Från landsbygden.

Vänge, 26 Januari.
Ett rätt vackert slädparti hade man anordnat härstädes i söndags med Bjerges station som utgångspunkt. Derifrån stäldes färden till Battle kyrka, der man vände om. Vid hemkomsten togs in hos orgelbyggare Cedergren, och sedan man inmundigat en kopp kaffe tog man sig en liflig dans, som öppnades af den ovanligt raske och liflige, svart 86-årige kyrkovärden Petter Hägg Bjerges samt fru Edmark från Abla.

Rone, 26 Jan.
Olyckshändelse. Då i fredags fjerdingsman D. Sjöström skulle efter i ladugården uträttadt ärende gå in till sitt halkade han och föll med den sorgliga följd att en glaskarott, som han har i handen, slogs sönder och trängde in i tinningen och der afskar pulsådern. En stund fick han ligga förr än hans nödrop, som voro svaga, bemärktes, och under starkt blodflöde måste han begifva sig till en gård, der det dröjde en stund innan skjuts kunde fås till läkaren i Hemse, Då Sjöström ändtligen framkommit, skulle det troligen endast dröjt ett par minuter till innan det varit för sent. Nu fins dock, ehuru svagt, hopp om räddning för mannen, som allt fortfarande vårdag i Hemse.

Snöskottning ha vi haft både i lördags, i går och i dag efter yrvädret, som var starkt både i lördags och igår.
Mildt töväder ha vi dag, 2 gr.

Doktor Berg har nu om qvällarne några gånger hållit andliga föredrag för falla hus.

Kronoutskylderna

Uppbäras i nora häradet:
Januari 27 kl. 10 f. m, med Vänge pastorat i Bjerges jernvägsstationshus; 28 kl. 9 f. m. med Sjonhem pastorat dersammastädes; 29 kl. 9 t.m. med Östergarn pastorat vid Ganne; 30 kl. 10 med Kräklingbo pastorat och Norrlanda socken vid Kräklinge; 31 kl. 9 med Dalhem pastorat i Dalhem sockenstuga;
Februari 2 kl. 10 f. m. med Visby norra socken och Endre pastorat å kronofogdekonvtoret; 3 kl. 10 med Barlingbo pastorat dersammastädes; 4 kl. 10 med Roma pastorat dersammastädes; 5 kl. 10 med Follingbo pastorat dersammastädes 6 kl. 10 med Fole pastorat dersammastädes; 7 kl. 10 med Veskinde pastorat dersammastädes; 9 kl. 10 med Martebo pastorat dersammastäder; 10-kl. 10:med Stenkyrka socken dersammastädes; 11 kl. 10 med Hörsne pastorat dersammastädes; 18 kl. 10 med Tingstäde socken vid Myrväller; 19 kl. 9 med Rute och Fleringe socknar hos bandlanden J. Nyman vid Fårösund; 20 kl. 9 med Fårö och Bunge socknar dersammastädes; 21 kl. 9 med Lärbro socken bos handl. H. Hägvall Storungs; 23 kl. 9 med Hangvar pastorat hos Osterman Snäckers; 24 kl. 10 med Helvi sockea vid Norrgårda; 25 kl. 9 med Othem pastorat i värdshuset vid Slitehamn; 264kl. 710 med Gothem socken dersammastädes; 27. kl. 9 med Källunge och Hejnum pastorat vid Gute.
Mars 20kl, 11—12 f.m. med arrendatorerne at kronans domäner, i norra kronofogdekontoret.

