Landsbygden.

Södra Gotland, 28 Mars.
En riktig vårvinter, kunna vi nu med fullt skäl säga att vi erhållit; marken allestädes betäckt af snö, och i qvior och gärdesgårdar famnshöga drifvor, det är något helt annat än »blåsippor» och »grönan mark», Skottning har äfven på flera ställen måst företagas för att kunna färdas fram med åkdon.
Nog tyckes det »lite kusligt» att så här, då vårens budbärare, lärkan, staren och vipan i masstals ankommit, nödgas gå på snöskottning, men det kan ju icke hjelpas.
På tal om snöskottning rann mig just i minnet att Vamlingbo sockens södra ploglag, hvilket som föru: är bekant fått sig mera vinterväg tilldelad på gränsen mot Hamra, numera beslutit att dela sig, i 2 mindre än fyra särskilda ploglag, för att både lättare och snabbare kunna utföra detta arbete. Förberedande sammanträde i saken har at kronolänsmannen i distriktet förut hållits och i dagarne går ett slutligt sammanträde af stapel, hvarefter den uppgjorda fördelningsplanen underställes länsstyrelsens godkännande.

Från sjön kan antecknas att förste seglaren för året å vestkusten passerade norrut I torsdags. Fartyget var ett större barlastadt barkskepp. — På Burgsvik börjar man äfven ordna sig för den tillämnade sjöfarten, med iordningställande ef skutos och båtar m. m. och efter påsk lär man vara betänkt på att »gå ombord», lasta in slipsten och så i väg, såvida ej hr Bore lägger hinder i vägen. Apropå slipsten kan omtalas att de för närvarande betinga ett ganska högt pris, till stor fromma för stenhuggarne.

Burgsvik, 31 Mars.
Två utmärkta nykterhetsföredrag hafva hållits i Öja sistlidaa lördags och söndags aftnar af hr A. P. Nordqvist från Ångermanland, Till grund för sitt föredrag påskatfton lade talaren 1 Petr. 5: 8. Sinnrikt och anslående utvecklade han ämnet: »Den andliga och lekamliga nykterheten». Hela föredraget utfördes på ett hjertevinnande sätt och visade bland annat, huru onykter en hvar måste vara, som ej ställer sig under Guds ledning och låter hans heliga ord böja sig till att undfly det onda i alla dess skepnader och icke minst såsom den förderfvande dryckenskapslasten, huru såväl den högsta auktoriteten, Guds eget ord, som ock naturen, historien och det vakna samvetet anbefalla oss att vara nyktra eller afhålla oss från rusdrycker samt huru olyckliga följder uppstodo af deras brukande, af hvilka särskildt nämdes: mistandet af förståndet, åtminstone tidvis, heder, ambition, existens och slutligen all timlig och evig välfärd, hvilka så godt som uppslukades af dryckenskapens orene ande.
Påskdagons afton höll såmme talare föredrag i småskolan på Burgsvik, hvarest voro än flere åhörare samlade än föregående afton, då föredraget hölls i folkskolan vid kyrkan. Till text för föredraget hade talaren valt Ordepr. 11: 18, 19. De deri inneslutna sanningarna utlades enkelt och lättfattligt och gåfvo ferfaldiga anledningar till att blotta det ryaliga onda, som dryckenskapen för med sig. En lärorik framställning lsmnades af de vetenskapliga ucdersökningar, som gjorts rörande alkoholens menliga ja I många fall dödande inverkan på åtskilliga af menniskans invärtes delar såsom bjerna, hjerta, lungor m, m. Hurn dryckenskapen leder till en förtidig död var den röda tråd, som genowmgick föredraget, som dessutom belystes med upprörande drag från drinkarens lif. Till slut uppmanade talaren de närvarande att blifva helnyktra och ingå i södra Gotlands nykterhetsförbund. Vi behöfde en här af nykterhetsvänner för att kunna med framgång strida mot och öfvervinna den talrika hären af små som stora dryakenskapsbjeltar som finnas i vårt land.
Såsom det tycktes gjorde såväl detta som föregående aftons af innerlig fromhet och nitälskan priglade föredrag djupt intryck på de talrikt församlade. Början och slut utgjordes af bön och afsjungandet af några psalmversar ut Sv. på.
Båda aftuarna bjöd en sångkör under ledning af blåbandsföreningens ordförande i Öja på åtskilliga rätt anslående andliga sånger, som afsjöngos lifaktigt och med god sammanhållning. 8 personer inskrefvo sig i Södra Gotlands nykterhetsförbund, som bör hafva all tack för utsändandet af goda nykterbetstalare, hvarigenom nykerhetsideerna kunna spridas och tränga djupare ned bland befolkningen.

Östra Gotland, 31 Mars.
Ovanlig fruktsamhet. En husbonden P. Petersson, Rommunds i Gammalgarn, tillhörig tacka framfödde för några dagar sedan 5 st. lam, af hvilka dock två dogo strar efter födseln. Samma tacka har under en tid af 11 månader födt icke mindre än 8 ungar, hvaraf tre under förra året, som alla blefvo storväxta och i följd deraf för ägaren inkomstbringande.
En annan, samma man tillhörig, tacka har äfven nu framtödt tre ungar. Detta kan man med skäl kalla »god lamlycka».

