Etikett: Stenkumla

Stenkumla socken ligger söder om Visby.
Gårdsnamn: Ansarve, Bertels, Forse, Gannarve, Gardungs, Homa Lilla, Homa Stora, Kube, Kviungs, Källstäde, Larsarve, Martille, Myrse, Prästgården, Snäckarve, Östergårde.

Publicerat

Mantalsskrifningarne

inom Gotlands län för nästkommande år 1895 hållas å följande tider ock ställen, nämligen:

I norra fögderiet:
15 November kl. 9 f. m. med Hörsne pastorat i Dalhem sockenstuga, s. d. kl. 11 f. m. med Dalhem d:o dersammastädes, d:o 16 kl. 10 f. m. med Källunge d:o vid Gate i Bäl, d:o s. d, kl. 12 midd. med Hejnum d:o dersammastädes, d:o 17 kl. 9 f. m, med Fole d:o i Fole sockenstuga, d:o 19 kl. 9. f. m. med Veskinde d:o i Veskinde sockenstuga, d:o s. d. kl. 8 e. m, med Martebo d:o i Martebo sockenstuga, d:o 20 kl. 10 f. m. med Stenkyrka d:o vid Grausne, d:o 21 kl. 10 f. m. med Hangvar d:o hos handlande V. Vestberg, d:o 22 kl. 10 f. m. med Lärbro d:o i Lärbro sockenstuga, d:o 28 kl. 9 f. m. med Rute d:o hos fru Sandström vid Fårösund, d:o 24 kl. 9 f. m. med Fårö d:o vid Broa, d:o 26 kl. 9 f. m. med Othem d:o i värdshuset vid Slitehamn, d:o 27 kl. 10 f. m. med Gothem d:o i Gothem sockenstuga, d:o 28 kl. 9 f. m. med Östergarn d:o vid Ganne, d:o 29 kl. 9. f. m. med Kräklingbo d:o vid Kräklings, d:o 30 kl. 9 f. m, med Sjonhem d:o i Bjerges jernvägsstationshus, d:o s. d. kl. 11 f; m; med Vänge d:o dersammastädes, d:o 3 December kl. 9 f. m, med Endre d:o i Barlingbo sockenstuga, d:o s.d. kl. 12 midd. med Barlingbo d:o dersammastädes, d:o 4 kl. 9 f. m. med Follingbo d:o i Roma sockenstuga, d:o s. d. kl. 1:e. m. med Roma d:o dersammastädes, d:o å kl. 10 f. m. med Visby norra landsförsamling i domkyrkans sakristia.

I södra fögderiet:
21 November kl. 8 f. m. med Garda pastorat i Garda skolhus, d:o s. d. kl. 12 midd. med Alskog d:o å samma ställe, d:o 22 kl. 9. f. m. med När: d:o i När skolhus, d:o 28 kl. 9. f. m. med Bars d:o i Burs d:o, g, d. 24 kl. 9. f. m. med Rone d:o i Rone d:o, d:o 26 kl. 9 f. m. med Alfva d:o i Alfva d:o, d:o 27 kl. 8 f. m. med Hablingbo d:o i Hablingbo d:o, d:o d:o kl. half 1 e. m. med Hafdhem socken i Hafdhem d:o, d:o 28 kl. 8 f. m. med Näs d:o å samma ställe, d:o s. d. kl. 12 midd. med Grötlipgbo d:o i Grötlingbo d:o, d:o 29 kl. 9 f. m. med Vamlingbo d:o i Vamlingbo d:o, d:o 30 kl. 8 f. m. med Öja d:o i Öja sockenstuga, 1 December kl. 8 f. m. med Levide d:o å Burge gästgifvaregård, d:o 8. d,, kl. 12 midd. med Fardhem d:o d:o, d:o 8 kl, 9 f. m. med Ejsta d:o i Ejsta skolhus, d:o 4 kl. 8 f. m. med Klinte d:o i Klinte skolhus vid kyrkan, d:o å kl. 9 f. m. med Hejde d:o i Hejde d:o, d:o 6 kl. 9 f. m. med Sanda d:o i Sanda d:o, d:o 7 kl. 9 f. m, med Eskelhem; d:o i Eskelhem d:o, d:o 8 kl. 9 f. m, med Stenkumla d:o i Stenkumla d:o, d:o 10 kl. 9 f. m. med Vall d:o i Vall d:o, d:o s. d. kl. 12 midd, med Atlingbo d:o d:o.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Oktober 1894
N:r 154

Publicerat

Från landsbygden.

