s. k. Slumra Sågbro å vägen mellan Bara och Vallstena ombygges under tiden från 20 Juli till och med 5 Aug., då han blir ofarbar för tyngre fordon, som i stället kunna taga vägen genom Källunge.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Juli 1891
N:r 107
Genom entreprenadauktion,
som hålleg torsdagen den 18 dennes kl. 2 e. m. för utdikning af s.k. Källunge myr, belägen uti Källunge, Vallstena och Bara socknar, utbjudes till den minstbjudande kanalgräfning af 1,600 meters längd deraf sprängningsarbete af omkring 2,000 kubikmeter häll. Arbetet utbjudes i mindre lotter oöh sedan:i sin helbet med förbehållen pröfningsrätt att antaga eller förkasta de gjorda anbuden. De som stanna för arberet skola ställa godkänd säkerhet för arbetets fullgörande och dels för penningeförskott, om sådant fordras; arbetet skall vara verkstäldt till den 1 Juli nästkommande år. Vidare upplysningar meddelas vid auktionstillfället. Samliogen sker på allmänna landsvägen mellan Vallstena och Bara socknar vid den se, k. Slumra Sågbro.
Bara den 3 Juni 1891.
STYRELSEN.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Juni 1891
N:r 88
Biskopsvisitation
hölls i lördags och i går i Källunge och Vallstena församlingars pastorat, dervid visitåtor biträddes af kontraktsprosten Gustafsson och vid skolbesöket af folkskoleinspektören kyrkoherde Odin.
Under lördagen besigtigades Källunge kyrka, som hvad det yttre beträffar befans i ett öfver hufvud godt skick. Dock ansågs tornbygnaden böra befrias från qvarsittande kalkrappning samt i fogarne strykas med cement. Kyrkorådet förklarade sig vilja göra vederbörlig framställning derom, Till sitt inre tarfvade kyrkan reparation och hade för detta ändamål byggmästare N. Pettersson uppgjort förslag, bvilket komme att föreläggas stämman. Kyrkorådet förklarade sig vilja föreslå försimliogen en ökad uttaxering med 5 öre på fyrk för detta arbete, så att summan mindre känbart kunde samlas under 4—5 år. Härmed förklarade sig biskopen nöjd. Sockenmagasinet i kyrkans torn skulle uppsägas till atflyttning inom tre &. Kyrkogården är väl hållen. Kyrkans arkiv och inventarier bebefunnos i skick. Afskrifning skedde af en del värdelösa effekter och böcker. Messkronden var obrukbar. Pastor för klarade sig på enskild väg vilja på två år anskaffa ny skrud eller afhjelpa bristen på annat sätt. Kyrkans dopskål tarfvade putsning, och kyrkorådet förklarade sig villlgt sätta densamma i värdigt skick.
Inspekterades församlingarnes gemensamma fasta folkskola. Efter förhör tillkännagat biskopen att ehuru undervisningen. af läraren bedrifvits med skicklighet regultatet för den högre folkskoleafdelningen kunde sägas vara endast försvarligt och för den beredande skolan t. o. m. svagt, hvilket visitator ansåg bero af akolans organisation, i det att på grund at det stora barnåntalet afdelningsläsning anväudes, Inspektören hade redan påvisat behofvet af två småskolor, en i hvardera församlingen, Skolrådet, som fortfarande insåg behofvet af en omorganisation i den antydda riktningen, men ej vore beredt eller fann möjligt att nu framlägga något bestämdt förslag, förklarade sig dock vilja arbeta för frågans snara lösning.
Undervisning i trädgårdsskötsel hade meddelats, deremot ej i slöjd. Stämman hade nekat anordna sådan. Påvisande de stora fördelarne af en slöjdskola och det jämförelsevis föga betungande sätt, hvarpå en sådan kunde anordnas, uppmanade biskopen allvarligt skolrådet att taga sig an denna angelägenhet, hvartill det förklarade sig villigt. Behöfvet af undervisningsmateriel vore någorlunda tillgodosedt. Ett gemensamt sockenbibliotek fans, men inga medel till dess underhåll. Biskopen påvisade den stora vigten af verkligt god och sund läsning särskildt i dessa tider, då skadliga och vilseledande läror så rikligt spriddes. Församlingarne borde lemna årliga anslag till sockenbiblioteket. Pastor meddelade, att framställning derom gjorts, men utan framgång. På biskopens uppmaning ville skolrådet nu taga saken i förnyadt öfvervägande.
