Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Första höstsammanträdet å Skogs 5-6 Sept. (Ordf. häradsh. T. af Ekenstam.) Värjemålsed gick fiskaren Nils Nährström från När i ett mål, hvari N. varit tilltalad för olaga idfiske i Närsån.

Brast åt eden. J. Andersson från Tenglings i Etelhem, som varit stämd om kraf af Fole Mek. Verkstad, brast åt den honom ådömda eden. Utslag vid nästa sammanträde.

Det tvistiga krafmålet emellan Olof Bolin m. fl. i Eskelhem såsom förmyndare för hemmansägaren O. Högberg i Eskelhem, å ena sidan, och Johan Qvarnberg vid Qvarna, å den andra, förekom ånyo.
En af svar. vid femte sammanträdet inlämnad ganska vidlyftig skrift bestreds helt och hållet af kär. Den förbindelse å 700 kr., hvarpå kär. stöder sitt kraf, ville svar. se i original, emedan å densamma skulle i öfre kanten vara afförda 600 kr.; denna afskrifning menade svar. skulle numera vara afrifven eller bortklippt. Förbindelsen företeddes och syntes det som om svar:s påstående icke saknade skäl för sig. Dessutom påstod svar. att Högberg ej ensam hade rätt att utkräfva något å densamma, emedan det vore sterbhusdelägarne efter Högbergs aflidna hustru som egentligen den rätten borde tillkomma; och om af svar. något skulle utdömas, borde han, som äfven vore sterbhusdelägare, hafva kvittning för sin lott i boet.
Kär. bestred svar:s invändning, ty de hade af Högberg mottagit förbindelsen i dess nuvarande skick, under uppgift att förbindelsen vore hans, samt att den vore riktig. Målet förekommer ånyo på första dagen af tredje sammanträdet.

Tvist om tjänstehjonslön. Drängen Oskar Lundberg från Grens i Mästerby hade uttagit stämning å Charlotta Jacobsson vid Nystugu i Hogrän om utbekommande af tjänstehjonslön, emedan han för 150 kr. varit stadd hos svar. men ej bekommit mer än 17 kronor.
Svar. bestred att betala kär. mera, emedan kär. 24 siste April olofligen afvikit ur tjänsten.
Detta återigen bestreds af kär., som ordentligt sagt upp sin tjänst, emedan matmodren bara sprang i socknarna och det där igenom blefve dålig matordning i huset. Kär. visste dock ej, om han skulle tjäna en dag, ett år eller flera år för den öfverénskomna lönen. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.

Redovisning af förmyndaremedel fordrar Kristina Grönström från Roes i Rone af Johan Johansson vid Mannegårda i Lye. En af svaranden lämnad redovisning, som slutade på 1,027 kr. 21 öre, ansågs parterna emellan riktig, men svar. företedde ett kvitto å 1,000 kr. som skulle betalts dels genom 600 kr. kontant, dels genom åtskilliga utbetalningar å 430 kr. 27 öre, som svar. gjort för kär:s räkning. Räkningen, som var så otydlig att svar. ej själf kunde reda den, bestreds af kär, likaså det företedda kvittot. Kär. hade å redovisningen blott bekommit 680 kr. Skilnaden jämte ränta från myndighetsdagen fordrades nu.
Kär. öfverlämnade målet, men svar. ville ha uppskof. Yttrande häröfver vid nästa sammanträde.

Tvist om jord. Karl Eklund vid Gullgårda i Rone fordrar ersättning af Karl Nilsson vid Bomungs i När för en jordlägenhet, som han från svar:s hemman innehaft på 50 år, men som han mist vid laga skiftet och ej sedan fått något vederlag tör. Svar. bestred käromålet, ty dels hade han ej hört något om, att Eklund haft någon sådan afsöndring, fast han visste, att Eklund brukat ett jordstycke på hemmanet, men grunderna härför hade kär. ej reda på; dels hade svar. vid ett skiftessammanträde i När erbjudit kär. att få lägenheten af landtmätaren utlagd på annat ställe, hvarvid kär. sagt sig ej vilja hafva lägenhetea utlagd. Härom fick svar. tvenne vittnen hörda.
Svar. tillfrågades, om han hade någon invändning mot kär:s begäran att uppskjuta målet till tredje sammanträdet.
Svar, — Bläjr de i Mars?
Ordf. — Nej, åtta veckor i dag.
Svar. — Jaså i Fibrnari.
Ordf. — Ni måste ha en underlig almanacka.
Svar. — Ja! Ja finner mi nåjdar mä rättens undargang.

