 Boge, 2 Bro, 3 Bunge, 2 Burs, 2 Buttle, 1 Dalhem, 2 Ejsta, 3 Eke, 2 Ekeby, 4 Endre, 5 Eskelhem, 6 Etelhem, 2 Fardhem, 1 Fide, 1 Fleringe, 2 Fols, 5 Follingbo, 3 Fröjel, 5 Fårö, 1 Gammalgarn, 3 Garda, 1 Gothem, 2 Guldrupe, 3 Grötlingbo, 6 Hablingbo, 2 Hall, 3 Halla, 1 Hafdhem, 5 Hangvar, 5 Hejde, 2 Hejdeby, 4 Heinum, 8 Helvi, 5 Hemse, 1 Hogrän, 1 Hörsne, 5 Klinte, 9 Kräklingbo, 8 Källunge, 1 Levide, 6 Lau, 1 Linde, 1 Lokrume, 3 Lummelunda, 1 Lye, 9 Lärbro, 4 Lojsta, 3 Martebo, 2 Mästerby, 2 Norrlanda, 3 När, 6 Othem, 11 Rone, 5 Roma, 1 Rute, 7 Sasda, 1 Site, 1 Sproge, 4 Sjonhem, 7 Stenkumla, 6 Stenkyrka, 2 Stånga, 3 Tingstäde, 2 Tofta, 4 Vall, 5 Veskinde, 5 Vesterhejde, 2 Vestergarn, 4 Vallstena, 6 Vamlingbo, 50 Visby stad, 1 Visby norra landsförsamling, 5 Vänge, 3 Väte, 5 Öja, 1 Östergarn och 7 från andra län.

Landsbygden.

Södra Gotl., 2 Januari.
Julotta hade man i Rone som vanligt är juldagsmorgonen, då församlingen lemnade ett offer till v. pastor Youngberg.

Barnfest höll söndagsskolläraren härstädes i kyrkan och skolan tredjedagen på qvällen.
De små trakterades med kaffe, namnam, julgran och musik. En söndagsskolefest var äfven anordnad vid Hägdarfve med julgranar, kaffe och musik af de frikyrklige juldagen på qvällen.

Föräldramöte hölls i skolan söndagen efter jul på qvällen. Skoll. Stengård inledde frågan om bristerna i nutidens uppfostran. Utom ordföranden, pastor Youngberg, yttrade sig vidare skoll. Lindgren från Burgsvik och landtbr. Rosendabl i frågan.

Missionsmöte lölls i Hemse 28 och 29 Dec. Gotländska Misshusförb:s årsmöte. På söndagen predikade örst predik. Hendrikson med text Dav. 25 ps. derefter predik. P. Ahlqvist med text 1 Petr.1 k. och sist predik. A. P. Fristedt med texti Mateij 2, Derefter hölls middagsrast till k. half 3. Sedan diskuterades frågan: »hval hafva vi att lära af Joh. 15 k. ö v.2» Eter disskusionens slut predikade predikant J. Jacobson med text’ur Dav. 34 ps. och predik. A. P. Fristedt, hvars text var Es. 9 k. Under dessa senares predikan voro ombuden smlade till konferens. Förbundets ordföranden landtbr. Kr. Johanson, Hogrän återvalde, v. ordf. blef landtbr. K. Elfström, Levide. Komitéledamöterna J. Johanson, Fardhem och L. Cristofferson, Bössegårda återvaldes. Den senare fortfarande såsom kassaman för Förbundet. Derefter valdes tvänne nya Jong näml.: predik. A. P. Fristedt med 64 röster och predik. M. Jönson med 53 röster båda från fastlandet. Den ena blifver troligen stationerad på Ljugarn den andra i Visby.
På söndagen predikade först liksom dagen förut predik. J. Hendrikson med text i Apg. 2 k. Derefter predik. A. P. Fristedt med text i Luk. 2, hvarefter v. ordf. Elfström redogjorde något för verksamheten och huru det gått med kassan 1nder året, hvilken ej visade någon brist. Drefter talade bokhandlare Wassberg fr. Viby med text i Luk 12: 32 v. hvarefter midågsrast hölls till kl. 3.
Disskussion vitog sedan öfver frågan: »Hvilka faror är let som, isynnorhet i vår tid, hota Guds försaling?» I denna fråga yttrade sig 10 talar och fick disskussionen utgöra svar på frågan. Predikant Skedin afslöt derefter mött med predikan och sång vid gitarr.

Hemse, 2 Jan.
Barnfest med söndagsskolbarnen härstädes hölls nyårsaftona i missionshuset. Barnen undfägnades med iaffe och karameller, skänkta af en söndagsskosvän, och annat smått och godt. De som fltigast besökt söndagsskolan erhöllo nya testimenten. Musik och sång omväxlande med föredragna berättelser förhöjde glädjen hos de små.

Etelhem, 7 Jan.
En jul- eller barnfest var i går avordnadi folkskolan härstädes af skolläraren Gardell från Lokrume, hvilken förestått lärarebefattningen här sistförlidue hösttermin i stället för den ordinarie läraren L. P. Bohberg, som af sjukdom varit förbindrad att sköta sina åliggande men nu skall efter erhållen helsa åter inträda i sitt kall. — Festen var besökt af öfver ett sextiotal barn och dessutom ända till trängsel af åhörare, Skolan var prydd ;med två stora julgranar.
Festen öppnad:s med afsjungandet at en psalmvers samt löp, hvarefter barnen på erhållna frågor fing redogöra om Jesu födelse.
Skoll. Gardell wpläste derpå flere lärorika och roande berätbiser, emellan hvilka barnen sjöngo sånger undsr gång omkring julgranarna, hvilka till slut yundrades, och hvar och en af de små erhöllsin ranson af karameller m. m, samt ett blomsterkort med bibelspråk. Derefter afslutades et hela med ett afskedstal samt bön och gsjungande af en psalmvers. Under den korta tid skoll. Gardell skött sin syssla, har han a! allt bjerta blifvit afhållen af sina lärjungar.

Ett större »räfskall» var 2 Januari tillstäldt inom Garda socken af alla der boende manliga medlemmar mellan 15—60 år. Äfven hade från Etelheom samt några andra närgränsande socknar infunvit sig en hop »skyttar», för deltagande i skallet, så att styrkan uppgick till omkring 150 st. Tvåskallgångar hade gjorts, men ingen mickel syntes till, och mången vände derför hem. Några intresserade företogo likväl en tur till, och verkligen syntes mickel, men som krigsmakten var för liten, så gick fienden fri. Eadast en jösse förpassades till de sälla jagtmarkerna under dagens lopp.

Såsom någonting ovanligt för årstiden kan omnämnas, att sista dagen på gamla året sågs ännu svanor flytta från den kalla norden rakt söder ut.

Norra Gotland, 5 Jan.
Till ordförande i Stenkyrka eockens kommunafstämma valdes å sista sockenstämman för 1889 landtbr. Söderlund, Nya Bjers, och till vice ordf. folkskoleläraren Ax. Lindgren.

Frågan om auskaffande af värmeledningsapparat i kyrkan, som borlades en gång förlidet år, »gick i putten» som väntadt var, och delade frågan om åskledares anbringande till kyrkan samma öde. Båda frågorna torde ha förtjena bättre öde, ehurnväl nog a!l sparsamhet bör iakttagas.

1890 års kommunalskatt utgår med 38 öre för fyrk.