Vallstena kyrka besigtigades. Efter nyligen verkstäld reparation befans den öfverhufvud i godt stånd till det yttre. Det inre tarfvade reparation, och meddelade kyrkorådet att förslag rörande en sådan komme att med första från byggmästare N. Pettersson infordras. Dopfaonten borde återflyttas till sin ursprungliga plats i närheten af skeppets portal eller ock uppsättas invid kordörren. Kyrkogården var tillräcklig och väl hägnad. Likporten, utan arkeologiskt eller arkitektoniskt värde, borde repareras eller ersättas med grindar.
Arkiv och inventarier funnos i behörig ordning. Kyrkan hade två messkrudar, som båda behöfde repareras, och förklarade sig kyrkorådet villigt att hemställa till församlingen att, om någon kunde ställas i brukbart skick, äfven Källunge skulle få begagna densamma mot deltagande i underh&llskostnaden. Hvarjehanda paramentssaker såsom altarduk och kläde, dynor till altarskranket m. m. hade på senare tid anskaffats och fann biskopen dem värdiga och passande. I torprummet funnos &teskilliga gamla, mer eller mindre defekta träbilder, i afseende å hvilka biskopen gaf tillkänna, att såvida ej Antiqvitetsakademien ville efter hemställan för riksmuseumw öfvertaga dem, de lämpligen kunde deponeras i Gotlands fornsal.
Samtliga kassor befunnos i god ordning. Ministerialböckernas granskning föranledde ingen anmärkning.
Sedan kyrkoherde Friberg på söndagen i den med grönt och blommor prydda rymliga kyrkan predikat öfver dagens text, steg biskopen för altaret, derifrån han till församlingen talade öfver 2 Petri 3:8 ff : Det skall eder icke fördoldt varda, att en dag för Herren är såsom tusende år och tusende år såsom en dag etc.
Härefter förhördes nattvardsbarnen, och lade biskopen till grund för detta förhör den andra trosartikeln. Till sist samtalades med de äldre församlingsborna med ledning af dagens aftonsångstext.
Efter gudstjenstens slut samlades förgamlingarnes medlemmar till gemensam kyrkostämma under biskopens ordförandeskap. Dervid föredrogs pastors embetsmemorial, hvilket i hufvudsak innehöll:
Med några undantag besöktes den offentliga gudstjensten i allmänhet ordentligt inom båda församlingarna. Detsamma var förhållandet med nattvarden. Dopet begärdes för alla barn och förrättades i regeln i Källunge i hemmet och i Vallstena i kyrkan. Mot söndagens helighållande fans ingen anmärkning. Husandakt förekom i flere familjer. I allmänhet rådde ett sedligt förhållande inom församlingarne; undantag gåtfvos, mest bland den från andra församlingar inflyttade ungdomen. Dryckenekapslasten hade af pastor gjorts till föremål för enskild själavårdsverksamhet, nästan alltid med önskad följd. Till förbättring i detta afseende hade bidragit frivilliga föreningar för nykterhet inom församlingen och den allmänbildning, som alltmer brännmärkte denna last som en skam. Under tioårsperioden 1871—80 föddes i Källunge 7 och i Vallstena 8 oäkta barn samt under senaste perioden 1881—90 i Källunge 7 och i Vallstena 9. De föreskrifoa veckopredikningarna ha enligt häfdvunnet bruk hållits under fastlagstiden, men hade i jämförelse med de söndagliga predikningarne varit fåtaligt besökta. Kommunionförhör hade icke hållits, ej heller nattvardssamtal, dels på grund af pastors trägna verksamhet i två församlingar, dels på grund af npattvardsgästernas obenägenbet för offentligt utbyte af tankar. Deremot hade pastor vid anteckniogen till na:tvardsgång, då tid och krafter räckt till, framstält några sanningar öfver något till nattvarden hörande ämne, Den praktiska erfarenheten gåfve dock vid handen att dylika förhör äro mindre tidsenlig a. Hett väl genomtänkt skriftetal, med uppmärksamhet åhördt och mottaget, borde — menar pastor — hafva önskad verkan. Årliga s. k. husförhör hade hållits, hvarvid församlingsmedlemmarne berömvärdt mangrant infunno sig. Konfirmandundervisning vore anordnad hvartannat år.
