Genom offentlig, frivillig auktion

som lördagen den 27 Februari kl. 11 f. m. förrättas vid Bjers i Vallstena låter hemmansägaren L. Larsson derstädes i anseende till aflyttning till den högstbjudande försälja sitt ägande hemman 3/32 mantal Bjers, som är försedt med goda åbygnader; hemmansdelen har goda och bördiga ägor, skog öfver husbehof; utbjudes dels i mindre lotter dels ock i sin helhet med förbehållen pröfningsrätt. Betalningsvilkoren hvilka uppgifvas vid auktionen blifva förmånliga. Äfven försäljes ett parti bygnadstimmer med 3 månaders betalningsanstånd.
Hörsne den 17 Februari 1892.
L. P. CHRISTENSSON.

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 Dec. 1891.
Follingbo: födda 8 (6 m. 2 q.); döda 13 (7 m. 6 q.); inflyttade 72 (34 m. 38 q.); utflyttade 67 (37 m, 30 q.); vigde 1 par; folkmängd 484.

Akebäck: födda 2 m.; döda 3 (2 m; 1 q.); inflyttade 12 (6 m. 6 q.); utflyttade 18 (12 m. 6 q.); vigde 1 par; folkmängd 151; minskning 7.

Othem: födda 30 (19 m. 11 q.); döda 21 (13 m. 8 q.); inflyttade 85 (37 m. 48 q.); utflyttade 66 (31 m. 35 q.); vigde 6 par; folkmängd 1035; ökning 28.

Boge: födda 15 (6 m. 9 q.); döda 9 (2 m. 7 q.); inflyttad3 21 (5 m. 16 q.); utflyttade 17 (7 m. 10 q.); vigde 4 par; folkmängd 481; ökning 10.

Rute: födda 11 (5 m. 6 q.); döda 11 (5 m. 6 q.); inflyttade 24 (10 m. 14 q.); utflyttade 42 (18 m. 24 q.); vigde 5 par; folkmängd 575; minskning 18.

Fleringe: födda 6 (3 m. 3 q.): döda 2 m.; inflyttade 20 (13 m. 7 q.); utflyttade 15 (6 m. 9 q.); vigde 1 par: folkmängd 363; ökning 9.

Bunge: födda 7 (3 m. 4 q;); döda 6 (4 m. 2 q.); inflyttade 30 (23 m. 17 q.); utfyttade 51 (25 m. 26 q.); vigde 2 par; folkmängd 534; minskning 20.

Fole: födda 10 (5 m, 5 q.); döda 7 (3 m. 4 q.); inflyttade 67 (31 m. 36 q.); utflyttade 60 (35 m. 25 q.); vigde 1 par; folkmängd 481(222 m. 259 q.); ökning 10.

Lokrume: födda 6 (2 m, 4 q.); döda 9 (5 m. 4 q.); inflyttade 28 (13 m. 15 q.); utflyttade 33 (14 m. 19 q.); vigde 2 par; folkmängd 370 (179 m,. 191 q.); minskning 3.

Vestkinde: födda 17 (9 m. 8 q.); döda 10 (2 m, 8 q.); inflyttade 47 (30 m. 17 q.); utflyttade 58 (32 m, 26 q.); vigde 2 par; folkmängd 569; minskning 4.

Bro: födda 10 (4 m. 6 q.); döda 5 (1 m. 4 q.); inflyttade 26 (12 m, 14 q); utflyttade 16 (10 m. 6 q.); vigde 4 par; folkmängd 296; ökning 15.

Källunge: födda 1 q.; döda 4 (2 m. 2 q.); inflyttade 31 (12 m. 19 q.); utflyttade 29 (12 m. 17 q.); vigde 2 par; folkmängd 244; minskning 1.

Vallstena: födda 7 (2 m. 5 q.); döda 10 (3 m. 7 q.); inflyttade 14 (8 m. 6 q.); utflyttade 15 (4 m, 11 q.); vigde 3 par; folkmängd 348; minskning 4.

Kräklingbo:: födda 4 (3 m. 1 q.); döda 7 (4 m. 3 q.); inflyttade 23 (11 m. 12 q.); utflyttade 37 (19 m. 18 q.); vigde 4 par; folkmängd 406; minskning 17.

