Etikett: Anga

Anga är en socken på Gotland.

Publicerat

Utmätningsauktion.

Onsdagen den 22 västkommande Juni kl. 11 före middagen förrättas bär å landskansliet utmätningsauktion till försäljning af Per Jacobssons ägande 1/16 mant. Österby i Anga socken; ägande de, hvilka hafva fordran gom skall ur egendomen gäldas eller annan rätt som bör vid auktionen iakttagas, att sin rätt dervid bevaka.
Denna fastigbet är försedd med bonings. och ladugårdsbus, utgöres af omkriog 41/2 tunnland åker, 6 3/4 tunnl. äpgsmark, 31/2 tuvnl. hagmark och 16-tunnl. skogsmark med skog till busbehof samt har blifvit salavärderad till 1,600 kronor.
Visby i Landskansliet 17 Maj 1892.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 Maj 1892
N:r 76

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten. (Femte sammanträdet å Skogs 9 och 10 Maj.) För försummelse i tjensten anklagade A. G. Sandsjö barnmrorskan i Öja kommun frå Ferdinanda Dabhling, f. Dahlqvist. Käranden berättade att han 28 Februari sökt svaranden för att hämta henne till hustrun, men hade barnmorskan då ej varit hemma utan var på sjukbesök i Fide socken. Käranden hade farit efter dit, men ej heller der träffat henne, då hon redan begifvit sig derifrån på besök till sina föräldrar, ett stycke längre bort. Der hade han slutligen träffat henne och fått henne med sig. Emellertid hade hustran vid deras hemkomst rédan nedkommit med ett barn och modren dog sjelf vid pass en timme efter deras ankomst. Dödsorsaken ansåg kär. vara förblödning. Svaranden genmälde, att hon gjort hvad i hennes makt stod för att rädda modrens lif. Hon förnekade ej att hon varit utom socknen, men då det varit sjukbesök ansåg hon sig vara berättigad dertill. Hon hade sökt telefonera till läkare, men hade telefonen befupvnits vara stängd. Målet öfverlemnades å båda sidor och kommer utslag att afkunnas vid tingets slut.

Höga böter. En handlande i Levide var instämd att svara i flera skuldfordringsmål, men uraktlät att infinna sig, Härför dömdes han att böta tillsammans 75 kronor. . Kommer han ej heller nästa gång målen äro före blir det 125 kr.

Johan Löfgren, Tass i Hejde, blef 2 Februari häktad för att han skulle ha gjort inbrott i Hejde prestgård och derstädes anlagt mordbrand. Vid polisförhör å stället uppgafs att L. på natten till 2 Februari medels våld skaffat sig inträde i prestgårdens häststall och inkommen dit antändt en halmkärfve, som han låtit ligga på golfvet tills röken blef besvärande, då han sparkat ut den brinnande halmen och släckt elden. Derpå hade han tagit två hästar ur stallet och spänt dem för en vagn, men blifvit af tillstädeskommande personer hindrad att begifva sig bort dermed. Löfgren uppgaf att han beredt sig inträde i stallet för att kunna fodra hästarne, då hästarnes ägare, arrendatorn af prestgården, låg sjuk, Han tände eld på halmen !för att lysa sig, alldenstund lykta saknades i stallet, Hästarne hade han spänt för v gnen för att fara efter läkare åt den sjuke. — Löfgren hade sedan införpassats till fängelset, men snart visat sådana tecken till sinnesförvirrirg att han måst vårdas på hospitalet. Nu var han åter frisk och instäld att svara. Han vidhöll sina vid polisförhöret gifna uppgifter att allt hade gjorts i god afsigt och för att hjelpa arrendatorn Bjergren. Målsägaren framstälde intet ansvarsyrkande. Rätten resolverade att Löfgren för omstämda handlingar icke kan till ansvar ställas och att han skulle ur häktet lösgifvas.

Vägunderhållningstvist. Per Mårtensson, Enges i Burs, m. fl. fordrade att bli fria från skyldigheten att underhålla en viss vägsträcka vid egendom som tillfallit dem genom skifte, på den grund att de ej begagna vägstycket. Svarandena genmölde att båda parterna i lika mån begagna vägen och att ingen orsak funnes att befria kär. från underhållningsskyldigheten. Kärandena yrkade bifall till stämningen och .att erhålla 50 kronor \”i rättegångskostnader. Svarandena begärde 10 kr. i ersättning för hvarje inställelse. Efter öfverläggning atkunnade rätten det beslut, att käromålet till alla delar ogillades, och att den af kär. som bäst gälda gitter skall till hvar och en af svarandena för hvarje inställelse betala 5 kr. (tillsammans 85 kr.) samt att utgifva lösen för protokoll.

En guanosak, Vi ha förut omnämt, att bandl. Aug. Nyberg, Klintehamn, yrkat ansvar å August Åström, Eskelhem, för bedrägligt förfarande vid handel. Åström hade köpt 2 säckar guano och betalat dem kontant, men på samma gång på kredit fått ytterligare 2 säckar, som han uppgaf för sin numera aflidne morbrors räkning. Morbrodern hade emellertid aldrig haft med saken att göra, utan säckarne användes af Joh. Andersson, Lingsarfve i Eskelhem, Han hade inte betalt och nu skulle Åström få sitta emellan. Joh. Andersson uppgaf att han sökt få betala, men patron Nyberg hade ej velat ta emot penningarne, Domhafvanden sökte jämka ihop saken, men käranden ville nödvändigt ha Åströms skalp. Han ville att Åström med ed skulle betyga, att ban ej för sin morbrors räkning köpt de 2 säckarne. Utslag meddelas vid tingets slut.