Gothem 30 Mars.
För 1,100 kronor, icke 2,000, var den i torsdags natt vid Vidby härstädes snickaren Sjöström tillhöriga verkstaden, som då nedbrann, försäkrad, Den var värd mera och då husgeråd och verktyg voro oförsäkrade, har Sjöström mist allt hvad han äger. Man är betänkt på att föranstalta en insamling åt familjen.

Vamlingbo, 31 Mars.
Pastoratets sparbank är en inrättning som efter en trettonårig tillvaro, gifvit ett lysande resultat. Af den i dag inför deputerade afgifna revisionsberättelsen framgår att bankens ställning är följande: 856 insättares tillgodohalvande vid årets början var kr. 52,955 (och under året af ytterligare 35 irsättare tillhopa insatt ett belopp at kr. 10,402)hvarå räutan utgjort kr. 2,13; alltså delegarans behållning vid årets slut kr. 59,706 sedan de uttagna medlen kr. 5,775 fråndragite. Barkens reservfond bar vid årets slut uppgått till ett belopp af kr. 4,553 hvarifrån afgår förvaltningskostnad med kr. 189. — Vid i dag hållen kommunalstämma beviljades fall ansvarsfrihet åt styrelse och förvaltningsmän.

Försäkra kreaturen tyckes nu som regel stå på dagordningen sedan ett bolag för detta ändamål här bildats. Dock underlåter en och annan att begagna sig af detta tillfälle hvilket ja kan stå mången dyrt. Så t. ex. kom en bondhustru silstlidne påskafton ut i ladugården och fann dervid en tjur död;| hon sprang in för att hämta sin man; men då hon väl återkommit hade en ko rönt samma öde och låg der liflös, Som kreaturen ej voro försäkrade drabbades ägaren af en ganska känbar förlust.

Från landsbygden.

Gammalgarn, 25 Mars.
Tillbud till eldsvåda yppade sig i går hos husbonden J. Jansson Gloser, i det spåntaket å manbygnaden fattade eld, men olyckan varsnades i tid, och lyckligtvis rådde lugnt väder, så att elden släcktes ihnan den fick göra större skada än att-blott en delnaf taket afbbrändes. Detta var nu tredje gången samma hus, på en tid af omkring 20 år, botades at eldsvåda första gången äfven genom takets anntändning; andra gången genom ett skorstensrör invändigt.

Vid Petsarfve i Ardre finnes en tacka som för några dagar sedan framfödde 4 lam, hvaraf dock 2 dogo. I fjor framfödds hon 3 lam, hvilka alla uppväxte och trifdes rätt väl. Denna tacka har på en tid af mindre än 2 år framfödt 11 lam.

I en grannsocken föröfvades för en liten tid sedan ett nidingadåd, i det, under det husbonden å ett ställe låg sjuk, föröfvaren, en natt, inträngde i stallet och afskar taglet å samtlige hästarnes svansar.

Hushållningssällskapet

har i dag på middagen haft ett kortvarigt sammanträde. Dervid godkände sällskapet på utskottets tillstyrkan de af föregående års premleringsnämd föreslagna tilläggen till grunderaa för nötboskaps premieringen inom länet och för hvilka vi utförligt redogjort i vårt nummer för 25 Februari, hvarjämte föredrogos revisnrernas berättelser öfver verkstäld granskning af hushållningssällskapets, dess slöjdskolas och landtegendoms samt koaung Karl Johaas fonds räkenskaper och förvaltning för år 1890. Tillstyrkt ansvarsfrihet beviljades.
— Från metnorologiska anstalten i Stockholm hade till förvaltningsutskottet ingått förfrågan huruvida de förra bösten under skördetiden äfven under eftermiddagarne meddelade väderlekstelegrammen visat sig vara till sådan nytta att sällskapet ville dermed fortfara äfven detta år. Då de ifrågavarande telegrammen, som genom denna tidnings försorg sändts till Hemse och vidare till Rone, otvifvelaktigt visat sig medföra gagn, beslöts att äfven detta år anslå 25 kr. till de samma.
— Svenska kornodlingsföreningen tillhandahåller som bekant mot vissa vilkor utsädeskorn åt jordbrukare. Vid sammaoträdet i dag upplystes, att på Gotland 31 landtmän inkommit till förvaltningsutskottet med ansökan om att erhålla sådant utsädeskorn.
— Ingeniör Varfvinge, såsom ledamot i myrodlingskomitén, anmälde att hrr Viman å Henriksdal, Franzén, Gammalgarn och Pettersson Vellarfve förklarat sig villiga att detta år företaga försök med odling af hvitbetor på fastmark.
Till ledamöter af hushållningssällskapet invaldes biskop von Schéele, kontraktsprosten Alfvegren, prosten Öfverberg, kyrkoherdarne Klint, Gutenberg, Stengård Sandblad, Gadd, Olofsson, Köhler, Gradelius, Budin, Ihre, Eneqvist, Tilén, Andersson, Ahlander, Åsberg och Jacobsson, kronolänsman Emil Eneman, samt litteratörerna A. Sandberg och A. Veström.

Landtbruksingeniören

i länet har under år 1890 haft sammanlagdt 109 förrättningsdagar. Derunder hafva, bland annat, kontrollerats och afsynats åtskilliga med statslån understödda afdikningsföretag, hvilka alla funnits utförda med omsorg.
Bland under året upprättade afdikningsförslag må nämnas:
Plan till afdikning af sank mark inom Källunge, Vallstena och Bara socknar.
Areal 456 hektar; kostnad 25,120 kr.;
förslag till torrläggning af Lunds myr i Hejde, Guldrupe och Väte socknar.
Areal 241 hektar; kostnad 10,900 kr.;
plan till utdikning af s. k. Dalbo starrar i Halls, Sjonhems och Dalhems socknar. Areal 79 hektar; kostnad 1,200 kr.;
plan till torrläggning af Gammalgarns stormyr i Gammalgarns och Östergarns socknar. Areal 170 hektar; kostnad 1,700 kr.
Desentom ha förslag upprättats till sänkning af Ekes träsk å Fårön, till fullständig torrläggning af Kejlungs myr i Lärbro socken till utdikning af sank mark tillhörande prestgården m. fl. hemman i Kräklingbo socken.
Af Gotlands 60—70 tusen tnl myr säger landtbruksingeniören i sin berät telse — tordejomkring en tiondedel vara afdikad, men på grand af bristande företagsamhet och insigter bar blott en del af den utdikade arealen tillgodogjorts som åkerjord. Om också intresset för myrodlingen är i tilltagande, vill man derför icke bringa stora offer.
Sålunda anses ett utdikningsföretag för dyrt, ja nästan ekonomiskt omöjligt, om kostnaden för detsamma uppgår till 50 kr. pr tunnland, under det att man annorstädes icke tvekar att offra det dubbla beloppet för vinnande af odlingsmark, som svårligen torde kunna mäta sig med en stor del af de gotländska myrarna.
Landtbruksingeniören omnämner vidare de till godhetsgrad olika myrar, som här finnas och uttalar som sin mening att grundare afdikning har mycket skäl för sig; då myren är af sämre beskaffenhet eller en fullständig utdikning på grund af stora kostnader vore ekonomiskt oriktig. Dock anser han att vid afdikningsplaners uppgörande fullt utdikningsdjup bör söka åstadkommas för sådana myrar, å hvilka sädesodling i en ej allt för aflägsen framtid kan förekomma. Och detta på grund deraf att gotländingeni en framtid bör skörda sin säd der deasa tiotasentals tunnland ofruktsamma myrar ligga, under det att högmarken, som under mansäldrar, två år af hvarje tre, burit sädesgrödor, genom en förståndig ängskultor med riklig öfvergödning och med iskende af qväfvesamlande leguminorer så småniogom skall lyftas ur det utmattningstillstånd den för närvarande befinner sig i.
En ytterligare anledning att förorda de odlingsbara myrarnas falla afdikning torde äfven ligga i de utmärkt vackra resultat som sistlidna års odlingsförsök på myrjord med sockerbetor hafva visat. Skola stora förhoppningar med något berättigande kunna hämtas härutaf, så är det af vigt att så afdika myrarna att en ofullständig afdikning icke lägger hinder i vägen för ernåendet af ett lyckligt resultat härntinnan.
Tänker man vidare — yttras i berättelsen — å ena sidan på de växter som företrädesvis visat sig trifvas på mossarna, och å andra sidan derpå att hundratals tunnland myrjord på skilda ställen af ön under förlidet år buro en mycket vacker gröda utaf våra ädlare och mera gifvande kulturväxter såsom raps, hvete och korn, så kan man icke ungå att finna, att de, så att säga försökskördar, som aflockats myrarna, gifva löften för framtiden, som om de uppfyllas, och dertill finnes all utsigt, skola gifva Gotland ett af de främsta rummen bland våra spanmålsexporterande provinser, men i så fall är det på myrarna som spanmålen skall skördas, Bättre, än att förflytta de outtömliga qväfvetillgångarne upp på de myllfattiga och qväfvehungriga höglandsåkrarna, för att dymedels göra dem mäktiga af sädesproduktion, är att å myrarna sjelfva skörda säden, och en mera lättskött, en billigare afdikad och en för torka mindre utsatt jord skall på samma gång vinnas.

