Ännu en olyckshändelse i ångsåg

ha vi i dag att meddela. I onsdags afton inkom nämligen till härvarande lasarett 23-årige arbetaren Karl Bohmqvist från Etelhem, hvilken fått högra handen mycket illa skadad vid ångsågen i Barlingbo. Bohmqvist hade blott för ett par dagar sedan ankommit till sågen för att tjenstgöra som handtlangare, och ovan som han var, råkade han af någon anledning komma för nära en af klingorna. Halfva handen klöfs intill benen, kärl, nerver och senor genomsågades, På tummen var äfven benet skadadt så att denna måste aftagas.
De upprepade olyckorna i sågarne utgöra ett gif akt för arbetarne att vara mera försigtiga än hvad nu i allmänhet är fallet, äfvensom en maning att för inträffande olyckor sörja för sig sjelf och de sina genom olyksfallsförsäkring, som ju erbjudes mot skäligen ringa afgift.

Tåghinder

har i dag inträffat på Gotlands jernväg till följd af snöstormen, hvilken vräkt upp väldiga drifvor, så att här i staden snöplogen fltigt måst användas.
Trots det att vädret redan i går var svårt gick trafiken på jernvägen sin jämna gång, men efter det förskräckliga ovädret i natt, ansåg man sig icke kunna i morgsa utsända något tåg härifrån med hopp att det skulle komma fram. Morgontåget från Hemse utgick i vanlig tid, men beordrades stanna i Etelhem såsom den i allt lämpligaste uppehållspunkten, derest hindret skulle blifva långvarigt.
Mellan kl. 10 och 11 i förmiddags utgick härifrån det nya lokomotivet med snöplogen och lyckades tack vare denna samt en del skottande manskap tränga sig igenom de på sina ställen 7 fot höga drifvorna fram till Barlingbo. Dit hade i förväg Hemsetåget beordrats, och befann sig också der, när Visbylokomotivet anlände.
Kl. 1/2 1 inkom tåget hit till staden.
Eftermiddagståget till Hemse har utgått vanlig tid, men från Hemse går gifvetvis icke något tåg förrän i morgon bittida.

Några af Gotlands konstminnen.