Karl Hejdenberg, Antsarfve i Fröjel, hade i dag gräft upp stridsyxan och riktigt gifvit sig af på krigsstigen. Handl. C. L. Kroketedt i Klinte hade haft H:s dotter i sin tjenst för någon tid sedan. Då hon flyttade, lade husbonden embargo på bennes tillhörigheter, tills hon redovisat för hvad hon omhänderhaft. Nu hade Hejdenberg stämt K. för att utfå sakerna, och denne infann sig pliktskyldigast med tvistefröet under armen i ett blått skrin. Svaranden mälde att han trott sig ha rätt att innehålla flickans saker tills hon redogjort, men när det kom till kritan kunde han ej styrka att hon hafi om händer mera än hvad hon lemnat tillbaka, När saken avancerat så långt langade svaranden — säkerligen med tungt hjerta — det blåa skrinet tvärs öfver dombordet till sin vedersakare, hvars anlete sken af belåtenhet tills han tittat i skrinet. Der fans visserligen litet af hvarje: ylleduk, biblisk historia, perlband, hårpil, finkam, knappnålsbref, synåls d:o, brosch, skritbläck, blomsterkort, sax, tolf skilling kontant m. m., m. m., men det vigtigaste saknades: en klädning, sommarhatt, förkläde och åtskilligt annat. Svaranden lofvade att betala det der, och käranden värderade det efter samvetsgrann pröining till inalles 2 kr. 37 1/2 öre. Derpå lemnade han fram en kostnadsräkning på 36 kr., som han också ville ha betaldt för. Betaldt ville äfven sv, ha, fast han nöjde sig med 16 kronor.
Utslag vid tingets slut.

Ett mål till hade samma parter. Då Hejdenberg häromsistens varit inne hos Krokstedt på ett litet förberedande gräl om det olycksaliga blåa skrinet, lär Krokstedt insinuerat att flickan lagt sig till med en gräddkanna, hvilket var en af de bidragande orsakerna att inte skrinet töljde med tösen då hon flyttade, Det borde K. aldrig sagt; han borde i stället ha cederat de fyra styfver, som kannan var värd. Ty nu blef han anklagad för ärekränkning och kär. hade med sig ett vittne, som styrkte anklagelsen. Utslag vid tingets slut.

Ännu en gång var Hejdenberg i elden. Denna gång var fieaden enkan Brita Andersson, som köpt en ko af H. Käranden sa\’ att köpesumman var 66 kronor, men svaranden sa\” 60, Deo skiljande 6 skulle blifva segrarens lön. Käranden hade två vittnen, af hvilka ett intygade att aftalet var 66. Det andra vittnet visste ingenting. Kostvaderna i rålet ha gått till 49:50, som naturligtvis båda vilja att den andra skall betala. — Utslag vid tingets slut.

Skogsafverkning. Till förnyad handläggning förevar kronolänsman Enemans mål å tjenstens vägnar emot arrendatorn af Ragnsarfve häradsskrifvareboställe Jakob Rondahl för olofligt hygge å boställets skog, för hvilket mål vi förut utförligt redogjort. Svaranden var idag personligen tillstädes och medgaf att atverkuing skett, men hade allt användts blott till gårdens behof, med undantag af en ringa del, som han i tagit vederlag för från Rofride hemman taget virke, hvilket kommit Ragnsarfve till godo. Då han ibörjan af 1888 öfvertagit bostället, bade nämligen allt varit i fallfärdigt skick. Likväl hade R. ej velat ta af boställets skog till förbättringarne förr än utstämpling skett, utan i ställe: användt Bofride skog. Sedermera hade han till Bofride brott återburit det lånade. Om detta vore blott, så hade han felat endast af oförstånd.
Ett vittne omtalade hvilka arbeten, som utförts af R. på Rangsarfve och hur mycket virke dertill kunde hafva åtgått. Käranden erhöll uppskof till andra rättegånsdagen af nästa sammanträde för slutpåståendes afgifvende.

I ett uppskjutet barnuppfostringsmål, Kristina Nordström mot L. P. Nygren, hördes två vittnen, som ingenting visste. Uppskof till andra dagen af nästa sammanträde för bättre vittuens anskaffande.

Norra häradsrätten.
För ärekränkning hade lotsförmaunen L. Olsson, Östergarn, instämt fiskaren J. Herlitz, Tre vittnen intygade, att svaranden under ordväxling kallat käranden äggtjuf och »äggmåns», Svaranden bestred. Uppskof till nästa sammanträde.

Till edgång i ett mål avgående åverkan var Niklas Budin, Kyrkljufves i Vänge, dömd.
Han uteblef. Yttrande vid slutsammanträdet,

Brast åt eden gjorde också drängen Oskar Pettersson, Vatlings i Fole, i ett mål rörande barnaföda, instämd af Helena Matilda Andergson, Garungs i Rute.

För olaga ölförsäljning var instämd Jakob Olsson, Sojvide i Sjonhem och hans dotter Hlisabet. Åklagaren afstod från åtalet mot dottern, men fullföljde mot fadern, som nekade. Uppskof för bevisning.

Angående barnaföda hade pigan Matilda Vesgeman från Fårö instämt drängen Johan Eriksson, Gåsemora. Han nekade. Uppskof till Septembersammanträdet.

För djurplågeri hade länsman Boberg instämt hemmansägaren Johan Gardell, Boters i Anga. Julaftonen 1891 hade han å landsvägen mellan Östergårn och Kräklingbo med storändan af piskan vildt slagit en af sina hästar. Svaranden nekade. Uppskof för vittnens hörande.

Målet mot fru von Corswant å Stafva för försummad väghållning förevar ånyo. Tre vittnen intygade att vägen vid omstämda tillfälle varit i bögst eländigt skick, men svaranden bestred vittnesmålen och erhöll uppskof för motbevisning.

För ärekränkning mot lotsförmannen L. Olsson, Katthammarsvik, dömdes hemmansägaren Karl Österberg, Östergaro att böta 185 kr.

I målet rörande den skada som uppkommit genom borttagande af en damlucka vid Botcrs såg i Anga dömdes svarandena att ersätta damluckan med 12 kr. samt den genom borttaganget uppkomna skadan med 40 kr.