I södra häradet:
Januari 30 kl. 8 f.m. med Garda pastorat i Etelhema skolhus; samma dag kl. 11 med Alskog pastorat i Etelhems skolhus; 31 kl. 9 När pastorat i Närs skolhus.
Februari kl. 2 kl. 9.med Burs pastorat i Burs skolhus; 3 kl. 9 med Rone pastorat hos konsul L. Cramér; 4 kl. 9 med Hafdhems socken i Hafdhems skolhus; samma dag kl. 12 med Habblingbo socken i Hafdhems skolhus; 5 kl. 9 med Öjapastoran och Fide socken i Öja skolhus vid kyrkan; 6 kl. 9 med Vamlingbo pastorat i Vamlingbo skolhus; 7 kl. 9 med Grötlingbo socken i Grötlingbo skolhus; samma dag kl 12 Näs socken i Grötlingboskolhus; 9 kl. 8 med Lefvide och Fardhems; pastorat; (10 kl. 9 med Ejsta pastorat och Silte socken; 11 kl. 9 med Alfva pastorat, alla å Burge gästgifvaregård i Lefvide socken; 16 kl. 8 med Klinte pastorat i skolhuset å hamnen; 17 kl. 8 med Sanda pastorat i Sanda skolkus; 18 kl. 9 med Hejde pastorat i Hejde skolhus; 19 kl. 9 med Eskelhems pastorat i Eskelhems. skolhus; 23 kl. 9 med Stenkumla pastorat i Stenkumla skolhus; 24 kl. 1/2 10 med Vall och Atlingbo pastorater i Vall skolhus; 25 kl. 5 e. m. med Visby södra landsförsamling å häradsskrifvarekontoret.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 31 December 1890: (Forts.)
Lärbro: födda 24, döda 17, inflyttade 79, utflyttade 106, vigda 3 par; minskning 20; folkmängd 1,273.
Hellvi: födda 14, döda 9, inflyttade 27, utflyttade 40, vigda 1 par; minskning 8; folkmängd 457.
Hörsne med Bara: födda 10, döda 9, inflyttade 33, utflyttade 28, vigda 10 par; ökning 6; folkmängd 372.
Klinte: födda 34, döda 32, inflyttade 128, utflyttade 109, vigda 3 par; ökning 20; folkmängd 1,199.
Fröjel: födda 6, döda 5, inflyttade 29, utflyttade 33; minskning 5; folkmängd 589.
Burs: födda 14, döda 13, inflyttade 38, utflyttade 55, vigda 10 par; minskning 16; folkmängd 820.
Stånga: födda 16, döda 11, inflyttade 37, utflyttade 45, vigda 3 par; minskning 3; folkmängd 655.
Dalhem: födda 5, döda 9, inflyttade 38, utflyttade 45, vigda 6 par; minskning 11; folkmängd 492.
Ganthem: födda 9, döda 5, inflyttade 13, utflyttade 12, vigda 1 par; ökning 2; folkmängd 288.
Halla: födda 2, död 1, inflyttade 18, utflyttade 22, vigda 3 par; minskning 3; folkmängd 211.
Stenkyrka: födda 13, döda 20, inflyttade 0 utflyttade 28; minskning 1; folkmängd Tingstäde: födda 9, döda 6, inflyttade 44, utflyttade 48; minskning 1; folkmängd 499.
Ejsta: födda 9, döda 4, inflyttade 39, utflyttade 48, vigda 2 par; minskning 4; folkmängd 611.
Sproge: födda 6, döda 3, inflyttade 12, utflyttade 7, vigda 1 par; ökning 8; folkmängd 366.
Martebo: födda 8, döda 2, inflyttade 41, utflyttade 38, vigda 2 par; ökning 9; folkmängd 307.
Lummelunda: födda 9, döda 3, inflyttade 36, utflyttade 44, vigda 1 par; minskning 2; folkmängd 887.
Hejde: födda 12, döda 7, inflyttade 34, utflyttade 58, vigda 9 par; minskning 19; folkmängd 615.
Väte: födda 8, döda 5, inflyttade 28, utflyttade 32; vigda 3 par; minskning 1; folkmängd 578.
Fårö: födda 23 (8 m. 15 qv.), döda 18 (10 m. 8 qv.), inflyttade 33 (16 m. 17 qv.), utflyttade 37 (21 m. 16 qv.), vigda 9 par; ökning 1; folkmängd 1,175 (560 m. 615 qv.).
Hangvar: födda 21 (7 m. 14 qv.), döda 22 (9 m. 13 qv.), inflyttade 53 (26 m. 27 qv.), utflyttade 55 (25 m. 30 qv.); minskning 3; folkmängd 915.
Hall: födda 2, döda 5, inflyttade 20, utflyttade 34; minskning 17; folkmängd 241.