Länsmejeristen

har under år 1890 meddelat råd och upplysningar i mejerihandtering vid Barlingbo, Östergarns och Gammalgarns, Burgsviks, Rone, Levide, Sanda och Hemse mejerier sammanlagdt 13 dagar, hvarjämte han undervisat i mejeriskötsel vid den qvioliga folkhögskolan i Hemse.
Om sin verksamhet meddelar han:
För närvarande fianas inom länet elva mejerier, af hvilka ett är s. k. herre: gårdsmejeri, de öfriga bolags- och andelsmejerier. Vid alla dessa är smörberedningen hufvudsaken och något s. k. ostmejeri, d. v. s med uteslutande osttillverkning, finnes således icke. Mjölkens skumning sker vid alla — utom vid her regårdsmejeriet, der ismetod användes medelst separatorer. För ett af andelsmejerierna (Barlingbo) har under sistlidne höst inköpts en »pastöriseringsapparat» afsedd att dermed behandla mjölken före skumningen, hvarigenom man hoppas kunna tillverka ett hållbarare smör.
Beträffande mejeriernas verksamhet under det gångna året moddelas några uppgifter för alla elfva mejeriorna tillsammans:
inmätt oskummad mjölk liter 1,737,377
tillverkadtsmör kg. 55,880
tillverkadtsmör helfet ost kg. 817
tillverkadtsmör halffet ost kg. 496
tillverkadtsmör skumost kg. 21,135
mjölken lemnats af 512 leverantöter.
Mjölktillförseln har i allmänhet varit mindre under sistlidet år än under det näst föregående. Orsakerna härtill äro väl flere såsom sämre foderår, högre pris på spanmålen, hvarför man varit mindre benägen att använda deraf till mjölkkornas utfodring, samt troligen äfven den att man ansett den inkomst, mjölken lemnat, ej fullt tillfredsställande, hvadan mången landtman, som till mejerierna kunnat aflemna mjölk, underlåtit att så göra, Öaskligt vore ju också — säger mejeristen att något bättre resultat kunde af mejerihandteringen vinnas än hvad hittills ur densamma framgått, men härför fordras just i första rummet en riklig tillförsel af, i alla afseenden, god mjölk, hvarförntom äfven en annan åtgärd torde böra vidtagas. Under våren och försommaren äro nämligen smörprisen, till följd af den då inträffande lifliga konkurrensen på verldsmarknaden, mycket tryckta, och någon grundad avledning att hoppas en förbättring härntinnan för framtiden finnes tyvärr icke. Under denna tid bör beredning af helfet ost kunna med större fördel bedrifvas. Ena olägenhet, som särskildt här på Gotland framträder under våren är, den af välkända orsaker härrörande, löksmaken hos mjölken. Smör tillverkadt af dylik mjölk är mycket illa anskrifvet å den utländska marknaden och bör derför ej dit öfversändas, emedan det nedsätter ett helt smörmärkes anseende, Äfven af sådan mjölk kunde ost tillverkar.
Svårigheter vid införandet af en ostberedning sådan den här åsyftas, komma visserligen att yppa sig, men kunna dock utan tvifvel så småningom öfvervinnas.
Det är länsmejeristens fulla öfvertygelse att någonting härutinnan måste åtgöras, åtminstone med hänsyn till de mejerier, som hafva en mindre mjölktillförsel och derigenom större ekonomiska svårigheter att bekämpa — om dessa mejeriers existens skall kunna betryggas.

Dödsfall Arvid

Tillkännagifves Att Gud efter sitt allvisa råd behagat hädankalla vår innerligt älskade son Arvid född den 29 Oktober 1890. Död den 5 Februari 1891. Djupt sörjd och saknad af föräldrar, slägt och vänner.
Högstens i Gammalgarn den 13 Febr. 1891.
Laura Hansson, Olof Hansson.
född Lundborg.

Gud honom såg och till sin engel sade:
Tag honom hit så fort, så lätt du kan,
Och sakta engeln sin hand på honom lade,
Och förrn han det förnam han sig i
himlen fann.

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt hade i dag att handlägga endast några mindre mål af civil natur.

Ohyggligt brott af en moder. För någon tid sedan omtalades i en del tidningar att hustru Emma Carolina Lundin i Vifsta födt ett barn som hon först bragt om lifvet och derefter, till förekommande af ny upptäckt, sökt bränna upp. Hustru L. uppgaf sig vid länsmansförhöret vara född i Gammalgarn på Gotland år 1864. För sin man Johan Lundin i Vifsta, med hvilken hon vigdes 27 sistlidne December, hade hon dolt sitt hafvandeskap och förloppet vid barnets födelse.
Rättemedicinsk besigtning å barnets lik är nu verkstäld af d:r O. Söderbaum. Utlåtandet lyder så:
att barnet, om icke alldeles fnllgånget, dock varit så utveckladt att det efterfödelsen konnat lefva; att barnet andats efter födelsen och sålunda varit med lif framfödt, hvilket och modren erkänt; att den betydliga blodutgjutningen i och omkring halsens muskler gifver stöd för det antagande att derstädes ett tryck utöfvats å det lefvande fostret, på grund hvaraf större skäl finnas för det antagandet att ett sådant tryck å fostrets hals, medan det lefvat, qväft det samma, än att det aflidit i följd af bristande vård — men att fostret först efter döden synes ha blifvit sönderstyckadt.
Brottet upptäcktes af en hustru Olivia Andersson i Vifsta, som 15 Januari besökte hustru Lundin och kände ett märkvärdigt os från eldstäden och undersökte den samt faun förbrändå delar af fostret i spisen, der hustru L. uppgjort en större brasa. Senare på aftonen fans i hustru Lundins säng en afskuren barnarm, och följande dag framlemnade hbustru L. sjelf hufvudet och en del af kroppen.
Hon har haft åtskilliga uppgifter om de ställen der hon förvarat de många likdelarne af hvilka några blifvit bortdragna och afgnagda af råttor, såsom hon trodde.