Också ott sätt att hjälpa ordningsmakten. Fjärdingsmannen Cedergren i Ejsta, som fått i uppdrag att granska kanälarbetarnes i Ejsta frejdebetyg, hade hos kronolänsmannen anmält, att arbetaren Peter Larsson vid Mellings i Ejsta vid en sådan förrättniog dels hindrat arbetarne från att visa betyg, dels okvädat fjärdingsmannen. Af åkl. instämd till tinget hörför erkände Larsson hvad som lagts Honom till last; han hade dock ej haft någon ond afsikt härmed. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.

Liknande förseelse erkände äfven arbetaren Oscar Lindvall i Ejsta att han gjort sig skyldig till. Utslag samtidigt med föregående.

Bråkig på en torgdag i Hemse skulle kakelungsmakaren E. Bring från Visby varit, så att han misshandlat en person från Atlingbo vid namn Ramberg. Härför af åkl. instämd bestred Bring åtalet. Målet förekommer ånyo vid nästa sammanträde. (Forts.)

Norra häradsrätten.
— Höstingets första sammanträde 5 och 6 September —.
För oloflig skogsafverkan hade handl. L. Bachér instämt arrendatorn å en honom tillhörig i Martebo belägen hemmansdel.
Svar., arrendator H. Larsson, vidgick att han å den af honom arrenderade egendomens skog fällt 30 ekar samt låtit afverka ekbark för ett sammanlagdt värde af 240 kr. Detta, såväl som den ved han huggit å gårdens skog, hade han användt uteslutande för gårdens behof, något som ban ansåg sig hafva rätt till i enlighet med upprättadt arrendekontrakt. Vidare hade han huggit och försålt 8,000 st. bandstakar för ett pris af 12 kr. pr tusen.
Kär., som vidhöll att oloflig och mot kontraktet stridande afverkan ägt rum, begärde och erhöll uppskof för vidare bevisning till 3:dje sammanträdet.

Det Smålanderska brunnsgräfningsmålet blef vid detta rättegångstillfälle ändtligen af båda parterna öfverlämnadt till rättens pröfning.
Käranden, brunnsgräfvare Smålander, hade mot svarandenas bestridande erhållit uppskot för förebringande af bevisning genom vittnen, som han sade sig hafva. Och vittnen hade han — 11 stycken/hade blifvit kallade att inställa sig, men endast 5 hade hörsammat kallelsen. Af dessa fans det ej ett enda som hade några faktiska upplysningar att gifva och flera af dem visste intet i saken.
Smålander? inlämnade till rätten en skrifvelse, däri han på sidan om själfva saken i smädliga ordalag utfor mot svarandenas ombud, sakförare A. C. Stenmark, hvilken titulerades »en blodigel, som endast lurar af folk pengar och som flera gånger varit dömd för bedrägeri». Nu ville Smålander, att rätten skulle gifva Stenmark »orlofssedel på, huruvida han verkligen vore värdig att föra andras talan».
Sedan alla vittnena afhörts öfverlämnades målet af kär. med vidhållande af sitt ansvarspåstående mot svar. för falska vittnesmål och för mutande därtill.
Svar. ombudet öfverlämnade å sina hufvudmäns vägnar målet med yrkan om ansvar å kär. för obefogad rättegång och falsk beskyllning af svårare art. Vidare yrkades skärpt straff å kär. för det denne utan atthafva förmått anskaffa bindande bevis ånyo vållat svarandena stora utgifter för förnyad inställelse samt därför, att han gjort sig skyldig till smädligt skrifsättmot Stenmark såsom rättegångsombud.
Utslag faller 3 Oktober.

För våld och hemfridsbrott var hr G. A. Höglund, Malms i Helvi, instämd af rättaren å samma gård, N. A. Mattsson.
Höglund skulle utan anledning ha inträngt i kär:s bostad, öfverfallit och omkullslagit denne så att blodvite uppstått samt vidare uttalat hotelser till lifvet mot Mattsson. Anledningen skulle ha varit, att rättaren utan Höglunds löfte kört till staden med ett par hästar. Angifvelsen innehöll vidare ansvarspåstående mot H. för att han skulle ha beskylt M. för att ha stulit 700 kr. och dessutom en del arbetsfolket å gården tillhöriga penningar.
Svar. hade ej själf kommit tillstädes — hans vistelseort var f. n. obekant — och hans ombud hade sig intet bekant i saken, men bestred käromålet samt öfverlämnade det i likhet med kär, till rättens pröfning, och faller utslag 3 Okt.

En kontrastöt hade svar. i ofvan refererade mål, G. A. Höglund, riktat mot kär. i detsamma, N. A. Mattsson. Han hade nämligen i sin ordning utverkat stämning å Mattsson för oloflig utskeppning af kalk från Malms kalkbruk.
Äfven i detta mål hade Höglund lämnat sitt ombud i djupaste okunnighet om sakens rätta innebörd och förhållande, hvadan detta ej hade något att andraga utöfver hvad i det korta stämningspåståendet fans att läsa.
Svar. anförde för sin del, att kär. en gång lofvat att ej göra sak af denna kalkaffär samt vidare att kär., hvilken en gång förut uttagit stämning i saken, då återtagit denna stämning. Detta styrktes af ett af svar. inkalladt vittne. Svar. anhöll därför, att målet måtte afskrifvas, helst som kär ej gittat lämna nödig utredning i saken. Detta yrkande bestreds ar kärandens ombud, som för att sätta sig in i målet begärde och erhöll uppskof till 4:e sammanträdet.

Ett hugg i lutften hade synbarligen arrendator P. J. Pettersson, Hesselby, gjort, då han å v. auditör R. Wiman utverkat stämning för liden skada genom kvårstad och för ärekränkning. Saken var den, att kär. varit stämd för skuld och att svar. varit ombud för kär. i detta mål. Därvid hade yrkats kvarstod å Petterssons egendom, enär man fruktade att han eljest skulle afhända sig den till förfång för sina fordringsägare. Kvarstad hade äfven beviljats och i laga ordning verkstä lts.. – Nu ansåg kär. att han af Wiman genom dennes å hufvudmans vägnar framstälda yrkande ärekränkts och åsamkats ekonomisk förlust, för hvilket han fordrade ersättning och upprättelse.
Svar. bestred målets befogenhet, och faller utslag 3 Oktober.

För olaga utskänkning af bränvin var handl. O. Högqvist, Fårö, instämd. Svar. bestred, att han idkat dylik handel. Däremot hade han åt personer, som till houom för ändamålet i förväg lämnat kärl och penningar, vid resor till Visby hemköpt konjak och bränvin. Inne i sin butik hade han vid-några tillfällen bjudit personer, som gjort honom tjänster, på bränvin. Detta hade skett af oförstånd och obekantskap med lagen.
Två vittnen styrkte riktigheten af dessa svarandens uppgifter.
Allm,. åkl. öfverlämnade målet med yrkande om ansvar å svar. för tillhandahållande och bjudande af spritvaror. Utslag 3 Oktober.

Han svor sig fri. Drängen Adolf Larsson, Alsarfve, åtalad för våld mot drängen Teodor Jakobsson, friade sig med ed från ansvar för detta, hvilket skulle hafva ägt rum 6 November 1897. Utslag 8 Okt.

Nekar fortfarande. Arb. F. Ekström från prästgården å Fårö, förut – ransakad för olofligt fällande af skog å prästgårdens ägor, hördes ånyo men nekade fortfarande. Ännu ett vittne intygade, att han å svar:s gård sett ett nyhugget träd, hvilket, att döma af i snön synliga spår. forslats från prästgårdshagen till Ekströms bostad. Förnyadt uppskof medgafs till 3:dje sammanträdet.