Öja: födda 18 (8 m. 10 qv.), döda 12 (5 m. 7 qv.), ioflyttade 39 (21 m, 18 qv.), utflyttade 40 (17 m. 23 qv.), vigda 3 par; ökning 5; folkmängd 875 (402 m. 473 qv.).
Hamra: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 7 (4 m. 3 qv.), inflyttade 4 (2 m. 2 qv.), utflyttade 13 (6 m. 7 qv.); minskning 12; folkmängd 332 (155 m. 177 qv.).
Levide: födda 7 (8 m. 4 qv.), döda 7 4) m. 3 qv.), inflyttade 26 (11 m. 15 qv.), utflyttade 38 (20 m. 18 qv.), vigda 3 par; minskning 12; folkmängd 562.
Gerum: födda 1 m., döda 2 m., inflyttade 17 (9 m. 8 qv.), utflyttade 29 (14 m. 15 qv.), vigda 2 par; minskning 13; folkmängd 169.
Hejnum: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), ioflyttade 24 (14 m. 10 qv.), ut: flyttade 21 (9 m. 12 qv.), vigde 1.par; ökning 6: folkmängd 312 (151 m, 161 qv.).
Bäl: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 3 (1 m, 2 qv,), inflyttade 22 (10 m. 12 qv.), utflyttade 24 (9 m. 15 qv.), vigda 1 par; ökning 0; folkmängd 203 (95 m. 108 qv.) Vall: födda 5 (1 m. 4 qv.), döda 3 (2 m. 1 qv.), inflyttade 22 (14 m. 8 qv.) utflyttade 26 (17 m. 9 qv.), vigda 3 par; minskning 2; folkmängd 290 (134 m. 166 qv.).
Hogrän: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), ioflyttade 15 (10 m. 5 qv.), utflyttade 35 (20 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 21; folkmängd 318 (147 m. 171 qv.) Barlingbo: födda 8 (5 m, 3 qv.), döda 9 (6 m. 3 qv.), inflyttade 56 (26 m. 30 qv.), utflyttade 66 (29 m. 37 qv.), vigda 2 par; minskning 11: folkmängd 315.
Ekeby: födda 5 (3 m. 2 qv.) döda 1 (qv), inflyttade 14 (10 m. 4 qv.), utflyttade 35 (20 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 17; folkmängd 268.
Källunge: födda 2 (1 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv), inflyttade 33 (16 m. 17 qv.), utflyttade 29 (16 m, 13 qv.), vigda 2 par; ökning 4; folkmängd 245 (123 m. 122 qv.); äldsta församlingsmedlemmen 1 Jan. 89 år 9 m. 2 dag.
Vallstena: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), inflyttade 15 (8 m. 7 qv.), utflyttade 27 (15 m, 12 qv.), vigda 6 par; minskning 9; folkmängd 352 (165 m. 187 qv.); äldsta församlingsmedlemmen 1 Jan. 89 år 9 m. 18 d.
Veskinde: födda 12 (8 m. 4 qv.), döda 7 (5 m. 2 qv.), inflyttade 55 (25 m. 30 qv.), utflyttade 45 (25 m. 20 qv.); ökning 15; folkmängd 554 (250 m. 304 qv.).
Bro: födda 5 (1 m. 4 qv.), döda 8 (5 m. 3 qv.), inflyttade 28 (14 m. 14 qv.), utflyttade 27 (13 m. 14 qv.); minskning 2; folkmängd 273 (134 m. 139 qv.).
Hablingbo: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 8 (5 m. 3 qv.), inflyttade 24 (15 m. 9 qv.), utflyttade 21 (10 m. 11 qv.), vigda 4 par; ökning 1; folkmängd 647 (312 m. 335 qv.).
Silte: tödda 6 (4 m, 2 qv.), döda 6 (5 m. 1 qv.), inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 7 (3 m. 4 qv.), vigda 1 par; ökning 2; folkmängd 365 (185 m. 180 qv.).
Stenkumla: födda 12, döda 5, inflyttade 37, utflyttade 61, vigda 2 par; minskning 17; folkmängd 467.
Träkumla: födda 5, död 1, inflyttade 21; utflyttade 29, vigda 1 par; minskning 4; folkmängd 221.
Vesterhejde: födda 8, döda 7, inflyttade 65, utflyttade 65, vigda 3 par; ökning 1; folkmängd 467.
Vänge: födda 13, döda 6, inflyttade 21, utflyttade 49, vigda 3 par; minskning 21; folkmängd 568 (276 m. 292 qv.).
Buttle: födda 6, döda 3, ioflyttade 17, utflyttade 22, vigda 3 par; minskning 2; folkmängd 362 (168 m. 194 qv,).
Guldrupe: födda 4, döda 0, inflyttade 15, utflyttade 8, vigda O par; ökning 11; folkmängd 283 (130 m. 153 qv.).

