Södra häradsrätten.
Första höstsammanträdet å Skogs 5-6 Sept. (Ordf. häradsh. T. af Ekenstam.) Värjemålsed gick fiskaren Nils Nährström från När i ett mål, hvari N. varit tilltalad för olaga idfiske i Närsån.
Brast åt eden. J. Andersson från Tenglings i Etelhem, som varit stämd om kraf af Fole Mek. Verkstad, brast åt den honom ådömda eden. Utslag vid nästa sammanträde.
Det tvistiga krafmålet emellan Olof Bolin m. fl. i Eskelhem såsom förmyndare för hemmansägaren O. Högberg i Eskelhem, å ena sidan, och Johan Qvarnberg vid Qvarna, å den andra, förekom ånyo.
En af svar. vid femte sammanträdet inlämnad ganska vidlyftig skrift bestreds helt och hållet af kär. Den förbindelse å 700 kr., hvarpå kär. stöder sitt kraf, ville svar. se i original, emedan å densamma skulle i öfre kanten vara afförda 600 kr.; denna afskrifning menade svar. skulle numera vara afrifven eller bortklippt. Förbindelsen företeddes och syntes det som om svar:s påstående icke saknade skäl för sig. Dessutom påstod svar. att Högberg ej ensam hade rätt att utkräfva något å densamma, emedan det vore sterbhusdelägarne efter Högbergs aflidna hustru som egentligen den rätten borde tillkomma; och om af svar. något skulle utdömas, borde han, som äfven vore sterbhusdelägare, hafva kvittning för sin lott i boet.
Kär. bestred svar:s invändning, ty de hade af Högberg mottagit förbindelsen i dess nuvarande skick, under uppgift att förbindelsen vore hans, samt att den vore riktig. Målet förekommer ånyo på första dagen af tredje sammanträdet.
Tvist om tjänstehjonslön. Drängen Oskar Lundberg från Grens i Mästerby hade uttagit stämning å Charlotta Jacobsson vid Nystugu i Hogrän om utbekommande af tjänstehjonslön, emedan han för 150 kr. varit stadd hos svar. men ej bekommit mer än 17 kronor.
Svar. bestred att betala kär. mera, emedan kär. 24 siste April olofligen afvikit ur tjänsten.
Detta återigen bestreds af kär., som ordentligt sagt upp sin tjänst, emedan matmodren bara sprang i socknarna och det där igenom blefve dålig matordning i huset. Kär. visste dock ej, om han skulle tjäna en dag, ett år eller flera år för den öfverénskomna lönen. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.
Redovisning af förmyndaremedel fordrar Kristina Grönström från Roes i Rone af Johan Johansson vid Mannegårda i Lye. En af svaranden lämnad redovisning, som slutade på 1,027 kr. 21 öre, ansågs parterna emellan riktig, men svar. företedde ett kvitto å 1,000 kr. som skulle betalts dels genom 600 kr. kontant, dels genom åtskilliga utbetalningar å 430 kr. 27 öre, som svar. gjort för kär:s räkning. Räkningen, som var så otydlig att svar. ej själf kunde reda den, bestreds af kär, likaså det företedda kvittot. Kär. hade å redovisningen blott bekommit 680 kr. Skilnaden jämte ränta från myndighetsdagen fordrades nu.
Kär. öfverlämnade målet, men svar. ville ha uppskof. Yttrande häröfver vid nästa sammanträde.
Tvist om jord. Karl Eklund vid Gullgårda i Rone fordrar ersättning af Karl Nilsson vid Bomungs i När för en jordlägenhet, som han från svar:s hemman innehaft på 50 år, men som han mist vid laga skiftet och ej sedan fått något vederlag tör. Svar. bestred käromålet, ty dels hade han ej hört något om, att Eklund haft någon sådan afsöndring, fast han visste, att Eklund brukat ett jordstycke på hemmanet, men grunderna härför hade kär. ej reda på; dels hade svar. vid ett skiftessammanträde i När erbjudit kär. att få lägenheten af landtmätaren utlagd på annat ställe, hvarvid kär. sagt sig ej vilja hafva lägenhetea utlagd. Härom fick svar. tvenne vittnen hörda.
Svar. tillfrågades, om han hade någon invändning mot kär:s begäran att uppskjuta målet till tredje sammanträdet.
Svar, — Bläjr de i Mars?
Ordf. — Nej, åtta veckor i dag.
Svar. — Jaså i Fibrnari.
Ordf. — Ni måste ha en underlig almanacka.
Svar. — Ja! Ja finner mi nåjdar mä rättens undargang.
