Gotländingarne

komma att vid de stora idrottstäflingarne i Stockholm nästa vecka uppträda två gånger. Första gången blir sjelfva pingstdagen, då omedelbart efter gymnastikuppvisningarnas slut pärk kommer att spelas af två lag på Svea gardes kaserngård. Äfven tisdagen 19 Maj äger en uppvisning rum. Den 18 Maj, annandagen, äger stångstörtningen rum. Tre skottar komma att, utom våra gotländingar, deltaga i denna täflan.
På grund deraf, att bollspelsöfningarne blifvit till tiden något ändrade än hvad från början var meningen, måste de gotländske idrottemännen afresa härifrån redan lördagen 16 Maj i stället för på söndagen och man har bedt osar meddela, att såväl bollspelarne som stångstörtarne böra samlas på gamla artillerigården i Visby lördagen 16 Maj kl. 1/2 7 e. m.
De personer från landsbygden, hvilka komma att deltaga i bollspelet i Stockholm äro: Aug. Pettersson, Follingbo; Karl Jakobsson, Buttle; E. Danielsson, Veskinde; viktor Bolin och O. Göransson, Sproge; Niklas Pettersson, Mästerby; Oskar Jakobsson, Väte; O. Hägg och J. Hägg, Hejde; O. Nilsson, Roma; Axel Eklund, Fole och Karl Karlsson, Fröjel samt skollärare Bendelin, Veskinde.
Dessutom är en möjlighet att ett 10tal Alskogsbor komma att medfölja för att spela frampärk.

I val till landstingsmän

för norra häradet deltogo 21 fullmäktige. Dervid återvaldes kapten K. T. Broander (21 röster), O. L. Björkegren, Angelbos i Lärbro (19), direktör K. W. Gardell (18), Lars Granberg, Granskogs i Dalhem (14) och L. N. Eklund, Nygårds i Fole (12) samt G. Källström (16) efter nämdeman O. Löfvenberg, Lauhage i Stenkyrka.
Till ersättare återvaldes J. V. Smedberg, Möllbos i Halla, J. Arvidsson, Glammunds i Akebäck och P. Johansson, Vellarfve i Roma (hvardera 15 röster) samt O. Hedström, Ekes i Bro, M. P.
Broström, Broa å Fårön och A. Englund, Stora Banna i Lärbro.

