Konungens Befallningshafvandes Kungörelser.

Öfvrerensstämmelse med gällande nåliga kungörelse, angående den af sista riksdag åtagna bevillning, har Konungens Befallningshafvande bestämt att de distrikter af länet, inom hvilka bevillningsberedningarne till taxerings frågornas beredande och taxeringarnes underlättande böra under nästkommande år 1875 sammanträda, för att föreslå den på taxering beroende bevillningsargift, hvilken hvarje skattskyldig anses böra utgöra, skola så indelas, att Wisby stad för sig omfattar ett dylikt distrikt samt inom Fögderierna på sätt som följer:

Norra Fögderiet:
Wisby Norra Landsförsamling samt
Endre och Barlingbo pastorater ett distrikt,
Roma och Follingbo pastorater ett distrikt,
Fole och Weskinde pastorater ett distrikt,
Martebo och Stenkyrka pastorater ett distrikt,
Othem och Hangvahr pastorater ett distrikt,
Lärbro pastorat ett distrikt,
Rute och Fårö pastorater ett distrikt,
Hejnum och Källunge pastorater ett distrikt,
Gothem och Hörsne pastorater ett distrikt,
Dalhem pastorat ett distrikt,
Sjonhem och Wänge pastorater ett distrikt,
Östergarn och Kräklingbo pastorater ett distrikt;