Eno okyrklig rörelse hade framträdt i början af 80-talet, som det tycktes i frikyrklig riktning, men blef stäfjad. Den gamla metodistiska rörelsen vid Bjerges i Vallstena hade numera öfvergått till lugn. Såsom ofta vore fallet, hamnade de afokyrkliga rörelser gripna oftast till sist i en viss indifferentism, hvilket syntes af dess liknöjdhet för kyrka och nattvard. De okyrklige voro dock inom församlingarne få, oftast inflyttade. Någon okyrklig s. k. nattvardsföreniag eller yttring af annat okyrkligt sjelfsvåld funnes icke.
Hvad den fria verksamheten anginge hade pastoratets skollärare under vissa vilkor medgifvitg uppträda med religiösa föredrag. Ombud från Götlands missionaförening och Ev.
fosterlandsstiftelsen hade äfven någon gång verkat inom församlingen. Till församlingsmedlemmarnes heder anför pastor, att de voro mycket -försigtiga att mottaga kringresande predikanter, hvilkas bekännelseart vore dem obekant. I enlighet med kyrkolagens föreskrift hade kyrkan ej för lekmän upplåtits, derest de ej af biskopen pröfvats och erhållit hans skriftliga tillåtelse. Kyrkotokt hade under 10-årsperioden öfvats hufvudsakligen genom gifna enskilda varningar med den verkan att sedan Maj 1883 ej något kyrkoråd behöft hållas för detta ändamål.
På grund af folkmängdens och barnantalets litephet och lokala förhållanden hade skolväsendet måst anordnas, såsom ofvan nämts, med afdelningsläsning, Under senaste 10årsperioden hade barnantalet minskats med 39 barn i båda församlingarne, hvilken minskning vore störst i Källunge, som derför svårligen kunde under nuvarande förhållanden för sig anordna en småskola. Pastor ansåg skolväsendet inom distriktet bäst tillgodosedt genom 2 småskolor, en i hvarje församling, och en folkskola, hvilket pastor trodde ej möta något hinder, om ock vär en gång baraantalet det fordrade.
Skolkassan hade i tillgångar från föregående år i behållning kr. 8,367: 59 och i inkomster kr. 1,007: 86 samt i utgifter kr. 604: 05, så att behållningen vid visitationen var kr. 3,771: 40,
Stämman beslöt att uppsäga spanmålsmagasinet till afflyttning inom tre år, hvarvid kapten Broander, som icke kunde inse att detsamma, såsom en välgörenhetsiorättviog, ohelgade kyrkan, framstälde såsom sin åsigt att vid borttagandet spanmålsmagasinets tillgåogar ej måtte delas, utan afsättas till en fond.
Med anledning af embetsmemorialet manade biskopen de äldre att vaka öfver de yngre i sedligt afseende. Tillförsåg sig att flere tillfällen att höra Guds ord skulle beredas än på söndagarne, bvarvid pastor påpekade svårigheten af att anordna veckopredikningar då folket måste dragas från arbetet.
I fråga om kommunionförhören, påpekade biskopen att de icke finge lemnas & sido, ehuru formen icke behöfde vara den bokstafligen påbjudna, utan kunde bestå i samtal. Pastor menade, att ett sådant samtal alltid blefve ett förhör, som af förut anförda skäl vore svåra att hålla.
Okyskheten vore mindre här än annorstädes på Gotland, hvilket var glädjande.
Biskopen hemstälde om ej församlingssång kunde åstadkommas. Pastor påpekade svårigheterna häraf i dessa små församlingar, men hyste dock hopp om att sång skulls komma till stånd. Ringningarne beslöt man förlägga till onsdag, fredag och lördag.
Då intet var att anmärka mot det inbördes förhållandet afslöts visitationen.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 Juni 1891
N:r 87
Dödsfall Petter Magnus Jacobsson
Att Gud denna dag hädankallat f. d. husbonden Petter Magnus Jacobsson, född den 24 September 1818, sörjd af barn och barnabarn, tillkännagifves endast på detta sätt.