Också ott sätt att hjälpa ordningsmakten. Fjärdingsmannen Cedergren i Ejsta, som fått i uppdrag att granska kanälarbetarnes i Ejsta frejdebetyg, hade hos kronolänsmannen anmält, att arbetaren Peter Larsson vid Mellings i Ejsta vid en sådan förrättniog dels hindrat arbetarne från att visa betyg, dels okvädat fjärdingsmannen. Af åkl. instämd till tinget hörför erkände Larsson hvad som lagts Honom till last; han hade dock ej haft någon ond afsikt härmed. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.
Liknande förseelse erkände äfven arbetaren Oscar Lindvall i Ejsta att han gjort sig skyldig till. Utslag samtidigt med föregående.
Bråkig på en torgdag i Hemse skulle kakelungsmakaren E. Bring från Visby varit, så att han misshandlat en person från Atlingbo vid namn Ramberg. Härför af åkl. instämd bestred Bring åtalet. Målet förekommer ånyo vid nästa sammanträde. (Forts.)
Norra häradsrätten.
— Höstingets första sammanträde 5 och 6 September —.
För oloflig skogsafverkan hade handl. L. Bachér instämt arrendatorn å en honom tillhörig i Martebo belägen hemmansdel.
Svar., arrendator H. Larsson, vidgick att han å den af honom arrenderade egendomens skog fällt 30 ekar samt låtit afverka ekbark för ett sammanlagdt värde af 240 kr. Detta, såväl som den ved han huggit å gårdens skog, hade han användt uteslutande för gårdens behof, något som ban ansåg sig hafva rätt till i enlighet med upprättadt arrendekontrakt. Vidare hade han huggit och försålt 8,000 st. bandstakar för ett pris af 12 kr. pr tusen.
Kär., som vidhöll att oloflig och mot kontraktet stridande afverkan ägt rum, begärde och erhöll uppskof för vidare bevisning till 3:dje sammanträdet.
Det Smålanderska brunnsgräfningsmålet blef vid detta rättegångstillfälle ändtligen af båda parterna öfverlämnadt till rättens pröfning.
Käranden, brunnsgräfvare Smålander, hade mot svarandenas bestridande erhållit uppskot för förebringande af bevisning genom vittnen, som han sade sig hafva. Och vittnen hade han — 11 stycken/hade blifvit kallade att inställa sig, men endast 5 hade hörsammat kallelsen. Af dessa fans det ej ett enda som hade några faktiska upplysningar att gifva och flera af dem visste intet i saken.
Smålander? inlämnade till rätten en skrifvelse, däri han på sidan om själfva saken i smädliga ordalag utfor mot svarandenas ombud, sakförare A. C. Stenmark, hvilken titulerades »en blodigel, som endast lurar af folk pengar och som flera gånger varit dömd för bedrägeri». Nu ville Smålander, att rätten skulle gifva Stenmark »orlofssedel på, huruvida han verkligen vore värdig att föra andras talan».
Sedan alla vittnena afhörts öfverlämnades målet af kär. med vidhållande af sitt ansvarspåstående mot svar. för falska vittnesmål och för mutande därtill.
Svar. ombudet öfverlämnade å sina hufvudmäns vägnar målet med yrkan om ansvar å kär. för obefogad rättegång och falsk beskyllning af svårare art. Vidare yrkades skärpt straff å kär. för det denne utan atthafva förmått anskaffa bindande bevis ånyo vållat svarandena stora utgifter för förnyad inställelse samt därför, att han gjort sig skyldig till smädligt skrifsättmot Stenmark såsom rättegångsombud.
Utslag faller 3 Oktober.
För våld och hemfridsbrott var hr G. A. Höglund, Malms i Helvi, instämd af rättaren å samma gård, N. A. Mattsson.
Höglund skulle utan anledning ha inträngt i kär:s bostad, öfverfallit och omkullslagit denne så att blodvite uppstått samt vidare uttalat hotelser till lifvet mot Mattsson. Anledningen skulle ha varit, att rättaren utan Höglunds löfte kört till staden med ett par hästar. Angifvelsen innehöll vidare ansvarspåstående mot H. för att han skulle ha beskylt M. för att ha stulit 700 kr. och dessutom en del arbetsfolket å gården tillhöriga penningar.
Svar. hade ej själf kommit tillstädes — hans vistelseort var f. n. obekant — och hans ombud hade sig intet bekant i saken, men bestred käromålet samt öfverlämnade det i likhet med kär, till rättens pröfning, och faller utslag 3 Okt.
En kontrastöt hade svar. i ofvan refererade mål, G. A. Höglund, riktat mot kär. i detsamma, N. A. Mattsson. Han hade nämligen i sin ordning utverkat stämning å Mattsson för oloflig utskeppning af kalk från Malms kalkbruk.
Äfven i detta mål hade Höglund lämnat sitt ombud i djupaste okunnighet om sakens rätta innebörd och förhållande, hvadan detta ej hade något att andraga utöfver hvad i det korta stämningspåståendet fans att läsa.