Efterskänkt bötesandel. Skepparen A. Olsgon, förande jakten Laurine Marie, dömdes 19 Maj 1890 af rådhusrätten i Visby att för oloflig varuinförsel böta 1,575 kr. 46 öre, hvarjämte lasten förklarades förbruten. Dessutom bestämdes att af de Olsson ådömda böter och värdet af lasten trefjerdedelar skulle tillfalla beslagtagaren och en fjerdedel kronan.
Af nåd har k. m:t nu efterskänkt den kronan tillkommande delen af böterna och lastens värde.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 31 December 1890:
Othem: födda 19, döda 11, inflyttade 74, utflyttade 105, vigda 4 par; minskning 23; folkmängd 1,007.
Boge: födda 8, döda 6, inflyttade 22, utflyttade 19, vigda 1 par; ökning 5; folkmängd 472.
Follingbo: födda 9 (6 m. 2 qv.), döda 5 (4 m. 1 qv.), inflyttade 90 (54 m. 36 qv.), utflyttade 90 (49 m. 41 qv.), vigda 7 par; ökning 4; folkmängd 474 (237 m. 237 qv.).
Akebäck: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), inflyttade & (2 m. 3 qv.), utflyttade 9 (5 m. 4 qv.), vigda 0 par; minskning 1; folkmängd 158 (78 m. 80 qv.) Gothem: födda 22 (17 m. 5 qv.), döda 6 4 m. 2 qv.), inflyttade 19 (7 m. 12 qv.) utflyttade 37 (19 m. 18 qv.), (vigda 5 par; minskning 2; folkmängd 6386 (305 m. 331 qv.).
Norrlanda: födda 2 (1 m. 1 qv.), döda 1 (man), inflyttade 18 (7 m. 11 qv.), utflyttade 9 (3 m. 6 qv.); vigda 2 par; ökning 10; folkmångd 292 (139 m, 153 qv.).
Eskelhem: födda 17, döda 11, inflyttade 39, utflyttade 51, vigda 3 par; minskning 6; folkmängd 757.
Tofta: födda 10, döda 7, inflyttade 12, utflyttade 25, vigda 3 par; minskning 10; folkmängd 734.
Sjonhem: födda 4, döda 2, inflyttade 22, utflyttade 32, vigda 2 par; minskning 8; folkmängd 304.
Viklau: född 1, död 1, inflyttade 14, utflyttade 19, vigda 3 par; minskning 5; folkmängd 206.
Rone: födda 21 (11 m. 10 qv.), döda 12 (5 m. 7 qv.), inflyttade 32, utflyttade 54, vigda 4 par; minskning 13; folkmängd 1,044.
Eke: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 1 (qv.), inflyttade 17, utflyttade 31, vigda 1 par; minskning 10; folkmängd 243.
När: födda 19 (9 m. 10 qv.), döda 14 (6 m. 8 qv.), inflyttade 25, utflyttade 53 vigda 4 par; minskning 23; folkmängd 1,082.
Lau: födda 9 (5 m, 4 qv.), döda 12 (8 m. 4 qv.), inflyttade 15, utflyttade 24, vigda 2 par; minskving 12; folkmängd 517.
Kräklingbo: födda 10 (4 m. 6 qv.), döda 4 (1 m. 3 qv.), inflyttade 25 (13 m. 12 qv.), utflyttade 15 (6 m. 9 qv.), vigda 0 par; ökning 16, folkmängd 423 (202 m. 221 qv).
Ala: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 5 (2 m. 3 qv.), inflyttade 14 (6 m. 8 qv.), utflyttade 20 (9 m,. 11 qv.), vigda 0 par; minskning 6; folkmängd 296 (135 m, 161 qv.).
Anga: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 8 (3 m. 5 qv.), inflyttade 24 (8 m. 16 qv.), utflyttade 27 (13 m. 14 qv.), vigda 3 par; minskning 5; folkmängd 303 (148 m. 155 qv.).
Hafdhem: födda 12, döda 7, inflyttade 24, utflyttade 45, vigda 4 par; minskning 12; folkmängd 681 (324 m, 357 qv.).
Näs: födda 4, döda 3, inflyttade 19, utflyttade 20, vigda 1 par; minskning 0; folkmängd 408 (202 m. 206 qv.).
Grötlingbo: födda 11 (6 m. 5 qv.), döda 10 (2 m, 8 qv.), inflyttade 20 (9 m. 11 qv.), utflyttade 22 (7 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 1; folkmängd 630.
Fide: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 7 (2 m. 5 qv.) inflyttade 14 Å m. 10 qv.), utflyttade 8 (4 m. 4 qv.), vigda 1 par; ökning 3 folkmängd 322.
Östergarn: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 17 (7 m. 10 qv.), utflyttade 24 (11 m. 13 qv.), vigda 2 par; minskning 9; folkmängd 681 (332 m. 350 qv.).
Gammalgarn: födda 10 (7 m, 3 qv.), döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 17 (9 m. 8 qv.), utflyttade 13 (8 m. 3 qv.), vigda 1 par; ökning 11; folkmängd 471 (230 m. 241 qv.).
Ardre: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 3 (2 m. 1 qv.), inflyttade 27 (9 m. 18 qv.), utflyttade 40 (14 m. 26 qv.), vigda 1 par; minskning 8; folkmängd 498 (224 m. 274 qv.).
Sanda: födda 17 (5 m. 12 qv.), döda 6 (5 m. 1 qv.), inflyttade 38, utflyttade 47, ökning 2, folkmängd 827 (374 m. 453 qv.).
Mästerby: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 22, utflyttade 23; minsNnlg 2; folkmängd 393 (188 m. 205 qv.).
Vestergarn: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 7 m., inflyttade 28, utflyttade 24; ökning 2; folkmängd 339 (169 m. 170 qv.).
Endre: födda 8 (6 m, 2 qv.), döda 7 (3 m. 4 qv.), inflyttade 40 (22 m. 18 qv.), utflyttade 48 (26 m, 22 qv.), vigda 1 par; minskning 7; folkmängd 348 (169 m. 179 qv.).
Hejdeby: födda 3 (1 m. 2 qv.), död 1 m., inflyttade 12 (7 m, 5 qv.), u:flyttade 28 (17 m. 11 qv.); minskning 14; folkmängd 194 (95 m. 99 qv.).