Poststationsföreståndaren G. Risbergs å Slite förda talan mot arbetaren Strandberg kunde mot svarandens bestridande, ej bifallas.
Svaraudens mot käranden gjorda yrkande om ansvar för olaga rättegång afslogs.

För olaga utskänkning dömdes snickaren Nils Petter Peitersson, Qvie i Stenkyrka att böta 15 kronor oah handl. Teodor Larsson från Botvatte i Ala att böta 30 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 Maj 1892
N:r 71

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten. (Tredje sammanträget å Skogs 14—15 Mars.) Handl. Aug. Nyberg, Klintehamn, hade instämt Aug. Åström, Lingsarfve, och hans morbror Johan Andersson, för att desse skulle hafva på bedrägligt sätt tillnarrat sig 2 säckar guano, värda 25 kr., genom att vid reqvisitionen uppgifva såsom reqvirent en bekant fullt vederhäftig person, hvilken dock intet hade med saken att skaffa, Sedan ett vittne hörts, uppsköts målet för vidare bevisnings förebringande; Joh. Andersson ådömdes 5 kr. böter för uteblifvande.

För öfverträdande af lotteriförordningen hade kronolänsman Svallingson instämt landtbrukaren G. Nyman, Stelor i Vestergarn, Stämningen innehöll, att N. vid flera olika tillfällen tillstält eller biträdt vid lotterier för olika ändamål, hvilka ej ens kunna få namn af välgörande. Svaranden genmälde i inlemnad skrift, att han visserligen en gång biträdt vid ett lotteri af en syförenings arbeten, men gjort det i välmening för ett godt ändamål, och hade han ej ens tillhandahållit lotterna till salu, utan endast låtit dem hos sig afhämtas, hvadan han bestred stämningens berättignnde. Målet öfverlemnades af parterna.

Barnaföda, Lars P. Nygren, Etelhem, var af Kristina Nordström instämd for utfående af bidrag till uppfostrande af två hennes barn, till hvilka hon påstod Nygren vara fader, Inför rätten upplystes, att ena barnet sedermera aflidit. Svaranden nekade och målet uppsköts.

Länsman E. Eneman yrkade ansvar å Lars Jakobsson, Mårtens i Sproge, för våld mot fader. Målet uppsköts till andra rättegångsdagen af fjerde sammanträdet.

Barnaföda ville Maria Pettersson, Sanda, att Johan Lyberg, Vestergarn, skulle åläggas utgifva för ett barn, till hvilket L. skulle vara fader. Käranden företedde ett vittne, som berättade åtskilligt för svaranden graverande. Målet öfverlemnades, sedan upplyst blifvit, att svaranden afrest till Amerika.

Samma yrkande hade Emma Johansson, Levide, tramstält mot Edv. Nordström. Barnet föddes 28 Maj 1891. Ett vittne var inkalladt, men led i betänklig grad af minnessvaghet i denna fråga. Utslag afkunnas första rättegångsdagen af nästa sammansträde.

Redovisning för förvaltningen af fadersarfvet ville O. N. Allander från Visby hafva af Lars Jakobsson, Sanda. Svaranden företedde afskrift af en handling från 1854, hvarigenom A. skulle hafva gifvit afkall å arferätten i hemmanet Alands och derför erhållit 600 kronor i vederlag. År 1880 hade på svarandens ansökan Allander blifvit för död förklarad, alldenstund han sedan 1860 ej låtit sig afhöra. Allander var nu personligen närvarande och upplyste, att han i tretio år vistas å Amerikas vestkust och aldrig någonstädes sett någon kallelse att infinna sig på Gotland för att taga arf i besittning. Svaranden var ej heller nu beredd att styrka det sådan kallelse varit i laglig ordning utfärdad.
Utslag afkunnas 1:a rättegångsdagen af femte sammanträdet.

Skogsåverkan. Ett flere gånger handlagdt mål mellan kronolänsman Emil Eneman å tjenstens vägnar och Joh. Karlsson, Lojsta, angående åverkan af skog i den s. k. Lillhagen å Lojsta prestgårds annex, behandlades åter i går. Fem vittnen hördes. Första vittnet hade kört förbi Karlssons gård och der sett ett antal stora stockar ligga på gården, men visste ej hvadan de kommit eller hvart de skulle fara. Andra vittnet hede sett att svaranden kört på skogsleden, men hade ej sett om han haft något på lasset eller i så fall hvad detta var. Till sist tog på upprepade frågor lassets innehåll form af grenved. Tredje vittnet hade en gång för ett år sedan gått genom Lillskogen och der sett svaranden och hans far syssla med någonting vid sitt lass, men tyckt att det ej angått honom och derför ej lagt sig i det. Visste ingenting. Fjerde och femte vittnena voro ännu okunnigare. Uppskof till 2:a rättegångsdagen af fjerde sammanträdet.

En riktig baggbölare tyckes arrendatorn af Rangsarfve häradeskrifvareboställe i Alskog, Jakob Rondahl, vara, Han var af länsman E. Eneman instämd för att hafvavvid flere tillfällen från Ragnsarfve skog bortfört äf-honom olofligt fäldt virke, hvilket dels försågats och sålts, dels användts för eget behof, bland annat till stängsel å hans egna jordägor. 3 vittnen hördes. Ett kunde ingenting alls upplysa, men de andra båda i stället så mycket mera. Det första af dessa hade såsom varande i hans tjenst våren 1890 varit svaranden behjelplig dels att fälla och stycka 2 ekar, dels en del furuskog, hvaraf blitvit minst 5 tolfter stockar. Derjämte hade huggits litet jämt i Ragnsarfve skog hela vintern. Dessutom kunde vittnet intyga, att minst 3 lass stör huggits och sedan försålts söderut på Gotland. — Detta vittnesmål bestreds af svarandeombudet å hufvudmannens vägnar. — Det återstående vittnet berättade, att han vid Vesterby såg i Ardre varit med om att försåga för svarandens räkning omkring 6 tolfter stockar, af hvilka han visste största delen vara tagen från Ragnsarfve skog. Stort ingenting af detta hade enligt vittnets uppfattning kommit Ragnsarfve till godo, på sin höjd att några plankor inlagts till ladugolf.
Vittnet intygade dessutom, att två ekar huggits samt att 3 lass troder körts från Ragnsarfve till Bofride hage.
Efter detta vittnesmåls afläggande anmälde svarandeombudet, att han ej vidare ville taga befattning med saken. Käranden begärde för vidare bevisning uppskof, hvilket beviljades till andra rättegångsdagen af femte sammanträdet, då svaranden vid 25 kronors vite förständigades att personligen inställa sig.

