Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kömmunernas inom Gotlands län inkomster under 1890 — de senaste uppgifter som i detta fall föreligga — uppgick till 499,299 kr., af hvilka 312,685 kr. belöpte sig på landskommunerna och 186,614 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af inkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyror, arrenden, räntor och dylikt endast 5.0 procent af alla inkomsterna för landskommunerna i länet, men 35.2 procent för Visby. Kommunalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 69.1 procent för de förstnämda, men med blott 50.3 procent för Visby. Statsbidragen uppgå till 17.0 procent för landskommunerna, men stanna vid 3.0 procent för Visby, hvaremot utskänknisgs- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3.0 procent, men stiger för stadskommunen till 11.8 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom länet till 491,340 kr., af hvilka 314,141 kr. föllo på landskommunerna och 177,199 kr. på Visby. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 7,959 kr. På Visby var öfverskottet 9,415 kr. medan deremot landskommunerna visade en brist af 1,456 kr.
Af de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgifter än inkomster Rone och Hangvar främst med en brist för hvardera af omkring 8,000 kr. samt Vestkinde, Tingstäde och Hall med hvardera omkriog 1,000 kr. Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 100,138 kr. eller 32.1 procent, till folkskolan 145,984 kr. eller 46.5 procent, till fattigvården 42,007 kr. eller 13.4 procent, till sundhetsvård 7,969 kr. eller 2.5 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,358 kr. eller 1.2 procent För Visby uppgick utgifterna för kyrkliga ändamål till 12,985 kr. eller 7.3 procent, till folkskolan 19,379 kr. eller 10.9 procent, (till fattigvården 25,560 kr. eller 14.4 procent), till sundhetsvård 5,481 kr. eller 3.0 procent samt till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 46,797 kr. eller 26.4 procent.
Med hänsyn till den kommunala myndighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkstälts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 257,666 kr. och de å kommunalstämma 56,475 kr., hvaremot inom Visby endast 21,520 kr. beslutits å kyrkostämma, men 155,679 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde den ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande rum mellan landsbygd och staden. På landsbygden utgjorde nämligen, som beslutits af kyrkostämmorna, icke mindre än 78.9 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för Visby var endast 12.1 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämma beslutade utgifterna i hela utgiftsennman med endast 21.1 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 87.9 procent.
Vid 1890 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,827,979 kr., derat 950,076 kr. tillhörde landskommunerna och 877,903 kr.
Visby. Med hänsya till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar & landsbygden med 615,617 kr. på fastigheter och inventarier och 334,459 kr. uti fordringar och kontanta medel. I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 396,749 kr. och fordringar och kon: tånta medel till 581,154 kr. Tillgångarna i fastigheter utgjorde å landsbygden 456,243 kr. i folkskolehus 59,752 kr. i fattigvårdsanstalter, 7,532 kr., i sockenstugor, och 33,435 kr. i andra fastigheter eller inalles 556,962 kr.
I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endast stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myndigheterna Dessa uppgingo för länets landsbygd till 1,738,279 kr. i kyrkor, 701,199 kr. i ecklesiastika boställen m. m. samt 63,619 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 851,812 kr., deraf för landsbygden 115,848 kr. och för Visby 735,964 kr.
Skulden för landskommunerna var vid årets början 107,189 kr., hvadan skulden under året ökats med 8,659 kr. eller 8.1 proc. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån utgjorde 9,874 kr. med hvilken summa de förra öfverstego de senares belopp. Af enskilda landskommuner hade Hemse den största skulden eller 16,752 kr., dernäst Vänge med 14,320 kr., Hejdeby med 7,603 kr., Othem med 6,653 kr. samt Hangvar med 6,517 kr. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Veskinde, Bro, Källunge, Vallstena, Martebo, Lummelunda, Boge, Fleringe, Bunge, Norrlanda, Ganthem; Halla, Viklau, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Mästerby, Hejde, Hamra, Sundre, Hafdhem, Näs, Eke, Silte, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skuldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillningen. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelen i kommunernas skuldbelopp kr. 2:62 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 103:65 alltså en ganska betydlig skilnad mellan lande- och stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgåogarne fördela sig högst olika, nämligen med kr. 21:48 pr invånare å landsbygden och kr. 123:64 i Visby, kommer behållningen att stanna vid kr. 18:86 för landsbygden, men uppgå till kr. 19:99 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarna utgjorde skulderna samtidigt 12.2 procent för länets landskommuner och 83.0 procent för Visby. Fördelas landskommuneroas skalder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 43 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bovillningen utfaller med kr. 51:1.
Kommunernas behållning, eller det belopp, som återstår, sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet tilll 876,167 kr. deraf 834,228 kr. för landskommunerna och 141,939 kr. för Visby.