Ala: födda 9 (6 m. 3 q.); döda 3 (2 m. 1 q.); inflyttade 22 (11 m. 11 q.); utflyttade 16 (8 m. 8 q.); vigde 1 par; folkmängd 308; ökning 12.

Anga: födda 5 (3 m, 2 q.); döda 3 (2 m. 1 q.); inflyttade 14 (5 m. 9 q.); utflyttade 23 (9 m. 14 q.); folkmängd 296; minskning 7.

Lärbro: födda 23 (15 m. 8 q.); döda 21 (10 m, 11 q.); inflyttade 74 (33 m,. 41 q.): utflyttade 74 (41 m. 33 q.); vigde 8 par; folkmängd 1,273; ökning 2.

Hellvi: födda 8 (3 m. 5 q.); döda 15 (8 m. 7 q.); inflyttade 14 (5 m. 9 q.); utflyttade 45 (20 m. 25 q.); vigde 2 par; folkmängd 418; minskning 38.

Hörsne med Bara; födda 11 (9 m. 2 q.); döde 5 (4 m. 1 q.); inflyttade 38 (20 m. 18 q.); utflyttade 35 (24 m. 11 d.); vigde 5 par; folkmängd 375; ökning 9.

Rone: födda 18 (7 m. 11 q.); döda 20 (8 m. 12 q.) inflyttade 66 (27 m. 39 q.): utflytade 59 (26 m. 33 q.); vigde 5 par; folkmängd 1,030; ökning 5.

Eke: födda 2 m.; döda 4 (2 m. 2 q.); inflyttade 9 (5 m. 4 q.); utflyttade 18 (11 m. 7 q.) vigde 2 par; folkmängd 234; minskning

Stenkyrka: födda 17 (7 m. 10 q.); döda 6 (3 m. 3 q.); inflyttade 39 (13 m. 26 q.); utflyttade 39 (18 m. 21 q.); vigde 5 par; folkmängd 797; ökning 11.

Tingstäde: födda 10 (7 10. 3 q.); döda 8 (3 m. 5 q.); inflyttade 29 (15 m. 14 q.); utflyttade 52 (25 m. 27 q.); vigde 2 par; folkmängd 476; minskning 21.

Hangvar: födda 17 (10 m. 7 q.); döda 19 (8 m. 11 q.): inflyttade 39 (18 m. 21 q.); utflyttade 60 (24 m. 36 q.); vigde 3 par; folkmängd 895; minskning 23.

Hall: födda 3 (2 m. 1 q.); döda 1 m.; inflyttade 15 (6 m. 9 q.); utflyttade 13 (6 m.
7 q.); vigde 1 par; folkmängd 246; ökning 4.

Endre; föåda 14 (7 m. 7 q.); döda 5 (2 m. 3 q.); inflyttade 48 (23 m. 25 q.); utflyttade 62 (32 m. 30 q.); vigde 3 par; folkmängd 347; minskning 5.

Hejdeby: födda 2 m.; döda 5 (1 m. 4 q.); inflyttade 13 (6 m. 7 q.): utflyttade 14 (9 m. 5 q.) vigde 2 par; folkmängd 190; minskning 4.

Östergarn: födda 11 (6 m. 5 q.); döda 17 (7 m. 10 q.): inflyttade 21 (11 m. 10 q.);.
utflyttade 20 (8 m. 12 q.); vigde 6 par; folkmängd 677 (334 m. 343 q.); inkl, 5.

Gammalgarn: födda 5 (3 m. 2 q.); döda 7 (4 m. 3 q.); inflyttade 23 (14 m. 9 qv); utflyttade 16 (5 m. 11 q.); vigde 2 par; folkmängd 476 (237 m. 239 q.); ökning 5.

Ardre: födda 14 (7 m. 7 q.); döda 5 (3 m. 2 q.); inflyttade 19 (9 m. 10 q.); utflyttade 30 (12 m. 18 q.); folkmängd 490 (222 m. 268 q.); minskning 2.

Gothem: födda 11 (2 m, 9 q.); döda 5 (2 m,. 3 q.); inflyttade 34 (14 m. 20 q.); utflyttade 34 (15 m. 19 q.); vigde 3 par; folkmängd 647; ökning 6.