Gotland — ett af Sveriges skönaste landsksp och med det härligaste läge, krivgflutet af Östersjöns böljor — blef redan tidigt säte för en jämförelsevis hög odling. Talrika jordfynd visa, att ön redan långt tillbaka var uppehållsort för djerfva vikingar, som här hopade sina i främmande – länder blodigt förvärfvade skatter. Då ön 1028 kristoades af Olof den helige, upphörde så småningom vikingalifvet; men österns varuskatter fupno fortfarande vägen dit, visserligen ej längre burna af det stolta drakskepptt, utan af Cen idoge handelsmaniens freåliga farkost. Sålunda uppstod inom kort den mäktiga hansestaden Visby, hvars högsta blomstring infaller under 12:te och 13:de århundradet. Skyddadt af stadens starka nurar reste sig här det ena gafvelprydda köpmanshuset bredvid det andra, i tätt sammanppackade rader. Mellan dem lågo talrika kyrkor och fromma stiftelser, bvilkas härliga ruiner än i dag stå som mossbelupna vittoen, icke allenast om den frikostige gifvaren, som genom att uppoffra något litet af sina timliga ägodelar trodde sig vinna evig salighet, utan äfven om den konsterfarse arbetarens förmåga att ur det hårda materialet framtvinga lefvande konstverk. Men det var icke allenast Visby, som riktades på bygnadsförctag. Hela ön kan med skäl sägas vara »öfverså!lad med arkitektoniska minnes märken». — Nittio större eller mindre kyrkor, af hvilka de flesta nutmärka sig för ovanlig smak och rikedom, visa bvad ett idogt folk med varmt intresse för konsten kan åstadkomma. Men också äger ön i sina rika kalk. och sindstenslager ett outtömligt förråd på godt och bildbart byggnadsmaterial.
Typiska för alla Gotlands kyrkor äro de i Dalhem och Rone. Dalhem, beläget på en bördig slätt ett par mil söder om Visby, är ett af de mest storartade och sevärda tempel på hela Gotland. Enligt en gammal anteckning från medeltiden har kyrkan blifvit invigd år 1209, hvilket också lyckes stämma öfverens med dess arkitektoniska hållning, om man undantager tornet, som med sin rena spetsbågstil hänvisar på, att det måtte tillkommit åtmin stone ett halft århundrade senare. Kyrkan är uppförd af väl huggen och tuktad kalksten och utmärker sig som de flesta af sina likar på ön för sina sköna och rika portaler med slipade marmorkolonner samt för sina fiot utbildade rosverk i det höga tornets ljudöppningar. Det inre är deiadt i 3 skepp, hvilkas hvalf uppbäras af 4 välbildade kolonner. I altarväggena fönster märkas några väl bibebållna glas målningar, utförda i tämligea bjärta färger, framställande bland annat scener ur Kristi pinohistoria — visserligen naivt framstålda, men dock vittnande om den prakt, med hvilken wedeltiden sökte ut: styra sina helgedomar.
Rone kyrka, belägen på sydliga delen af Gotland, är till omfånget mindre än Dalhem, men företer för öfrigt en något ??knande anordnirg. I det yttre tilldrager sig genast det smäckra, af en hög spetsig spira kiröata tornet betraktarens uppmärksamhet. Det uppst’ger till en höjd af 240 fot och synes långt ut på hafvet, der det af sjöfarande är kändt under namnet »Lange Jaku» och vitar mången vilsekommen farkost den rätta väger. Kyrkans båda ståtliga portaler hafva lidit mycket af vittring, dock kan man ännu, med ledning af det som skonats af tidep, bilda sig ett begrepp om deras forna skönhet. — Kyrkans skepp är på äkta Gotlandsvis tvådeladt och dess 4 hvalf uppbäras i midten af en särdeles elegant kolonn af omväxlande röda och grå marmorskikt. Här var den vigtigaste punkten, och här har ock rättvisligen det mesta arbetet nedlagts på dess sirliga kapitäl och basblad.
Vi se sålunda att Gotlands kyrkobyggare i allmänhet voro mycket förfarne i stenhuggeri. Ur den vackra kalkstenen mejslades också flitigt med konsterfaren hand kapitäler, hela portaler, bildfriser, fönstrens rosverk m. fl. mera framstående delar af templen. De i kyrkans inro till gudstjensten hörande föremålen kommo naturligtvis äfven, och kanske i ännu rikligare måtto, i åtojutande af denna utsirning. Tiden, menniskornas vårdslöshet, ofta rent af vandalism, har dock endast lemnat en ringa återstod af dessa konstskatter. De föremål af denna art, som förekomma i rikligaste mängd, äro dopfunotarne. antagligen derför, att dessa äfven efter reformatiocen kunde uppfylla sin ursprungliga bestämmelse och sålunda äfven af rent praktiskt intresse blefvo skonade.
Vår bild fig. 1 framställer en särdeles vacker funt från Barliogbo kyrka, som kan sägas vara en typ för de flesta dylika kyrkinventarier från denna tid. Mollan de högre relieferna, som tyckas vara utan någon särskild inbördes betyde!se, förekomma på sjelfva skålen i lägre relief

de fyra evapngelisternas symboliska märken — en för öfrigt särdeles omtyckt och vanlig ornering af dopskålen. Ifrågavarande funt är, 1 kasom de flesta på Gotland förekommande, utförd i mörk vackert färg:d sandsten. Ofta fingo dock öns vackra flerfärgade eller hvita marmorarter utgöra det materia!, ur hvilket konstvären mejslade sipa skapelser. Sålunda är den praktfulla, rikt figurprydda preststolen från Burs kyrka, fig. 2, utförd af

de bvitaste – marmorblock. — Dess figur: framställniogar torde förestäl’a. på den å teckningen synliga sidan: öfverst. Bebådelsen, och derunder Marias besök hos Elisabet, samt på den andra sidan: Kristi födelse, i en rk grupp af herdar, englar och grottans fyrbenta invånare. De båda sidoria, som vändrs åt altaret, äro deremot icke ornerade.
Äfven mindre föremål af trä eller jern såsom korstolar, korskåp, ljusstakar m. m. kommo i åtojutande af derna konstnärliga utstyrsal, Och då man ser alla dessa, ännu till våra dagar bibehållna medeltidsminnen, ken man ej annat än förvåna sig öfver den gotländska befolkningens produktivitet och ovanligt utbildade konstsinne… Brunius säger också i s’tt arbete öfver Gotlands konstskatter, att öns befolkning tyckes under flere årbundraden ha lifvats af det varmaste intresse för storartade kyrkobyggnader, hvarför han antager, att hvar och en från ungdomen öfvat sig i dithörande arbeter.
Om detta ock är för mycket sagdt, qvarstår likväl det faktam, att Gotlands konst bär allt igerom en folklig prägel. Det var ej den måvgsidigt utbildade konstnären, som i dessa alster sökte förhärliga sig sjelf och sin konst, utan den enkle handtverkaren, som, manad af sin fromma ifver, på detta sätt ville uttrycka sina känslor.
E. H.