Två store i en siäck, Hemmansögarena Nils Jakobsson och J. O. Jakobsson, båda framstående sockenmän i Hejdeby, ha råkat i lufven på hvarandra. Båda äro vana rättegångskarlar, och nu ha de stämt möte vid rätten för att mäta sina krafter.
Nils Jakobsson har stämt J. O. Jakobsson för det denne olofligen från hans ägor bartfört en del jord samt därvid för honom förstört en del fyra år gamla gran- och furuplantor. För detta yrkade kär. ansvar samt skadestånd med 800 kr.
Svar. berättade, att hans drängar för omkr två år sedan utan hans vetskap från kär:s mark bortfört 7 lass sandmylla men förnekade att några plantor förstörts. Han hade vidare anmodat ett par ojäfviga personer att värdera den bortförda jorden. Dessa, som nu hördes som vittnen, uppskattade jordens värde till 50 öre lasset. De togo vidare på sin ed, att några skogsplautor ej funnits på platsen.
Svar. framhöll vidare — med vitsord af vittnena — att han bjudit kär. dubbla, ja tredubbla värdet i ersättning för den bortförda jorden. Men kär. hade ej velat höra på det örat.
— Nej, plantorna voro inte betalda med så litet — genmälde kär.
— Men där fans inga plantor.
— Jo; det skall jag bevisa. Jag anhåller om uppskof till tredje sammantädet.
— Men hvad skall du bråka för? — sporde svar., som ville göra upp sakbn i godo.
— Det skall jag svara på vid tredje sammanträdet. God afton.
Kär. fick sitt uppskof och var därmed nöjd.

Trätovattnet i Barlingbo. Landtbrukaren J. O. Enström, Enges i Barlingbo, hade angifvit slaktarehustrun Botta Ahlqvist och hennes son John för våld och hemfridsbrott.
Sammanhanget var, att E. förbjudit Ahlqvists att hämta vatten ur en å hans ägor belägen brunn. Men svar. hade ej respekterat förbudet utan en vacker dag infunnit sig för att hämta vatten. Då hade kär:s hustru velat förhindra detta — med en stör, påstod svar. Men svar. gaf sig ej, utan nappade till sig bruvonoskroken och dängde öfver kär:s hustru med densamma. Kär. kom då till för att vara sin hustru till »ena hjälp». I samma ärende infann sig Lotten Ahlqvists son, John, och nu började de båda männen att drabba ihop rätt svårliga, så att Enström t. o. m.
fick blodvite. Ja, John Ahlkvist hade visst t. o. m. sagt några hemska ord om att han skulle skjuta Enström, om hans mor ej finge ta vatten.
John Ahlqvist, som svarade å egna och moderns vägnar, påstod, att det vore Enströms som hade hedern af att hafva börjat anfallet samt förnekade, att han slagits så svårt som det stod i stämningen.
För vidare utredning lämnades uppskof till 3:dje sammanträdet.

En virrig hjärna. En hemmansägare Dalin från Viklau, hvilken såsom ej fullt normal satts under förmyndare, hade stämt länsman Boberg i Kräklingbo, för det Dalin ej genom honom kaffats husrum, samt för det han behållit en del stämningar, som Dalin skrifvit m. m. Stämningspåståendene voro så virriga, att svar. ej kunde ingå i svaromål. Bl. a. yrkades att länsman B. skulle »förklarag tjänstledig tills han lärt sig sköta sin plats».
Rätten skall yttra sig om det virriga målet 3 Oktober.

Vilsekomna kor på tinget. Landtbr. T. Hansson, Norrlanda, var af en granne instämd med yrkande om 5 kr. ersättning, för det fyra H. tillhöriga kor gått in på kär.
mark, Svar. vidgick att så var förhållandet samt förklarade sig villig betala.
Domaren ville att parterna skulle förlikas i detta struntmål, men kär. ville ej vara med därpå utan yrkade »fullt för sin dag» — något som han väl ej fått vid en förlikning.
Utslag i det om stor småaktighet vittnande målet faller 3 Okt.

Edgång å öfver en efter sin aflidna hustru upprättad bouppteckning gicks af landtbrukaren Mikael Kallander, Simunds å Fårö, på yrkande af arfsrättsinnehafvare i boet.