Till den slöjdlärarekurs,

som vid hushållningssällskapets slöjdskola i sommar är anordnad, ha anmält sig följande skollärare: Höggren från Ganthem, Weinberg från Gerum, Helling. från Hemse, Nylén från Visby, Stengård från Rone, Bäckström, från Tingstäde, Verner från Ejsta och Hall från Fleringe.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juli 1892
N:r 100

Till konsistorieombud

vid laga af- och tillträdessyn å förra komministerbostället Hessle i Fleringe har utsetts kyrkoherde Gradelius i Othem.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 18 Juni 1892
N:r 92

Biskopsvisitation

hölls i lördags och i går i Rute, Fleringe och Bunge församlingars pastorat, dervid lektor Lemke biträdde såsom vikarierande kontraktsprost.
På lördagen inspekterades skolorna och besågos kyrkorna. Dervid voro i Bunge folk- och småskolor alla barnen närvarande och uttryckte biskopen sin tillfredsställelse öfver det sätt hvarpå undervisningen i skolorna bedrifvits. Skolgången hade varit god. Småskola hade funnits sedan 1 Sept. 1889. Såsom önskningsmål framhöllos af biskopen slöjdskola och fortsättningsskola. Särskildt vore en skola för qvinlig slöjd beaktansvärd. Pastor upplyste att meningen vore att få till stånd en sådan; bristen berodde mest på pastors sjukdom, Dock skulle allt göras för behofvets afbjelpande. Undervisning i trädgårdsskötsel hade meddelats. Erforderlig undervisningamateriel, särskildt fysik, skulle efter hand anskaffas, Sockenbibliotek funnes.
Buoge kyrka befans öfverbufvud taget i godt stånd. Dock borde vestra väggen repareras. Vidare borde undersökas om ej det vanprydande murstödet kunde borttagas. Med nöje såg biskopen att kyrkogården var planterad, något som pastor förklarade hufvudsakligen vara skollärarens förtjenst. Kyrkogården hade blifvit torrlagd och lemnade tills vidare utrymme. På at kyrkorkået framstäld fråga huruvida icke gudstjenst skulle kunna hållag i församlingen 2 söndagar af 3 på hvarandra följande hela året om, uppdrog biskopen åt konsistorienotarien att i domkapitlets arkiv taga reda på hvad som härvidlag vore församlingens och hvad som vore pastors rätt. Likaså uttalades önskvärdheten af anställandet af ständig pastoratsadjunkt, på det alla 3 församlingarne kunde erhålla sönadaglig gudstjenst. Kyrkorådet ville göra hemställan till Bunge församling om årligt bidrag af 1/3 af den Kontanta lönen för sådant ämbetsbiträde åt pastor, som, derest församlingarne beslöte adjunkts anställande, ville bekosta honom vivre.
Vid inspektionen af Fleringe folk- och småskolor, dervid alla barnen voro närvarande, påpekade biskopen det skadliga i den anordningen att båda skolorna läste gemensamt på fredagarne, men ej alls på lördagarne och ville skolrådet göra hemställan om hvarannandagsläsningens fortgående hela veckan. Undervisningen befans ha i kristendom bedrifvits med rätt god framgång, hvaremot kunskapsmåttet i svenska och historia vore otillfredsställande äfven med tagen hänsyn till den svårighet för läraren att åstadkomma ett lyckligare resultat, som låge i bristen på särskild småskola, en brist som svårligen läte sig afhjelpa. Undervisning i trädgårdsskötsel meddelades och sockenbibliotek funnes.
Församlingens kyrka var i tämligen godt stånd. Åtskilligt behöfde nog repareras, men med känsyn till församlingarnas stora uppoffringar för tornbygnad m. m. finge härmed bero tills vidare. Kyrkorådet instämde med Bunge församling i uttalandet om gudstjensternas ordnande, men ville ej bidraga till aflönandet af pastoratsadjunkt. Plantering af träd kring kyrkogården var påbörjad. I kyrkan hade en ljuskrona jämte åtskilliga andra saker, egnade att höja gudstjensten, anskaffats genom frivilliga bidrag, hvilket vittnade om kyrkligt intresse.