Tvist om jord. Handl. Victor Hansén, Burgsvik, hade genom kronolänsman Svallingson instämt enkan Bina Danielsson för att genom häradsrätten få utredt, hvem som hade bättre rätt till en jordlägenhet, afsöndrad från Bobbenarfve eller Mårtens hemman i Öja. Denna lägenhet hade öfvergått till svaranden såsom arf efter Jakob Öjedahl, hvilken år 1800 bekommit den genom byte med en viss Charles Chasseur i Visby. Käranden påstod att hvarken svaranden sjelf eller föregående fångesmän kunde bevisa sin rätt till den omtvistade jorden. Svaranden bestred yrkandet på grund af långvarigt obestridt innehafvande (sedan år 1800) samt emedan käranden i intet afseende styrkt sin bättre rätt. Målet uppsköts till första rättegångsdagen af fjerde sammanträdet.

Norra häradsrätten. (Tredje sammanträdet vid Alleqvia 14—15 Mars).
Målet mellan Otto Fredriksson, Ljugarn, och Karl Ronander dersammastädes, rörande utbekommande af ersättning för hjelp med ilandbergning af spritfat förevar ånyo. Svarandens ett vittne hade sett Ronanders två söner berga i land hvardera 2 spritfat. Då dessa sedan kördes upp till tullkammaren, hade Fredriksson varit med, men vittnet hade ej sett att han på något sätt tagit befattning med faten, Som det nu upplysts, att de 6 spritfat, käranden bjelpt till att berga, tillhörde ej endast Karl Ronander, utan äfven hang båda söner, begärde kärandeombudet uppskof för att instämma äfven dem, Detta bestreds af svaranden, som yrkade ansvar å käranden för rättegångs missbruk, Om uppskof ej beviljades, ville käranden, att svaranden skulle fria sig från krafvet med ed. Yttrande meddelas första rättegångsdagen af fjerde sammanträdet.

Ärekränkningsmålet mellan byggmästare N. Persson, å sin hustrus vägnar, och handlanden Mikael Ekström å Fårö förekom ånyo vid detta sammanträde. Svaranden kunde ej nu påminna sig hvad han sagt om Helena Persson, vid den ifrågavarande kommunalstämman, men hen kunde bestämdt påstå, att det icke varit något förklenande, hvadan han bestred alla ansvars- och ersättningspåståenden. För att skaffa bevis erhöll käranden uppskof till femte sammanträdet, andra dagen.

De onda tungorna i Slite. I målet mellan poststationsföreståndaren Gustaf Risberg i Slite och arbetaren Karl Strandberg derstädes hördes vid detta tillfälle lotsåldermannen J. P. Vallin som vittne. Han berättade, att sommaren 1890, då pratet om det konstiga postqvittot börjat, hade han vid ett tillfälle frågat Strandberg, hvad denne tänkte derom. Hvad Strandberg sagt, kunde vittnet ej påminna sig, men han mindes att han derpå sjelf svarat; »Jaså, då äro vi af alldeles olika meningar, ty jag tar Risberg fri för min del». Sedan hade vittnet hört S. samtala om det förkomna brefvet med några arbetare, hvarvid han hört honom yttra: »Nej, det der var inte något vanligt qvitto, utan ett som skulle skickas till agenten i Göteborg». Vittnet hade då sagt: »Nu står ju Strandberg och säger osanning för folket här; det var allt ett riktigt qvitto, som Stenström skref under för gumman».
Svaranden bestred, att hvad än Strandberg yttrat, det skett i afsigt att på något sätt vara förklenande om käranden, utan vore det att hänföra till vanligt »käringprat», sådant som hela Slite samhälle gjort sig skyldigt till.
Han yrkade ansvar å käranden för obefogad rättegång. Käranden å sin sida yrkade ansvar å svaranden för hvad han låtit komma sig till last samt fordrade en del ersättningar. Utslag vid femte sammanträdet.

För egenmäktigt förfarande hade Johan Gardell Boters i Anga, instämt K. Classon, Butle, Svaranden hade, såsom förut nämts, af M. Anselm Pettersson Ardags köpt 1/8 mantal Hammers i Norrlanda, hvilket Pettersson exekutivt inropat. Käranden hade påstått att svaranden dels tillgripit å egendomen foder, som ej ingått i kopet, dels nekat utlemna käranden tillhörig hafre, hvarför han fordrat en ersättning af 105 kronor.
Käranden återkallade stämningen hvad fodret beträffade, men yrkade ersättning för en half häck hafre med 8 kronor. Målet öfverlemnades. Yttrande vid femte sammanträdet.

Vattenverksmål. Delägarne i Vänge myr, som låtit landtbruksingeniörSylvan uppgöra förslag till myrens afdikning, hade instämt ägarne af Sixarfve såg i Viklau med yrkande, att, då de envist motsatte sig afdikningen, de måtte åläggas att antingen visa sin rätt att genom dammar dämma upp vattnet eller också åläggas att utrifva vattenverket. Å kärandena hade uttagits genstämning af svarandena, hvilka bestredo att de motverkat utdikningen samt yrkade, att om vattenverket skulle utrifvas, lösesumman för detsamma skulle beräknas efter helt andra grunder än de hufvudkärandena ville göra gällande.
Efter någon utredning enade sig ,båda parterna om att begära häradssyn, hvartill dag senare kommer att utsättas.