Folkskoleinspektörernasberättelser

för år 1890 har nu inkommit till domkapitlet.
Inspektören för norra inspektionsområder, kyrkoherde Odin omförmäler:
Skoldistriktens antal äro fortfarande 42, de egentliga folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2 (Akebäck och Kappelshamn) och småskolorna 24, alla fasta. Småskolornas antal ha ökats med 3 (Hejnum, Tingstäde och Rute) samt en ny klassafdelning i Visby småskola.
På landsbygden praktiseras ännu afdelningsläsning i 10 folkskolor till följd af brist på småskolor.
Utom de nämda undervisningsanstalterna ha under året 2 enskilda skolor (i Visby) och 6 fortsättningsskolor (Visby, Barlingbo, Follingbo, Gothem, Norrlanda och Sjonhem) — således 1 mindre än 1889 — och 8 repetitionsskolor varit anordnade. Af dessa sistnämda, som allt mer synas förlora sitt intresse, ha de i Källunge och Fole icke haft någon lärjunge.
Undervisniog i slöjd för gossar har meddelats inom 13 distrikt i 15 skolor, nämligen i Visby 2 samt 1 i Fole, Lokrume, Follingbo, Veskinde, Hangvar, Othem 2, Roma 1, Björke 1, Halla 1, Hörsne 1, Östergarn 1 och Guldrupe 1, således 3 flere än 1889. Derjämte har undervisning i handaslöjd för flickor meddelats i 14 skolor inom Visby, Barlingbo, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Endre, Stenkyrka, Tingstäde, Fårö, Lärbro, Othem, Boge, Roma och Dalhem.
I alla dessa undervisningsanstalter ha under 1890 varit anstälda 49 ord. folkskolelärare, 1 ord. lärarinna, 1 e. o. lärarinna, 2 biträdande lärarinnor, 2 lärarinnor i mindre folkskola, 2 småskollärare och 28 småskollärarinnor eller tillsammans 85, hvadan personalen under året ökats med 1 ord. lärare och 4 småskollärarinnor. Undervisning i slöjd har vanligen meddelats af skolornas egna lärare. Folkmängden, som förra året inom detta område nedgått till 28,376 personer, har under 1890 ytterligare minskats med 83, hvaremot antalet i skolåldern varande barn, som 1889 utgjorde 4,137 under 1890 ökades mel 27. Af dessa 4,164 barn ha i folk- och småskolorna undervisats 3,600, i allm. läroverk och specialskolor 171, i enskilda skolor 78 och i hemmen 46. Saknat undervisning ha 266 barn, deraf 211 efter slutad kurs, 24 på grund af sjukdom och 31 af annan anledning. Om 3 barn från Fårö saknas uppgifter. I medeltal har på hvarje lärare kommit i folkskolun 49, i småskolan 26 barn.
Medelprocenten för skolgången inom området har utgjort 94,45 proc. Ehurn — säger inspektören — det ännu torde vara för tidigt att draga några slutsatser, vill det dock synas som om skolgångstatistiken och dess offentliggörande skulle medföra god verkan. Ofta är det ett fåtal barn som äro mycket försumliga.
Nytt skolhus har uppförts å Kappelshamn, reparationer ha unförts i Rute och Tingstäde. Ökad undervisningsmateriel har anskaffats på flere ställen.
Utgifterna för skolväsendet utgjorde under året 96,938 kronor 87 öre, hvartill staten bidrog med 29,717 kr. 62 öre. Hvarje barn har sålunda kostat staten 8 kr. 25 öre, distrikten 18 kr. 67 öre. Men om i denna fördelning medräknas utgifterna under året för lokaler, underhåll och inventarier, så blir distriktens kostnad endast 11 kr. 68 öre för hvarje barn.
Alla områdets skolor har inspektören under året besökt, likasom de enskilda skolorna, deremot icke fortsättningsskolorna. Under året ha utfärdats 14 utförligare promemorior och skrifvelser till olika skolråd.
— För södra området meddelar inspektören, kyrkoherde J. Uddin:
Skoldistrikten äro 42, folkskolorna 43, mindre folkskolarna 2, småskolorna 27.
Tillsammans med högre folkskolan i Klinte och Fridtorps skola är antalet inalles 74.
Lärarepersonalen var under år 1890 75 personer, deraf 39 ord. folkskollärare, 4 ord. lärarinnor, 1 e. o. lärarinna, 2 lärarinnor i mindre folkskolor, 1 småskollärare, 26 småskollärarinnor, 1 lärare i högre folkskolan oeh 1 lärarinna vid Fridtorp.
Fortsättningsskolor med statsanslag ha varit anordnade i Fardhem och Hablingbo.
Slöjdundervisning för gossar har meddelats i 14, för flickor i 23 distrikt.
Nytt skolhus har Rone anskaffat i Ronehamn för 8000 kr. Skolhusens antal är 51.
Antalet barn i skolåldern 31 Dec. 1890 var 3,318. Af dessa ha 3,069 under året undervisats, 240 deremot icke; om 9 barn saknas uppgifter.
Medeltalet barn för hvarje lärare var i folkskolan 49, i småskolan 22.
Medelkostnaden för hvarje barn var kr. 26:19; på hvarje person inom distriktet belöpte sig för folkskolväsendet kostnaden till kr. 2: 34.
Undervisningsmateriel hade under året inköpts för 1,299 kronor.
Inspektion har skett i alla distriktets skolor. s. k. kretsmöten ha hållits. Till skolråden utfärdades 26 promemorior i skolans angelägenheter.
Skolgången — säger insp. — tycka blifva bättre för hvarje år, hvadan skolgångsprocenten stadigt höjer sig. Medelprocenten i folkskolorna som år 1887 var 88,7 proc. uppgår 1890 till 94,5 proc., då ej sjukdom och naturhinder medräknas. Förhållandet är detsamma i småskolorna, der medelprocenten 1887 var 90, men år 1890 95 proc. Främsta platsen för 1890 intages af folkskolan i Sproge och småskolan på Burgsvik. Skamplatsen ha fortfarande folkskolan på Näs och småskolan i Lojsta. Dock har äfven i dessa förbättring inträdt. I Rone, Hablingbo och Silte har skolgången varit allt annat än berömlig, men det börjar ljusna äfven der. Inspektören påpekar vigten och nödvändigheten af att barnen vid frånvaro begära lof, och lägger föräldrarne på hbjertat att i detta afseende hjelpa skolan.

Fole mekaniska Verkstad

tillverkar som specialitet:
Lokomobiler.
fasta ångmaskiner och ångpannor,
Radsåningsmaskiner af flere olika storlekar,
Pumpar för olikartade behof,
Rör och rördelar
af alla dimensioner till billiga priser.
Från lager realiseras:
Ett parti stitttröskverk
(för en till sex dragare) till ytterst nedsatta priser. Kataleger på bogäran.
J. Wigström.

