Frågan om Mästermyrs utdikning

väcktes till nytt lif vid senaste gillessämmankomst i Sproge skolhus. Landshöfdingen framhöll nämligen den stora betydelse myrena utdikning skulle hafva för de kringliggande sju socknarne och hoppades att man för en lägre kostnad än den af landtbruksingeniören Steinmetz beräknade skulle kunna torrlägga myren till nöjaktigt djup. På begäran af landshöfdingen yttrade sig äfven landtbruksingeniör Sylvan angående den föreslagna utdikningen. Han hade undersökt nuvarande utloppet från myren och funnit det lämpligare att framdraga den blifvande afloppskanalen i &ådalen och ej såsom ingeniör Steinme’z föreslagit att från Eske träsk draga den norr om Stenbro ned till Saoders qvarndamm. Vidare föreslog han användandet af en s. k. diskontinuerlig sektion för afloppskanalen; man skulle bärigenom kunna nedbringa den dyrbara sprängningskostnaden, då man undveke att i kalkhällen upptaga hela den föreslagna bottenbredden utan endast i hällen ginge ned med en djupare ränna och & ömse sidor om denna utvidgade sektionen i ofvanliggande jordlagret. En lämplig sektion skulle sålunda erhållas, större wuoder den tid vårflödena påginge, och mindre under den öfriga och större delen af året, då en jämförelsevis ringa vattenqvantitet framrinner. Dessutom framhöll ingeniör Sylvan möjligheten af att ett statsanslag utan återbetalningsskyldighet, måhända ända till 1/3 af utdikningskostnaden, skulle kunna erhållas dels på grund af myrens frostspridande läge, dels jå grund af att den vidsträckta myrens afdikning ej uteslutande afsåge vinnande af odlingsbar jord.
Enär de närvarande intre8senterna voro för få att beslusa något i denna vigtiga fråga, hemstälde de till herr Landshöfdingen om han skulle vilja utlysa ett allmänt sammanträde vid Burge i Levide, hvilket ock Landshöfdingen lofvade göra i slatet af Oktober detta år och skulle till detta sammanträde samtlige intressenter i företaget kallas.