Misshandel. Arbetaren Gustaf Andersson, Godrings i Ganthem, hade instämt skolläraren Lars Petter Höggren derstädes med yrkande om. ansvar för det denne skulle 2 Februari så ha misshandlat hans sun Gunnar, att denne blifvit sjuk deraf.
Enligt ett vid rätten företedt skolrådsprotokoll framgick, att skolläraren, i närvaro af kyrkovärden Pettersson, gifvit gossen flere slag utanpå underkläderna med ett ris af omåttliga dimensioner, hvarvid han dels begagnat skaftet, så att flere blånader uppstått.
Skolrådet, som ansåg, att läraren farit fram med öfverilning samt förgått sig, förklarade, att derest sådant ytterligare hände, skulle läraren af skolrådet undfå varning. Af dr Ernst Björkman hade lemnats tvänne intyg af hvilka framgingo, att gossen varit behäftad med flere blånader samt fått inflammatorisk retning i pjurarne, som dock senare gått öfver, hvilket styrkte läkaren i hans antaKanda att ajukdomen haft sin orsak i misshandel.
Rörande förloppet af tilldragelsen berättade käranden, att skolbarnen under rasttimmen i frukostrummet stojat något, hvilket föranledt läraren att i besinningslös vrede rusa ut, dervid han betett sig så löjligt, att gossen Gunnar ej knnnat låta bli att skratta, hvilket föranledt den hårda agan. Gossen vore ej ännu återstäld, hvilket framgick af ett nyss af dr Björkman utgitvet pytt recept för hans räkning.
Svaranden, som företräddes af skoll. Herlitz i Halla, bestred att gossen blifvit misshandlad. Orsaken till agan hade varit att gossen ofta uppfört sig så, att hans bestraffning måste blifva en följd, om ej disciplinen i skolan skulle slappas. Han frågade käranden om ej samtidigt någon annan än svaranden slagit gossen, hvarvid denne förklarade att gossen sagt, det kyrkvärden Pettersson, som tillkallats för att »hålla i» offret, äfven basat på honom. Svarandeombudet fäste sig vid läkarebetygets uttryck att gossens sjukdom syntes härleda sig från misshandel, Han ansåg det återstå att bevisa, att så också verkligen var förbållandet.
Käranden erhöll uppskof för vidare utredning till femte sammanträdet andra rättegångsdagen.

För försummad väghållning hade kronolänsman Arvid Jacobsson instämt enkefru Agnes von Corswant å Stafva i Barlingbo. En söndagsmorgon hade det vägstycke mellan Visby och Roma, som det åligger Stafva att underhålla, varit ofarbart.
Svaranden erkände, att så varit förhållandet blott en kort stund, innan gårdens folk efter ett väldigt snöfall hunnit skotta upp vägen. Åklagaren, som; emellertid påstod att vägen varit ofarbar nåra 8 dagars tid, erhöll uppskof till femte eammanträdet för att styrka detta.
Följande utslag afkunnades:

Förre sergeanten Nordströms, Demba å Fårö, förmyndare förpliktades att i ersättning för af Nordström, som vid tillfället ej varit vid sina sinnens rätta bruk, förstörda 25 ejderbon jemte deri befintliga 6 tjog ägg, utgifva kr. 27: 50.
Med ed dömdes Johan Niklas Budin, Kyrkljufves i Vänge, att fria sig från beskyllningen att under förra hälften af 1891 ha från Vänge kyrkoherdeboställo tillhörande skogs.
mark olofligen tillegnat sig och bortfört tillhopa två tolfter bräder, eller så stor del deraf han ville under eden inbegripa.

Skilnad till säng och säte på ett år har ådömts skolläraren Mickael. Lindström. från fn och hans hustru Kristina Maria Jernberg.

Landtbrukaren Karl Anschiltz\’ ansvarsoch ersättningsyrkande mot arrendatorn Lorens Stenberg från Qvie i Martebo, för det denne tagit oloflig väg öfver kärandens ägor och derigenom åstadkommit skada, blef af häradsrätten ogilladt, likaså svarandes yrkande om ansvar för ärerörig beskyllning.

Ogilladt blef af häradsrätten kronolänsman Arvid Jacobssons åtal mot hemmansägaren O. Jacobsson, Tibbles i Hejdeby, för det denne skulle ha bortfört foder från det af honom arrenderade Hejdeby annexhemman.

Till 75 kronors böter dömdes kalkläskerskan Karin Mårtensson för det hon pådiktat poststationsföreståndaren Gustaf Risberg i Slite brott, hvarå straffarbete i öfver 2 år kunrat följa. Det gälde som bekant, ett bortkommet rekommenderadt bref.

I det menedsmål, hvari husbonden Gustaf Andersson, Stora Velinge i Butle, samt hu stra Johanna Carlsson varit invecklade, fri kändes Andersson på grund af bristande bevisniog men dömdes hustru Carlsson för det hon mot bättre vetande vittnat falskt i ett djurplågerimål, men sedan sjelfmant återkallat vittnesmålet innan skada följt, till en månads fängelse.

För olaga handel dömdes kringvandrande Markus Behrman att böta 14 kronor.

Till edgång i ett barnuppfostringsmål, instämdt af Helena Matilda Andersson från Gerungs i Butle, dömdes drängen Gustaf Oskar Pettersson vid Vatlings i Fole.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 Mars 1892
N:r 42

Publicerat

Från landsbygden.