Lösa tungor. Arb. J. Dalin, Bäcks i Hangvar, var af landtbr. C. Ahlberg från samma socken instämd med yrkande om ansvar för det han okvädat kär. samt beskylt denna för otillåtet umgänge med svar:s hustru. För detta yrkade kär. 100 i skadestånd.
Svar. medgaf, att han i vredesmod öfver att kär. uppträdt otillständigt mot hans hustru, sagt några mindre välbetänkta ord. Anhöll dock om uppskof för att ingå i närmare svaromål. Upnpskof medgats till 3:de sammanträdet.

Nattliga uppträden. Vid fera tillfällen nattetid hade några vid järnvägsarbete i Roma anstälde arbetare uppträdt störande vid Roma kungsgård, där de velat tränga sig in i de kvinliga arbetarnes rum. Då detta förvägrats dem, hade de en natt dels aflyftat ett fönster till rammet samt nedbrutit ett afträdeshus på gården.
För förseelserna voro arb. A. Härngren, Johan Gustafsson och Algot Johansson instämda. Endast Johansson hade infunnit sig; de andra vistas t. n. å okänd plats. Johansgon förnekade all delaktighet i saken, och intet af de tre vittnen, som hördes, hade sett J. deltaga i bråket. För närmare utredning uppsköts målet till 4:e sammanträdet.

Misshandel och hemfridsbrott. För misshandel utan anledning af hemmansägaren Bendelin var arb. C. O. Larsson från Östergarn instämd. Svar. påstod att B. först kastat sten efter honom, hyarpå svar. slagit B. med en stör och äfven med obeväpnad hand.
För närmare utredning uppsköts målet till till 3:dje sammanträdet.
— Arb. Emil Larsson, Stentugårds i Viklau, hade i vrede öfver att han ej utfått en del penningar för ett dikesarbete, öfverfallit hemmansägaren Axel Reuser och ruskat och sparkat denne samt inne i dennes bostad sparkat upp etf par dörrar. Svar., som vid tillfället var berusad, sökte förringas aken. För bevisnings förebringande uppsköts målet till tredje sam manträdet.

Målet skall handläggas på länsfängelset. För våld och hemfridsbrott i Alfva ransakades 24 Aug. å länsfängelset arb. P. A. Olsson. Härvid utröntes att O. haft en medbrottsling, arb. Fr. Pettersson, hvilken nu instämts till rätten. Målets handläggning uppsköts emellertid till 13 dennes, då Pettersson skall inställa sig å länsfängelset för att där höras jämte sin kamrat.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 September 1898
N:r 137

Auktionsuppbörd.

För de af undertecknad vid Gerte i Follingbo den 13 sistl. April och vid Nors i Veskinde den 16 i samma månad förrättade lösöreauktioner, hvilka nu äro till betalning förfallna, uppbäres likvid å förra stället torsdagen den 1 September kl. 2 till 3 e m, samt å senare stället lördagen den 3 i samma månad kl. 3 till 4 e. m., hvarom vederbörande auktionsinropare härmed underrättas.
Visby den 24 Aug. 1898.
JOHAN NSMEDRBERG

Auktionerna, som af undertecknad förrättades sistlidne vår, äro till betalning förfallna den 1 Sept., och hålles uppbörd vid Malma i Martebo den 1 Sept. från kl.1 till2e.m.; vid Hallberg, Thuer i Bro, samma dag kl. 6 till 7 e. m.; hos Kapt. Petersson, Gervide i Sjonhem, den 2 Sept. kl. 1—3 e. m. vid Bex i Endre hos Emil Pettersson den 3 Sept. kl. 9—10 f. m.; för i Visby boende hos handlanden L. A. Hellström samma dag kl. 11—12 m.; samma dag kl. 5-—6 e. m. hos slaktaren Enok Stenström, Suderbys i Hejdeby, och anmanas alla de, som på ofvannämde auktioner gjort inrop, att dessa till undertecknad restfritt inbetala, såvida restlängd vill undvikas.
Tibbles i Hejdeby den 25 Augusti 1898.
J. O. JAKOBSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Augusti 1898
N:r 130

Auktion å växande gröda!