Hägvalls i Vallstena den 4 Juui 1891.
Gustafva och Oscar Jacobsson.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juni 1891
N:r 86
Gotlands norra härads brandstodsförenings
styrelse sammanträdde i måndags middag härstädes, Dervid utbetalades: förut beslutade brandskadeersättningar till: hemmansägare K. Pettersson, Rosarfve i Tingstäde med kr. 20: 58, sjökapten Herlitz, Bjers i Lärbro, kr. 24: 64, kyrkoherde Reuser i Stenkyrka, kr. 19: 45, hvarjämte ordf., på grand af särskild kompromissrätts utglag, utbetalat åt husbonden Oskar Jacobasop, Hägvalls i Vallstena, kr. 408:07.
Brandskadeersättningar beviljades åt hemmansägaren Anders Hansson, Halse gårda i Ardre, kr. 12: —, fanj. Å. Larsson, Angelbos i Lärbro, kr. 923: 63, hemmansägarne Å. Larsson, Glästäde i Lärbro, kr. 12: —, N. Pettersson, Bjers i Lärbro, kr. 14: 75, Olof Segerdahl, d:o, kr. 26: 50, A. M. Berg, Riddare i Hejnum, kr. 5: —, snickare F. Sjöström, Vidby i Gothem, kr. 1,075: —, skollärare V. Carlsson, d:o, kr. 10: —, snickare P. Barkander, Hörsne, kr. 3,630: 20, arb, K. O. Larsson, Bengts i Östergarn, kr. 62: —, husb. J. Jansson, Gloser i Gammalgarn, kr. 409: —, enkefru K. Kyllander, Vesterhejde, kr. 24: —, smeden A. Beckström, Follingbo, kr. 92: och åt arb. P. Söderberg, Tengelgårda i Lärbro, kr. 222: 50.
Alla dessa befriades från vådaeds afläggande. För betäckande af förestående beviljade ersättningar beslöts en uttaxering af 4 öre för hvarje hundra kronor försäkringsvärde.
Protokoll med yttrande öfver föreslagna tillägg och förändringar i det gällande brandstodsreglementet bade inkommit från 19 socknar, af hvilka 9 godkänt styrelsens förslag rörande å 1 och 10 socknar afslagit detsamma gamt alla, med undan: tag af 2 socknar antagit de föreslagna förändringarna i § 26. Då sålunda protokoll icke utkommit från 29 socknar och dessa, enligt reglementet skola anses ha gillat stadgeändringarna, ha dessa blifvit af öfvervägande antal socknar gillade. Men då dels flere af de inlemnade protokollen och dels under skriftväxling i tidningen rörande förändringarna i § 1 framhållits, att såg- och qvarnverk, som dritvas med ånga, äfven borde i föreningen få försäkras, då ångmaskinen är på 25 meters afstånd ifrån desamma, ansåg styrelsen att ett nytt förslag rörande ändring af hela å 1 borde åoyo till socknarnes hörande utgå.
Ett sådant förslag har också af styrelsen formnlerats och kommer ofördröjligen att delgifvas socknarne.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Juni 1891
N:r 84
Auktion vid Grinds i Vallstena.
Genom offentlig auktion som tisdagen den 31 Mars från kl. 11 f. m. förrättag vid Grinds i Vallstena, låter C. J. Thomsson, Skäggstäde, till den högstbjudande försälja ett större parti hårdvallshö och godt myrfoder, som utbjudes i mindre utrop och lemnas gods kände köpare 3 månaders betalningsanstånd.
Hörsne den 23 Mara 1891.
L, P. CHRISTENSSON.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 26 Mars 1891
N:r 47
Landtbruksingeniören
i länet har under år 1890 haft sammanlagdt 109 förrättningsdagar. Derunder hafva, bland annat, kontrollerats och afsynats åtskilliga med statslån understödda afdikningsföretag, hvilka alla funnits utförda med omsorg.
Bland under året upprättade afdikningsförslag må nämnas:
Plan till afdikning af sank mark inom Källunge, Vallstena och Bara socknar.
Areal 456 hektar; kostnad 25,120 kr.;
förslag till torrläggning af Lunds myr i Hejde, Guldrupe och Väte socknar.