Gotlands Jernväg.

Från och med den 15 instundande December ändras tidtabellen; detta gäller dock endast tåg nr 2 (morgontåget från Hemse), hvilket afgår på följande tider:
Från Hemse kl. 6,59 f.m.,
Från Stånga kl. 7,13 f.m.,
Från Etelhem kl. 7,29 f.m.,
Från Buttle kl. 7,47 f.m.,
Från Bjerges kl. 7,59 f.m.,
Från Roma kl. 8,18 f.m.,
Från Barlingbo kl. 8,36 f.m.,
och ank. till Visby kl. 9,5 f.m.
Öfriga tågtider förblifva oförändrade. Nya tidtabellen utdelas gratis å jernvägens stationer
från och med den 8 December.
Visby den 29 Nov. 1890.
TRAFIK-CHEFEN.

Nittio år

fylde i går prosten C. Bergvall i Barlingbo. Han fick under dagens lopp mottaga en stor mängd lyckönskningar, såväl personliga som telegrafiska, och på aftonen uppvaktades han af biskopen och biskopinnan von Schéele. Den gamle är ännu vid full vigör och deltog med lust och glädje ända till efter midnatt i det samqväm, som i kretsen at åldringens familj anordnats dagen till ära.

Landsbygden.

Rone, 16 Nov.
Tillbud till olycka. Då en ung husbonde förliden onsdag var på resa i en grannsocken hände sig att som han satte sig på vagnen för att resa derifrån hästarne kommit i sken inne på gården. De blefvo dock hindrade i grinden att komma vidare, men vagnen vreds omkull och ynglingen slapp med en lindrig kroppsskada, ehuru tömmarna snott sig om ynglingens fötter. Ynglingen skulle dagen derpå stå brudgam. Så på bröllopsdagen då hela brudtåget reste från kyrkan der vigsaelakten försiggått, hände det att den ene brudmarskalken föll af hästev, mindre van som han var vid att rida. Emellertid händeingen vidare olycka.

Strömmingsfisket i går var här ganska lofvande, 20 till 30 valar på man; somliga båtar, som vågade gifva litet sank, hade ända till 70 valar.
En fiskare hade under natten kommit öfver ett större bränvinsfat långt ute till sjös.
De gjorde alla möjliga försök att berga detsamma, men deras farkost var för liten så att.
de måste öfvergifva det. Mycket bräder och plank hade synts flyta på hafvet.

Roma, 16 Nov.
Den störste skytten på Gotland är bosatt i Roma sedan några år tillbaka. Genom arrende af jagtmarker i flere socknar har hr Rettig skaffat sig en omfattande jagträtt som han flitigt begagnar med stor framgång. Så hade han t. ex. i år utgången af tiden för rapphönsjagten fält icke mindre än 486 exemplar af detta villebråd.

Barlingbo, 16 Nov.
Mejeriet här går raskt framåt och utvecklar sig. För att göra sig oberoende af möjliga hinder i kommunikationerna under vintern har mejeribolaget skaffat sig en pasteuriseringsapparat, hvarigenom möjliggöres en sådan beredning af smöret, att det står sig flere månader utan att ändra smak.

Väghinder.