Biskopsvisitation

förrättades i lördags och söndags i Levide och Gerums församlingars pastorat, hvarvid biskop von Schéele i förrättningen biträddes af kontraktsprosten Alfvegren.
Först besöktes Levide församlings såväl folk- som småskola. Undervisningen ansågs hafva i småskolan ledt till ett mycket godt och i folkskolan till ett medelgodt resultat. I skolgången hade under de senare åren en fortgående förbättring inträdt, så att skolgångsprocenten nu utgjorde 95,55. Biskopen hoppades, att hvad härntinnan änvu återstode att önska skulle genom skolrådets och särskildt den nye kyrkoherdens bemödanden vinnas. Enligt beslut, fattadt med anledning af skolrådets vid senastefvisitationen 1886 framlagda förslag har under 3 år tio kr. årligen uttaxerats till underhåll, och utvidgande af sockenbiblioteket. För öfrigt hafva inga andra åtgärder, vare sig genom inköp af böcker eller på annat sätt, vidtagits för bibliotekets tillgodoseende, än att skolrådet 16 Sept. beslutat göra hemställan om åtgärder för att så fort som möjligt få biblioteket till stånd samt att bibliotekarie 8 sistl. Maj utsetts. Uttalande sin ledsnad öfver detta förhållande och sitt beklagande deraf, uppmanade biskopen skolrådet till ofördröjliga åtgärder härntinnan. För meddelande af undervisning i trädgårdsskötsel fans jordland afsöndradt, hvilket dock ansågs mindre lämpligt för ändamålet. Med tillit öfverlemnade biskopen åt skolrådet att ordna ifrågavarande angelägenhet vare sig genom att försätta landet i brukbart skick eller genom att utbyta det mot ett tjenligare. För skolan behöflig materiel ville skolrådet i mån af församlingens tillgångar på bästa vis tillgodose. I slöjd hade undervisning meddelats flickorna, men icke gossarne. Då skolans lärare var slöjdkunnig och lokal ansågs kunna beredas å skolans vind, förklarade sig emellertid skolrådet villigt att göra framställning om anordnande jämväl af manlig slöjdundervisning.
Vid besigtniogen af Levide kyrka anmärktes: sockeln å norra och vestra sidorna bör befrias från gräs och buskar; en i vestra portalen bortfallen kolonn bör med ny ersättas; åt trätornet bör egnas nödig omsigt och behöflig reparation. Kyrkorådet förklarade sig vilja vidtaga nödiga åtgärder för dessa bristers afhjelpande. Några utmed sockeln & kyrkans södra sida nppstälda grafbällar ansågos delvis hafva inskriptioner af antiqvariskt värde Pastor skulle sätta sig i förbindelse med riksantiqvarien för att få utrönt, hvilka af dessa kunde vara af det värde, att de borde på af riksantiqvarien anvisadt sätt skyddas mot vidare nötning. Beträffande kyrkans inre anmärktes, att korgolfvet, der likaledes grafhällar voro placerade, om hvilkas värde riksantiqvariens yttrande borde inhämtas, med första möjliga borde repareras och läggas i plan yta; för verkställigheten häraf ville kyrkorådet vidtaga nödiga — åtgärder. Likaså behöfde, för undvikande af obehag för pastor vid nattvardens utdelande, ändring ske med altarskranket, hvilket i förhållande till altargolfvet vore för lågt. Härvid fick emellertid tills vidare bero, enär pastor icke ville för sin del påyrka sådan ändring.
Å kyrkogården hade hvarje hemman sin särskilda grafplats. Å åtskilliga af dessa grafplatser hade under en följd af år inga nya grafvar kunnat öppnas, hvarför kyrkorådet uttalat önskvärdheten af att en omplanering af kyrkogården inom en ej så aflägsen framtid skedde. Detta uttalande kunde påräkna biskopens gillande och understöd. Å kyrkogårdens nordöstra hörn var sockenmagasinet beläget, hvarvid tills vidare fick bero, alldenstund’ ingången var så anbragt, att säden icke behöfde transporteras & fordon öfver kyrkogården. Arkiv och inventarier granskades och lemnades utan anmärkning. Till arkivets skyddande mot fukt borde nödig ventilation af sakristian ombesörjas äfvensom arkivskåpet flyttas till en mindre fuktig vägg. Gerum kyrkas arkiv, som hittills här förvarats, borde för utrymmes vinnande flyttas till nämda kyrka. Med undantag af ofvan omförmälda grafhällar samt några små kopparmynt, om hvilkas värde och lämpligaste förvaring riksantiqvariens yttrande jämväl borde inhämtas, fonnos inga gamla minnesmärken i eller vid kyrkan.
Gerums skola besöktes derefter. Undervisningen kunde, ehuru läraren haft att handleda jämväl barnen inom småskolestadiet, anses i allmänhet hafva ledt till ett tillfredsställande resultat. Förfallolös frånvaro hade förekommit, så att t. ex. en gosse under senare tid varit utan förfall frånvarande 19 och en flicka icke mindre än 27 1/2 dagar, om hvilket förhållande läraren gjort vederbörlig anmälan hos skolrådets ordf. Likväl hade ingen vidare åtgärd blifvit vare sig af skol- eller kyrkorådet vidtagen till rättande och förebyggande af dylik beklaglig oordning, trots lagens tydliga föreskrift och biskopens uppmaning i detta afseende vid senaste visitationen. Icke heller hade, förrän på allra sista tiden något blifvit åtgjordt med anledning af uppmaningen vid samma visitation rörande skolträdgårdslandets uppodlande.