Areal 241 hektar; kostnad 10,900 kr.;
plan till utdikning af s. k. Dalbo starrar i Halls, Sjonhems och Dalhems socknar. Areal 79 hektar; kostnad 1,200 kr.;
plan till torrläggning af Gammalgarns stormyr i Gammalgarns och Östergarns socknar. Areal 170 hektar; kostnad 1,700 kr.
Desentom ha förslag upprättats till sänkning af Ekes träsk å Fårön, till fullständig torrläggning af Kejlungs myr i Lärbro socken till utdikning af sank mark tillhörande prestgården m. fl. hemman i Kräklingbo socken.
Af Gotlands 60—70 tusen tnl myr säger landtbruksingeniören i sin berät telse — tordejomkring en tiondedel vara afdikad, men på grand af bristande företagsamhet och insigter bar blott en del af den utdikade arealen tillgodogjorts som åkerjord. Om också intresset för myrodlingen är i tilltagande, vill man derför icke bringa stora offer.
Sålunda anses ett utdikningsföretag för dyrt, ja nästan ekonomiskt omöjligt, om kostnaden för detsamma uppgår till 50 kr. pr tunnland, under det att man annorstädes icke tvekar att offra det dubbla beloppet för vinnande af odlingsmark, som svårligen torde kunna mäta sig med en stor del af de gotländska myrarna.
Landtbruksingeniören omnämner vidare de till godhetsgrad olika myrar, som här finnas och uttalar som sin mening att grundare afdikning har mycket skäl för sig; då myren är af sämre beskaffenhet eller en fullständig utdikning på grund af stora kostnader vore ekonomiskt oriktig. Dock anser han att vid afdikningsplaners uppgörande fullt utdikningsdjup bör söka åstadkommas för sådana myrar, å hvilka sädesodling i en ej allt för aflägsen framtid kan förekomma. Och detta på grund deraf att gotländingeni en framtid bör skörda sin säd der deasa tiotasentals tunnland ofruktsamma myrar ligga, under det att högmarken, som under mansäldrar, två år af hvarje tre, burit sädesgrödor, genom en förståndig ängskultor med riklig öfvergödning och med iskende af qväfvesamlande leguminorer så småniogom skall lyftas ur det utmattningstillstånd den för närvarande befinner sig i.
En ytterligare anledning att förorda de odlingsbara myrarnas falla afdikning torde äfven ligga i de utmärkt vackra resultat som sistlidna års odlingsförsök på myrjord med sockerbetor hafva visat. Skola stora förhoppningar med något berättigande kunna hämtas härutaf, så är det af vigt att så afdika myrarna att en ofullständig afdikning icke lägger hinder i vägen för ernåendet af ett lyckligt resultat härntinnan.
Tänker man vidare — yttras i berättelsen — å ena sidan på de växter som företrädesvis visat sig trifvas på mossarna, och å andra sidan derpå att hundratals tunnland myrjord på skilda ställen af ön under förlidet år buro en mycket vacker gröda utaf våra ädlare och mera gifvande kulturväxter såsom raps, hvete och korn, så kan man icke ungå att finna, att de, så att säga försökskördar, som aflockats myrarna, gifva löften för framtiden, som om de uppfyllas, och dertill finnes all utsigt, skola gifva Gotland ett af de främsta rummen bland våra spanmålsexporterande provinser, men i så fall är det på myrarna som spanmålen skall skördas, Bättre, än att förflytta de outtömliga qväfvetillgångarne upp på de myllfattiga och qväfvehungriga höglandsåkrarna, för att dymedels göra dem mäktiga af sädesproduktion, är att å myrarna sjelfva skörda säden, och en mera lättskött, en billigare afdikad och en för torka mindre utsatt jord skall på samma gång vinnas.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Februari 1891
N:r 33
De besvär
L. P. Norrby, å Gothems socknemäns vägnar, hos kammarkollegium anfört öfver länsstyrelsens 17 December 1889 meddelade utslag i fråga om reglering af suöskottningsskyldigheten för Vallstena och Gothems socknar bar kollegium funnit icke förtjena vidare afseende.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Januari 1891
N:r 17
Folkmängdsförhållanden
på Gotlands landsbygd 31 December 1890: (Forts.)
Lärbro: födda 24, döda 17, inflyttade 79, utflyttade 106, vigda 3 par; minskning 20; folkmängd 1,273.