Norrlanda: födda 2 (1 m. 1 q.); döda 2 m,; inflyttade 11 (5 m. 6 q.); utflyttade 21 (9 m. 12 q;); vigde 2 par; minskning 10.

Till följd af broomläggningar

blifva nedannämde vägar ofarbara under följande dagar i denna månad:
Måndagen 21, tisdagen 22, onsdagen 23 och torsdagen 24 vägen från Alleqvia i Vallstena till Börluads i Källunge, då i stället kan tagas vägen fråa Alleqvia till Gute i Bäl, samt måndagen 21 och tisdagen 22 vägen från Barlingbo socken till Röstäde i Ekeby, då i stället kan begagnas vägen förbi Endregårda till Endre kyrka.

Gotlands medeltidskonst.

Fattigbössor.
Det är mindre vanligt att finna fattigbössor så arbetade, att de förtjera beaktas af dem, som studera Konstens historia. Att man mångenstädes, af helt naturliga skäl, varit angelägen att till fattigbössan draga de förbigåsndes uppmärsamhet och att man derför kunnat i nyare tid gifva den bildlig utstyrsel; är väl sant, men dessa försök tillhöra icke konstens område. Af en helt annan art äro de fattigbössor, som under medeltidan ufördes för de gotländska kyrkorna.
Sex sådana afbildas här, för att gifva ett ytterligare prof på huru angelägen man på Gotland fordom var att dekorera allt, som börde till kyrkorna.
Orginalet till figuren längst ned till venster förekommer i Björke lilla kyrka.
Det är skuret i trä och stympadt: en upprätt drake med vingarne slutna till kroppen samt afskaren hals; just vid öfvergången från halsen till bålen ligger ett lejon, liksom på vakt vid hålet, i hvilket penningarne instuckos.
Originalet till fig. längst ned till höger förekommer i Dalhems kyrkas; här är orneringen lånad från arkitekturen.
Originalet till fig. mellerst i öfre raden förekommer i Stånga kyrka, Å den nedre delen äro skurna bladornament i romansk stil,. Äfven här ligger ett lejon liksom på vakt.
Originalen till fig. till höger och venster i öfre raden förekomma i Vallstena kyrka, det förra, med de något för långa figurerna under de tredslade bågarne, är skuret i öfvergångatidens smak. Bladornamenten å det andra originalet synas vara något senare.
Originalet till fig. mellerst i nedre raden, af sten, står f. n. utanför Bunge kyrka.
Djurbilderna — synas tillhöra början af 1300-talet. En runskrift, inbuggen längs ena öfverkanten, dessvärre skadad, med delar, att denna fattigbössa huggits af en man vid namn Lourens.
Gamla fattigbössor äro ytterst sällsynta i det svenska fastlandets kyrkor. I Gamla Upsala kyrka finnes en mycket grof, hvilken gör skäl för det syuonyma uttrycket fattigstock.

Aflysta vägar:

En större bro å allmänna vägen mellan Källunge kyrka och vägen åt Bara omlägges 26 —31 dennes; i stället kan tagas vägen genom Vallstena.
Tisdagen 27 och onadagen 28 d:s är aflyst vägen från Gisslauer i Lärbro till Norrgårda i Hellvi;
onsdagen 28 och torsdagen 29 d:s är aflyst vägen från Stengrinda till Viflings i Helvi;
torsdagen 29 d:s är aflyst komminikationsvägen genom Hangvar och samma dag vägen från Fårö kyrka till Lutterhorn;
29 och 30 d:s är aflyst kommunikationsvägen vid Ringvide å Fårö;
fredagen 30 dennes är aflyst komun: nikationsvägen vid Lenna i Othem och
samma dag komunnikationsvägen från Ahr till Skymnings i Fleringe och lördagen 31 Okt. från Långome i Othem till Närs;
tisdagen 27, onsdagen 28 och torsdagen 29 vägen mellan Gothem och Boge;
27—28 Okt. är aflyst vägen från Annings genom Bara;
28—29 vägen mellan Viklau kyrka och Tune i samma socken;
fredagen den 28 dennes är aflyst vägen förbi Vänge kyrka.

Fast försvar på Gotland.