Stor varuauktion.

Fredagen den 9 Januari försäljer undertecknad på anmodan at vederbörande utredningsmän, delvis ovilkorligen medels offentlig auktion som förrättas i stora salen å Hägvalls i Vänge (Olssons port) och börjas kl. 9 f.m.,sett större handelsvarulager bestående af färgade och hvita bomullsgarner, klädningstyger af silke och bomull, förklädestyger och dukar, plyscher, flaneller, madapolam, hvita och kulörta domestiker, gardintyger, gas, linon och tyll, todertyger, dofflar, 10ck- och byxtyger, filtar, schalar, ylle- och sidendakar, handskar och hängslen, kattuner, pikeer, linnekragar och manschetter, hattar och mansmössor, knappar, rulltråd och silke, siden- och ylleband, eau de cologne och tvålar, brescher och armband, resårskaft, rossläders resefter, något sulläder, något glasvaror, diverse jernhandelsvaror, ett parti norsk storsill samt mycket annat.
Säkre köpare erhålla anstånd med betalningen till d, 1 instundande Juni.
J. P. Jacobsson,
Guldrupe.

Bifallit

har domkapitlet Vänge pastorats bygnadsskyldiges ansökan om skogsutsyning och kyrkoherde O. Jacobssons i Grötlingbo anhållan om ekutstämpling.

Lönetillskott

ur presterskapets löneregleringsfond äro för innevarande ecklesiastikår tilldelade kyrkoherdarne i Hangvar, Atlingbo, Hörsne, Sjonhem, Levide och Vänge samt komministrarne i Östergarn, Fardhem, Sanda och Dalhem.

Gotlands hypoteksförenings

uppbörd af årsinbetalningar för innevarande år bar af styrelsen blifvit atsatt att försiggå i dess kontor å nedannämda dagar i November månad från kl. 10 f. m. till kl. 3 e. m. nväml:
Lördagen den 1 med delägare i Stenkumla, Träkumla, Vesterhejde, Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Vall, Hogrän, Roma, Björke, Hejde och Väte socknar.
Måndagen den 3 med dito i Atlingbo, Sjonhem, Viklau, Vänge, Buttle, Guldrupe, Halla, Ganthem, Dalhem, Hörsne, Bara, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Källunge och Vallstena socknar.
Tisdagen den 4 med dito i Visby, Follingbo, Akebäck, Barlingbo, Ekeby, Fole, Lokrume, Bro, Veskinde, Lummelunda, Martebo, Stenkyrka, Tingstäde, Hejnum och Bäl socknar.
Onsdagen den 5 med dito i Hangvar, Hall, Fårö, Bunge, Rute, Fleringe, Lärbro, Hellvi, Othem, Boge, Kräklingbo, Ala, Anga, Ardre, Gammalgarn och Östergarns socknar.
Torsdagen den 6 med dito i Alskog, Lye, Garda, Etelhem, Lau, När, Burs, Stånga, Klinte, Fröjel, Ejsta, Sproge, Levide och Gerum socknvar.
Fredagen den 7 med dito i Fardhem, Linde, Löjsta, Rone, Eke, Hemse, Alfva, Hafdhem, Näs, Hablingbo, Silte, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Afgifterna kunna sändas med posten, då qvitto, om postporto medföljer, efter uppbördens slut och då tid dertill gitves, blir utsändt.
För lån, som af delägare bekommits före år 1871, behöfver ej erläggas förvaltningsbidrag.
För tidg vinnande under uppbörden uppmanas vederbörande betalningsskyldige att uppgifva nummer å sina lån och må hvar och en passa på den dag han är inkallad.
De personer, som blifvit ägare af i Föreningen belånade hemman, men icke skriftligen öfvertagit sina lån, anmanag att pu fallgöra detta, hvartill fordras att ägarena sjelfva skola infinna sig, försedde med vederbörliga åtkomst handlingar.
Visby i Gotlands Hypsateksförenings kontor den 15 Oktober 1890.
Å styrelsens vägnar:
C. W. GARDELL.
J. E. Ihre.