Alla barn — utom 2, som voro borta med giltigt förfall, — voro närvarande vid inspektionen af Rute församlings folkoch småskolor. Folkskolan var medelmåttig beträffande undervisningen; i småskolan var undervisningen förtjenstfullt skött. Biskopen uttalade sin ledsnad öfver den oordentliga skolgången, i hvilket hänseende Route församling intoge lägsta rummet, Pastor angaf åtskilliga skäl till det beklagliga förhållandet, mot hvilket såväl han som skolrådet allvarligt ville ingripa. Såsom önskningsmål framhölls inrättandet af fortsättnings- och slöjdskolor, hvilket öfverlemnades åt skolrådet, som var betänkt på att afgifva förslag om planteriogslands anskaffande. Sockenbibliotek / skulle blifva i ordning till 1 Nov.
Kyrkan i Rute befans i godt stånd. Här gjordes samma hemställan som i Bunge ang. murstödet. Också här var kyrkogården planterad. Kyrkogårdsmuren borde sättas i laggildt skick. Biskopen uttalade önskvärdheten af värmeledning i kyrkan och ville kyrkorådet vidtaga åtgärder härför. Icke heller Rute kyrkoråd ville instämma med det i Bunge rörandebidrag tillafiöning åt pastoratsadjunkt.
Samtliga församlingars såväl kyrk- som skolkassor äfvensom räkenskaper, värdehandlingar och inventarier befunnos i behörigt skick. De i bruk varande ministerialböckerna voro med utmärkt ordning och noggrannhet förda.
Pastors embetsmemorial lemnade följande upplysningar:
Kyrkokassorna visade vid 1891 års slut en behållning af i Rute kr. 529:85, i Fleringe kr. 409:86 och i Bunge 551: 39.
Den offentliga gudstjensten hålles sålunda, att under den varmare årstiden en afförsamlingarne hvar tredje söndag är utan gudstjanst. Sedan den kallare årstiden inträdt, hålles hvarje söndag gudstjenst i moderförsamlingen, hvar annan i annexförsamlingarne, S.k. pas sionsguds\’jenster hållas i alla församlingarnas kyrkor under den i lag bestämda tiden. Ottesångsgudstjenstern2 hålles vanligen juldag, 2 dag jul och nyårsdag, så att i hvarje församlings kyrka en sådan förekommer. Den allmänna gudstjensten bevistas ditigt i Fleringe och Bunge, något mindre allmänt i Rute. Konfirmationsundervisning äger rum hvarje år i omkring 3 månader. Nattvardssamtalhafva hållits. De allmänna husförhören bevistas flitigt. Särskilda bibelförklaringar ha ej hållits, emedan de långa afståndena mellan kyrkorna och deras antal samt pastors trägra göromål och ofta återkommande embetsresor föranleda särskild svårighet i detta fall.
Att i ett pastorat, som här på Gotland väl kan kallas folkrikt — säger pastor — ett i kristlig mening fullt sedligt lif skulle utan undantag förefinnas, torde väl knappast vara att vänta. Dock har sedan senaste biskopsvisitationen ingen i pastoratet varit anklagad för gröfre brott. Ej heller äro rättegångar man och man emellan ofta förekommande.
Beträffande oäkta barns födelse förhölle sig dermed så, att under år 1886 voro af 37 födda barn 5 oäkta, år 1887 af 33 4 oäkta, år 1888 af 83 6 oäkta, år 1889 af 37 oäkta 8, år 1890 af 31 oäkta 3 och år 1891 af 25 födda 3 oäkta. Öfverflöd i bruket af spritdrycker förekomme endast undantagsvis. Kyrkliga partier och söndringar ha börjat intränga äfven i detta pastorat. Så finnas i Rute baptister, i Fleringe metodister, i Bunge metodister och frikyrklige, dock ingenstädes till något större antal. Inga odöpta och okonfirmerade fingas med undantag af två idioter och en flicka, lidande af särskildt svår sjukdom.
I går höll biskopen sedvanligt visitationstal i Rute kyrka samt anstälde förhör med nattvardsungdomen och samtalade med de äldre församlingsmedlemmarne, hvarpå till sist kyrkstämma hölls.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juni 1892
N:r 89

Auktion vid Kappelshamn.

Tisdagen den 3 näskommande Maj från kl. 10 f. m. kommer genom offentlig auktion, som förrättas uti herr W. Westbergs magasin vid Kappelshamn, att sluttörsäljas ett parti vackert utsädeskorn i mindre utrop äfvensom ett parti goda mat- och sättpotatis, ett parti ull, korngryu och hvetemjöl; en upg dragoxe, 2:ne goda mjölkkor; en symaskin samt bodvaror af olika slag.
Med betalningen lemnas godkände inropare anstånd i 3:ne månader.
Fleringe den 23 April 1892.
Efter anmodan,
TYCHO LINDGREN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 April 1892
N:r 64

Auktion Kappelshamn.