Såsom bekant torde vara ha under en tid af nära sex veckor i trakten af Tingstäde uppehållit sig fortifikatiorsmajoren Munthe, kaptenen Ahlman och löjtnant Odelstjerna jämte en del underbefäl och manskap för att derstädes uppgöra planer för framtida gotländska befästningar.
Det har gält att utröna, på hvad sätt Gotland skulle vid hotande krigsfara kunna erhålla en befäst plats på möjligast korta tid och för möjligast minsta kostnader.
Sedan man undersökt flere platser på vår ö, såsom t. ex, i Follingbo och Vallstena, fann man, att det enda ställe för ett försvar af ön var just Tingstädetrakten, dels med afseende på kostnaderna, dels på grund af dess naturliga beskaffenhet, dels ock genom dess läge, som dominerade hela norra Gotland, hvilken del af ön vid ett fiendtligt anfall blefve mest hotadt, alldenstund fiendernas operationer med största sannolikhet skulle koncentrera sig på Fårösunds ypperliga örlogshamn.
Det är under dessa förutsättningar, som nu befästningsplanerna uppgjorts. Till en början hade man tänkt sig hela trakten från Tingstäde kyrka långs utmed Martebomyr såsom terräng för befästandet, men dels har denna plats befunnits i sin helhet för vidsträckt, dels skulle den genom myrens snara utdikning komma att erbjuda för stor flank utan det skydd, som ett träsk skulle ha lemnat. Man har derför nöjt sig med omkring hälften af det först påtänkta området eller nedåt Myrväller.
På denna terräng är det sålunda som de blifvande befästningarne skulle komma att uppföras. Meningen är icke att bygga några fästningsverk af så stor omfattning som ryktet velat veta (för en kostnad af 5 millioner kronor), utan skulle ställningen befästas endast vid hotande krigsfara, dock icke så provisoriskt som med fältbefästningar — jordvallar och skanskorgar, — utan på ett sätt, som gjorde platsen säker för en trupp att der uthärda äfven en längre belägring. Sättet för sådana befästmningars uppförande torde icke här närmare behöfva beskrifvas.
Ett fast fort, ett af sten bygdt befästningsverk, vore dock nödvändigt, och som lämpligaste platsen för detta har man tänkt sig åsen invid Tingstäde kyrka. Detta skulle komma att utgöra kärnan i ställ vingen och för det sammas uppförande torde komma att begäras anslag af riksdagen.
Planerna för hela områdets befästnintorde om en eller annan månad vara färdiga ända in i minsta detalj och komma sedan, vederbörligen antagna, att förvaras vid fortifikationen för att vid behof nedsändas hit, då befästningarne efter de samma äro beräknade att på några dagar kunna uppföras af en styrka på omkring 2,000 man. Kostnaderna torde komma att uppgå till några hundratusental kr.
Det här befintliga artilleriet är emellertid alldeles för litet för ett verksamt försvar inom befästningarna, och derför lär framställning komma att göras om nedförandet till Gotland af ett tredje batteri grofva artilleripjeser.
Men skall nu Gotland kunna med dessa befästningar försvaras? De sakkunnige ha svarat oss ja.
I saknad af stam och föga öfvad, torde den gotländska milisen, som vid ett fredsbrott knappast kan ha att vänta understöd i trupper från moderlandet, icke kunna på öppna fältet möta en ens jämnstark fiende. Att hindra en landstigning torde ock vara förenligt med svårigheter, då landstigningsställena på Gotland äro måvga och man icke kan antaga, att trupper säkert finnas till hands, der landstigningen sker. Då fins för öns försvar ingen annan utväg än att inom befästningar sådana som de nu planlagda, indraga öns försvarskrafter, 5,000 man — då landsstormen ej får medräknas — och derifrån sedan söka bjuda fienden spetsen. Och det anses, att man inom desamma skall kunna hålla stånd, så att svenska flaggan icke behöfver sänkas från fortet invid Tingstäde kyrka och under sådana förhållanden vore ju Gotland icke vid ett fredsslut förloradt för Sverige.
Hvad vi här ofvan i korthet omnämt är resultatet af sommarens militära arbeten på Gotland.
Major Munthe jämte öfriga officerare och manskap afreste i går afton via Norrköping till Karlsborg.