Fredagen den 29 Juli kl. 10 f. m. låter A-Bol. Martebo Myr genom auktion till den mestbjudande försälja omkring 60 tld växande råg i det s k. Östra Blocket med mötesplats vid Lokrumebroar.
Utropen ske först tunnlandsvis och sedan stycket i sin helhet med förbehållen rätt att antaga eller förkasta gjorda anbud. Godkände inropare erhålla 2 månaders betalningsanstånd. Vidare upplysningar vid auktionstillfället.
Skäggs d. 21 Juli 1898.
Auktionsförrättaren.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Juli 1898
N:r 110

För att inspektera

artilleriet har hit anländt generalfälttygmästaren grefve J. R. Hamilton åtföljd af fälttygmästaren, öfverstelöjtnant W. Wirgin och major S. G:son Wennerberg. De utregte i går till Martebo skjutfält, där artillerikåren f. n. vistas för skjutöfningar, för att inspektera skjutfältet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 15 Juli 1898
N:r 106

Fältskjutning

i trupp äger i morgon rum i Martebo med infanteriregementet, hvilket för den skull i dag ryckt ut ur lägret vid Visborgs slätt till platsen för skjutningarna.
Efter skjutningarnas slut anträdes återfärden på e. m. under marschbevakning, och på hällarna norr om staden företages en stridsköfning, under högste ledning af militärbefälhafvaren.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 15 Juli 1898
N:r 106

Artilleriets fältskjutningar

å Martebomyr taga sin början om onsdag och fortgå t. o. m. fredagen i samma vecka. Utfärden sker på tisdag och återfärden på lördag. Detta är den sista fältskjutning på detta skjutfält, enär kontraktet mellan jordens ägare och kåren i år utgår.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Juli 1898
N:r 102