Södra Fögderiet:
Wisby Södra Landsförsamling samt
Stenkumla, Wall och Atlingbo pastorater ett distrikt;
Eskelhem och Sanda pastorater ett distrikt;
Klinte och Hejde pastorater ett distrikt;
Levede och Fardhem pastorater ett distrikt;
Ejsta och Habblingbo pastorater ett distrikt;
Alfva och Rone pastorater ett distrikt;
Burs och Garda pastorater ett distrikt;
Alskog och När pastorater ett distrikt;
Halfdhem och Gröttlingbo pastorater ett distrikt;
Öja och Wamlingbo pastorater ett distrikt;
Till Ordförande i de för nästkommande år 1875 sammanträdande dylika Bevillningsberedningar har Länsstyrelsen utsett och förordnat:
för Wisby Stad: Häradskrifvaren C. A. Ljungholm,
för Norra Fögderiet: Kronof. Dan. Calissendorff och
för Södra Fögdert:
för Wisby Södra Landsförsamling, Stenkumla, Vall och Atlingbo pastorater; Eskelhem och Sanda pastorater; Levede och Fardhem pastorater; Alfva och Rohne pastorater,
Kronolänsmannen Adolf Dahlbäck.
samt
för Klinte och Hejde pastorarer; Ejsta och Habblingbo pastorater; Burs och Garde pastorater; Ahlskog och Nähr pastorater, Hafdhem och Gröttlingbo pastorater samt Öja och Wamlingbo pastorater.
Kronolänsmannen Anders Magnus Eneman.
För val af öfrige ledamöter i dessa Beredningar iakttages, att utom ofvannämnde af Konungens Befallningshafvande utsedde ordförande och föredragande utväljas för staden af stadsfullmäktige två, högst 3 personer och för landet, för hvarje beredningsdistrikt inom hvarje socken å allmän kommunalstämma en elles två personer. De som väljas skola vara boende inom den socken för hvilken de utses och under sednast förflutna året hafva inom socken eller pastoratet erlagt bevillning efter 2:a artikeln. Vid samma tillfälle som de ordinarie ledamöterna utses skola på enahanda sätt väljas en eller två suppleanter. Valen böra förrättas inom nästkommande Januari månads utgång och såväl de valde som ordföranden för distriktet om valen underrättas.
Till upplysning för Bevillningsberedningarne och de åligganden, som dem tillhöra, hafva tillräckligt antal exemplar af bevillningsstadgan, äfvensom den för taxeringsförrättningarne gällande instruktion blifvit till Magistraten och vederbörande ordförande i kommunalstämmorne på landet öfverlemnade; af Kongl. Förordningen om mantals- och skattskrifningarnes förrättande af d. 20 Jul 1861 vederbörande tillställde.
Dessa författningar böra genast efter valet tillhandahållas Beredningens ordförande och hvarje dess ledamot samt, när beredningen för året afslutat sina arbeten till veder hörande Magistrat eller kommunalstämmas ordförande återställas för att påföljande år för enahanda ändamål kunna begagnas.
Till ledning vid bestämmandet af de bevillningsafgifters belopp, som skola utgöras, böra före den 15 Mars nästkommande år följande officiella uppgifter meddelas, nemligen:
1:o. af hvar och en stadsdomstol och domare på landet: uppgift å de fasta egendomar, å hvilka under föregående året första upbudet till lagfart meddelats, äfvensom angående beloppet af den för hvarje egendom betingade köpeskillingen;
2:o. af vederbörande hypotheksförenings Direktion: uppgift å det värde, hvartill hvar och en i samma hypotheka förening under det föregående året anmäld egendom blitvit uppskattad;
3:o. af styrelserna öfver brandförsäkringsinrättningarne eller deras agenter eller vederbörandd brandstodskomitéer: uppkift rörande försäkringsvärdet å de byggnader, som i stad på dess område blitvit mot brandskada försäkrade sedan enahanda uppgift af samma styrelse eller komité nästföregående året meddelas;
4:o. af Stadsdepartement jemte hvarje embetsmyndighet eller embetsverk, vare sig statens, stads, eller menighets äfvensom af styrelsen för allmän inrättning eller stiftelse eller med Kongl. Maj:ts oktroj försedt verk eller bolag, der embets- eller tjensteman, vaktbetjent eller annan eger utbekomma aflöning eller pension: uppgift angående hvar och en person tillkommande löner, arvoden, pensioner eller gratifikationer, boställe, löningsjord eller andra löneförmåner; hvarjemte bör anmärkas, huruvida med tjensten åtföljer inkomst af sportler, expeditionslösen, bötes- eller beslagsandelar eller dylikt, som jemlikt §§ 6 och 7 mom. 2, är bevillning underkastadt;
5:o. af Stadens Magistrat: angående beloppet af hvarje fabriks eller näringsidkares tillverkningar.
Dessa uppgifter höra, der sådant utan synnerlig svårighet låter sig göra, upprättas församlings- eller socknevis och skola innan ofvannämnde tid tillställas i stad Magistraten och på landet vederbörande Kronofogde, för att till Bevillningsheredningarne öfverlemtas; skolande de bland desse uppgifter, som afse fast egendom, derest densamme taxeringslangden icke bifogas sedan Beredningen afslutat sina arbeten, till Magistraten, eller Kronofogden återställas för att nästkommande års bevillningsberedning tillhandahållas.
Direktionen för hvart och ett bolag, som fått sina bolagsredlor af Kungl. Maj:t stadfästade och antingen står under offentlig kontroll eller har inskränkt ansvarighet enligt Kungl. Förordningen den 6 Oktober 1848, skall det åligga att före April månads utgång hvarje år, på sätt i § 25 finnes föreskrifvet, insända bestyrkt utdrag af samma bolags sednast alslutade räkenskaper, utvisade beloppet af den, under det år dessa räkenskaper omfatta för bolaget uppkomna vinst. Skulle sådan uppgift, oaktadt af Bevillningsberedningens ordförande derom gjord erinran icke inom då förelagd tid aflemnas, skall bolaget böta ett belopp, svarande emot tio procent af den bevillning efter 2:dra artikeln, som varder bolaget påförd. Utan hinder af uteblifven uppgift eger Bevillningsberedningen att föreslå den bevillningen att föreslå den bevillning, som anses böra af skattskyldig utgöras.