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten.
Att med ed fria sig från faderskapet till ett af pigan Emma Larsson, Muntsarfve, framfödt gossebarn hade f. hemmansägaren J. R. O. Ahlin ålagte af såväl härads- som hofrätten. Till följd deraf att svaranden först 15 Aug. fått kännedom om edgången, erhöll han uppskof med densamma till första rättegångsdagen af tredje sammandet.

För barnauppfostringshjelps erhållande hade pigan Amalia Berggren instämt Johan Gabrielsson, Vestergarn. Målet förliktes på vilkor att svaranden utgaf till käranden 25 kr. om året, tills barnet ifråga uppnått 15 år.

Med ed friade sig handlanden Öskar Bokström, Hemse, från faderskapet till pigan Johanna Jakobssons år 1883 framfödda flickebarn.

För olofligt tillegnande af karameller jämte glaslådor till ett sammanlagdt värde af 16: 50 hade A. D. Ahlberg, Visby, instämt frå Matilda Berger derstädes. Tillgreppet skulle ha skett på Visborgs slätt 25 och 27 sistlidne Juni och från Ahlbergs minderåriga son Alexander. Härå svarade fru Berger, att hon enligt öfverenskommelse fått åt sig öfverlåten rätten till maltdrycks-utskänkning samt försäljning af mat, cigarrer m. m.å Visborgs slätt under mötestiden, samt och hade hon att härvidlag sjelf skydda sig mot intrång i dessa rättigheter. Ahlbergs son hade flere gånger trots hennes förbud sålt karameller till och med vid ingången till fru Bergers marketenteribygnad. Fru Berger hade då två gånger tagit karamellådorna från pojken, genom honom bedt fadren infinna sig hos henne samt slutligen genom polisens försorg tillstält Ahlberg karamellådorna.
Käranden bestred svaromålet, medgaf att han återfått karamellerna samt yrkade på svarandens personliga inställelse. Härvid fäste häradsrätten icke afseende, men uppsköt målet till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet.

J. A. Urlander, Kuse i Alfva, hade instämt gästgifvaren Karl J. Andersson Domer arfve i Öja, derför att han 4 Juni i år dels i fru Krokstedts gästgifvaregård i Burgsvik lömskt öfverfallit käranden med ärekränkningstillmälen, knytnäfsslag och boxningar samt dervid hotat honom till lifvet, om käranden icke på hans befallning lemnade Gotland, dels samma afton å allmän landsvägs och å Burgsviks färgeri förnyat sina hotelser, att innan käranden lemnade ön skulle svaranden se hans bjertblod, om det ock skulle kosta honom 1,000 kronor och 10 års fängelse.
Svaranden genmälde, att käranden, som bott hos hans föräldrar, sagt sig der ha fått erlägga betalning två gånger, öfver hvilket yttrande svaranden hos fru Krokstedt velat ha en förklaring af Urlander samt dervid blifvit het. Hans hotelser hade afsett endast stämning å käranden.
Käranden erhöll uppskof till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet för bevisnings förebringande.

För ärekränkning hade Anna Andersson, Botvide i Öja, instämt hustru Gustafva Andersson, Domerarfve. Käranden påstod, att svaranden sagt, det käranden köpt en skinka af en person som stulit den från svaranden samt dervid gifvit käranden ett tillmäle som ej i tryck kan återgifvas. Målet uppsköts till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet.

Angående barnaföda hade Josefina Vallin Hablinge, instämt drängen Johan Mattsson å Vastäde grund. Han nekade. Uppskof till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet.

Oguldet arrende, 82 kr., ville August Norrby, Mattsarfve i Gammalgarn, ha ut af husbonden K. Björkqvist, Lunda i Väte.
Käranden bestred krafvet. Uppskof till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet.

Edgång hade af såväl härads- som hofrätt ålagts husbondesonen Karl Niklas Felix Jakobsson, Gläfves i Burs, hvarigenom han skulle fria sig från faderskapet’ till ett af ogifta Karolina Maria Jakobsson, Sigdes i Burs framfödt barn. Svaranden var ock beredd att gå eden.

Emellertid hade nu ett vittne, August Johansson, hvilket ej förut kunnat anträffas, infunnit sig, och hade sådant att berätta, som gjorde att målet uppsköts till första rättegångsdagen af tredje sammanträdet.

För beskyllning att ha förorsakat den eldsvåda, som midsommarnatten ödelade deras ladugård hade Johan Bolin, Siffride i Öja, och T. Vestberg, instämt Hans Jacobsson, Sandqvie. Käranden återtog emellertid sitt ansvarsyrkande och förlikning ingicks mot det att svarandena ersatte käranden hans omkostnader i målet.

Angående bättre rätt till jord med derå befintlig släkatägt hade hemmansägaren Olof Bodin, Hemmor i När, instämt sin gårdsman Fritjof Jakobsson. Käranden grundade sina anspråk på den s. k. Nygårdsdyen derpå, att i köpebrefvet å hans hemmansdel var inbegripen äfven ifrågavarande släkedya. Svaranden genmälde derå, att han genom sitt köpebref, som var af äldre datum, förvärfvat sin hemmansdel med allt hvad dertill af ålder hört, d. v. s. äfven släkedyav. Målet öfverlemnades å båda sidor. Utslag afkunnar första dagen af tredje sammanträdet.

För ärekränkning hade hustra Josefina Larsson, Rikvide i Slite, instämt förra pigan Anna Kristina Olsson, Silte, enär den senare skulle ha beskylt käranden för att ha från en vind stulit ett halft pund ull.
Vittnena Båtel Tomasson och Petter Larsson, Rosarfve i Silte, hade en dag i Maj månad i år åtföljt käranden till svaranden, hvarvid denna, efter något nekande, erkänt att hon haft ofvanstående äreröriga yttrande om käranden, hvarpå Kristina Olsson, på knä bedt Josefina Larsson om förlåtelse hvilket käranden dock ej ansett nog. Utslag första rättegångsdagen af tredje sammanträdet.

Om utbekommande af lön hade drängen Ferdinand Jakobsson, Telleby, instämt nämdeman Johan Larsson Smiss i Alskog. Käranden påstod, att han för tjensteåret 1887—88 af svaranden betingat sig i lön 40 kronor med 5 kronors afprutning, om han, som var sjuklig, blef inkallad till värneplikt. För det andra året hade lönevilkoren varit 75 kronor utom beväringstiden, samt ett par grå vadmalsbyxor. Nu hade käranden erhållit för första året blott 85 kronor, oaktadt han ej beböft göra krigstjenst, samt för andra året icke bekommit de grå byxorna, hvarförutom han fordrade dagspenning för den tid han arbetet under beväringstiderna samma år.
Svaranden påstod att öfverenskommelsen under första året varit, i stället för respektive 40 och 85 kronor, 35 och 30 kronor, hvarjämte de grå vadmalsbyxorna lofvats käranden vilkorligt, ifall han ej blefva alltför mycket sjuk; och hvad ersättning för öfverarbete beträffar bestred svaranden densamma.
Båda parterna öfverlemnade målet och utslag afkunnas första rättegångsdagen af tredjo eammanträdet.

Om utbekommande af arronde jämte ersättning med 200 kronor för åtskillig skadegörelse hade Mattias Pettersson, Smiss i Hemse instämt Axel Brun, Lillrone i Lye. Svaranden infann sig ej, hvarför han dömdes att vöta 5 kronor, samt ålades vid 25 kronors vite att inställa sig andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet.

»Klubbekriget i Hemse», d. v. s. slagsmålet mellan Johan Bokström och skräddaren Nils Persson äfvensom tvärtom förevar vid detta sammanträde ånyo. I slutligt svaromål yrkade Bokström å Persson ansvar för våld samt å hans hustru för oqvädinsord. Åklagaren vidhöll gent emot Bokström hvad han förut anfört. Utslag afkunnas första rättegångsdagen af tredje sammanträdet.

För olaga ölförsäljning var instämd värdshnusidkaren Louis Mührer i Hemse, hvilken erkände. Utslag första rättegångsdagen af tredje sammanträdet.

För djurplågeri var i ett uppskjutet mål instämd ft. handlanden Johan Bokatröm. Fjerdingsman Vilhelm Vahlberg intygade, att såväl Bokström sjelf som hans dräng under sommaren 1889 flerfaldiga gåvger i arbete användt dels en, dels två hästar, selbrutna, behäftade med sår. Särskildt vid ett tillfälle hade vittnet tillsagt Bokströms dräng, som med ifrågavarande hästar harfvat i en åker i Alfva, att köra hem med hästarne enär den ena af dem var så sårig i lokstaden, att blodet rann ända ned på hofvarne. På denna häst användes bringsele. På denna tillsägelse hade drängen först svarat, att det tjenade till ingenting att köra hem, men sedan likväl gjort det. Dagen derpå hade hästarne likväl gått med skjuts till Burgsvik. — Skomakaren J. Lundqvist intygade äfven att ifrågavarande hästar varit selbrutna, och på fråga upplyste han att de vid ofvannämda tillfälle gått för harfven på en Anton Pettersson tillhörig åker.
— Såväl vid föregående tillfällen som nu aflagda vittnesmål bestred Bokström och svarade på alltsammans endast, att hästarne icke vid ifrågavarande tillfälle varit hans, utan tillhört Bröderna Bokströms administration, i hvilken han visserligen deltagit, men hästarne »hade ej hört till hans afdelning», han hade aldrig kört dem, aldrig heller gifvit drängen befallning om att köra dem. Häremot invändes från åklagaren och bestyrktes af Vahlberg, att hästarne tre gånger, deribland äfven sommaren 1889, utmätts fören Bröderna Bokströms skuld och då uppgifvits tillhöra J. Bokström. För att styrka att djuren varit J. Bokströms egendom och i hans vård erhöll åklagaren uppskof OR rättegångsdagen af tredje sammanträdet.

I målet mellan hemmansägaren J. T. Levänder, Sixarfve i Näs, kärande, och Bröderna Bokström, svarande, angående den förut mycket omskrifna växeln, för hvilken kärande ville ha betalning, dömde häradsrättev, att Johan Bokström, såsom varande uuder konkurs, finge svara endast för sig sjelf. Häremot anmälde Bokström missnöje samt bestred allt hvad som från kärandesidan anförts. Käranden yrkade bifall till sina påståenden, och utslag afkunnas första rättegångsdagen af tredje sammanträdet.

I våldsmålet mellan Johan Bokström, kärande och O. Nilsson Ringome i Alfva, svarande, hvilken, bland annat, skulle ba slagit B. med en lykta, hördes vid detta tillfälle lumpsamlaren A. Böklund, för hvars hörande målsägaren erhållit ytterligare uppskof till detta sammanträde.
— Nå, vet vittnet något om den här saken?
— Ingenting alls.
— Hvad vet vittnet om, att svaranden misshandlat käranden ?
— Ingenting alls, — Har vittnet sagt till någop, att svaranden erkänt, att han slagit Bokström.
— Inte! Det får Bokström ekaffa vittnen på, om han kan.
— Ni vet således ingenting.
— Ingenting alls. Men jag vill ha 15 kronor för inställelsen.
Under dessa förhållanden nedlade Bokström målet »tillsvidare».

Angående barnaföda hade ogifta Maria Eriksson, Mästerby, instämt Petter Jonas Danielsson från Länglöte på Öland. Förlikniog ingicks parterna emellan på vilkor, att svaranden i ett för allt betalade käranden 150 kronor.
Nämdeman Ahlin frånträdde med innevarande tingssammanträde sitt uppdrag vid häradsrätten. Nytt val kommer att förrättas inför kommunalstämmans ordförande i Klinte

Fader som förgiftar sitt barn. Stenhuggaren Johan Wilhelm Erlandson, som i afsigt att skada gifvit sitt 8 nästlidne Maj födda flickebarn en så stark dosis morfin att det afled, dömdes 8 Juli jämlikt 14 kap. 9 § strafflagen till 1 år och 6 månaders straffarbete.
Svea hofrätt har på E:s besvär nedsatt strafftiden till 6 månader.
Hofrätten har tillika förordnat om B:s försättande på fri fot.

Till konsistorieombud

att bevaka respektive prestboställens rätt vid ktskilliga laga förrättningar ha utsetts: rörande Vesterby komministersboställe i Guldrupe kyrkoherde Kolmodin i Vall; rörande Gammalgarn kyrkoh. Ehrenström i Kräklingbo, rörande Kräklingbo kyrkoherde Berglund i Östergarn, rörande Lärbro kyrkoh. Nyberg i Rute och rörande Källunge kontraktsprosten Gustafsson i Fole.