Det föredrag,

som i måndags vid landtbruksmötet hölls af direktör Hennings, utmärkte sig för en klarhet och sakkunskap, som förtjäna att göra det kändt äfven för dem, hvilka icke voro i tillfällo åhöra detsamma. Det lämnar också i korta drag en redogörelse för hvad som hittills åtgjorts vid ortens största jordbruksföretag, aktiebolaget Martebo myrs egendomar.
Martebo myr, som i sin helhet omfattar en areal af c:a 3,600 hektar, blef redan under åren 1846—54 föremål för uppodling i större skala och lärer då af Gotländska myrbolaget blifvit uppodlade omkring ett par huodra hektar, men uppgifves att de vunna resultaten ej manat till vidare fortsättning, beroende enligt all sannolikhet dels på myrens ofullständiga torrläggning, dels ock på den tidens ringa erfarenhet i afseende å användningen af konstgjorda gödningsämnen. Frågan om myrens odling synes sedan icke avancerat förr än i början på 90-talet, då ett statens afdikningslån erhölls på 100,000 kr. och hvarefter afdikningen tog sin början 1892 och bedrefs med den hastighet att arbetet redan var färdigt till afsyning hösten 1894 och torde nu kunna sägas att den egentliga uppodlingen af Marbebo myr först på allvar tagit någon fart efter detta år och pågår f. n.
arbetet med den brådskande ifver, att inom de närmaste åren sannolikt all odlingsmark af myren är förvandlad till bärande åkerjord.
Då aktiebolaget Martebo myr innehar en betydande andel af myren, har naturligtvis äfven här odlingsarbetet fortgått under dessa år med all ifver och uppodlades år 1896 c:a 600 tunl., under 1897 125 tunl. och torde i år medhinnas närmare 200 tunl. så att hela den under de tre senaste åren uppodlade arealen uppgår till omkring 1,000 tunl.
Vid den första odlingen blefvo på förslag af dåvarande disponenten Magnus Larsson skumplöjda och ytbrända c:a 100 tunl., men sedan en större myrbrand samma vår ötvergått hela myren, visade det sig att odlingsarbetet lät utföra sig genom direkt djupplöjning utan bränning och odlas numera all mark på detta sätt, och hafva vi endast under första året användt legdt folk till odlingsarbetet och utföra numera allt dylikt arbete med eget folk och egna dragare. Plogarne äro af tämligen grof konstruktion och förspända med 3 hästar, och har jag härmed velat påpeka den hos oss vunna erfarenheten, att man med tre små hästar kommer lättare fram där myren år mjuk och utför betydligt mera arbete per dag, än med två större och tyngre hästar. Vid jordens tillredning för sådd användes allmänt tallriksharfvar, som & segare gräsvall jämväl användas till sädens nedmyllning och som därvid visat sig utföra ett godt arbete. Såsom utsäde har första året användts råg och raps äfvensom något hvete och för öfrigt uteslutande korn af flera olikaslag. Vanligt Gotlandskorn har nästan visat sig lämna bästa resultatet, då det har styfvare strå än Chevalierkornet och är att föredraga framför plymagekornet, där man afser skörden till försäljning. För eget behof och till utfodring använda vi däremot med stor fördel plymagekornet, som har styfvaste halmen af alla kornslagen. Af råg är midsommarråg att föredraga framför den vanliga rågen på grund af styfvare halm och större ax, men mognar något senare.
På grund af markens torfviga och föga sönderdelade beskaffenhet har betodling ännu icke kunnat utföras å de nyodlade myrmarkerna, men är det vår afsigt att nästa år odla betor på en större areal af de år 1896 uppodlade markerna. Afkastningen af 1:sta årets skörd blef förra året mycket växlande; bäst och jämnast blef den af råg och raps, af hvilket den förra lämnade c:a 10 tnr och den senare c:a 1,200 kg. per tunl.; ojämnare däremot blefskörden af korn, som å vissa delar af myren lämnade 12 á 15 tnr pr tunld, men å andra ställen nedgick långt under denna siffra. Insåving till gräsvallar har helt naturligen ännu icke lämpligeu kunnat göras å de senaste.odlade markerna, men komma försök därmed att utföras så snart myren blifvit tillräckligt sönderdelad. Å de äldre myrmarkerna och särskildt i träskbottnar med högt liggande bleke hafva däremot insåningar med stor fördel redan blifvit gjorda och å ett förra året ut lagdt försöksfält å det s. k. Mellandy står klöfvern f. n. ytterst frodig och vacker. Å samma mark äro försök gjorda med stallgödsel och talar allt för att en ringa tillsats af naturiig gödsel verkar i hög grad fördelaktigt å myrjorden. Å samma ställe under förra året utfördt försök med nitrogin var däremot icke utaf något det ringaste resultat, men då försöket endast omfattar ett enda år. kan någon slutledning öfver nitrogins värde häraf ej dragas.
Redan från första stunden bolaget beslöt forcera sin verksamhet, fastslogs inom styrelsen den åsikten att samtidigt med mnyodlingarnes utveckling och däraf ökad fodertillgång all omsorg skulle egaas ladugårdshållningen och på grund häraf uppfördes under samma höst 2:e nya arbetarbostäler, afsedda för ladugårdspersonalen, hvarjämte under förlidet år uppfördes ett fallständigt mejeri jämte ladugård inredd för 144 klafbundna djur, förutom boxar och foderram. Det byggnadssätt som blifvit användt, nämligen utan öfverliggande foderskulle, är uteslutande föranledt af de korta dimensioner för bjälkar och timmer, bolaget har haft till dispostion, men har bygnaden visat sig fullt motsvara sitt behof och har, ehuru uppförd af delvis nybruten kalksten visat sig under sistlidne vinter särdeles varm och fuktfri. Bolagets kreatursbesättning som år 1895 bestod af:

och har följaktligen stigit under dessa få är med den ansenliga siffran af 222 större djur förutom en del får och svin. Bolagets mejeri har varit i gång sedan slutet af förlidet år och lämnat ett särdeles nöjaktigt resultat. Mjölkmängden har uuder Maj och Juni månader varit c:a 1.200 liter per dag af bolagets egna kor och hafva dessutom från närliggande mindre gårdar inköpts c:a 400 liter pr dag, så att hela mjölkmängden till mejeriet vanligen är c:a 1,600 liter pr dag. Smöret afsättes dels på Visby och Stockholm, dels ock öfver Göteborg på England. Den skummade mjölken säljes dels på platsen dels på Visby, dels ock ystas till kumminost af hvilken nu på sommaren beredes en särdeles god ost med tillsats af 5 proc. söt mjölk, och användes slutligen öfverskottet till kalfvar och orisar.
I afseende å den vid bolagets egendomar befintliga kreatursstammen har styrelsen sökt att härvid i främsta rammet tillgodogöra sig den för Gotland sedan urminnes tid befintliga inbemska stammen och för detta ändamål från olika delar af länet inköpt 1 tjur och omkring 100 st kor, och då dessa inköp skett under ledning af och i samråd med ordföranden i länets premieringsnämd och styrelsen icke skytt några uppoffringar för att förvärfvå sig de möjligast bästa djur, har det lyckats att få tillsamman en besättning, som om än ojämn och lämnande mycket öfrigt att önska, dock äger en del förutsättningar för att ur densamma bör genom godt urval och genom en rätt ledd uppfödning uppstå en ren och för Gotland typisk, förädlad kreatursstam. Vid hufvudgården äro sammanförda och uppstälda alla korsom närmast sammanfalla med Gotlaudstypen och parasaf dessa kor de mest typiska med en premierad Gotlandstjur och de öfriga med en från fastlandet inköpt äkta Jerseytjur, för att vinna erfarenhet i hvad mån denne senare torde lämpa sig för korsning med Gotlandsrasen. I afseende å de inköpta Gotlandskornas mjölkafkastning är erfarenheten ännu för kort för att något resultat skall kunna framläggas, men vill jag dock uttala den åsik: ten, att allt talar för att om de infödda djuren underbållas väl, man äfven af dem kan vinna en fullt nöjaktig afkastning och hafva enstaka djur lämnat ända upp till 16 å 17 liter pr dag. Då det är styrelsens afsikt att allt framgent arbeta på ladugårdsskötselns utvidgniog, kommer att under de närmaste åren ett betydligt antal ungdjur uppfödas och torde därigenom snart nog för hela länet viktiga erfarenheter vinnas inom denna för jordbruket så viktiga del. I afseende å hästafveln har något arbete i denna riktning ej ännu hunnit nedläggas, då bolaget uteslutande rekryterat behofvet af arbetshåstar genom inköp från fastlandet. Då premieringsnämden nyligen uttalat sig till förmån för import af rena ardennerhingstar till höjande af länets hästafvel, vågar jag uttala en varning mot en åtgärd, som ingalunda torde blifvi till fromma för länets jordbruk. Gotland behöfver en liten eller medelstor, tät, härdig och lättfödd häst, som med fördel kan användas såväl till landsvägshäst, som ock vid odlingsarbete å myrarne och till dessa arbeten kan svårligen erhållas en lämpligare häst än den inom länet, sen urminnes tid uppfödda hästen och skulle en förbättring i densamma afses, torde en dylik förr vara att söka i en korsning med den norska eller den s. k. Bergslagshästen, som har större tyngd och delvis bättre former än Gotlandshästen, men på samma gång äger dennes förnöjsamhet och lättfyddhet, och jag ber att vid ett eventuelt korsningsförsök med ardennerhingsten få erinra om den från fastlandet vunna erfarenheten, att det vid dylika åtgärder är lättare att förstöra det materiel man äger förut, än att framkalla något verkligt godt nytt.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 Juli 1898
N:r 101

Fältskjutning i trupp

är något, som oss veterligt icke förut utförts här på Gotland, men som i år 16 dennes skall för första gången företagas af infanteriregementet å artilleriets skjutfält i Martebo myr.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juli 1898
N:r 100

Auktion å hötägt

håller A.-B. Martebo Myr å sina odlade träskbottnar i Martebomyr fredagen d. 8 Juli kl. 10 f. m. med mötesplats vid bolagets gräns å nyanlagda Nyplingsvägen samt måndagen d. 11 Juli kl. 10 f. m. med mötesplats vid Rollumträsk.
Betalning erlägges kontant.
Skäggs i Juni 1898.
Gårdskontoret.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juli 1898
N:r 100

Aktiebolaget Martebo Myr

hade 29 Juni bolagsstämma i Stockholm, hvarvid ansvarsfrihet lämnades styrelsen, hvilken jämte revisorerna återvaldes. Stämman beslöt upplåta fri jord för den beslutade järnvägsanläggningen mellan Veskinde och Tingstäde, där banan går fram öfver bolagets mark.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 1 Juli 1898
N:r 98