Anga, 10 Fer.
En ovanligt stor ek har under vintrens lopp blåst omkull vid Bothes i Anga hos hemmansägaren Karl Olsson. När eken föll omkull brast hon af 34 fot från roten och var der 30 tum i diameter. Omkretsen öfver 11 alnar. Fyra karlar brukade vanligtvis hålla hvarandra i fingerspetsarne och kunde då famna om den. Den beräknas till omkring 10 kastar ved jämte grenar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Februari 1892
N:r 23

Publicerat

Kronoutskylderna

uppbäras
i norra häradet.
Jan. 27 kl. 10 f. m. med Visby norra landsförsamling och Endre pastorat å Kronofogdekontoret; 28 kl. 10 med Barlingbo pastorat dersammastädes; 29 kl. 10 med Roma pastorat ders.; 30 kl. 10 med Follingbo pastorat ders.;
Febr. 1 kl. 10 med Fole pastorat ders.; 2 kl. 10 med Veskinde pastorat ders.; 3 kl. 10 med Martebo pastorat ders.; 4 kl. 10 med Stenkyrka socken ders.; 5 kl. 10 med Hörsne pastorat ders.; 11 kl. 10 med Tingstäde socken vid Myrväller; 12 kl. 9 med Hangvar pastorat hos M. Osterman Snäckers; 13 kl. 9 med Lärbro socken hos Handl. H. Hägvall Storunge; 15 kl. 9 mad Fårö pastorat hos Herr J. Nyman Fårösund; 16 kl. 9 med Rute pastorat ders.; 17 kl. 10 med Helvi socken vid Norrgårda; 18 kl. 9 mel Boge och Gothem socknar i värdshuset vid Slitehamn; 19 kl. 9 med Othem socken ders.; 20 kl. 9 med Källange och Hejnum pastorater vid Gute; 22 kl. 10 med Vänge pastorat i 2 bed jernvägestationebus; 23 kl. 9 med Sjonhem pastorat ders,; 24 kl. 9 med Östergarn och Gammalgarn socknar vid Ganne; 25 kl. 10 med Norrlanda, Kräklingbo och Anga socknar vid Kräklinge; 26 kl. 9 vo Ala och Ardre socknar vid Kräklings; 9 med Dalhem pastorat i Dalhem skolhus;
Mars 3 kl. 10 f. m. med arrendatorerne af Kronans domäner å kronofogdekontoret.

I södra häradet.
Jan. 29 kl. 8 f. m. med Garda pastorat i Etelhems skolhus; 29 kl. 12 m, med Alskog pastorat å samma ställe; 30 kl. 9 f. m. med lärs pastorat i Närs skolhus;
Febr. 1 kl. 9 f. m. med Burs pastorat i Burs skolhus; 2 kl. 9 med Rone pastorat i Rone skolbus å hamnen; 8 kl. 9 med Hafdhems socken i Hafdhems skolhus; 3 kl. 12 m,.
med Hablingbo socken å samma ställe; 4 kl. 9 f. m. med Öja pastorat och Fide socken i skolhuset å Burgsvik; 5 kl. 9 med Vamlingbo pastorat i Vamlingbo skolhus; 6 kl. 1/2 9 med Grötlingbo socken i Grötlingbo skolbus; 6 kl. 11 med Näs socken å samma ställe; 19 kl. 9 med Levide pastorat; 12 kl. 1/2 12 med Fardhem och Linde socknar; 13 kl. 9 med Ejsta pastorat och Silte socken; 15 kl. 9 med Alfva pastorat och Löjsta socken alla å Burge gästgifvaregård; 16 kl. 9 med Klinte pastorat i skolhuset å Klintehamn; 17 kl. 9 med Hejde pastorat i Hejde skolhus; 18 kl. 8 med Sanda pastorat i Sanda skolhus; 19 kl. 9 med Eskelhems pastorat i Eskelhems skolhus; 24 kl. 9 med Stenkumla pastorat i Stenkumla skolhus; 25 kl. 1/2 10 med Vall och Atlingbo pastorater i Vall skolhus; 26 kl. 1/2 5 e. m. med Visby södra landsförsamling å södra häradsskrifvarekontoret.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Januari 1892
N:r 11

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten. (Vårtingets första sammanträde å Skogs 18—19 Jan).
Tre delägare i Burs sockens första skiftestag, Per Mårtensson, O. F. Häglund och Lars Pettersson, alla vid Enges, hade uttagit stämning å kyrkoherden Åsberg i Burs samt 16 delägare i nämda skifteslag. Tvisten angick fördelningen af underhållsskyldigheten af vägar till ägorna i skifteslaget, dem kärandena ansågs till en del vara öfverflödiga och obeböfliga och yrkade blifva befriade från att underhålla, samt att erhålla ersättning för utbetalningar, som kärande fått vidkännas i och för samma vägar. Samtlige 3:ne kärandena instälde sig, men af de 17 svarandena 9, som förde talan äfven för de 8 uteblifna.
Svarandena bestredo käropåståendena och ville hålla sig efter vägdelningaprotokollet. Kärandena yrkade häradssyn å vägarna, hvilket svarandena bestredo, hvarjämte desse fordrade i ersättning för den obefogade rättegång hvarmed motparten besvärat dem, 10 kronor »till manns» och 100 kronor dessutom. Karta och protokoller företeddes och utslag kommer att meddelas å 3 sammanträdet, 1:sta rättegångsdagen.

Om barnuppfostringshjelp hade Maria Pettersson i Sanda instämt Johan Lyberg i Vestergarn. Svaranden erkände ej det faderskap, som tillades honom och sade sig ej hafva stått i något intimare förhållande till käranden. Uppskof till 2 rättegångsdagen af 3 sammanträdet.

Länsman Svallingsson hade väckt åtal mot drängen Auguet Vestergren för oloflig rapphönsjagt. Utslag å 3 sammanträdet 1:sta rättegångsdagen.
Lika utgång fick det åtal som samme åklagare, i likadan sak, anstält mot arbetaren.
Mårten Tomsson.