Väghinder.

s. k. Slumra Sågbro å vägen mellan Bara och Vallstena ombygges under tiden från 20 Juli till och med 5 Aug., då han blir ofarbar för tyngre fordon, som i stället kunna taga vägen genom Källunge.

Genom entreprenadauktion,

som hålleg torsdagen den 18 dennes kl. 2 e. m. för utdikning af s.k. Källunge myr, belägen uti Källunge, Vallstena och Bara socknar, utbjudes till den minstbjudande kanalgräfning af 1,600 meters längd deraf sprängningsarbete af omkring 2,000 kubikmeter häll. Arbetet utbjudes i mindre lotter oöh sedan:i sin helbet med förbehållen pröfningsrätt att antaga eller förkasta de gjorda anbuden. De som stanna för arberet skola ställa godkänd säkerhet för arbetets fullgörande och dels för penningeförskott, om sådant fordras; arbetet skall vara verkstäldt till den 1 Juli nästkommande år. Vidare upplysningar meddelas vid auktionstillfället. Samliogen sker på allmänna landsvägen mellan Vallstena och Bara socknar vid den se, k. Slumra Sågbro.
Bara den 3 Juni 1891.
STYRELSEN.

Biskopsvisitation

hölls i lördags och i går i Källunge och Vallstena församlingars pastorat, dervid visitåtor biträddes af kontraktsprosten Gustafsson och vid skolbesöket af folkskoleinspektören kyrkoherde Odin.
Under lördagen besigtigades Källunge kyrka, som hvad det yttre beträffar befans i ett öfver hufvud godt skick. Dock ansågs tornbygnaden böra befrias från qvarsittande kalkrappning samt i fogarne strykas med cement. Kyrkorådet förklarade sig vilja göra vederbörlig framställning derom, Till sitt inre tarfvade kyrkan reparation och hade för detta ändamål byggmästare N. Pettersson uppgjort förslag, bvilket komme att föreläggas stämman. Kyrkorådet förklarade sig vilja föreslå försimliogen en ökad uttaxering med 5 öre på fyrk för detta arbete, så att summan mindre känbart kunde samlas under 4—5 år. Härmed förklarade sig biskopen nöjd. Sockenmagasinet i kyrkans torn skulle uppsägas till atflyttning inom tre &. Kyrkogården är väl hållen. Kyrkans arkiv och inventarier bebefunnos i skick. Afskrifning skedde af en del värdelösa effekter och böcker. Messkronden var obrukbar. Pastor för klarade sig på enskild väg vilja på två år anskaffa ny skrud eller afhjelpa bristen på annat sätt. Kyrkans dopskål tarfvade putsning, och kyrkorådet förklarade sig villlgt sätta densamma i värdigt skick.
Inspekterades församlingarnes gemensamma fasta folkskola. Efter förhör tillkännagat biskopen att ehuru undervisningen. af läraren bedrifvits med skicklighet regultatet för den högre folkskoleafdelningen kunde sägas vara endast försvarligt och för den beredande skolan t. o. m. svagt, hvilket visitator ansåg bero af akolans organisation, i det att på grund at det stora barnåntalet afdelningsläsning anväudes, Inspektören hade redan påvisat behofvet af två småskolor, en i hvardera församlingen, Skolrådet, som fortfarande insåg behofvet af en omorganisation i den antydda riktningen, men ej vore beredt eller fann möjligt att nu framlägga något bestämdt förslag, förklarade sig dock vilja arbeta för frågans snara lösning.
Undervisning i trädgårdsskötsel hade meddelats, deremot ej i slöjd. Stämman hade nekat anordna sådan. Påvisande de stora fördelarne af en slöjdskola och det jämförelsevis föga betungande sätt, hvarpå en sådan kunde anordnas, uppmanade biskopen allvarligt skolrådet att taga sig an denna angelägenhet, hvartill det förklarade sig villigt. Behöfvet af undervisningsmateriel vore någorlunda tillgodosedt. Ett gemensamt sockenbibliotek fans, men inga medel till dess underhåll. Biskopen påvisade den stora vigten af verkligt god och sund läsning särskildt i dessa tider, då skadliga och vilseledande läror så rikligt spriddes. Församlingarne borde lemna årliga anslag till sockenbiblioteket. Pastor meddelade, att framställning derom gjorts, men utan framgång. På biskopens uppmaning ville skolrådet nu taga saken i förnyadt öfvervägande.