Till Bevillningsberednings ordförande bör å lande Häradsskrifvaren och i staden vederbörande tjenstemän inom Mars månads utgång, vid bot af 3 rdr för hvarje öfverskjutande dag hafva aflemnat på mantalslängden grundade och enligt behörigt formulär uppställda längder, för införande af fastighets värdering, som kommer att af Beredningen föreslås. Dessutom böra. vid samma tillfälle, till Beredningens ordförande aflemnas ett tillräckligt antal tryckta blanketter till taxeringslängden öfver inkomstbevillningen efter 2:a artikeln em anskaffande och tryckningen al hvilka blanketter för landet Häradsskrifvare och för staden vederbörande uppbördsman böra föranstalta, men för hvilka ersättning skall dem af bevillningsafgifterna beredas. För införande uti berörde längder af det fastighetsvärde och det inkomstbelopp, jemte den bevillning hvilken bör hvarje skattskyldig påföras, skall Beredningen följa den inom samma ort sednast upprättade mantalslängd, hvilket för sådant ändamål skall, sedan upprättade mantalslängd, hvilken för sådant ändamål skall, sedan densamma blifvit i föreskrifven tid och ordning granskad jemte alla dertill hörande uppgifter och handlingar, ofördröjligen och sednast inom medlet af April månad tillställas ordföranden i ortens bevillningsberedning. Bovillningssammanträdena, som alltid skola hållas inom distriktet, böra utsättas så tidigt att samtliga beredningarna sednast inom Maj månads utgång må hafva afslutat sitta arbeten.
Vid den Bevillningsberedning, som först inträffar efter det karaktärsfullmakt erhållits, eller i händelse ert sådan person, för hvilken karaktärsbevillning kan komma i fråga, skulle till annan ort aflytta, än den, hvarpå han förut varit skattskrifven, bör den karakteriserade personen, vid ansvar, såsom för felande uppgift i öfrigt finnes stadgadt förete karaktärsfullmakten antingen i original eller vederbörligen bestyrkt afskrift, som tillika utvisar beloppet af allt det stämplade papper hvarmed fullmakten är belagd.
Beredningarnes ordförande böra, der föreskrifven uppgift eller annan för bestämmande af bevillningsafgiftens belopp behöflig upplysning saknas, densamma från vederbörande infordra.
Bevillningsberedningens ordförande eger att bestämma tid och ställe hvarje berednings sammanträde, och höra såväl ledamöterna som på lämpligt sätt äfven de skattskyldige, derom genom ordföranden underrättas. Beslut må icke af Beredning kunna fattas med mindre ordföranden och två ledamöter äro närvarande.
Vid olika meningar gäller den, som de flesta ledamöterna antagit; om rösterna äro lika blir den mening ordföranden biträdt beredningens beslut.
Bevillningsberednings förslag bör sednast fjorton dagar innan ortens taxeringskomité sammanträder, aflemnas i stad till Magistraten och på landet tillkommunalstämmans ordförande, hvarefter, genom Magistratens eller bemälde ordförandes försorg, så skyndsamt ske kan, kungöres, att ifrågavarande förslag blifvit uppgjordt och aflemnadt, samt att kännedom om detsammas inhåll kan på angitvet ställe inhemtas. Sedermera bör den af taxeringskomiténs ledamöter som på kommunalstämma blifvit dertill utsedd, afhemta ofvannämnda förslag och detsamma till taxeringskomitéens sammanträde medföra vid bot af tio riksdaler.
Ordföranden i årets Bevillningsberedning bör jemväl inställa sig hos taxeringskomitén på samma ort och då medhafva de uppgifter och öfriga handlingar, på hvilka Beredningen grundat sina förslag.
I fall ordförande i Bevillningsberedning, utan att af laga förfall vara hindrad, icke vidtager erforderliga åtgärder för beredningens sammanträde eller under låter att inom föreskriften tid aflemna beredningens förslag och öfrige handlingar, har han gjort sig skyldig till böter af sextio riksdaler. Infinner han sig icke å den af honom för beredningens sammanträde utsatt tid och ort, böte trettio riksdaler.
Ledamot af beredningen eller tillkallad suppleant, som utan laga förfall från sammanträde uteblifver böte 10 riksdaler.
Hvar och en skattskyldig må, om han dertill finner sig befogad, meddela upplysning om sina inkomsters och tillgångars verkliga belopp, samt dervid likaledes uppgifva de afdrag, som han vid bevillningsafgiftens bestämmande anser sig berättigad att tillgodonjuta. Sålunda frivilligt meddelad uppgift, hvars offentlighet den skattskyldige förklarat sig icke medgifva, må endast inför beredningen och den skattskyldiges samtycke inför taxerings- eller pröfningkomitéen företes; skolande, sedan frågan om samma skattskyldigs bevillningsafgift blifvit afgjord, denna uppgift till honom återsiällas eller bevisligen förstöras af den som densamma emottagit. Enahanda stadgande gälle äfven i afseende å de uppgifter som af aktiebolag skola meddelas. Ledamot af beredning eller biträdande tjensteman får icke yppa eller på något sätt utsprida innehållet at sådane uppgifter.
Skattskyldig, som är missnöjd med Beredningens förslag eger att hos taxeringskomitéen uppgifva de skäl och styrka de förhållanden, på grund hvaraf han anser detta förslag böra ändras eller ogillas.
Wisby Landskontor d. 13 Nov. 1874.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 December 1874
N:r 96