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten. (Länsfängelset). Fortsatt ransakning har i dag hållits med förre bandl. Johan Bokström, häktad för att ha tubbat till mened, samt arbetaren J. Stenqvist hvilken B. skulle ha användt såsom falskt vittne. Rättens ordförande var ordinarie domhafvanden. Såsom åklagare i håda målen fungerade kronolänsman A. M. Eneman. Rättegånssalen var fyld af folk.
Stenqvist fick först redogöra för sina lef.
nadsomständigheter. Han var född 1827 i Vänge, derifrån han som helt liten kom till Hemse, der han konfirmerades vid 16 års ålder. Sedan dees har ban i 45 år uppehållit sig i Hemse, dels tjenande, dels försörjande sig med tillfälligt arbete. Han är gift och har 3 barn. Han kan läsa, men icke skrifva.
På fråga vidhöll Stenqvist att han varit tillstädes och sett det ifrågavarande uppträdet mellan Karl Jacobsson och Bokström. Stenqvist påstod, att Sven Pstter Johansson, hvilken vittnat att 9. varit inne i boden hela tiden uppträdet varade och derifrån ej kunde se något, varit så berusad, att Johansson antagligen icke riktigt vetat hvad som försiggått. Icke heller Isacson hade talat sanning.
På fråga af åklagaren förklarade Stenqvist att han under uppträdet stått vid gårdsgrinden, hvarvid åklagaren anmärkte att vid tillfället legat ionanför staketet en brädstapel, som i så fall hade förtagit utsigten. Detta bestred både Bokström och Stenqvist.
Såsom vittne hade åklagaren inkallat hemmansägaren O. Jacobsson, Ringome i Alfva, hvilken Bokström ville jäfva såsom sin ovän. Bokström hade kallat icke mindrn än 27 vittnav, Af dessa hade icke infunnit sig dr Sätervall i Hemse, hindrad af sin tjenst, Ha gkulle, enligt B:s uppgift, höras deröfver att kommissarien såsom B:s ovän vore jäfvig som åklagare och ehuru han erhållit länsstyrelsens förordnande samt jäf mot O, Jacobsson. Skolläraren Emil Helling, L. Gardelin, F. Lysholm, bokb. J. Norrby, J. Melin, Mulivalds, hade skriftligen svarat, de ingenting bade att i saken upplysa. Från hörandet af skomakarne P. och L. Skogren afstod Bokström, då de ej finge höras i det redan afgjorda målet mot Norberg; detsamma var förhållandet med svarfvaren Karl Laurin, bans hustrn och dotter. Öiriga vittnen skulle öfver hufvud taget höras om att de i målet förut till B:s nackdel hörda vittnen voro hans ovänner.
O. Jacobsson, Ringome hade en dag efter det målet om gräset varit före vid Skogs var rit ione på J. Bokströms kontor, då vittnet Nilsson inkommit för att få betaldt för sitt vittnesmål. Dervid hade Bokström yttrat, att han inie kunde få något, då hans vittnesmål ej tjenat till något.
Dr Nyberg hade sett uppträdet mellan Olsgon och Bokström, men det var så länge sedan, att han icke mindes, hvilka som dervid närvarit.
Karl Siggelin visste ingenting om Bokströms ovänskap med de förut afhörda vittnena. Icke heller kunde Nils Siggelin, färgaren Eriksson, garfvaren Johansson, Gustaf Nyman upplysa något om samma vittnens äfvensom Ö. Jacobsson ovänskap med Bokström. Vidare hördes om samma sak trädgårdsmästare J. May d. y. men visste heller ingenting.