Vallstena kyrka besigtigades. Efter nyligen verkstäld reparation befans den öfverhufvud i godt stånd till det yttre. Det inre tarfvade reparation, och meddelade kyrkorådet att förslag rörande en sådan komme att med första från byggmästare N. Pettersson infordras. Dopfaonten borde återflyttas till sin ursprungliga plats i närheten af skeppets portal eller ock uppsättas invid kordörren. Kyrkogården var tillräcklig och väl hägnad. Likporten, utan arkeologiskt eller arkitektoniskt värde, borde repareras eller ersättas med grindar.
Arkiv och inventarier funnos i behörig ordning. Kyrkan hade två messkrudar, som båda behöfde repareras, och förklarade sig kyrkorådet villigt att hemställa till församlingen att, om någon kunde ställas i brukbart skick, äfven Källunge skulle få begagna densamma mot deltagande i underh&llskostnaden. Hvarjehanda paramentssaker såsom altarduk och kläde, dynor till altarskranket m. m. hade på senare tid anskaffats och fann biskopen dem värdiga och passande. I torprummet funnos &teskilliga gamla, mer eller mindre defekta träbilder, i afseende å hvilka biskopen gaf tillkänna, att såvida ej Antiqvitetsakademien ville efter hemställan för riksmuseumw öfvertaga dem, de lämpligen kunde deponeras i Gotlands fornsal.
Samtliga kassor befunnos i god ordning. Ministerialböckernas granskning föranledde ingen anmärkning.
Sedan kyrkoherde Friberg på söndagen i den med grönt och blommor prydda rymliga kyrkan predikat öfver dagens text, steg biskopen för altaret, derifrån han till församlingen talade öfver 2 Petri 3:8 ff : Det skall eder icke fördoldt varda, att en dag för Herren är såsom tusende år och tusende år såsom en dag etc.
Härefter förhördes nattvardsbarnen, och lade biskopen till grund för detta förhör den andra trosartikeln. Till sist samtalades med de äldre församlingsborna med ledning af dagens aftonsångstext.
Efter gudstjenstens slut samlades förgamlingarnes medlemmar till gemensam kyrkostämma under biskopens ordförandeskap. Dervid föredrogs pastors embetsmemorial, hvilket i hufvudsak innehöll:
Med några undantag besöktes den offentliga gudstjensten i allmänhet ordentligt inom båda församlingarna. Detsamma var förhållandet med nattvarden. Dopet begärdes för alla barn och förrättades i regeln i Källunge i hemmet och i Vallstena i kyrkan. Mot söndagens helighållande fans ingen anmärkning. Husandakt förekom i flere familjer. I allmänhet rådde ett sedligt förhållande inom församlingarne; undantag gåtfvos, mest bland den från andra församlingar inflyttade ungdomen. Dryckenekapslasten hade af pastor gjorts till föremål för enskild själavårdsverksamhet, nästan alltid med önskad följd. Till förbättring i detta afseende hade bidragit frivilliga föreningar för nykterhet inom församlingen och den allmänbildning, som alltmer brännmärkte denna last som en skam. Under tioårsperioden 1871—80 föddes i Källunge 7 och i Vallstena 8 oäkta barn samt under senaste perioden 1881—90 i Källunge 7 och i Vallstena 9. De föreskrifoa veckopredikningarna ha enligt häfdvunnet bruk hållits under fastlagstiden, men hade i jämförelse med de söndagliga predikningarne varit fåtaligt besökta. Kommunionförhör hade icke hållits, ej heller nattvardssamtal, dels på grund af pastors trägna verksamhet i två församlingar, dels på grund af npattvardsgästernas obenägenbet för offentligt utbyte af tankar. Deremot hade pastor vid anteckniogen till na:tvardsgång, då tid och krafter räckt till, framstält några sanningar öfver något till nattvarden hörande ämne, Den praktiska erfarenheten gåfve dock vid handen att dylika förhör äro mindre tidsenlig a. Hett väl genomtänkt skriftetal, med uppmärksamhet åhördt och mottaget, borde — menar pastor — hafva önskad verkan. Årliga s. k. husförhör hade hållits, hvarvid församlingsmedlemmarne berömvärdt mangrant infunno sig. Konfirmandundervisning vore anordnad hvartannat år.