Samme åklagare hade instämt Hjalmar Vestberg för oloflig jagt. Målet blef uppskjatet.

Mot bröderna Johan Gustafsson och Gustaf Gustafsson i Vestergarn hade länsman Svallingsson väckt åtal med yrkande om ansvar för öfvervåld, som bröderna Gustafsson skulle utöfvat vid ett tillfälle då dansnöje var anstäldt vid Mafrids i Vestergarn. Enligt bröderna Gustatssons berättelser om uppträdet, hade de ej utöfvat något öfvervåld, utan endast värjt sig för misshandling. Målet blef förlikt och nedlagdt.

Länsman Emil Eneman hade instämt Lars Jacobsson Mårtens i Garda med yrkande om ansvar för öfvérvåld, men svaranden instälde sig ej och målet uppsköts till 3:e sammanträdet och 2:a rättegångsdagen.

Länsman Svante Lindström förde talan mot Karl Hoffman, Tjengdarfvei Hemse, med yrkande om ansvar för olofligt beträdande af jernvägsspåret. Utslag kommer att meddelas å 3:e sammanträdet.

Mål om barnaföda. Ogifta Emma Johansson i Lefvide hade instämt ynglingen Edvard Nordström i Klinte med yrkande om uppfostringsbidrag. Svaranden förnekade faderskapet. Käranden hade inkallat 2 vittnen, enkan Stenberg och Konrad Laurin, båda i Lefvide. Målet uppsköts till tredje sammanträdet och andra rättegångsdagen.

Med likadant yrkande hade Brita Vigren instämt Olof Nygren, hvilket mål äfven uppsköts till samma rättegångsdag som det föregående.
Hemmansägaren Petter Persson, Burge i Rone såsom förmyndare för Axel Teodor Andersson, som från landet öfverflyttat till Amerika, var instämd af ogifta Karolina Runander i Rone, med påstående att till henne utgifva uppfostringsbidrag till ett barn, som svarandens myndling skulle vara feder till.
Det upplystes, att Teodor Andersson först erkänt sig vara fader till barnet och villig att betala till detsamma, men sedermera hade han kommit på andra tankar, emedan en dräng skulle uppgifvit sig vara barnets fader. Förmyndaren sade sig hvarken medgifva eller förneka sin myndlings faderskap, men undandrog sig att betala det fordrade, enär han inga medel hade om händer för sin myndling.
Parterna fordrade å ömse sidor rättegångskostnadsersättning.
Uppskof till tredje sammanträdet och andra dagen.

O. N. Allander Alands i Sanda hade instämt Lars Jacobsson derstädes med yrkande om redovisning för Allander tillkommande arfsmedel, Denne hade i många år varit från landet borta och slutligen, sedan lysning i tidningarna efter honom utgått, blifvit af domstolen förklarad för död, hvadan hans identitet ifrågasattes, Den intygades nu af 6 athörda vittnen. Svaranden ansåg sig befriad från redovisniag enär käranden var af domstol förklarad för död. Uppskof till tredje sammanträdet och andra rättegångsdagen.
Nils Jacobsson, Rovide i Fröjel, hade instämt sin gårdsman, Petter Bökelund, med yrkande om ersättning för det svarandens hund flugit på kärandens minderåriga dotter samt bitit och illa sargat barnets ansigte och skadat dess ena öga. Svaranden hade inkallat vittnen för att ådagälägga att flickan lekt och rasat med hunden, hvilket vållat att hon blifvit biten; 7 vittnen framropades, 6 af dem aflade vittnesed, det sjunde, en qvinna, vägrade af samvetsskäl, men blef afhörd utan edgång. Vittnena intygade, att flickan klappat hunden och strukit honom med handen på ryggen. Efter mycket prutande träffades förlikning, Bökelund snulle betala 127 kronor.

Länsman Eneman hade åtalat Johan Karlsson, Kvie i Löjsta för åverkan å annexhemmanets i Löjsta skog. Vittnen athördes. Målet uppsköts till tredje sammanträdet, andra rättegångsdagen.

Det af länsman Svallingsson anstälda åtalet mot possessionaten herr Willy Wöhler på Klintebys om ansvar för olofligt brytande af kalksten på prestgårdens i Klinte mark, hvilket mål förnt handlagts, men uppskjutits, förekom nu. Herr Woöhler förklarade, att han visserligen vore en af intressenterne i i Klinte kalkbruksbolag. hvilket, utom honom, bestod af 2 andra delägare, handlandena Suöbohm och C. Smitterberg på Klintehamn, men att han aldrig haft befattning med brytvingen af den kalk, som bolaget låtit bryta, utan att det var bolagets disponent Snöbohm, som dermed haft bestyr, hvadan Wöhler undandrog sig att stå i ansvar för någon kalkbrytning & Klinte prestgårds mark. Dessvtom bröts kalken mest å Klintebys mark, hvadan hemmansägaren erhölle en årlig ersättning af 100 kronor. Både åklagaren och svaranden öfverlemnade målet till afgörande, hvadan domstolen förklarade att utslag kommer att afkunnas tredje sammanträdet första rättegångsdagen.

Norra häradsrätten.
(Vårtingets första sammanträde å Alleqvia 18—19 Jan.).
Tvist om bergarlön, Otto Fredriksson, Ljugarn, hade instämt lotsen Karl Ronander med yrkande om ersättning för lemnad hjelp vid ilandbergningen af några fat råsprit från i Jan, 1889 strandade ångaren »Ginevra».
Svaranden påstod, att käranden erhållit 18 kronor för sitt 8 timmar långa arbete.
Arbetaren Vilhelm Dahlgren vittnade att Fredriksson sagt sig ha erhållit omkring 20 kronor af Ronander, hvarmed han, enligt vittnets uppfattning, menat svaranden. Käranden anmärkte att det var af en son till svaranden han erhållit de 18 kronorna. Lika med Dahlgren berättade vittnet N. A. Hultin, och arbetaren Alfred Olsson hade sett när Ronander gaf Fredriksson 18 kronor, hvarvid det sagts att de utgjorde betalning för bjelpen med spritfatens bergning.
För vidare bevisning erhöll käranden slatligt uppskof till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet.