Södra Gotland, 2 Oktober.
Mikaeli församling har i dag hållits i flere socknar härstädes på söder. Som vanligt hade en hel del köpare infunnit sig från när och fjärran. Till förströelse mellan halfvan, helan, tersen etc. går man ut att kommersa och är det då de stackars fåren som först och sist få sitta emellan. Så många får, som då äro till salu, vanligen förvarade skilda från de andra, skola då lättas, för att se huru mycket de väga, ty det förklara gubbarne bestämdt — så der vid middagstiden — att när de lätta ett lam veta de hvad kräket väger »pa treijfjerndeilar när».
Fåren tagas i ullen och lyftas upp samt hållas och puadas ned tjogtals gånger dagligen, hvilket gifvetvis skall orsaka de stackars offren olidliga smärtor, hvilket ock en djurvän idag tydligen uttryckte, då han bad en dylik pundande gubbe att få lyfta honom i håret på samma sätt som fåren behandlades, men dertill hade gubben ingen lust. Får, som slagtats omedelbart efter dylik vägning, ha haft skinnet alldeles svartblått, så att köparne sjelfva lida största förlusten af sitt djurplågeri.
Köparnes antal var visserligen stort och fårens antal mindre i år än föregående åren — beroende detta på den stora utskeppning af får till fastlandet under sommarmånaderna — men det oaktadt voro priserna låga. För unga betalades 6—8 kr., gamla 10—12 kronor stycket, beroende på storlek och hull. I allmänhet tycktes fåren i år vara ganska feta och välfödda.
En för djurskyddsvänner säkerligen glädjande nyhet kan förtjena omnämnas, nämligen att uppköparne numera vid hemforslingen af sin lefvande vara ej begagna den gamla lika grymma och barbariska som förlustbringande metoden att binda samman alla fyra benen med smala snören och sedan lassa djuren i trånga åkdon, der somliga kväfva hvarandra till döds och de öfverlefvande som skull forslas flera mil under en sex, sju timmars tid ej kunde stå på benen på ett par dagar. Många vältrade sig ock i nattens mörker af skjutsarne och fingo då ligga på vägen för att sönderköras af efterkommande skjutsar. Numera begagnar allmänheten vid forslingen antingen vanliga foderhäckar eller också burar i hvilka fåren släppas in utan något bindsle.

Vamlingbo, 1 Oktober.
Hastigt dödsfall. I lördagskväll afled en enka härstädes utan någon nämnvärd föregående sjukdom. Kvinnan hade intaget middag och druckit eftermiddagskaffe, men vid fyratiden var hon afliden troligen i följd af slaganfall. Den aflidna var vid sin död något öfver sjuttio år gammal.

Hemse 2 Okt.
Instäld Amerikafärd. En arbetaredotter från Grötlingbo skulle i dagarne anträda dena långa färden till landet i fjärran vestern. Biljett hade erhållits från en derstädes bosatt broder. Det bittra afskedet från hem, anhöriga och vänner var gjordt och resan börjades i sällskap med fadren, som skulle ledsaga sin dotter till närmaste jernvägsstation. Då de kommit i närheten af denna, lemnade fadern sin dotter en plånbok med inneliggande 54 kr. jämte den oumbärliga biljetten. En kort stund derefter gjorde flickan den sorgliga upptäckten, att hon förlorat den för henne så dyrbara plånboken, hvilken ej, trots ifrigt sökande och spörjande, kunde återfinnas. Ingenting annat återstod, än att vända tillbaka till hemmet.

Stenkumla, 2 Okt.
Stenkumla skyttegille hade prisskjutning i lördags. Resultatet blef vackert, i betraktande af att gillet är nybildadt. Bland de 30 skyttarne utdelades 20 pris, det sista för 40 poäng.
Efter skjutningens slut samlades man till en af styrelsen föranstaltad gemensam sexa, hvarefter skålar föreslogos: för skyttegillet, för ordföranden hr Wirgin, för skjutningens ledare och energiske föreståndare fanjunkare Pettersson. Utan honom, sade en talare, hade icke Stenkumla skyttegille varit hvad det i dag visat sig vara. Han önskade, att fanjunkare Pettersson skulle få stå som dess ledare ännu i många år.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Oktober 1894
N:r 154

Publicerat

Auktion Kviungs i Stenkumla.