Tisdagen den 3 näskommande Maj från kl. 10 f. m. kommer genom offentlig auktion, som förrättas utiherr W. Westbergs, magasin vid Kappelshamn, att slutförsäljas ett parti vackert utsädeskorn i mindre utrop äfvensom ett parti goda mat- och sättpotatis, ett parti. ull, ;korngryn och hvetemjöl; en ung dragoxe, 2:ne goda mjölkkor; en symaskin samt bodvaror at olika slag.
Med betalningen lemnas godkände inropare anstånd i 3:ne månader.
Fleringe den 23 April 1892.
Efter anmodan,
TYCHO LINDGREN.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 April 1892
N:r 63

Auktion Kappelshamn.

Tisdagen den 19 innevarande April 3:dje dag påsk från kl. 10 f. m. kommer genom offentlig, frivillig auktion, som förrättas å herr V. Westbergs magasin vid Kappelshamn, till den högstbjudande försäljags i mindre utrop ett större parti välansadt, rent och vigtigt korn passande till utsäde äfvensom ett parti vacker rå-; en skogshäst, 4 år gammal, en ko, som nyligen kalfvat; bandelsvaror såsom dukar och tyger af olika slag jämte mycket annat som ej här specificeras. Med betalningen lemnas ät fullt vederhäftige inropare 3:ne månaders anstånd, hvaremot andra torde vara beredda ställa nöjaktig säkerhet invan varan afhemtas, för så vidt anståndstiden vill begagnas.
Fleringe d. 9 April 1892.
Efter anmodan,
TYCHO LINDGREN.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 April 1892
N:r 58

Auktion magasin vid Kappelshamn.

Tisdagen den 19 innevarande April 3:dje dag påsk från kl. 10 f. m. kommer genom offentlig, frivillig auktion, som förrättas å herr V. Westbergs magasin vid Kappelshamn, till den högstbjudande försäljas i mindre utrop ett större parti välansadt, rent och vigtigt korn passande till utsäde äfvensom ett parti vacker rå; en skogshäst, 4 år gammal, en ko, som nyligen kalfvat; handelsvaror såsom dukar och tyger af olika slag jämte mycket annat som ej här specificeras. Med betalningen lemnas ät fullt vederhäftige inropare 3:ne månaders anstånd, hvaremot andra torde vara beredda ställa nöjaktig säkerhet innan varan afhemtas, för så vidt anståndstiden vill begagnas.
Fleringe d. 9 April 1892.
Efter anmodan,
TYCHO LINDGREN.

Gotlands Allehanda
torsdagen den 14 April 1892
N:r 57

Auktion vid Kappelshamn.

Tisdagen den 19 innevarande April 3:dje dag påsk från kl. 10 f. m, kommer genom offentlig, frivillig auktion, som förrättas å herr V. Westbergs magasin vid Kappelshamn, till den högetbjudande försäljas i mindre utrop ett större parti välansadt, rent och vigtigt korn passande till utsäde äfvensom ett parti vacker råg; en skogshäst, 4 år gammal, en ko, som nyligen kalfvat; handelsvaror såsom dukar och tyger af olika slag jämte mycket annat som ej här specificeras. Med betalningen lemnas ät fullt vederhättige inropare 3:ne månaders anstånd, hvaremot andra torde vara beredda ställa nöjaktig säkerhet innan varan afhemtas, för såvidt anståndstiden vill begagnas.
Fleringe d. 9 April 1892.
Efter anmodan,
TYCHO LINDGREN.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 April 1892
N:r 56

Auktion Ablbya i Rute.

Torsdagen den 3 instundande Mars kl. 10 f. m, låter hemmansägaren Josef Ahlqvist, Ahlbya i Rute, medelst offentlig, frivillig auktion till den högstbjudande försälja i mindre utrop ett parti råg, godt otsädeskorn, hvete, linger, korngryn och hvetemjöl samt Gotlands fläsk, äfvensom kreatur, hvaribland en ung dragbäst, ett par unga dragoxar och 3 st. 6 månader gamla grisar, slagtfeta; ett parti höstsädeshalm m. m. Med betalningen lemnas godkände inropare anstånd till 1 nästkommande Augusti.
Fleringe den 24 Febr. 1892.
Efter anmodan,
TYCHO LINDGREN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Februari 1892
N:r 31