Utdelning af innev. års 4:de

qvartals aflöning till Gotlands nationalbevärings underbefäl och spel kommer att verkställas på följande tider och ställen under nästkommande december månad, nämligen:
den 3 kl. 1 e. m. åt stamtruppens underbefäl samt 4:de batteriets underbefäl och spel och s. d. kl. 1 1/2 e. m. åt 12:te batteriets underbefäl och spel, fältmusikanterna och gevärshandtverkarne, å Fältkontoret; samt
den 7 kl. 12 middagen:
åt Hoburgs kompani vid Olofs i Öja,
åt Grötlinge kompani vid Lingvide i Hafelhem,
åt Hafdhems kompani vid Qvinnegårda i Hafelhem,
åt Hemse kompani vid Koparfve i Alfva,
åt Hablinge kompani vid Stenbro i Silte,
åt Fardhems kompani vid Burge i Levide,
åt Burs kompani vid Gumbalde i Stånga,
åt Närs kompani vid Hall ute i När,
åt Garda kompani vid Bosarfve i Lye,
åt Klinte kompani vid Sicklings i Klinte,
åt Banda kompani vid Botvide i Sanda,
åt Hejde kompani vid Lilla Atlings i Atlingbo,
åt Sjonhems kompani vid Bjerges i Wänge,
åt Torsburgs kompani vid Kräklings i Kräklingbo,
åt Östergarns kompani vid Trosings i Gammalgarn.
åt Eskelhems kompani vid Kroks i Tofta,
åt Stenkumla kompani vid Gardrunga i Stenkumla,
åt Dede kompani vid Harqvie i Björke,
åt Wisby infanteri kompani i kompanichefens bostad,
åt Wisby jägare kompani i kompanichefens bostad,
åt Endre kompani vid Endregårda i Endre,
åt Bro kompani vid Eriks i Bro,
åt Halla kompani vid Ganarfvo i Dalhem,
åt Lina kompani i Källunge sockenstuga,
åt Bäls kompani vid Gute i Bäl,
åt Lummelunds kompani vid Mos i Stenkyrka,
åt Tingstäde kompani vid Kyrkebys i Hangvar,
åt Forsa kompani vid Angelbos i Lärbro,
åt Rute kompani vid Koparlve i Rute samt
åt Fårö kompani vid Broa å Fårö.
Vederbörande arfvodestagare, hvilka ej sjelfva uttaga sin aflöning, erinras derom, att de personer, som uttaga medlen, ovilkorligen skola vara försedda med lagliga fullmakter och skola de sålunda befullmäktigade å aflöningslistan under rubriken ”qvitteras” teckna sitt eget namn enligt fullmakt.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 17 November 1874
N:r 91