Svar. anförde för sin del, att kär. en gång lofvat att ej göra sak af denna kalkaffär samt vidare att kär., hvilken en gång förut uttagit stämning i saken, då återtagit denna stämning. Detta styrktes af ett af svar. inkalladt vittne. Svar. anhöll därför, att målet måtte afskrifvas, helst som kär ej gittat lämna nödig utredning i saken. Detta yrkande bestreds ar kärandens ombud, som för att sätta sig in i målet begärde och erhöll uppskof till 4:e sammanträdet.
Ett hugg i lutften hade synbarligen arrendator P. J. Pettersson, Hesselby, gjort, då han å v. auditör R. Wiman utverkat stämning för liden skada genom kvårstad och för ärekränkning. Saken var den, att kär. varit stämd för skuld och att svar. varit ombud för kär. i detta mål. Därvid hade yrkats kvarstod å Petterssons egendom, enär man fruktade att han eljest skulle afhända sig den till förfång för sina fordringsägare. Kvarstad hade äfven beviljats och i laga ordning verkstä lts.. – Nu ansåg kär. att han af Wiman genom dennes å hufvudmans vägnar framstälda yrkande ärekränkts och åsamkats ekonomisk förlust, för hvilket han fordrade ersättning och upprättelse.
Svar. bestred målets befogenhet, och faller utslag 3 Oktober.
För olaga utskänkning af bränvin var handl. O. Högqvist, Fårö, instämd. Svar. bestred, att han idkat dylik handel. Däremot hade han åt personer, som till houom för ändamålet i förväg lämnat kärl och penningar, vid resor till Visby hemköpt konjak och bränvin. Inne i sin butik hade han vid-några tillfällen bjudit personer, som gjort honom tjänster, på bränvin. Detta hade skett af oförstånd och obekantskap med lagen.
Två vittnen styrkte riktigheten af dessa svarandens uppgifter.
Allm,. åkl. öfverlämnade målet med yrkande om ansvar å svar. för tillhandahållande och bjudande af spritvaror. Utslag 3 Oktober.
Han svor sig fri. Drängen Adolf Larsson, Alsarfve, åtalad för våld mot drängen Teodor Jakobsson, friade sig med ed från ansvar för detta, hvilket skulle hafva ägt rum 6 November 1897. Utslag 8 Okt.
Nekar fortfarande. Arb. F. Ekström från prästgården å Fårö, förut – ransakad för olofligt fällande af skog å prästgårdens ägor, hördes ånyo men nekade fortfarande. Ännu ett vittne intygade, att han å svar:s gård sett ett nyhugget träd, hvilket, att döma af i snön synliga spår. forslats från prästgårdshagen till Ekströms bostad. Förnyadt uppskof medgafs till 3:dje sammanträdet.
Två store i en siäck, Hemmansögarena Nils Jakobsson och J. O. Jakobsson, båda framstående sockenmän i Hejdeby, ha råkat i lufven på hvarandra. Båda äro vana rättegångskarlar, och nu ha de stämt möte vid rätten för att mäta sina krafter.
Nils Jakobsson har stämt J. O. Jakobsson för det denne olofligen från hans ägor bartfört en del jord samt därvid för honom förstört en del fyra år gamla gran- och furuplantor. För detta yrkade kär. ansvar samt skadestånd med 800 kr.
Svar. berättade, att hans drängar för omkr två år sedan utan hans vetskap från kär:s mark bortfört 7 lass sandmylla men förnekade att några plantor förstörts. Han hade vidare anmodat ett par ojäfviga personer att värdera den bortförda jorden. Dessa, som nu hördes som vittnen, uppskattade jordens värde till 50 öre lasset. De togo vidare på sin ed, att några skogsplautor ej funnits på platsen.
Svar. framhöll vidare — med vitsord af vittnena — att han bjudit kär. dubbla, ja tredubbla värdet i ersättning för den bortförda jorden. Men kär. hade ej velat höra på det örat.
— Nej, plantorna voro inte betalda med så litet — genmälde kär.
— Men där fans inga plantor.
— Jo; det skall jag bevisa. Jag anhåller om uppskof till tredje sammantädet.
— Men hvad skall du bråka för? — sporde svar., som ville göra upp sakbn i godo.
— Det skall jag svara på vid tredje sammanträdet. God afton.
Kär. fick sitt uppskof och var därmed nöjd.
Trätovattnet i Barlingbo. Landtbrukaren J. O. Enström, Enges i Barlingbo, hade angifvit slaktarehustrun Botta Ahlqvist och hennes son John för våld och hemfridsbrott.