Hellvi: födda 14, döda 9, inflyttade 27, utflyttade 40, vigda 1 par; minskning 8; folkmängd 457.
Hörsne med Bara: födda 10, döda 9, inflyttade 33, utflyttade 28, vigda 10 par; ökning 6; folkmängd 372.
Klinte: födda 34, döda 32, inflyttade 128, utflyttade 109, vigda 3 par; ökning 20; folkmängd 1,199.
Fröjel: födda 6, döda 5, inflyttade 29, utflyttade 33; minskning 5; folkmängd 589.
Burs: födda 14, döda 13, inflyttade 38, utflyttade 55, vigda 10 par; minskning 16; folkmängd 820.
Stånga: födda 16, döda 11, inflyttade 37, utflyttade 45, vigda 3 par; minskning 3; folkmängd 655.
Dalhem: födda 5, döda 9, inflyttade 38, utflyttade 45, vigda 6 par; minskning 11; folkmängd 492.
Ganthem: födda 9, döda 5, inflyttade 13, utflyttade 12, vigda 1 par; ökning 2; folkmängd 288.
Halla: födda 2, död 1, inflyttade 18, utflyttade 22, vigda 3 par; minskning 3; folkmängd 211.
Stenkyrka: födda 13, döda 20, inflyttade 0 utflyttade 28; minskning 1; folkmängd Tingstäde: födda 9, döda 6, inflyttade 44, utflyttade 48; minskning 1; folkmängd 499.
Ejsta: födda 9, döda 4, inflyttade 39, utflyttade 48, vigda 2 par; minskning 4; folkmängd 611.
Sproge: födda 6, döda 3, inflyttade 12, utflyttade 7, vigda 1 par; ökning 8; folkmängd 366.
Martebo: födda 8, döda 2, inflyttade 41, utflyttade 38, vigda 2 par; ökning 9; folkmängd 307.
Lummelunda: födda 9, döda 3, inflyttade 36, utflyttade 44, vigda 1 par; minskning 2; folkmängd 887.
Hejde: födda 12, döda 7, inflyttade 34, utflyttade 58, vigda 9 par; minskning 19; folkmängd 615.
Väte: födda 8, döda 5, inflyttade 28, utflyttade 32; vigda 3 par; minskning 1; folkmängd 578.
Fårö: födda 23 (8 m. 15 qv.), döda 18 (10 m. 8 qv.), inflyttade 33 (16 m. 17 qv.), utflyttade 37 (21 m. 16 qv.), vigda 9 par; ökning 1; folkmängd 1,175 (560 m. 615 qv.).
Hangvar: födda 21 (7 m. 14 qv.), döda 22 (9 m. 13 qv.), inflyttade 53 (26 m. 27 qv.), utflyttade 55 (25 m. 30 qv.); minskning 3; folkmängd 915.
Hall: födda 2, döda 5, inflyttade 20, utflyttade 34; minskning 17; folkmängd 241.
Öja: födda 18 (8 m. 10 qv.), döda 12 (5 m. 7 qv.), ioflyttade 39 (21 m, 18 qv.), utflyttade 40 (17 m. 23 qv.), vigda 3 par; ökning 5; folkmängd 875 (402 m. 473 qv.).
Hamra: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 7 (4 m. 3 qv.), inflyttade 4 (2 m. 2 qv.), utflyttade 13 (6 m. 7 qv.); minskning 12; folkmängd 332 (155 m. 177 qv.).
Levide: födda 7 (8 m. 4 qv.), döda 7 4) m. 3 qv.), inflyttade 26 (11 m. 15 qv.), utflyttade 38 (20 m. 18 qv.), vigda 3 par; minskning 12; folkmängd 562.
Gerum: födda 1 m., döda 2 m., inflyttade 17 (9 m. 8 qv.), utflyttade 29 (14 m. 15 qv.), vigda 2 par; minskning 13; folkmängd 169.
Hejnum: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), ioflyttade 24 (14 m. 10 qv.), ut: flyttade 21 (9 m. 12 qv.), vigde 1.par; ökning 6: folkmängd 312 (151 m, 161 qv.).