Folkmötet å Burge

i Lefvide den 9 dennes, hvartill södra häradets riksdagsfullmägtig, kontraktsprosten dr Anton Lyth inbjudit sina komitenter, försiggick på utsatt dag och var talrikt besökt, särdeles af husbönder från kringliggande trakten, men älven af flera ståndspersoner, hvaribland några här å landet bosatta tyska gårds-tigare. Till och med ett par damer hedrade mötet med sin närvaro. Sjelfva mötet hölls dock ej å Burge utan i tingssalen på det bredvid Burge liggande Skogs.
Klockan 11 f. m. öppnades mötet af hr Lyth, som framstälde anledningen till den inbjudning han utfärdat och visade hvad nytta det medförde att medborgarna fingo med hvarandra utbyta tankar och åsigter i frågor, som äro af vigt för samhället, hvarefter han uppmanade mötet att utse en ordförande att leda dagens öfverläggningar och föreslog dertill konsuln L. Cramér.
Hr Cramér deremot föreslog hr Lyth till ordförande, hvaruti en hel mängd röster hördes instämma. Hr L. tackade för förtroendet, men önskade att hellre få deltaga i de blifvande diskussionerna hvilket han ansåg ej vara rätt passande för en ordförande, hvars åliggande är att leda diskussionerna, ej att inblanda sig i dem; men då flera af deltagarna i mötet förklarade att mötet skulle med tacksamhet om hr L., änskönt ordförande, ville deltaga i öfverläggningarna, antog han ordförandeskapet.
Till mötets sekreterare utsågs skolläraren A. Th. Snöbohm.
Ordföranden hade såsom öfverläggningsämnen uppställt:
Det nya Härordningsförslaget och det i sammanhang dermed stående förslaget att afskaffa grundskatterna och indelningsverket — skjutsningsskyldigheten och frågan om ny lag för utdikningar samt slutligen om husbondeföreningara inrättande.
Förstnämda fråga företogs Först och inleddes af ordföranden med en längre och värderik framställning, som redogjorde för det sammanhang härordningsförslaget och grundskatternas borttagande samt indelningsverkets afskaffande hade med hvarandra samt härordningsförslagets fördelar och olägenheter, hvarvid framhölls hurusom rikets indelning i särskilda militärdistriktet och härens fördelning i sjelfständiga arméfördelningar vore af största vigt för arméns hastiga mobilisering när behofvet påkallade densamma, men äfven påpekade förslagets svagare och mindre hållbara punkter.
Sedan ordföranden sålunda redogjort för förslagets hufvudgrunder öfverlemna de han frågan till diskussion. Denna blef både långvarig och liflig, fördes med skicklighet och åhördes med stort intresse af alla närvarande, att dömma af den spända uppmärksamhet, hvarmed den följdes och det bifallssorlen och annan talares ord framkallade. Diskussionen i ämnet räckte öfver 1 1/2 timme. Den öppnades af
kapten G. F. Duse, som ansåg, att de föreslagna 2:ne sista vapenöfningar borde borttagas, emedan de beväringsskyldige då vanligen voro gifta män och husfäder, för hvilka dessa öfningar då blefve för besvärliga.
Sedan handlanden J. Broander anmärkt att förre talaren ej riktigt uppfattat förslaget, erhöll
skolläraren J. Booberq ordet. I ett längre föredrag granskade han förslagets hufvudgrunder och gick temligen hårdt åt åtskilliga af dem. De långvariga öfningarna, som skulle blifva för tryckande och bidraga till utflyttningar för att undgå dem, de högst beta duga kontnader förslaget medförde, det kasernlif till hvilket vår ungdom skulle blifva dömd och som skulle medföra att ynglingarne återvände försämrade i sedligt hänseende samt den militardispotism vårt folk derigenom skulle blifva underkastadt, vore enligt talarens åsigt mer än tillräckliga skäl att vägra antagandet at samma förslag, som vore en imitation efter preusiska militärorganisationen, den talaren ansåg utgöra en olycka för Preusens folk. Önskade att var gotländska national-beväring måtte fortfara. Gotlands försvar blefve alltid beroende af om moderlandets flotta eller en fiendtlig beherskade Östersjön. Utan hjelp från modern Svea kunde Gotland blott försvara sig mot ett tillfälligt angrepp af en mindre styrka och för att kunna försvara ön erfordrades dessutom att den ägde en befästad punkt.
Ordföranden anmärkte, att en befästning på Gotland blifvit i turslaget upptagen. Förre talarens skildring af kasernlifvet vore temligen öfverdrifven. Gotlands läge, som så lätt blottställer det för fiendtligt angrepp gör till en nödvändighet att det, i likhet med det öfriga riket, får underkasta sig uppoffringar, men dessa uppoffringar afse ej att angripa andra utan att försvara oss sjelfva.
Länsman Ad. Dahlbeck fick nu ordet och gick temligen illa åt vissa af hr Boobergs yttranden, hvilka, efter talarens förmenande, innebure den åsigt, att krigareyrket vore mindre hederligt och att det vore ändamålslöst att vi ville försöka försvara oss. Blefve dylika åsigter vårt folks, så skulle vi komma att dela Polens olyckliga öde. Talaren fann det så mycket ledsammare att sådana åsigter hystes af en man som sjell var krigare och dertill folkskollärare således en person som borde hos de unga inplanta kärlek till fosterlandet och om hvars fosterlandskärlek talaren dittills hyst en hög tanke. Han ville ej lemna sådana åsigter oemotsagda.
Sedan talaren vederlagt hr Boobergs uttalade åsigter, framstälde han såsom sin egen, att, ifall grundskatterna komma att borttagas, jordbrukarens inkomst af sin fastighet borde upptagas och beskattas i likhet med all annan inkomst.
Ordföranden upplyste att, degest grundskatterna affyttades från jordbruket, kommer en ny beskattningsgrund att föreslås.
Hr Booberg fick åter ordet och försvarade tappert men lugnt och sansadt hvad han förut sagt och ådagalade att kasernlifvet har ett skadligt inflytande, hvarur han genom sammanträffande under sin militäriska tjenstgöring med personer, som tillbragt längre tid i kaserner, nogsamt kommit i erfarenhet. Huru Preussens militärväsen är ansedt i Preussen bevisa de talrika utflyttningar, som ske från detta land. Dahlbecks framkastade förebråelser besvarade talaren och upptog ännu en gång förslaget om den nya härordningen samt fästade sig nu i synnerhet vid de ofantliga kostnader detsamma skulle medföra, uppgående till 36 millioner kronor, icke för en gång utan hvarje år. Talaren beklagade att upplysningen ännu vore så ringa att landets must och merg skulle utsugas för att underhålla militärsväsendet som i det hela dock vore att anse för ett menniskoslagtande och som utöfvade ett skadligt inflytande på folket. De fördelar, som förespeglades oss af indelningsverkets upphäfvande torde hvilka obetydliga mot de nya kostnaderna. Våra båtsmanstorp vore nu i ordning, uppodlade och bebygda. Att underhålla dem kostade på långt när ej så mycket som den nya föreslagna hären skulle komma att kosta, hvilken skulle uppsluka våra tillgånger och skatter under det att näringarna och folkupplysningen finge stå tillbaka. Önskade att vår konventionsstadga måtte bibehållas, ty kostnaderna blefvo då vida mindre och med utsträckt öfningstid kunde vår beväring motsvara sitt ändamål.
(Från hemmansegarnes djupa leder hördes mera ön en gång ett sorl af bifall beledsaga talarens lugna och allvarliga ord).
Hr Dahlbeck visade att han haft goda skäl till hvad han yttrat om Booberg. Visade nödvändigheten af en bättre vapenöfning än den nuvarande om vi skola tänka på att försvara oss; ansåg att det ej var förfäran för vapenöfningarna och kasernlifvet, som vållade utflyttningarna från Tyskland, utan det vore förvärfsbegäret.
Nu fick en af ortens anseddare och insigtsfullare odalmän, nämndemannen Pettersson Liffride ordet.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 17 November 1874
N:r 91