Förordnats

har i söndags prestvigde s. m. kandidat Ronqvist att vara domkyrkovicekomminister härstädes.
Pastor Kellström har missiverats såsom embetsbiträde åt pastor i Fole.

Medels offentlig auktion,

som kommer att hållas vid Bordarfve i Fole den 17:de invev. April kl. 10 f. m. låter Herr J. Danielson till den högstbjudande försälja sina hemmansdelar 69/1250 mantal Bondarfve och 91/5000 mantal Lilla Fole, med utsådt höstsäde. Hela arealen är omkring 24 tid, hvaraf omkriog 15 tid åker, nära 5 tid betesbage samt resten tomter och utskog. Jorden utbjudes, med förbehållen pröfningsrätt, först i mindre lotter och sedan i dess helhet; men om försäljning ej kommer till stånd, utarrenderas densamma styckevis på längre tid. Vid samma tillfälle kommer äfven att försäljas något lösegendom, såsom en vändplog, klösbart, häck, några möbler och ett guldur m. m. Betalningsvilkoren blifva särdeles förmånliga och tillkännagifvas före utropet.
Fole den 7 April 1891.
OTTO OLOFSSON.

Genom åldersklassers ingång

i och afgång ur landatormen inom Gotlands inekrifningsområde m. m. hafva nedanstående förändringar ägt rum i det till densamma hörande underbefäl.
Förordnade: inom Visby kompaniområde:
till underofficer: Slöjdläraren Åkte M. Pettersson; till korpraler: Målaren K. G. L. Lundgren, skomakarne E. A. Ekman och E. J. M. Bäckström samt smeden J. O. Johansson; Roma: till underofficer: A. E. Thimgren; korpraler: J. A. Enodrell, Bäcks i Akebäcks och K. O. Hägg, Hakhuse i Björke; Tingstäde: till underofficer: V. L. Johansson, Fjells i Endre; korpraler: J. J. A. Stengård, Stenstu i Barlingbo och E. J. N. Ahlgren L:a Sojdeby i Fole; Lärbro: till underofficer: Handl. F. E. Degerman, Slite; korpral: K. J. Berg, Norrvange i Lärbro; Klinte: till underofficer: K. Pettersson, Ganne i Sanda; korpraler: R. Ahlström, Ansartve i Fröjel och K. Nilsson, St:a Solbjerge i Fröjel; Garde: till underoffieerer: M. N. Bergvall, Bjerges i Ala; till korpral: K. J. Wetterström, Nygårds i Ardre; Hemse: till underofficer: G. R. Pettersson, Bölske i Eke; till korpraler: J. Thomasson, Engårda i Rone; Hafdhems: till underofficer: O. N. Berglund, Vastäde i Hablingbo; till korpral: J. G. Tomasson, Nisse i Hablingbo.

Afgångna: inom Visby kompaniområde:
såsom underofficerer: Snickaren M. Magnusson; korpraler: Sekreteraren R. Pettersson och torghandlaren J. Jönsson; Roma; såsom underofficerer: P. E. Wisselgreo, Hogräns skolhus; korpraler: N. Litberg, Valls skolhus och E. Dahlström, Follingbo skolhns; Tingstäde: såsom underofficerer: O. F. Angelöf, Ekeby; korpraler: C. Wallin, Lummelunda och J. F. Jacobsson, Stenkyrka; Lärbro: såsom underofficer: J. A. Lundin Hangvar; korpraler: T. Edmark, Lärbro och O. A. Ahlqvist, Rute; Klinte: såsom underofficer: O. Eklund, Sanda; såsom korpral: A. Olsson, Sanda; Garde: såsom underofficer: O. Sundell, Anga; korpraler: H. P. Ahlbom, Lye och J. N. Olofsson, Lye, samt S. E. Nordell Ala; Hemse: såsom underofficer: K. J. Christoffersson, Alfva; korpraler: O. P. Isenberg, Hemse och K. N. Nilsson, Eke; Hafdhems: såsom underofficer: L. Dabling, Vamlingbo; såsom korpral: T. Berggrea, Vamlingbo.

P. Larsson i Fole

har vid riksdagen erhållit plats som förste suppleant i särskilda utskottet för behandling af förslaget till ny sjölag.