Sammanhanget var, att E. förbjudit Ahlqvists att hämta vatten ur en å hans ägor belägen brunn. Men svar. hade ej respekterat förbudet utan en vacker dag infunnit sig för att hämta vatten. Då hade kär:s hustru velat förhindra detta — med en stör, påstod svar. Men svar. gaf sig ej, utan nappade till sig bruvonoskroken och dängde öfver kär:s hustru med densamma. Kär. kom då till för att vara sin hustru till »ena hjälp». I samma ärende infann sig Lotten Ahlqvists son, John, och nu började de båda männen att drabba ihop rätt svårliga, så att Enström t. o. m.
fick blodvite. Ja, John Ahlkvist hade visst t. o. m. sagt några hemska ord om att han skulle skjuta Enström, om hans mor ej finge ta vatten.
John Ahlqvist, som svarade å egna och moderns vägnar, påstod, att det vore Enströms som hade hedern af att hafva börjat anfallet samt förnekade, att han slagits så svårt som det stod i stämningen.
För vidare utredning lämnades uppskof till 3:dje sammanträdet.
En virrig hjärna. En hemmansägare Dalin från Viklau, hvilken såsom ej fullt normal satts under förmyndare, hade stämt länsman Boberg i Kräklingbo, för det Dalin ej genom honom kaffats husrum, samt för det han behållit en del stämningar, som Dalin skrifvit m. m. Stämningspåståendene voro så virriga, att svar. ej kunde ingå i svaromål. Bl. a. yrkades att länsman B. skulle »förklarag tjänstledig tills han lärt sig sköta sin plats».
Rätten skall yttra sig om det virriga målet 3 Oktober.
Vilsekomna kor på tinget. Landtbr. T. Hansson, Norrlanda, var af en granne instämd med yrkande om 5 kr. ersättning, för det fyra H. tillhöriga kor gått in på kär.
mark, Svar. vidgick att så var förhållandet samt förklarade sig villig betala.
Domaren ville att parterna skulle förlikas i detta struntmål, men kär. ville ej vara med därpå utan yrkade »fullt för sin dag» — något som han väl ej fått vid en förlikning.
Utslag i det om stor småaktighet vittnande målet faller 3 Okt.
Edgång å öfver en efter sin aflidna hustru upprättad bouppteckning gicks af landtbrukaren Mikael Kallander, Simunds å Fårö, på yrkande af arfsrättsinnehafvare i boet.
Lösa tungor. Arb. J. Dalin, Bäcks i Hangvar, var af landtbr. C. Ahlberg från samma socken instämd med yrkande om ansvar för det han okvädat kär. samt beskylt denna för otillåtet umgänge med svar:s hustru. För detta yrkade kär. 100 i skadestånd.
Svar. medgaf, att han i vredesmod öfver att kär. uppträdt otillständigt mot hans hustru, sagt några mindre välbetänkta ord. Anhöll dock om uppskof för att ingå i närmare svaromål. Upnpskof medgats till 3:de sammanträdet.
Nattliga uppträden. Vid fera tillfällen nattetid hade några vid järnvägsarbete i Roma anstälde arbetare uppträdt störande vid Roma kungsgård, där de velat tränga sig in i de kvinliga arbetarnes rum. Då detta förvägrats dem, hade de en natt dels aflyftat ett fönster till rammet samt nedbrutit ett afträdeshus på gården.
För förseelserna voro arb. A. Härngren, Johan Gustafsson och Algot Johansson instämda. Endast Johansson hade infunnit sig; de andra vistas t. n. å okänd plats. Johansgon förnekade all delaktighet i saken, och intet af de tre vittnen, som hördes, hade sett J. deltaga i bråket. För närmare utredning uppsköts målet till 4:e sammanträdet.
Misshandel och hemfridsbrott. För misshandel utan anledning af hemmansägaren Bendelin var arb. C. O. Larsson från Östergarn instämd. Svar. påstod att B. först kastat sten efter honom, hyarpå svar. slagit B. med en stör och äfven med obeväpnad hand.
För närmare utredning uppsköts målet till till 3:dje sammanträdet.
— Arb. Emil Larsson, Stentugårds i Viklau, hade i vrede öfver att han ej utfått en del penningar för ett dikesarbete, öfverfallit hemmansägaren Axel Reuser och ruskat och sparkat denne samt inne i dennes bostad sparkat upp etf par dörrar. Svar., som vid tillfället var berusad, sökte förringas aken. För bevisnings förebringande uppsköts målet till tredje sam manträdet.
Målet skall handläggas på länsfängelset. För våld och hemfridsbrott i Alfva ransakades 24 Aug. å länsfängelset arb. P. A. Olsson. Härvid utröntes att O. haft en medbrottsling, arb. Fr. Pettersson, hvilken nu instämts till rätten. Målets handläggning uppsköts emellertid till 13 dennes, då Pettersson skall inställa sig å länsfängelset för att där höras jämte sin kamrat.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 September 1898
N:r 137