Ett vigtigt möte

är af hr riksdagsmannen A. J. Lyth utlyst att hållas å Burge gästgifvaregård i Lewede den 9 dennes kl. 10 f. m. Herr Lyth inbjuder nemligen de af södra häradets invånare samt andra, hvilka intressera sig för att utbyta tankar och åsigter i åtskilliga vigtiga samhällsangelägenheter, såsom frågan om Skjutsningstungans utlyftande från jorden, om en ny dikningslag, om inrättande af husbondeföreningar samt främst frågan om en ny härordning, att då till offentlig öfverläggning sammanträda.
Det vore ur flere synpunkter högst glädjande, om ifrågavarande möte blefve talrikt besökt af intresserades af alla samhällsklasser. Utan att — hvilket heller icke vore i allo önskligt — den ärade inbjudaren behöfver taga bestämd hänsyn till de åsigter, mötets pluralitet beträffande särskildt den sistnämnda frågan kan komma att uttala, så böra dessa åsigter dock kunna blifva honom till gagn och ledning vid det stundande riksdagsarbetet, beträffande försvarsväsendet. Särskildt af den anledning, att Gotlands försvar under nuvarande förhållanden är totadt på från fastlam dets skilda grunder, men antagligen detta undantagsförhållande icke länge kan komma att fortfara, vore allmogens uttalande i frågan at icke allenast stort intresse, utan jemväl at en viss vigt. Och i alla händelser är ett den ärliga öfvertygelsens ord, uttaladt i rättan tid, alltid att föredraga framför klandersjukans prat, hvilket alltid har för vana att låta höra sig sedan handlingens män bestämt en frågas utgång.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 3 November 1874
N:r 87

Anders Alberth Sjögren.

Anders Alberth Sjögren.

Levede o. Gerum.
F. i Bjälbo, Österg. län, 1851 7/4. Prv. 76; pred. vid Prinsessan Eugenies barn- o. sjukhem i Västerhejde 77-1905; vice pastor i Levede fr. 05.

Prästerlig tjänst i Visby stift. 1895-1913.

Landstingsmannavalet

den 11 d:s inom Gotlands södra härad utföll sålunda, att för året utsagos, till Landstingsmän, (i första omröstningen) nämndemannen Olof Pettersson Burge i Lefvide med 32 röster af 37 algifna, nämndemannen Olof Reinhold Pettersson Liffride i Stånga med 23 röster och riksdagsmannen Ludvig Norrby Stenstugu i Fardhem äfven med 23 röster, alla tre omvalda, samt handlanden J. P. Jacobsson å Burgsvik med 20 röster, nyvald, äfvensom, i andra omröstningen, fanjunkaren Fredrik Palmqvist Petsarfve i Eke med 20 röster. Till suppleanter omvaldes (i första omröstningen), godsegaren Helmuth Wöhler å Klintehys i Klinte socken och gästgitvaren Carl Skönlund Kyrkeby i Etelhem socken, hvardera med 20 röster, (i andra omröstningen) hemmansegaren John Söderdahl Boles i Eskelhems socken med 26 röster samt nämndemannen Jacob Jacobsson Svarfvare i Klinte socken med 22 röster, och invaldes slutligen (i andra omröstningen) afgående landstingsmannen Oscar Pettersson Odvalls i Linde socken med 18 röster till suppleant, efter, till landstingsman valde fanjunkaren Palmqvist.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Maj 1874
N:r 39