Lördagen den 29 September från kl. 11 f. m. låta sterbhusdelägarne efter arb. Osk. Lindqvist, Kviungs i Stenkumla, genom offentlig auktion försälja boets egendom såsom diverse möbler och husgerådssaker, den aflidnes gångkläder samt en ko m. m. Och lemnas godkände köpare anstånd med betalningen till den 1 Juni nästkommande år.
Rovalds i Eskelhem d. 20 Sept. 1894.
JOHAN OLSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 September 1894
N:r 147

Publicerat

Gotlands skytteförbund

står främst med afseende på antalet anslagsberättigade i förhållande till antalet medlemmar.
Dessas antal är 610 med 500 anslagsberättigade. Detta är så mycket mer anmärkningsvärdt, som förlidet år skytteverksamheten på ön var så godt som utdöd.
Gutarnes exempel manar till efterföljd, säger Skyttetidningen.
De understöd från statens skytteanslag, hvilka tillkomma Gotlands skytteförbund äro.
Visby skyttegille 90 kr.; Lina 183 kr; Klinte 96 kr.; Dalhem 90 kr.; Lärbro 198 kr.; Hemse 190 kr; Lummelunda 93 kr; Fårösund 738 kr.; Tingstäde 86 kr.; Hoburg 80 kr.; Stenkumla 183 kr.; Stånga 81 kr.; Fardhem 27 kr. och Garda 201 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 September 1894
N:r 142

Publicerat

Gotlands skytteförbunds täflingsskjutning

vidtog i dag å skjutbanan invid Visborgs slätt strax efter klockan åtta under det mest gynsamma väder. Fram på förmiddagen mulnade det emellertid och ett ymnigt regn började falla, Det fortfor sedan att dugga ända till vid tvåtiden, då det tycktes vilja klarna. Vid ett besök derute funno vi emellertid skyttarne vid godt humör.
I skjutningen i dag deltaga Visby, Lina, Dalhems, Lummelunda, Tingstäde och Stenkumla skyttegillen; i morgon Klinte, Garda, Fardhems, Hemse, Stånga, Rone, Hoburgs, Fårösunds och Lärbro skyttegillen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Augusti 1894
N:r 127

Publicerat

Gotlands skytteförbunds täflingsskjutning om statens pris

äger rum den 17 och 18 innevarande Augusti å Kongl. Gotlands infanteriregementes skjutbana å Visborgs slätt.
Berättigade att deri deltaga äro skyttegillens medlemmar, som under året skjutit minst 60 protokollförda skott.
Den 17 kallas till skjutningen Visby, Lina, Dalhems, Lummelunda, Tingstäde och Stenkumla skyttegillen, samt den 18 Klinte, Garde, Fardhems, Hemse, Stånga, Rone, Hoburgs, Fårösunds och Lärbro skyttegillen.
Båda dagarne börjar skjutningen kl. 1/2 9 f. m., då de, som vilja deltaga i densamma, skola anmäla sig. Med jernvägen inkommande få anmäla sig till kl. 10 f. m.
Hvarje skytt anskaffar sjelf ammunition.
Verkställande utskottet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Augusti 1894
N:r 122

Publicerat

Småskollärarinnetjensten

i Stenkumla sökes af småskollärsrinnan Hilda Lindelöf fr. Östra Ed i Kalmar län, vik. dito Emma Nilsson fr. Säfvared i Skaraborgs län, exam. småskol. Hulda Björkander fr. Väte och småskollär. Karolina Sahlström fr Hogrän.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 Augusti 1894
N:r 118

Publicerat

Såsom adjungerade ledamöter

i domkapitlet under ledighet för rektor Jacobsson, lektorerna Lemke och Fagerholm ha förordrats kyrkoherdarne Söderström i Rone och Enequist i Roma samt prosten Öfverberg i Stenkumla.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 Juli 1894
N:r 111