Bokh. T. Hagvall, Rone, hade vid tiden för uppträdet varit biträde hos JJokström.
Han hade under detsamma expedierat kunder i butiken, hvarur ban ej utgått. Hvilka som varit inne, mindes ban ej; visste ej, om Stenqvist kunnat åse uppträdet. Dock ville han minnas att Bokström, Stenqvist och Norberg efter uppträdet kommit tillsamman in i boden, då vittnet fått höra talas om hvad som skett. Tillika ville han erinra sig att Norberg sagt, att Jacobssou haft något i handen. Om B:s ovänner visste han ingenting. Trodde ej att några brädstaplar hindrat utsigten från grinden.
En del andra vittnen voro äfven stämda, men hade ej infunnit sig.
Åklagaren yrkade nu ansvar å Bokström och Stenqvist äfven derför att den enetubbat och den andre vittnat falskt emot Olsson, som derigenom blifvit dömd till böter och rättegångsersättningar.
Från hörandet af de icke inkomna vittnena afstod Bokström för närvarande.
Åklagaren anhöll om uppskof för anskaffande af ytterligare bevisning, hvilket bestreds af Bokström och Stenqvist.
Målsägaren Jacobsson förmälde, att Stenqvist dagen innan förra ransakningen sagt i vittnens närvaro: »Ja, jag kommer väl inte hem på 5—6 år, men Bokström skall jag då söka rädda.»
I sammanhang härmed förekom det nya mål, åklagaren väckt mot Bokström och Stenqvist, hvilka bestredo detta käromål och nekade att ingå i svaromål.
Åklagaren anhöll att få såsom vittne angående uppträdet med Olsson hörd O. Jacobsson, Ringome, bvilken Bokström jäfvade.
Vittnet hade varit närvarande vid Bokströms och Olssons gräl omkring middagstiden. Olsson hade. dervid icke, såsom Bokström och Stenqvist uppgifvit, knuffat Bokström tre eller fyra gånger, ej våldfört sig på honom, ej heller hade han spottat B. i ansigtet. Detta kunde vittnet taga på sin aflagda ed, då han och Olsson varit i sällskap hela tiden under det uppträdet på landsvägen påsick. Dervid hade dock Bokström låtsat som hade han blifvit skuffad af Olsson, samt högljudt ropat ut det. Omöjligt hade varit för O. att knuffa B., enär han hade ett pressjern i hvardera handen. Då Jacobsson hade kommit in i Bokströms bod, hade J. frågat B. huru han kunde våga att reta Olsson så, ty hade denne fattat humör, kunde han ha slagit ihjäl Bokström. — Dervid hade Bokström genmält, att han just velat att Olsson skulle slå honom, ty då hade han i rättegångskostnader kunnat få de pengar, som O. var skyldig honom. Under uppträdet hade Stenqvist varit med Bokström. Uppträdet hade åsetts af vittnets hustru, fader och broder, hvilka, efter vittnets utsago, skulle kunna vittna detsamma.
— »Du är bleking du», hade Bokström vid tillfället sagt till Olsson.
— »Nej, Gud styre min högra hand att ej röra dig!» hade Olsson genmält.
Bokström bestred älltsammans. Han anhöll att få slut i dag på första målet samt erbjöd sig att aflägga värjemhilsed. Åklagaren begärde uppskof och yrkade på de tilltalades qvarblifvande i häktet. Häradsrätten meddelar beslut i afton.

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.