Genom utmätningsaktion,

som förrättas å Skogs Tingställe i Levide socken Lördagen den 11 nästinstundande Juli kl. 11 på dagen, kommer att försäljas Bonden Olof N. Olson egande mtl Smiss i Eke socken, saluvärderadt till 7000 Rdr Rmt.
Utmätningssökanderne erinras att före eller sednast vid auktionstillfället förete behörig gratvationsbevis rörande egendomen äfvensom, i händelse denna befines vara med inteckningar besvärad, bevis derom att inteckningshafvarena blifvit om auktionen underrättade genom erhållen tidig del af denna kungörelse, om deras vistande är kändt, och i annat fall genom kungörelsens införande i allmänna tidningarne trenne gångar, siste gången minst fjorton dagar före auktionen.
Vid auktionen eller sednast fjorton dagar efter bår köpeskillingen dras, i sudnare falletamed från auktionsdagen, till så stor del, som den ej med inteckningshafvare medgifrande kan få innestå, vid påföljd att fastligbeten eljest på inroparens lventyr till ny försäljning uthjudes; och skall det åligga tjöpare, som vill begagna betalningsanstånd, att genast vid klubbslaget ställa säkerhet, som kan godkännas för köpeskillingen liqviderande, derest afseende skall å anbudet fästas.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 Maj 1874
N:r 36

För verkställande af besigtningar

å ston, som önskas betäckts af Hushållningssällskapets vid Furubjers och Klintebys stationerade norska hingstar, företaga Länsveterinärerne E. Schoug och Fr. Sjöstedt under innevarande månad resor till nedan uppgifna ställen, och ega de, som på de utsatta tiderna med ston flerstädes möta, utan utgift erhålla undersökning och bevis rörande dessas afvelsduglighet, hvilket bevis bör vid anmälan å hingststation företes. För detta ändamål träffas hr E. Schoug i Wisby den 13 och 18 April, vid Paise i Martebo den 14 kl. 10-12 f. m., vid Takstens i Lärbro d. 14 kl 3-5 e. m., vid Gute i Bäl den 15 kl. 10-12 f. m., vid Swiss i Ganthem den 15 kl. 3-5 e. m., vid Björkarfve i Björke d. 17 kl. 10-12 f. m., vid Alands i Sanda d. 17 kl. 3-5 e. m.
Hr Fr. Sjöstedt å Burgsvik, gästgifvaregården d. 15 kl. 10-12 f. m., vid Lingvide i Hafdhem d. 15 kl. 3-5 e. m., vid Burs i Levide d. 16 kl. 10-12 f. m., vid Sichlings i Klinte d. 16 kl. 3-5 e. m., vid gästgifvaregården i Burs d. 17 kl. 10-12 f. m., vid gästgifvaregården i Ahlskog d. 17 kl. 3-5 e. m.
Wisby den 9 April 1874.
På Förvaltningsutskottets vägnar.
RUD. HORN.
Harald Gustafson.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 11 April 1874
N:r 28

Enligt kongl. Maj:ts nådiga bref

af den 12 december nästl. år komma nedannämnda inom Gotlands Län vi stande Pensionärer af Kongl. Flottans gemenskap, hvilka vid berörde års slut eller dessförinnan uppnått en ålder af 70 år, att för samma år tilldelas en gratification af Tio Riksdaler Riksmynt hvardera, neml:

Lotsar:
Jacob Hansson Sallmunds i Hamra, Johan Stenberg i Sanda, Abraham Klintbom i Lärbro och Per Klintström i Östergarn, samt

Båtsmän:
1:a Gotlands Kompani
Hans Johansson östanväder i Stenkyrka, Jacob Christian Godvillig i Kräklingebo, Johan Andersson Fdger i Dalhem, Mathias Hansson Österby i Gothem, Hans Jansson Mesan i Othem, Olof Sandström Courage i Hejnum, Per Ehrenberg Engel i Gothem, Johan Peter Fred i Kräklingbo och Jöns Ljungberg Hjerpe i Sjonhem.
2:a Gotlands Kompani,
Per Johan Sjöpilt i När, Nils Nilsson Gäst i Eskelhem, Lars Ahlberg Heder i Levide, Johan Hansson Box i Nähr, Lars Larsson Lång i Klinte, Anders Östböm Trogen i Fardhem, Per Persson Mesan i Rone, Olof Mårtensson Mallegård i Gröttlingbo, Hans Erik Ström i Klinte, Carl Johan Styrman, Hans Persson Spets och Johan E. Gardell Bössegård i Fardhem, Jacob Persson Frisk i Wamlingbo, Olof Gårdstedt Rosenhy i Wall, Lars Jacob Tapper i Heide, Per Mathisson Krans i Ahlskog och Johan Söderström Klockare i Wamlingbo;
Och som dessa medel nu blirvit hit öfversända, kunna de af vederbörande få lyftas här å Landtränteriet emallan kl. 11-1 alla stickendagar inom nästlust. April månads utgång, hvarvid till undvikande af omgång och onödiga resor bör iakttagas, att ettdera