Enligt anmälan komma å nedannämda dagar i nästkommande November månad följande vägar på grund af brolagning att blifva ofarbara, nämligen:
Måndagen 10 vägen från Endre kyrka till Barlingbo jernvägsstation, då i stället kan begagnas vägen från samma station förbi Röstäde i Ekeby till Endre kyrka;
tisdagen 11 vägen emellan Barlingba station och Röstäde i Ekeby, då vägen i stället kan tagas från nämda station förbi Endregårda till Endre kyrka;
samma dag vägen från Ekeby kyrka till Röstäde, då i stället kan begagnas landsvägen till 8. k. Lindarfve qvior och vidare dessa till Ekeby kyrka;
onsdagen och torsdagen 12 och 13 vägen genom Mertebo socken till Mos i Stenkyrka, då i stället kan begagnas landsvägen till e, k. Valebro i Stenkyrka och vidare vägen förbi denna sockens kyrka till landsvägen genom Tingstäde;
fredagen 14 vägen från Myrvälder i Tingstäde till Hammars i Lokrumme socken, då vägen kan tagas antingen från Tingstäde kyrka förbi Hejnums kyrka till Krampebro eller vägen från Tingstäde kyrka förbi Mos i Stenkyrka genom Martebo:
lördagen 15 vägen från Lokrumme kyrka till Ekes i bro, då i stället kan tagas vägen från nämda kyrka till landsvägen vid Hammars,
vägen emellan Gothem och Vallstena sockvar, s. k. Nybroqvior, 10 och 11 inst. Nov., då i stället kan begagnas vägen genom Hörsne;
och vägen från Hallvede törbi Dalhems kyrka och Dane till Näsungsbroar i Dalhem socken 14 och 15 Nov., då i stället kan tagas vägen genom Roma och Halla eller genom Källunge och Hörsne socknar.
Till följd at broomläggning aflyses vägen mellan Botvatte gård och Edmarks ångsåg i Ala socken från begagnande 12 och 13 Nov.
Enligt anmälan komma 2 broar å allmänna vägen emellan Ytings och Närs hemman i Othem socken att omläggas torsdagen 6 instundande November, då i stället för sagde väg kan användas vägen förbi Långome och Kumla gårdar.

Melinska skolan.

K. M:t har bifallit den af Barlingbo och Ekeby församlingar gjorda ansökningen att den för församlingen genom donation upprättade s. k. Melinska söndagskolan måtte få ändras till slöjdskola.

Gotlands hypoteksförenings

uppbörd af årsinbetalningar för innevarande år bar af styrelsen blifvit atsatt att försiggå i dess kontor å nedannämda dagar i November månad från kl. 10 f. m. till kl. 3 e. m. nväml:
Lördagen den 1 med delägare i Stenkumla, Träkumla, Vesterhejde, Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Vall, Hogrän, Roma, Björke, Hejde och Väte socknar.
Måndagen den 3 med dito i Atlingbo, Sjonhem, Viklau, Vänge, Buttle, Guldrupe, Halla, Ganthem, Dalhem, Hörsne, Bara, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Källunge och Vallstena socknar.
Tisdagen den 4 med dito i Visby, Follingbo, Akebäck, Barlingbo, Ekeby, Fole, Lokrume, Bro, Veskinde, Lummelunda, Martebo, Stenkyrka, Tingstäde, Hejnum och Bäl socknar.
Onsdagen den 5 med dito i Hangvar, Hall, Fårö, Bunge, Rute, Fleringe, Lärbro, Hellvi, Othem, Boge, Kräklingbo, Ala, Anga, Ardre, Gammalgarn och Östergarns socknar.
Torsdagen den 6 med dito i Alskog, Lye, Garda, Etelhem, Lau, När, Burs, Stånga, Klinte, Fröjel, Ejsta, Sproge, Levide och Gerum socknvar.
Fredagen den 7 med dito i Fardhem, Linde, Löjsta, Rone, Eke, Hemse, Alfva, Hafdhem, Näs, Hablingbo, Silte, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Afgifterna kunna sändas med posten, då qvitto, om postporto medföljer, efter uppbördens slut och då tid dertill gitves, blir utsändt.
För lån, som af delägare bekommits före år 1871, behöfver ej erläggas förvaltningsbidrag.
För tidg vinnande under uppbörden uppmanas vederbörande betalningsskyldige att uppgifva nummer å sina lån och må hvar och en passa på den dag han är inkallad.
De personer, som blifvit ägare af i Föreningen belånade hemman, men icke skriftligen öfvertagit sina lån, anmanag att pu fallgöra detta, hvartill fordras att ägarena sjelfva skola infinna sig, försedde med vederbörliga åtkomst handlingar.
Visby i Gotlands Hypsateksförenings kontor den 15 Oktober 1890.
Å styrelsens vägnar:
C. W. GARDELL.
J. E. Ihre.

Nya telefonledningar

äro anlagda till dr G. Ramberg, nr 52, och stadskassör Chr. Eklund, nr 166.
I morgon öppnas ledning till Roma prestgård öfver Barlingbo central.