Förklaring kommer med anledning häraf att affordras vederbörande, under tiden I fråga tjenstförrättande vice pastorer, rörande det sätt, hvarp&k de i dessa afseenden iakttagit sina åligganden. — Slöjdundervisning hade ej meddelats i skolan, men på uppmaning af biskopen förklarade skolrådet sig vilja göra vederbörlig framställning om denna angelägenhet. Behofvet af undervisningsmateriel ville skolrådet på bästa vis tillgodose. Belysningen i skolan var mindre tillfredaställando, men denna olägenhet kunde genom bänkarnes omplacering och ett fönsters täckande lätt afbjelpas, om hvilken anorduving skolrådet ville draga försorg. Sockenbibliotek fans ej; skoirådet ville tillse hvad för bildandet af ett sådant kunde göras.
Till sist besöktes Gerum kyrka. Intet hade åtgjorts för afbjelpande at de vid förra visitationen anmärkta bristerna, cämligen: att affallen revetering å skeppets’ norra yttervägg behöfde återställas; att de bortfallna kolopnerna å båda södra portalerna borde återställas; att tornspiran, som ansågs bräcklig, borde undersökas och dess fäste förstärkas; att sakristian utvändigt tarfvade putsning och att en spricka i densamma borde invändigt igenfyllas; att det söndriga klädet å predikstolspulpeten borde genast lagas och nytt sedermera anskaffas; samt att kronan närmast tornrummet likaledes borde lagas.
Å kyrkostämman, som hölls vid samma visitationstillfälle, hade dock beslut i enlighet med kyrkorådets förslag fattats om dessa bristers afbjelpande. Under nuttalande af sin förvåning öfver kyrkorådets och särskildt vederbörande vice pastorers uraktlåtenhet att låta bringa församlingens nyss berörda laga kraftvunna beslut till verkställighet, tillkännagaf biskopen, att vice pastorernas förklaringar rörande förhållandet komme att infordras. Såsom ytterligare brister anmärktes nu, att kyrkans sockel borde frigöras från gräs och buskar samt att tornhvalfvec borde omses och repareras, enär stark läckning förekommit i detsamma. Kyrkogården var tillräcklig men tarfvade omplanering. Fråga derom lär hafva förevarit redan för 25 år sedan. Om hurn härmed förhölle sig, skulle pastor så fort sig göra läte meddela upplysniog. Emellertid ville kyrkorådet, då sådan planering under alla förhållanden påkallades, göra framställning derom till församlingen. Ätven här var sockenmagasinet uppfördt å kyrkogården, i dess nordvestra hörn; af samma skäl som anförts i fråga om sockenmaga: sinet i Levide lät biskopen dervid tills vidare bero. Grinden till öppningen i kyrkogårdsmuren derinvid borde emellertid föreättas i anständigt och passande skick. Arkiv och inventarier lemnades utan anmärkning. Vidare granskades församlingarnas samtliga räkenskaper, utan att föranleda tlll annan anmärkning än att säkerheten för en förbindelse å 100 kr. borde ytterligare betryggas. Ministerialböckerna befannos vara med noggranhet och ordning förda.
Andra dagen efter slutad installationsförrättning och högmässogudstjenat hölls kyrkostämma, hvarvid biskopen med anledning af hvad under visitationen förekommit talade allvarligt manande ord till församlingarna. Af pastors embetsmemorial, som vid stämman föredrogs, inhämtades bland annat:
Gudstjensten bevistades ganska ordentligt, flitigare dock under den varma än under den kalla årstiden, Nattvarden brukades också ganska allmänt. Med söndagens helighållande var förhållandet bättre hos de äldre än hos de yngre. Passionsgudstjensterna hade varit fåtaligt besökta. Bibelförklaringar hade ej regelbundet hållits, utan endast någon gång. Ej heller hade kommunionföshör hållits, utan hade anteckningarne till nattvardsgång blifvit inledda med kortare förmaningstal. Husförhören besöktes ordentligt af båda församlingarne, Konfirmationsundervisning ägde rum hvartannat år. Dopet förrättades vanligen i hemmen, någon gång i kyrkan och framfördes barnen dertill inom föreskrifven tid. Vid dop i hemmen användes ej kyrkans dopskål. Frivilliga husbesök at pastor hade någon gång ägt rum. 1 segligt afseende anmärkte pastor, att en förbättring inträdt i så måtto, att dryckenskapslasten betydligt aftagit. Detsamma konde ej sägas om otukten, i det barn föddes utom äktenskap till lika stort antal som förut. Detta gälde dock endast Levide. — Doe tldre okyrkliga rörelserna tycktes ej ha haft nå on tacksam jordmån. De nyare rörelserna hade ej synnerligen tilltagit i styrka. Misstroende mot statskyrkan fans visserligen fortfarande hos de frikyrklige, men de voro dock mera fördragsamme, så att öppen strid existerade ej. En nattvardsförening funnes inom pastoratet. Af odöpta barn funnes inom Levide tre. Iogen lysning till borgerligt äktenskap hade sedan senaste visitation afkunnats. Något utträde ur kyrkan i laga ordning hade ej ägt ram.

I kyrkoherdeembetet

installerades i går kyrkoherde O. Olofsson i Levide. Biskopen biträddes vid den högtidliga akten af kontraktsprosten Alfvegren i Ejsta samt kyrkoherdarne Jonson i Fardhem, Söderström i Rone och Berglund i Östergarn. Iustallationstalets text var bämtad ur Efeserbrefvet 4 kap. 7 och ff verser.

Till småskollärarinna

i Stenkumla har skolrådet derstädes utnämt fröken Maria Andersson från Levide, Medsökande voro fröken Nordvall från Rone och fröken Nyström från Mästerby.

Till lärarinnebefattningen

vid Stenkumla småskola ha vid fatalietidens utgång i dag såsom sökande anmält sig småskolelärarinnorna Ebba Nordvall i Ronehamn och Maria Andersson i Levide.
Småskolelärarinnebefattningen i Vesterhejde sökes af vikarierande lärararinnan på stället Terese Larsson från Visby.

Borgenärerne

i f. hemmansägaren M. N. Stenström, Mickelbys i Gerum, konkursmassa kallas härigenom att sammanträda å Skogs tingsställe i Levide måndagen den 11 Maj 1891 klockan 3 e. m. för att dels föreslå dels bestämma. förvaltningsarvoden samt höras i andra frågor, som angå utredvingen af boet.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Auktion Mallgårds Lefvide.

Torsdagen den 23 dennes kl. 2 e. m. låter hemmansägaren Karl Norrby, Mallgårds Lefvide, medels offentlig auktion till den högstbjudande försälja: 3:ne hästar, deribland ett 4 år gammalt sto en 6 år gammal häst, en 4-årig inkörd skogshäst samt en ko, äfven passande till slagt; 2 par bättre selar, en lättgående trilla, samt omkring 1,000 kilogram prima hvetemjöl.
Godkände och säkre inropare erhålla betalningsanstånd till den 1:sta näst kommande Sept., andra betala vid anfordran.
Sallmungs i Lefvide den 12 April 1891.
Efter anmodan
OLOF OLOFSSON.

Till lärjungar

vid den qvinliga kurs vid länets folkhögskola, som börjar tisdagen 14 dennes, äro af styrelsen antagna: A. A. A. Levander fr. Almungs i Hafdhem; L. M. B. Pettersson fr. Petsarfve i Eke; V. F. O. Häglund fr. Ges bjenne i Burs; S. M. D. Nilsson, Härdarfve i Eke; H. M. E. Jakobsson, Tomsarfve i Eksta; A. M. T. Hederstedt, Sigers i Eksta; E. K. Jakobsson, Alskute i Levide; I. A. Pettersson, Stenstu i Hejde; H. M. Vallin, Myre i Mästerby; A. K. O. Jakobsson, Sallmunds i Hamra; E. O. Lingström, Kjärrmans i Kräklingbo; A. O. J. Bolin, Gandarfve i Alfva; M. K. V. Johansson, Sander i Sproge K. O. H. Bolin, Butvier i Sproge; E. A. A. Jakobsson, Rangsarfve i Alfva; L. A. K. Krusell, Bonsarfve i Vamlingbo; J. K. M. Olofsson, Qvarna i Vamlingbo; I. K. F. Stenberg, Stenstu i Fröjel; H. K. A. Larsson, Mickels i Hablingbo; M. E. Lareson, L:a Atlings i Atlingbo; T. M. K. Oskarsson, St. Burge i Hablingbo; A. V. M. Eriksson, Båtels i Mästerby; H. B. K. Andersson, Ansarfve i Fröjel; J. K. Pettersson, Alfveskogs i Eke; E. Lagergren, Hexarfve i Buttle; K. K. A. Mårtensson, Gervalds i Vamlingbo; E. J. M. Åckander, St. Hafvor i Hablingbo; J. D. Martell, Mallgårds i Stånga; S. J. M. Hultgren, Vidunge i Dalhem; samt A. M. Jonasson, Binge i Dalhem.

Dödsfall Johan Johansson

Tillkännagifves att f. d. nämdemannen och hemmansägaren i Levide Johan Johansson född den 20 Mars 1800 afled den 3 April 1891. Sörjd och saknad af barn, barnbarn, barnbarns barn och öfriga anhöriga.
Sv. Ps. 492.

Vid utställningen i Visby,

1 Oktober uppvisades 73 täflinde kronprof, för hvilka pris, som igår utdelades, tillerkändes följande personer:
1sta pris 50 kr Niklas Larsson, Pejnarfve i Levide, Jakob Pettersson, Robbenarfve i Garde, Lars Jakobsson, Sindarfve i Garda. 2:dra pris 30 kr. Nils Christianson, Sicklings i Klinte, Karl Pettersson, Hallbåtor i Levide. 3:dje pris 20 kr. Aug. Nyberg, Odvalds i Klinte, Nils Nilsson, Krämplösa i Hejde, Lars Pettersson, Källstäde i Lärbro, Jakob Walby, Pejnarfve i Levide, Jakob Oskar Pettersson, Magnsarfve, Ekeby, K. J. Broander, Ronehamn, Petter Bendelin, Anderse i Bara.