1:o Gratiticationstagaren sjelf inställer sig för att emottaga och qvittera medlen, eller ock
2:o Sänder ombud som är försedt med skriftlig fullmakt, lagligen bevittnad af 2:ne personer, eller slutligen och enklast
3:o Att gratificationstagaren å grafificationen, Tio riksdaler riksmynt, utfärdar qvitto, i afseende på egenhändiga underskriften at namn eller bomärke at pastor eller kronolänsman attesteradt, då medlen emot sådant qvitto utbekommes.

I alla händelser bör presibevis åtfölja att underhållstagaren lefver och sig väl skickar. Har någon aflidit under loppet år 1873, så utbetalas gratificationen icke destomindre, emot behörigt dödsbevis, till sterhhuset, så frami det styrker sin behörighet dertill, men skulle någon gratificationstagare halva aflidit före ingången af nämnda år, sii erhåller sterbhusct icke någon gratification; och anmodas Herrar Pastorer, att om någon af förstnämnde personer skulle hafva aflidit före år 1873, denim hit insända bevis inom April månads utgång.
Wisby i Landskontoret d. 11 Mars 1874.
RUD. HORN.
Johan Gardell.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Mars 1874
N:r 22

Innevarande års vapensyner

med de beväringsskyldige på Gotland komma att förrättas på följande tider under nästkommande Mars månad, nemligen med:
Hoburgs kompani: Wamlingbo socken Måndagen den 9 kl. 8 f. m.; Sundre socken s. d. kl. 11 f. m.; Hamra socken d. kl. 2 e. m.; Öja socken tisdagen den 10 kl. 9 f. m.
Grötlinge kompani: Grötlingbo socken onsdagen den 11 kl. 8 f. m.; Fide socken s. d. kl. 2 e. m.
Hafdhems kompani: Hafdhems socken s. d. kl. 8 f. m.; Näs socken s. d. kl. 3 e. m.
Hemse kompani: Rone socken tisdagen den 10 kl. 8 f. m.; Hemse socken måndagen den 9 kl. 8 f. m.; Alfva socken s. d. kl. 1/2 11 f. m.; Eke socken s. d. kl. 2. e. m.
Hablinge kompani: Ekstad socken måndagen den 9 kl. 2 e. m.; Hablingbo socken söndagen den 8 kl. 8 f. m.; Slite socken s. d. kl. 2 e. m.; Sproge socken måndagen den 9 kl. 8 f. m.
Fardhems kompani: Fardshems socken måndagen den 9 kl. 8 f. m.; Linde socken s. d. kl. 11 f. m.; Löjsta socken s. d. kl. 3 e. m.; Leivide socken tisdagen den 10 kl. 8 f. m.; Gerum socken s. d. kl. 2 e. m.
Burs kompani: Burs socken torsdagen den 12 kl. 9 f. m.; Stånga socken s. d. kl. 1 e. m.
Närs kompani: Närs socken fredagen den 13 kl. 8 f. m.; Lau socken s. d. kl. 1 e. m.
Garde kompani: Lye socken tisdagen den 10 kl. 8 f. m.; Garde socken s. d. kl. 11 f. m.; Alskog socken s. d. kl. 3 e. m.; Etelhem socken onsdagen den 11 kl. 8 f. m.
Klinte kompani: Klinte socken måndagen den 9 kl. 8 f. m.; Fröjel socken s. d. kl. 12 middagen.
Banda kompani: Mästerby socken s. d. kl. 3 e. m.; Sanda socken tisdagen den 10 kl. 8 f. m.; Westergarn socken s. d. kl. 2 e. m.
Hejde kompani: Atlingbo socken onsdagen den 11 kl, 2 e. m.; Wäte socken s. d. kl. 11 f. m.; Hejde socken s. d. kl. 7 f. m.
Sjonhems kompani: Wänge socken söndagen den 8 kl. 8 f. m.; Buttle socken s. d. kl. 2 e. m.; Guldrupe socken måndagen den 9 kl. 8 f. m.; Wiklau socken s. d. kl. 11 f. m.; Sjonhems socken s. d. kl. 3 e. m.
Torsburgs kompani: Kräklingbo socken fredagen den 6 kl. 12 middagen.; Anga socken s. d. kl. f. m.; Ala socken s. d. kl. 3 e. m.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Februari 1874
N:r 14