Bäl: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 3 (1 m, 2 qv,), inflyttade 22 (10 m. 12 qv.), utflyttade 24 (9 m. 15 qv.), vigda 1 par; ökning 0; folkmängd 203 (95 m. 108 qv.) Vall: födda 5 (1 m. 4 qv.), döda 3 (2 m. 1 qv.), inflyttade 22 (14 m. 8 qv.) utflyttade 26 (17 m. 9 qv.), vigda 3 par; minskning 2; folkmängd 290 (134 m. 166 qv.).
Hogrän: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), ioflyttade 15 (10 m. 5 qv.), utflyttade 35 (20 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 21; folkmängd 318 (147 m. 171 qv.) Barlingbo: födda 8 (5 m, 3 qv.), döda 9 (6 m. 3 qv.), inflyttade 56 (26 m. 30 qv.), utflyttade 66 (29 m. 37 qv.), vigda 2 par; minskning 11: folkmängd 315.
Ekeby: födda 5 (3 m. 2 qv.) döda 1 (qv), inflyttade 14 (10 m. 4 qv.), utflyttade 35 (20 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 17; folkmängd 268.
Källunge: födda 2 (1 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv), inflyttade 33 (16 m. 17 qv.), utflyttade 29 (16 m, 13 qv.), vigda 2 par; ökning 4; folkmängd 245 (123 m. 122 qv.); äldsta församlingsmedlemmen 1 Jan. 89 år 9 m. 2 dag.
Vallstena: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), inflyttade 15 (8 m. 7 qv.), utflyttade 27 (15 m, 12 qv.), vigda 6 par; minskning 9; folkmängd 352 (165 m. 187 qv.); äldsta församlingsmedlemmen 1 Jan. 89 år 9 m. 18 d.
Veskinde: födda 12 (8 m. 4 qv.), döda 7 (5 m. 2 qv.), inflyttade 55 (25 m. 30 qv.), utflyttade 45 (25 m. 20 qv.); ökning 15; folkmängd 554 (250 m. 304 qv.).
Bro: födda 5 (1 m. 4 qv.), döda 8 (5 m. 3 qv.), inflyttade 28 (14 m. 14 qv.), utflyttade 27 (13 m. 14 qv.); minskning 2; folkmängd 273 (134 m. 139 qv.).
Hablingbo: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 8 (5 m. 3 qv.), inflyttade 24 (15 m. 9 qv.), utflyttade 21 (10 m. 11 qv.), vigda 4 par; ökning 1; folkmängd 647 (312 m. 335 qv.).
Silte: tödda 6 (4 m, 2 qv.), döda 6 (5 m. 1 qv.), inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 7 (3 m. 4 qv.), vigda 1 par; ökning 2; folkmängd 365 (185 m. 180 qv.).
Stenkumla: födda 12, döda 5, inflyttade 37, utflyttade 61, vigda 2 par; minskning 17; folkmängd 467.
Träkumla: födda 5, död 1, inflyttade 21; utflyttade 29, vigda 1 par; minskning 4; folkmängd 221.
Vesterhejde: födda 8, döda 7, inflyttade 65, utflyttade 65, vigda 3 par; ökning 1; folkmängd 467.
Vänge: födda 13, döda 6, inflyttade 21, utflyttade 49, vigda 3 par; minskning 21; folkmängd 568 (276 m. 292 qv.).
Buttle: födda 6, döda 3, ioflyttade 17, utflyttade 22, vigda 3 par; minskning 2; folkmängd 362 (168 m. 194 qv,).
Guldrupe: födda 4, döda 0, inflyttade 15, utflyttade 8, vigda O par; ökning 11; folkmängd 283 (130 m. 153 qv.).
Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Januari 1891
N:r 3
Auktion.
Tisdagen den 30 December från kl. 11 f.m. låter hemmansägaren C. J. Thomasson, Skäggstäde, genom offentlig auktion till den högstbjudande försälja växande skog på 30 tunnland s. k. Brendskog, belägen under 1/2 mantal Grinds i Vallstena socken, till afverkning på 2 års tid; skogen, som är tjenlig till såg- och bygnadstimmer, utbjudes i mindre lotter med förbehållen pröfniogsrätt och lemnas godkände köpare 3 månaders betalningsanstånd.
Hörsne den 20 December 1890.
L. P. CHRISTENSSON.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 December 1890
N:r 201