Jägaregillet

hade i måndags afton sin sedvanliga årssammankomst, hvilken var besökt af omkring ett 30-tal ledamöter. Förhandlingarne leddes at jägmästare Sylvan.
Till att börja med upplästes den af sekreteraren sammanfattade årsberättelsen, hvilken i hufvudsak innehöll: Af styrelseledamöterna har under året i följd af afflyttning från orten afgått majoren H. Hedenblad, som under en tid af nära 18 år tillhört styrelsen, i hvars göromål han alltid med lifligt intresse deltagit.
Enligt gillets vid senaste årssammankomst fattade beslut har styrelsen till stadsfullmäktige ingått med anhållan om rättighet för gillet att kostnadsfritt få begagna skjutbanan, hvilken anhållan af stadsfullmäktige bifallits. Likaledes hafva jagttabeller, upptagande fridlysnings- och jagttiderna för här inom provinsen förekommande villebråd samt korta meddelanden ur jagtstadgan, blifvit tryckta och i flere exemplar sända till kommunalnämdens ordförande i hvarje kommun med anhållan, att tabellerna måtte anslås å lämpliga platser inom socknen, hvarjämte ett icke obetydligt antal exemplar af dessa tabeller till enskilda personer utdelats.
Då af samtliga under äret täflande skyttar smeden A. Bäckström kommit centrum närmast är han sålunda enligt stadgarne gillets skyttemästare för året och berättigad till erhållande af v. Hohenhausens minnespris.
Gillets genom konungens befallningshafvande gjorda framställning till landstinget om anslag till skottpengar för säl har bifallits, i det landstinget för en tid af tre år anslagit 300 kr. årligen att för sådant ändamål användas; och har styrelsen ansett sig böra föreslå gillet, att skottpenning för säl måtte bestämmas till 3 kr., och att sökande af dylik premie skall förete af kommunalordföranden utfärdadt intyg om, att framfötterna af den dödade sälen i friskt tillstånd blifvit afskurne i kommunalordförandens eller tvänne andra trovärdiga personers närvaro, och skall för utbekommande af premien sagda intyg jämte framfötterne, hvilka böra befinna sig i fullt torkadt tillstånd, hos utbetalaren af premierna företes. Sälen bör vara skjuten inom tiden 1 Maj till årets slut.
För ändamålsenlig rapphönsvård hafva belöningar utdelats åt följande personer:
Arbetaren Johan Stenberg, Odvalls i Linde 10 kr., arb. Ludv. Österberg, Sojdebys i Fole 10 kr., arb. Aud. Lundin, Etelbos i Lummelunda 7 kr., landtbr. Oskar Nilsson, Malgårds i Hejnum 7 kr., husbonden Oskar Pettersson, Kaungs i Veskinde 7 kr. Samma 41 kronor hvartill gillet och Visby jagtsällskap hafva bidragit med hälften hvardera.
Af landstingsmedlen hafva under året utbetalts:

I fråga om årets villebrådstillgång kan sägas, att den å hare i allmänhet varit under medelmåttan och mycket ojämn, i det hare på vissa trakter förekommit någorlunda talrikt men på andra mycket sparsamt; å gräsand mycket ringa; å beckasin medelmåttig, dock något bättre än under de näst föregående åren, å orre ringa och å rapphöns rätt god. Vid jagttidens slut fans öfverallt inom provinsen en mycket stark rapphönsstam qvar, som, om förhållandena under vintern blefve någorlunda gynsamma,lkunde ingifva grundade förhoppningar att innevarande år skulle komma att erbjuda en särdeles rik tillgång.
Tyvärr hafva dessa förhoppningar redan i betänklig grad blifvit rubbade såväl derigenom att väderleksförhållandena visat sig mycket ogynsamma som ock derigenom att skytte under förbjuden tid i tämligen vidsträckt skala blifvit bedrifvet. Genom vidtagandet af ändamålsenliga åtgärder kan det menliga inflytandet af agynsamma väderleksförhållanden, om icke förebyggas så dock i någon mån minskas, deremot är tjufskyttet ett så djupt inrotadt ondt, att alla yttre åtgärder, som vidtagas att förhindra detsamma, synas vara i det närmaste fruktlösa? Att en person som kämpar mot fattigdom och brist, hvilket väl ofta är förhållandet med tjufskytten, söker att genom ett i hans ögon tämligen oskyldigt lagbrott skaffa sig sitt uppebälle eller åtminstone ett icke ovigtigt bidrag dertill är, om icke förlåtligt, så åtminstone mera naturliga och mindre egnadt att väcka förtrytelse och harm, än att personer i en samhällsställning, som förutsätter ett klarare begrepp om rätt och orätt, med vett och vilja och endast för att tillfredsställa gommens njutningar vilja göra icke blott sig sjelfve till lagöfverträdare utan ock förleda andra dertill, hvilket blir så mycket lumpnare som straffet i de allra flesta fall icke drabbar brottets upphofsman, utan verktygat för dess utförande — den stackars tjufskytten, hvilken i detta spel vågar en insats, som är tio, ja hundrade gånger större än den vinst som han påräknar. Skärpta lagbestämmelser och noggrannare kontroll kunna nog i betydlig mån försvåra tjufskyttet och sålunda bidraga till dess förminskande, mer det verksammaste medlet härvidlag är utan tvifvel öfvertygelsen om, att jagtstadgan liksom hvarje annat lagbud måste respekteras och hållas i helgd, öfvertygelsen och medvetandet om att den, som förleder en annan till öfverträdande af dess bud, sjelf begår ett lika stort ja ofta större fel än den som utför brottet. Blir denna öfvertygelse fallt lefvande hos alimänheten, är man i hvarje hushåll medveten om det orätta och förnedrande i all handel med tjufgods, ty så kan verkligen handeln med förbjudet wvildt kallas, då kommer ock tjufskyttet att upphöra af sig sjelft, och vi skola för framtiden slippa att blitva vittne till sådana skamligheter, som helt nyligen timat, och hvilka med harm och förtrytelse upptylt hvarje fättänkande menniskas sinne.
Sedan ansvarsfrihet beviljats styrelsen för 1890 års förvaltning, beslöt sällskapet att till trycket låta befordra den historik öfver gillets verksamhet från dess uppkomst, som af dr Kolmodin föredrogs vid femtioårsfesten 1886.
Styrelsen, som nu fungerat i 3 år, var i tar att afgå. Till ordförande återvaldes enhälligt för nästa treårsperiod jägmästare Sylvan, till v. ordförande landssekreterare Hembreus samt till sekreterare dr Kolmodin. Skattmästare efter kapten Aspegrev, som afsagt sig förtroendet, blef kamrer Bergenstjerna och rustmästare fortfarande kapten Lindström.
Till ledamöter i styrelsen utsågos dr O. Klintberg, godsägare Wöhler, fanjunkare Visselgren, löjtnant Engström och handl. Schenholm, de två sistnämde nyvalde efter kamrer Bergenstjerna och major Hedenblad.
Revisorer blefvo trafikschefen Cederström och jägmästare Nyman med underlöjtnant Ström till ersättare.
Skottpenningarne för dödade rofdjur beslöt gillet i år skola utgå med enahanda belopp som i fjor, eller kr. 2:50 för räf, 2 kr. för örn, 1 kr. för dufhök, 50 öre för sparfhök och 6 öre för kråka, hvarjämte nu tillkommer 3 kr. för säl, skjuten efter 1 Maj och till Brets slut.
Skulle det af landstinget beviljade anslaget till sälpremier, 300 kr., icke åtgå, fick styrelsen bemyndigande att använda återstoden till särskilda belöningar åt säldödare.
Till belöningar för vård af rapphöns samt angifvelse för oloflig jagt anslog gillet 75 kr.
Täflingsskjutningarne skulle under året äga rum efter samma plan som i fjor.
Likaledes beslöt gillet, att deltaga i täflingen om Göteborgs skyttegilles vandringspokal, och på förslag af löjtnant Sellergren och dr Klintberg, anslogos 3 kronor till öfningsammunition åt hvarjo i denna täfling deltagande skytt.
Styrelsen fick i uppdrag att, derest omständigheterna det påkallade, söka ny fridlysningstid under 5 år för de hit importerade rådjuren, af hvilka, ursprungligen 8, nu 2 återstodo.
Till ceremonimästare för året utsåg ordföranden literatör Sandberg.
Förhandlingarne voro härmed afslutade och gillesledamöterne samlades kring glasen, der skålar utbragtes för gillet, för ordföranden, för styrelsen till årets segerskytte o. s. v. Till major Hedenblad afsände gillet ett helsningstelegram.
Festen fortgick under angenäm stämning till midnatt.

Till ordförande

i Klinte sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse är vald godsägare Willy Wöhler Klintebys.
— Till ordförande i Fole sockens kommunalnämd hemmansägaren Karl Larsson Bondarfve, i Björke gockens kommunaalnämd och fattigvårdsstyrelse landtbrokaren Karl N. Stenström Smedegårda, i Vestergarna sockens kommunalnämd och fattignårdsstyrelse hemmansägaren Per Lyderg Halls, i Halla sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren Johan Söderdahl Dalbo, i Hamra sockens kommunalnämd hemmansägaren Anders Andersson Norrgårda, i Endre sockens fattigvårdsstyrelse landtbrukaren Fredrik Gardell Hanes, i Roma sockens kommunalnämd och fattigvårdstyrelse hemmansägaren. H. Lundberg Timans.