Publicerat

Visby stifts prestsällskap

har sammanträde i dag härstädes. Det öppnades med en kortare predikan af kyrkoherde Kolmodin i Vall, hvilken dervid med ledning af Tim. 1: 7 talade öfver ämnet: Hvilken och hurudan den anda är, som böra leda oss under utöfaingen af vårt embete.
Biskopen intog härefter ordförandeplatsen och helsade med några ord de närvarande presterna välkomna.
Efter protokolljustering utsbgos till sekreterare för dagen pastorerna Kellström och Brounéus.
Till ledamöter i presterskapeta förtroendenämd för åren 1895—97 invaldes: för norra tredingen kontraktsprosten Rouser i Stenkyrka och kyrkoherde Sik i Lärbro med kyrkoherdarne Klint i Follingbo och Gradelius i Othem till ersättare; för medeltredingen: kyrkoherde Enequist i Roma och prosten Öfverberg i Stenkumla, med kyrkoherdarne Berglund i Östergarn och Ehrénström i Kräklingbo till ersättare; för södra kontraktet kyrkyherdarne Löthberg i Hablingbo och Sundblad i Garda med kyrkoherdarne Ahlander i Alskog och Jacobsson i Grötlingbo till ersättare.
Derefter sjöngs ps. 150, första och sista verserna.
Första frågan: Hvari består sakramentens egendomliga betydelse såsom n&demedel till skilnad från Guds ords? inleddes af biskopen, hvilken efter en längre utredning af den historiska utvecklingen af sakramentfrågan och betonande af sak: ramentens vigt såsom förmedlare af Guds oåd till menniskorna, framhöll att ordet visserligen vore det första och väsentligaste af nådemedlen, men sakramenten hade en omätlig betydelse såsom en be: kräftelse på hvad genom ordet gifvits.
För ett direkt besvarande af den uppstälda frågan fordrades en ej ringa beläsenhet; man måste gå till fäderna, till kyrkans stormän, de djupa andarne, hvilka ivåra dagar fört oss fram till en ganska klar utredning, som tagit sig uttryck hos Martin Chemnitz. Hvad likheten vidkommer mellan sakramenten och ordet, låg den deri att hela våden på båda ställena är förbanden; båda meddela ock den korsfäste frälsaren sjelf. Skillnaden vore trefaldig: först bestod den deri, att hvad som genom ordet uttalas för ögat eller örat på ett mera ensidigt sätt, tala sakramenten fulltonigt och till hela menniskan: vidare i den individualiseripg, som våra fäder sökte i absolutionen och slutligen deri, att härigenom sker en beredelse för det eviga lifvet.
Lektor Lemke yttrade instämmande och framhöll att det lyckats vår lutherska kyrka att klargöra olikheten mellan ordet och sakramenten. Ordet, talet, kan stanna utom oss, men sakramenten verka utom vår vilja antingen till välsignelse eller dom. Ordet och sakramenten tilltyllestgöra hvarandra. Ordet blir menniskans egendom endast genom tron; annorlunda är det med sakramenten. Otron utestänger visserligen från sakramentsgåfvan, men ej sakramentet sjeif.
Kyrkoherde Gadd: Sakramenten äro bärare af Guds nåd till oss, vittnesbörd om Guds allmakt.
Kyrkoherde Gutenberg: Sakramenten referera sig till menniskans sinliga sida, försåvidt sinliga element ingå i både dop och nattvard. De tillgodose mer än ordet vår svaghetssida. Gud såg att vi voro fästade vid det timlga, derför ville han genom timliga medel föra oss till andlig frigörelse. Deremot förstod han ej att sakramenten hade en oemotståndlig verkan.
Biskopen påpekade att den, enligt Guds ord, förefans och gaf några antydningar om Barn man borde förstå denna oemotståndlig het.
Kontraktsprosten Uddir: Ordet bör i predikan framhållas såsom hufvudnädemedlet; sakramentet är en hjelp, ett stöd för den svaga tron såsom ett synligt jordiskt medel; ordet kan förfalskas af den som frambär det, ej så sakramenten.
Lektor Lemke replikerade kyrkoherde Gutenberg. En vigtig fråga vore: är ordet enbart bestämmande i fråga om ledamotskap i Kristi församling? Visserligen kan genom tron väckas pånyttfödelse, men denna tro kan aldrig blifva så igenkänlig, ej heller fullständig så länge den ej genom sakramenten bekräftas.
Kyrkoherde Gutenberg: De lär allt vara svårt att ur skriften bevisa, att sakramenten verka på oemotståndligt sätt, ex opere operato.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Juli 1894
N:r 102

This website is using cookies to improve the user-friendliness. You agree by using the website further.

Privacy policy