Eno okyrklig rörelse hade framträdt i början af 80-talet, som det tycktes i frikyrklig riktning, men blef stäfjad. Den gamla metodistiska rörelsen vid Bjerges i Vallstena hade numera öfvergått till lugn. Såsom ofta vore fallet, hamnade de afokyrkliga rörelser gripna oftast till sist i en viss indifferentism, hvilket syntes af dess liknöjdhet för kyrka och nattvard. De okyrklige voro dock inom församlingarne få, oftast inflyttade. Någon okyrklig s. k. nattvardsföreniag eller yttring af annat okyrkligt sjelfsvåld funnes icke.
Hvad den fria verksamheten anginge hade pastoratets skollärare under vissa vilkor medgifvitg uppträda med religiösa föredrag. Ombud från Götlands missionaförening och Ev.
fosterlandsstiftelsen hade äfven någon gång verkat inom församlingen. Till församlingsmedlemmarnes heder anför pastor, att de voro mycket -försigtiga att mottaga kringresande predikanter, hvilkas bekännelseart vore dem obekant. I enlighet med kyrkolagens föreskrift hade kyrkan ej för lekmän upplåtits, derest de ej af biskopen pröfvats och erhållit hans skriftliga tillåtelse. Kyrkotokt hade under 10-årsperioden öfvats hufvudsakligen genom gifna enskilda varningar med den verkan att sedan Maj 1883 ej något kyrkoråd behöft hållas för detta ändamål.
På grund af folkmängdens och barnantalets litephet och lokala förhållanden hade skolväsendet måst anordnas, såsom ofvan nämts, med afdelningsläsning, Under senaste 10årsperioden hade barnantalet minskats med 39 barn i båda församlingarne, hvilken minskning vore störst i Källunge, som derför svårligen kunde under nuvarande förhållanden för sig anordna en småskola. Pastor ansåg skolväsendet inom distriktet bäst tillgodosedt genom 2 småskolor, en i hvarje församling, och en folkskola, hvilket pastor trodde ej möta något hinder, om ock vär en gång baraantalet det fordrade.
Skolkassan hade i tillgångar från föregående år i behållning kr. 8,367: 59 och i inkomster kr. 1,007: 86 samt i utgifter kr. 604: 05, så att behållningen vid visitationen var kr. 3,771: 40,
Stämman beslöt att uppsäga spanmålsmagasinet till afflyttning inom tre år, hvarvid kapten Broander, som icke kunde inse att detsamma, såsom en välgörenhetsiorättviog, ohelgade kyrkan, framstälde såsom sin åsigt att vid borttagandet spanmålsmagasinets tillgåogar ej måtte delas, utan afsättas till en fond.
Med anledning af embetsmemorialet manade biskopen de äldre att vaka öfver de yngre i sedligt afseende. Tillförsåg sig att flere tillfällen att höra Guds ord skulle beredas än på söndagarne, bvarvid pastor påpekade svårigheten af att anordna veckopredikningar då folket måste dragas från arbetet.
I fråga om kommunionförhören, påpekade biskopen att de icke finge lemnas & sido, ehuru formen icke behöfde vara den bokstafligen påbjudna, utan kunde bestå i samtal. Pastor menade, att ett sådant samtal alltid blefve ett förhör, som af förut anförda skäl vore svåra att hålla.
Okyskheten vore mindre här än annorstädes på Gotland, hvilket var glädjande.
Biskopen hemstälde om ej församlingssång kunde åstadkommas. Pastor påpekade svårigheterna häraf i dessa små församlingar, men hyste dock hopp om att sång skulls komma till stånd. Ringningarne beslöt man förlägga till onsdag, fredag och lördag.
Då intet var att anmärka mot det inbördes förhållandet afslöts visitationen.

Dödsfall Petter Magnus Jacobsson

Att Gud denna dag hädankallat f. d. husbonden Petter Magnus Jacobsson, född den 24 September 1818, sörjd af barn och barnabarn, tillkännagifves endast på detta sätt.
Hägvalls i Vallstena den 4 Juui 1891.
Gustafva och Oscar Jacobsson.