Frågan om Mästermyrs utdikning

väcktes till nytt lif vid senaste gillessämmankomst i Sproge skolhus. Landshöfdingen framhöll nämligen den stora betydelse myrena utdikning skulle hafva för de kringliggande sju socknarne och hoppades att man för en lägre kostnad än den af landtbruksingeniören Steinmetz beräknade skulle kunna torrlägga myren till nöjaktigt djup. På begäran af landshöfdingen yttrade sig äfven landtbruksingeniör Sylvan angående den föreslagna utdikningen. Han hade undersökt nuvarande utloppet från myren och funnit det lämpligare att framdraga den blifvande afloppskanalen i &ådalen och ej såsom ingeniör Steinme’z föreslagit att från Eske träsk draga den norr om Stenbro ned till Saoders qvarndamm. Vidare föreslog han användandet af en s. k. diskontinuerlig sektion för afloppskanalen; man skulle bärigenom kunna nedbringa den dyrbara sprängningskostnaden, då man undveke att i kalkhällen upptaga hela den föreslagna bottenbredden utan endast i hällen ginge ned med en djupare ränna och & ömse sidor om denna utvidgade sektionen i ofvanliggande jordlagret. En lämplig sektion skulle sålunda erhållas, större wuoder den tid vårflödena påginge, och mindre under den öfriga och större delen af året, då en jämförelsevis ringa vattenqvantitet framrinner. Dessutom framhöll ingeniör Sylvan möjligheten af att ett statsanslag utan återbetalningsskyldighet, måhända ända till 1/3 af utdikningskostnaden, skulle kunna erhållas dels på grund af myrens frostspridande läge, dels jå grund af att den vidsträckta myrens afdikning ej uteslutande afsåge vinnande af odlingsbar jord.
Enär de närvarande intre8senterna voro för få att beslusa något i denna vigtiga fråga, hemstälde de till herr Landshöfdingen om han skulle vilja utlysa ett allmänt sammanträde vid Burge i Levide, hvilket ock Landshöfdingen lofvade göra i slatet af Oktober detta år och skulle till detta sammanträde samtlige intressenter i företaget kallas.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *