Etikett: Vallstena

Vallstena socken ligger i inre norra Gotland.
Gårdsnamn: Allkvie, Alvne, Annexen, Bjärges Lilla, Bjärges Stora, Bjärs, Grinds, Gudings Lilla, Gudings Stora, Gännor, Hägvalds, Medebys, Norrgårde, Nygårds, Rå, Slumre, Uppgarde.

Publicerat

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kömmunernas inom Gotlands län inkomster under 1890 — de senaste uppgifter som i detta fall föreligga — uppgick till 499,299 kr., af hvilka 312,685 kr. belöpte sig på landskommunerna och 186,614 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af inkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyror, arrenden, räntor och dylikt endast 5.0 procent af alla inkomsterna för landskommunerna i länet, men 35.2 procent för Visby. Kommunalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 69.1 procent för de förstnämda, men med blott 50.3 procent för Visby. Statsbidragen uppgå till 17.0 procent för landskommunerna, men stanna vid 3.0 procent för Visby, hvaremot utskänknisgs- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3.0 procent, men stiger för stadskommunen till 11.8 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom länet till 491,340 kr., af hvilka 314,141 kr. föllo på landskommunerna och 177,199 kr. på Visby. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 7,959 kr. På Visby var öfverskottet 9,415 kr. medan deremot landskommunerna visade en brist af 1,456 kr.
Af de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgifter än inkomster Rone och Hangvar främst med en brist för hvardera af omkring 8,000 kr. samt Vestkinde, Tingstäde och Hall med hvardera omkriog 1,000 kr. Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 100,138 kr. eller 32.1 procent, till folkskolan 145,984 kr. eller 46.5 procent, till fattigvården 42,007 kr. eller 13.4 procent, till sundhetsvård 7,969 kr. eller 2.5 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,358 kr. eller 1.2 procent För Visby uppgick utgifterna för kyrkliga ändamål till 12,985 kr. eller 7.3 procent, till folkskolan 19,379 kr. eller 10.9 procent, (till fattigvården 25,560 kr. eller 14.4 procent), till sundhetsvård 5,481 kr. eller 3.0 procent samt till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 46,797 kr. eller 26.4 procent.
Med hänsyn till den kommunala myndighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkstälts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 257,666 kr. och de å kommunalstämma 56,475 kr., hvaremot inom Visby endast 21,520 kr. beslutits å kyrkostämma, men 155,679 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde den ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande rum mellan landsbygd och staden. På landsbygden utgjorde nämligen, som beslutits af kyrkostämmorna, icke mindre än 78.9 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för Visby var endast 12.1 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämma beslutade utgifterna i hela utgiftsennman med endast 21.1 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 87.9 procent.
Vid 1890 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,827,979 kr., derat 950,076 kr. tillhörde landskommunerna och 877,903 kr.
Visby. Med hänsya till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar & landsbygden med 615,617 kr. på fastigheter och inventarier och 334,459 kr. uti fordringar och kontanta medel. I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 396,749 kr. och fordringar och kon: tånta medel till 581,154 kr. Tillgångarna i fastigheter utgjorde å landsbygden 456,243 kr. i folkskolehus 59,752 kr. i fattigvårdsanstalter, 7,532 kr., i sockenstugor, och 33,435 kr. i andra fastigheter eller inalles 556,962 kr.
I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endast stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myndigheterna Dessa uppgingo för länets landsbygd till 1,738,279 kr. i kyrkor, 701,199 kr. i ecklesiastika boställen m. m. samt 63,619 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 851,812 kr., deraf för landsbygden 115,848 kr. och för Visby 735,964 kr.
Skulden för landskommunerna var vid årets början 107,189 kr., hvadan skulden under året ökats med 8,659 kr. eller 8.1 proc. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån utgjorde 9,874 kr. med hvilken summa de förra öfverstego de senares belopp. Af enskilda landskommuner hade Hemse den största skulden eller 16,752 kr., dernäst Vänge med 14,320 kr., Hejdeby med 7,603 kr., Othem med 6,653 kr. samt Hangvar med 6,517 kr. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Veskinde, Bro, Källunge, Vallstena, Martebo, Lummelunda, Boge, Fleringe, Bunge, Norrlanda, Ganthem; Halla, Viklau, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Mästerby, Hejde, Hamra, Sundre, Hafdhem, Näs, Eke, Silte, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skuldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillningen. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelen i kommunernas skuldbelopp kr. 2:62 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 103:65 alltså en ganska betydlig skilnad mellan lande- och stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgåogarne fördela sig högst olika, nämligen med kr. 21:48 pr invånare å landsbygden och kr. 123:64 i Visby, kommer behållningen att stanna vid kr. 18:86 för landsbygden, men uppgå till kr. 19:99 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarna utgjorde skulderna samtidigt 12.2 procent för länets landskommuner och 83.0 procent för Visby. Fördelas landskommuneroas skalder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 43 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bovillningen utfaller med kr. 51:1.
Kommunernas behållning, eller det belopp, som återstår, sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet tilll 876,167 kr. deraf 834,228 kr. för landskommunerna och 141,939 kr. för Visby.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Juli 1892
N:r 113

Publicerat

Dödsfall Maria Elisabeth Johansson

Tillkännagifves att Gud efter sitt allvisa råd behagat hädankalla husbondedottern Maria Elisabeth Johansson, som stilla afied vid Slumra i Vallstena onsdagen d. 18 Maj 1892 kl. 3,30 e. m. i en ålder af 44 år, 4 mån, och 4 dagar, sörjd och saknad af syskon, syskoabarn, slägt och många vänner.
Anna Katharina, Thomasson O. Thomasson.
född Johansson.

Sv. P. 480, v. 3.
Kristus är mitt lif och döden är min vinning.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 Maj 1892
N:r 76

Publicerat

Med sina berättelser

rörande folkskoleväsendet inom länets båda distrikt hafva nu vederbörande inspektorer inkommit till domkapitlet. Vi redogöra här nedan i korthet för deras innehåll:
Norra inspektionsområdet (Kyrkoherde J. Odin, Dalhem). Skoldistrikten äro fortfarande 42, de egentliga folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2 och småskolorna 24. Till följd dels af bristande lärarekrafter, dels trånga lokaler har s. k. afdelningsläsning införts inom ytterligare 3 folkskolor, nämligen Hörsne, Ardre och Buttle, hvadan dylik anordning finnes i 13 folkskolor inom detta område. Härförutom har under året 2 enskilda skolor, 6 fortsättnings- och 3 repetitionsskolor varit i verksanihet, hvadan de sistnämda minskats med 5, under det att fottsättningsskolorna i Barlingbo och Sjonhem indragits, en nyinrättatsi Slite och en är i verksamhet hvartannat år i Halla, alla med statsbidrag.
Slöjdundervisning har meddelats gossarne i 18 skolor, flickorna i 15. Tillkomna under året äro slöjdkurserna i Barlingbo och Lärbro.
Vid undervisningsanstalterna ha varit anstälda 48 ordinarie folskolelärare, 1 ordinarie dito lärarinna, 1 e. o. dito lärare och 2 e. o. dito lärarinnor, 1 lärare och 1 lärarinna i mindre folkskolor, 2 lärare och 29 lärarinnor i småskolorna. Endast 2 lärare och 1 lärarinna ba varit för slöjdundervisningen särskildt anstälda. Lärarekåren har sålunda icke ökats under året.
Folkmängden inom området utgjorde vid redovisningsårets slut 28,185; sålunda minskats med 108 personar. Vid samma tid utgjorde i skolåldern varande barn 4,121, hvadan äfven dessa minskats med 43. Af dessa 4,121 barn ha undervisats i områdets folk- och småskolor 3,154 i allmänna läroverk och specialskolor 168, i enskilda skolor 61; i hemmen 48. Efter slutad lärokurs ha 273 barn sakpat undervisning, 20 tillföljd af sjukdom och 37 af annan enledning. Om intet barn saknas uppgifter.
De flesta af områdets skolor ha under året besökts af inspektören.
Med afseende på skolgången meddelas vidlyftiga tabeller, hvaraf framgår att skolgången varit bäst med 96,42 procent i Källunge-Vallstena och sämst i Follingbo-Akebäck med 79,02 proc.
Södra inspektionsområdet. (Kyrkoherde R. Uddin, Sanda). Skoldistrikten äro 42, folkskolorna 43, mindre folkskolorna 2, småskolorna 28 (småskola I Stenkumla har under h. t. tillkommit). — Tillsammans med högre folkskolan i Klinte och skolan på Fridtorp äro skolorna inom distriktet alltsk 75.
Lärareporsonalen består af 39 ord. folkskolelärare, 4 dito lärarinnor, 2 biträdande lärare, £2 e. o. folkskolelärare, 2 lärarinnor i mindre folkskolor, 1 småskolelärare, 27 småkolelärarinnor och 1 lärare i högre folkskola, tillsammans 78.
Fortsättningsskolor ha varit anordnade i Fardhem i Hablingbo och Burs, fortsättningsskolor i 9 distrikt.
Slöjduadervisning har meddelats gossarne i 15 skolor (en pyinrättad i Ejsta) och flickorna i 27 skolor. Inga vakanta lärareplatser. I Stenkumla har under kret ny lärare valts.
Skolhusens antal är 51.
Antalet barn i skolåldern var 31 Dec. 1891: 3,269. Af dessa ha 2,511 undervieatv, 758 deremot icke; om 3 barn saknas uppgifter.
Medeltalet barn på hvarje lärare har varit i folkskolan 48, i småskolan 22.
Utgifterna för skolväsendet under året ha utgjort kr. 75,727, deraf staten lemnat 26,694 kronor.
Medelkostnaden för hvarje barn var 30 kronor; på hvarje person inom området belöpte sig kostnaden till 2 kr. 13 öre. Folkmängden hade 21 Dec. 1891 minskats med 69 personer till 22,979.
Undervisningsmateriel hade under året inköpts för kr. 1,858: 69. Inspektioner ha under året hållits i samtliga skolor. Kretsmöten ha ägt rum med 2 möten inom hvarie krets. Till skolråden ha utfärdats 26 promemorior.
Skolgången under året har i det hela varit bättre än under föregående 4 år. Medelprocenten i folkskolorna — som år 1890 var 94,5 procent, har år 1891 upgått till 95,1 proc. I småskolorna har den samtidigt stigit från 95,9 till 96,5 proc:
Frånvaro utan giltigt förfall saknas i 8 folkskolor och 6 småskolor; under 1 proc. är denna i 21 folkskolor och 9 amåskolor; mellan 1 och 3 proc. i 11 folkoch 12 småskolor; 4—6 proc. i 4 folkoch 1 småskolor; ända till öfver 10 proc. har den sprungit upp i en folkskola (i Etelhem). Rörande slöjdundervisningen för flickor betonar inspektoren att i den samma bör införas en metod, om den skall bli till verklig nytta.
Utskylderna pr fyrk för skolan ställa sig i de olika distrikten sålunda: i 2 distrikt under 10 öre (Hogrän 9, Atlingbo 1 öre), i 14 mellan 10—20; i 14 mellan 21—30; i 2 mellan 31—40; i 5 mellan 41—50; i 2 mellin 51—60; i Fröjel 84 1/2 öre, i Gerum 85 öre och i Fide 1 kr. 36 öre.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Maj 1892
N:r 67

Publicerat

Dödsfall Jonas Gabriel Larsson

Tillkännagifves att min ömt älskade make Husbonden Jonas Gabriel Larsson stilla afdled å Gudings i Vallstena tisdagen den 1 Mars 1892 kl. 6 e. m., i en ålder af 72 år, 4 mån, och 4 dager; sörjd och saknad af mig, barn och barnbarn, slägt och många vänner.
Maria Larsson.

Till dig jag ställer allt mitt hopp,
Du kan min själ bevara.
Min bön du Jesu! tager opp
Och skall mig väl försvara.
Mot kött och verld och allt, som mig
Vill skilja, Helige! från dig;
Ty räds jag ingen fara.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 Mars 1892
N:r 35

Publicerat

Genom offentlig, frivillig auktion

som lördagen den 27 Februari kl. 11 f. m. förrättas vid Bjers i Vallstena låter hemmansägaren L. Larsson derstädes i anseende till aflyttning till den högstbjudande försälja sitt ägande hemman 3/32 mantal Bjers, som är försedt med goda åbygnader; hemmansdelen har goda och bördiga ägor, skog öfver husbehof; utbjudes dels i mindre lotter dels ock i sin helhet med förbehållen pröfningsrätt. Betalningsvilkoren hvilka uppgifvas vid auktionen blifva förmånliga. Äfven försäljes ett parti bygnadstimmer med 3 månaders betalningsanstånd.
Hörsne den 17 Februari 1892.
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Februari 1892
N:r 27

Publicerat

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 Dec. 1891.
Follingbo: födda 8 (6 m. 2 q.); döda 13 (7 m. 6 q.); inflyttade 72 (34 m. 38 q.); utflyttade 67 (37 m, 30 q.); vigde 1 par; folkmängd 484.

Akebäck: födda 2 m.; döda 3 (2 m; 1 q.); inflyttade 12 (6 m. 6 q.); utflyttade 18 (12 m. 6 q.); vigde 1 par; folkmängd 151; minskning 7.

Othem: födda 30 (19 m. 11 q.); döda 21 (13 m. 8 q.); inflyttade 85 (37 m. 48 q.); utflyttade 66 (31 m. 35 q.); vigde 6 par; folkmängd 1035; ökning 28.

Boge: födda 15 (6 m. 9 q.); döda 9 (2 m. 7 q.); inflyttad3 21 (5 m. 16 q.); utflyttade 17 (7 m. 10 q.); vigde 4 par; folkmängd 481; ökning 10.

Rute: födda 11 (5 m. 6 q.); döda 11 (5 m. 6 q.); inflyttade 24 (10 m. 14 q.); utflyttade 42 (18 m. 24 q.); vigde 5 par; folkmängd 575; minskning 18.

Fleringe: födda 6 (3 m. 3 q.): döda 2 m.; inflyttade 20 (13 m. 7 q.); utflyttade 15 (6 m. 9 q.); vigde 1 par: folkmängd 363; ökning 9.

Bunge: födda 7 (3 m. 4 q;); döda 6 (4 m. 2 q.); inflyttade 30 (23 m. 17 q.); utfyttade 51 (25 m. 26 q.); vigde 2 par; folkmängd 534; minskning 20.

Fole: födda 10 (5 m, 5 q.); döda 7 (3 m. 4 q.); inflyttade 67 (31 m. 36 q.); utflyttade 60 (35 m. 25 q.); vigde 1 par; folkmängd 481(222 m. 259 q.); ökning 10.

Lokrume: födda 6 (2 m, 4 q.); döda 9 (5 m. 4 q.); inflyttade 28 (13 m. 15 q.); utflyttade 33 (14 m. 19 q.); vigde 2 par; folkmängd 370 (179 m,. 191 q.); minskning 3.

Vestkinde: födda 17 (9 m. 8 q.); döda 10 (2 m, 8 q.); inflyttade 47 (30 m. 17 q.); utflyttade 58 (32 m, 26 q.); vigde 2 par; folkmängd 569; minskning 4.

Bro: födda 10 (4 m. 6 q.); döda 5 (1 m. 4 q.); inflyttade 26 (12 m, 14 q); utflyttade 16 (10 m. 6 q.); vigde 4 par; folkmängd 296; ökning 15.

Källunge: födda 1 q.; döda 4 (2 m. 2 q.); inflyttade 31 (12 m. 19 q.); utflyttade 29 (12 m. 17 q.); vigde 2 par; folkmängd 244; minskning 1.

Vallstena: födda 7 (2 m. 5 q.); döda 10 (3 m. 7 q.); inflyttade 14 (8 m. 6 q.); utflyttade 15 (4 m, 11 q.); vigde 3 par; folkmängd 348; minskning 4.

Kräklingbo:: födda 4 (3 m. 1 q.); döda 7 (4 m. 3 q.); inflyttade 23 (11 m. 12 q.); utflyttade 37 (19 m. 18 q.); vigde 4 par; folkmängd 406; minskning 17.

Ala: födda 9 (6 m. 3 q.); döda 3 (2 m. 1 q.); inflyttade 22 (11 m. 11 q.); utflyttade 16 (8 m. 8 q.); vigde 1 par; folkmängd 308; ökning 12.

Anga: födda 5 (3 m, 2 q.); döda 3 (2 m. 1 q.); inflyttade 14 (5 m. 9 q.); utflyttade 23 (9 m. 14 q.); folkmängd 296; minskning 7.

Lärbro: födda 23 (15 m. 8 q.); döda 21 (10 m, 11 q.); inflyttade 74 (33 m,. 41 q.): utflyttade 74 (41 m. 33 q.); vigde 8 par; folkmängd 1,273; ökning 2.

Hellvi: födda 8 (3 m. 5 q.); döda 15 (8 m. 7 q.); inflyttade 14 (5 m. 9 q.); utflyttade 45 (20 m. 25 q.); vigde 2 par; folkmängd 418; minskning 38.

Hörsne med Bara; födda 11 (9 m. 2 q.); döde 5 (4 m. 1 q.); inflyttade 38 (20 m. 18 q.); utflyttade 35 (24 m. 11 d.); vigde 5 par; folkmängd 375; ökning 9.

Rone: födda 18 (7 m. 11 q.); döda 20 (8 m. 12 q.) inflyttade 66 (27 m. 39 q.): utflytade 59 (26 m. 33 q.); vigde 5 par; folkmängd 1,030; ökning 5.

Eke: födda 2 m.; döda 4 (2 m. 2 q.); inflyttade 9 (5 m. 4 q.); utflyttade 18 (11 m. 7 q.) vigde 2 par; folkmängd 234; minskning

Stenkyrka: födda 17 (7 m. 10 q.); döda 6 (3 m. 3 q.); inflyttade 39 (13 m. 26 q.); utflyttade 39 (18 m. 21 q.); vigde 5 par; folkmängd 797; ökning 11.

Tingstäde: födda 10 (7 10. 3 q.); döda 8 (3 m. 5 q.); inflyttade 29 (15 m. 14 q.); utflyttade 52 (25 m. 27 q.); vigde 2 par; folkmängd 476; minskning 21.

Hangvar: födda 17 (10 m. 7 q.); döda 19 (8 m. 11 q.): inflyttade 39 (18 m. 21 q.); utflyttade 60 (24 m. 36 q.); vigde 3 par; folkmängd 895; minskning 23.

Hall: födda 3 (2 m. 1 q.); döda 1 m.; inflyttade 15 (6 m. 9 q.); utflyttade 13 (6 m.
7 q.); vigde 1 par; folkmängd 246; ökning 4.

Endre; föåda 14 (7 m. 7 q.); döda 5 (2 m. 3 q.); inflyttade 48 (23 m. 25 q.); utflyttade 62 (32 m. 30 q.); vigde 3 par; folkmängd 347; minskning 5.

Hejdeby: födda 2 m.; döda 5 (1 m. 4 q.); inflyttade 13 (6 m. 7 q.): utflyttade 14 (9 m. 5 q.) vigde 2 par; folkmängd 190; minskning 4.

Östergarn: födda 11 (6 m. 5 q.); döda 17 (7 m. 10 q.): inflyttade 21 (11 m. 10 q.);.
utflyttade 20 (8 m. 12 q.); vigde 6 par; folkmängd 677 (334 m. 343 q.); inkl, 5.

Gammalgarn: födda 5 (3 m. 2 q.); döda 7 (4 m. 3 q.); inflyttade 23 (14 m. 9 qv); utflyttade 16 (5 m. 11 q.); vigde 2 par; folkmängd 476 (237 m. 239 q.); ökning 5.

Ardre: födda 14 (7 m. 7 q.); döda 5 (3 m. 2 q.); inflyttade 19 (9 m. 10 q.); utflyttade 30 (12 m. 18 q.); folkmängd 490 (222 m. 268 q.); minskning 2.

Gothem: födda 11 (2 m, 9 q.); döda 5 (2 m,. 3 q.); inflyttade 34 (14 m. 20 q.); utflyttade 34 (15 m. 19 q.); vigde 3 par; folkmängd 647; ökning 6.

Norrlanda: födda 2 (1 m. 1 q.); döda 2 m,; inflyttade 11 (5 m. 6 q.); utflyttade 21 (9 m. 12 q;); vigde 2 par; minskning 10.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Januari 1892
N:r 2

Publicerat

Till följd af broomläggningar

blifva nedannämde vägar ofarbara under följande dagar i denna månad:
Måndagen 21, tisdagen 22, onsdagen 23 och torsdagen 24 vägen från Alleqvia i Vallstena till Börluads i Källunge, då i stället kan tagas vägen fråa Alleqvia till Gute i Bäl, samt måndagen 21 och tisdagen 22 vägen från Barlingbo socken till Röstäde i Ekeby, då i stället kan begagnas vägen förbi Endregårda till Endre kyrka.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 December 1891
N:r 195

Publicerat

Gotlands medeltidskonst.

\"\"

Fattigbössor.
Det är mindre vanligt att finna fattigbössor så arbetade, att de förtjera beaktas af dem, som studera Konstens historia. Att man mångenstädes, af helt naturliga skäl, varit angelägen att till fattigbössan draga de förbigåsndes uppmärsamhet och att man derför kunnat i nyare tid gifva den bildlig utstyrsel; är väl sant, men dessa försök tillhöra icke konstens område. Af en helt annan art äro de fattigbössor, som under medeltidan ufördes för de gotländska kyrkorna.
Sex sådana afbildas här, för att gifva ett ytterligare prof på huru angelägen man på Gotland fordom var att dekorera allt, som börde till kyrkorna.
Orginalet till figuren längst ned till venster förekommer i Björke lilla kyrka.
Det är skuret i trä och stympadt: en upprätt drake med vingarne slutna till kroppen samt afskaren hals; just vid öfvergången från halsen till bålen ligger ett lejon, liksom på vakt vid hålet, i hvilket penningarne instuckos.
Originalet till fig. längst ned till höger förekommer i Dalhems kyrkas; här är orneringen lånad från arkitekturen.
Originalet till fig. mellerst i öfre raden förekommer i Stånga kyrka, Å den nedre delen äro skurna bladornament i romansk stil,. Äfven här ligger ett lejon liksom på vakt.
Originalen till fig. till höger och venster i öfre raden förekomma i Vallstena kyrka, det förra, med de något för långa figurerna under de tredslade bågarne, är skuret i öfvergångatidens smak. Bladornamenten å det andra originalet synas vara något senare.
Originalet till fig. mellerst i nedre raden, af sten, står f. n. utanför Bunge kyrka.
Djurbilderna — synas tillhöra början af 1300-talet. En runskrift, inbuggen längs ena öfverkanten, dessvärre skadad, med delar, att denna fattigbössa huggits af en man vid namn Lourens.
Gamla fattigbössor äro ytterst sällsynta i det svenska fastlandets kyrkor. I Gamla Upsala kyrka finnes en mycket grof, hvilken gör skäl för det syuonyma uttrycket fattigstock.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 December 1891
N:r 192

Publicerat

Aflysta vägar:

En större bro å allmänna vägen mellan Källunge kyrka och vägen åt Bara omlägges 26 —31 dennes; i stället kan tagas vägen genom Vallstena.
Tisdagen 27 och onadagen 28 d:s är aflyst vägen från Gisslauer i Lärbro till Norrgårda i Hellvi;
onsdagen 28 och torsdagen 29 d:s är aflyst vägen från Stengrinda till Viflings i Helvi;
torsdagen 29 d:s är aflyst komminikationsvägen genom Hangvar och samma dag vägen från Fårö kyrka till Lutterhorn;
29 och 30 d:s är aflyst kommunikationsvägen vid Ringvide å Fårö;
fredagen 30 dennes är aflyst komun: nikationsvägen vid Lenna i Othem och
samma dag komunnikationsvägen från Ahr till Skymnings i Fleringe och lördagen 31 Okt. från Långome i Othem till Närs;
tisdagen 27, onsdagen 28 och torsdagen 29 vägen mellan Gothem och Boge;
27—28 Okt. är aflyst vägen från Annings genom Bara;
28—29 vägen mellan Viklau kyrka och Tune i samma socken;
fredagen den 28 dennes är aflyst vägen förbi Vänge kyrka.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Oktober 1891
N:r 163

Publicerat

Fast försvar på Gotland.

Såsom bekant torde vara ha under en tid af nära sex veckor i trakten af Tingstäde uppehållit sig fortifikatiorsmajoren Munthe, kaptenen Ahlman och löjtnant Odelstjerna jämte en del underbefäl och manskap för att derstädes uppgöra planer för framtida gotländska befästningar.
Det har gält att utröna, på hvad sätt Gotland skulle vid hotande krigsfara kunna erhålla en befäst plats på möjligast korta tid och för möjligast minsta kostnader.
Sedan man undersökt flere platser på vår ö, såsom t. ex, i Follingbo och Vallstena, fann man, att det enda ställe för ett försvar af ön var just Tingstädetrakten, dels med afseende på kostnaderna, dels på grund af dess naturliga beskaffenhet, dels ock genom dess läge, som dominerade hela norra Gotland, hvilken del af ön vid ett fiendtligt anfall blefve mest hotadt, alldenstund fiendernas operationer med största sannolikhet skulle koncentrera sig på Fårösunds ypperliga örlogshamn.
Det är under dessa förutsättningar, som nu befästningsplanerna uppgjorts. Till en början hade man tänkt sig hela trakten från Tingstäde kyrka långs utmed Martebomyr såsom terräng för befästandet, men dels har denna plats befunnits i sin helhet för vidsträckt, dels skulle den genom myrens snara utdikning komma att erbjuda för stor flank utan det skydd, som ett träsk skulle ha lemnat. Man har derför nöjt sig med omkring hälften af det först påtänkta området eller nedåt Myrväller.
På denna terräng är det sålunda som de blifvande befästningarne skulle komma att uppföras. Meningen är icke att bygga några fästningsverk af så stor omfattning som ryktet velat veta (för en kostnad af 5 millioner kronor), utan skulle ställningen befästas endast vid hotande krigsfara, dock icke så provisoriskt som med fältbefästningar — jordvallar och skanskorgar, — utan på ett sätt, som gjorde platsen säker för en trupp att der uthärda äfven en längre belägring. Sättet för sådana befästmningars uppförande torde icke här närmare behöfva beskrifvas.
Ett fast fort, ett af sten bygdt befästningsverk, vore dock nödvändigt, och som lämpligaste platsen för detta har man tänkt sig åsen invid Tingstäde kyrka. Detta skulle komma att utgöra kärnan i ställ vingen och för det sammas uppförande torde komma att begäras anslag af riksdagen.
Planerna för hela områdets befästnintorde om en eller annan månad vara färdiga ända in i minsta detalj och komma sedan, vederbörligen antagna, att förvaras vid fortifikationen för att vid behof nedsändas hit, då befästningarne efter de samma äro beräknade att på några dagar kunna uppföras af en styrka på omkring 2,000 man. Kostnaderna torde komma att uppgå till några hundratusental kr.
Det här befintliga artilleriet är emellertid alldeles för litet för ett verksamt försvar inom befästningarna, och derför lär framställning komma att göras om nedförandet till Gotland af ett tredje batteri grofva artilleripjeser.
Men skall nu Gotland kunna med dessa befästningar försvaras? De sakkunnige ha svarat oss ja.
I saknad af stam och föga öfvad, torde den gotländska milisen, som vid ett fredsbrott knappast kan ha att vänta understöd i trupper från moderlandet, icke kunna på öppna fältet möta en ens jämnstark fiende. Att hindra en landstigning torde ock vara förenligt med svårigheter, då landstigningsställena på Gotland äro måvga och man icke kan antaga, att trupper säkert finnas till hands, der landstigningen sker. Då fins för öns försvar ingen annan utväg än att inom befästningar sådana som de nu planlagda, indraga öns försvarskrafter, 5,000 man — då landsstormen ej får medräknas — och derifrån sedan söka bjuda fienden spetsen. Och det anses, att man inom desamma skall kunna hålla stånd, så att svenska flaggan icke behöfver sänkas från fortet invid Tingstäde kyrka och under sådana förhållanden vore ju Gotland icke vid ett fredsslut förloradt för Sverige.
Hvad vi här ofvan i korthet omnämt är resultatet af sommarens militära arbeten på Gotland.
Major Munthe jämte öfriga officerare och manskap afreste i går afton via Norrköping till Karlsborg.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 September 1891
N:r 143