För åverkan hade kronolänsman Boberg instämt N. J. Budin, Kyrkliufves i Vänge, hvilken enligt stämningen skulle ha buggit skog i den till prestgården hörande s. k. Klockarehagen samt försågat och sålt sålunda afverkadt, prestgården tillhörigt timmer. Utom angvar för åverkan yrkade åklagaren på grund af senare delen af åtalet ansvar å Badin för olofligt tillgrepp, hvilket föranledde svaranden att väcka rekonventionstalan mot åklagaren, enär ej alls blifvit styrkt, att någon som helst skog kommit bort från prestgården. Utlåtande fr rättegåvgsdagen af tredje sammanträdet.

Expropriationsärende. Lotsstyrelsen hade instämt delägarne i Medebys hemman i Hall socken rörande rätt till expropriation af mark för Halls huk, omfattande en areal af 51 ar 19 qv. meter jämte väg till vattenhämtning. Lotsstyrelsen ville med verklig äganderätt förvärfva nämda område, hvarför svarandena begärde en summa af 500 kronor. Då lotssiyrelsens ombud, länsbokhållare Bachér, härpå ej kunde ingå, skreds till val af expropriationsnämd för bestämmande af ersättningen och utsågo kärande och svarande härtill gemensamt: ingeniör L. Fegraeus, löjtnant E. Löfvenberg, nämdemännen A. Englund, Banna i Lärbro och Källström i Bunge samt landstingsmannen O. N. Björkegren, Angelbos i Lärbro.

För ärekränkning hade byggmästare N. Persson å sin hustrus vägnar instämt handl. Mikael Ekström Gåsemora å Fårö. Svaranden skulle å allmän kommunalstämma haft kränkande yttranden om hustru Helena Persson, hvarigenom omintetgjorts hennes val till barnmorska. Hon yrkade ansvar enligt lag och 500 kr. i skadestånd. Svaranden hade ej kommit tillstädes. Uppskof till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet.

Onda tungor. Poststationsföreståndaren i Slite Gustaf Risberg hade instämt arbetare J. N. Strandberg med ansvarsyrkande för ärekränkning, bestående deri, att svaranden skulle fält och utspridt yttranden om att käranden skrifvit ett postqvitto med falskt datum. Kronolotsen A. F. Gadd vittnade att Strandberg sagt vid ett tillfälle att ett qvitto, dateradt 26 Nov., ej var riktigt, enär posten ej kommit den dagen. Detsamma hade kronolotsen Wallin hört, och timmerman J. Petterson, som var något döf, hade hört afbrutna meningar af samtal, gående ut på samma sak.
Svaranden bestred vittnesmålen för så vidt i dem skalle ligga någon ärekränkning. Kärandeombudet bestred att åtalet väckts på grund af någon slags processlystnad. I nära 2 år hade käranden varit utsatt för detta förtal, och enda sättet att få det tyst, hade varit att draga ryktesutspridaren inför rätta.
Uppskof för ytterligare bevisning till andra dagen af tredje sammanträdet.
— Samme kärande hadeinstämt kalkläskerskan Kajsen Mårtenson från Slite, enär hon öppet beskyllt käranden för att ha behållit ett från Amerika ankommet rekommenderadt bref samt att ha tubbat en arbetare att skrifva qvitto i den verkliga adressatens namn. Svaranden nekade först, men sedan ett vittne, hushållerskan Josefina Pettersson, berättat, att svaranden vid nuppgifvet tillfälle beskylt Risberg för att ha tagit det nämda brefvet, erkände svaranden efter något om och men hvad som Jades henne till last, hvarefter målet öfverlemnades å båda sidor, af käranden med tillägg att svaranden troligen fält sina förklenande yttranden af obetänksamhet. Utslag första rättegångsdagen tredje sammanträdet.

Med yrkande om äktenskapsskilnad hade f. skolläraren M. Lindström i Rute instämt sio hustru Maria, med hvilken han ej lefc samman på 8 år. Svaranden medgaf, och utslag afkunnas vid tredje sammanträdet.

Menedsmålet mot hemmansägaren Gustaf Andersson, Stora Velioge i Buttle, och hustra Anna Karlsson öfverlemnades af åklagaren, som vidhöll sitt ansvarsyrkande mot Andersson för tubbande till mened äfvensom mot Anna Karlsson för mened, hvarvid åklagaren dock ville ha taget i betraktande att hon af egen drift och innan skada följt återtagit sitt först hafda vittnesmål. Utslag vid tredje sammanträdet.

Landtbrukaren Anschiltz hade instämt arrendatorn Lorens Stenberg, Qvie i Martebo för det denne tagit oloflig väg öfver käravdens ägor samt nedbrutit gärdesgårdar för att komma fram, Utslag vid tredje sammanträdet.

För egenmäktigt förfarande hade Johan Gardell, Boters i Anga instämt K. P. Klasson, Butle. Svaranden hade af M. Anselm Pettersson, Ardegs köpt 1/8 mantal Hammars i Norrlanda, hvilket Pettersson inropat på exekutiv auktion. Köranden påstod nu att svaranden dels tillgripit å egendomen foder, som ej ingått i köpet, dels nekat utlemna käranden tillhörig säd, hvarför han nu fordrade ersättning med 105 kr.
Klasson erkände att han nekat Gardell taga höet, men detta på grund af protokollet vid exekutiva auktionen. Bestred käromålet, Uppskof till endra rättegångsdagen af tredje sammenträdet.

För olaga handel hade länsmen Arvid Jacobson, på anmälan af Markus Zacharias, irstämt sringvandrande handlanden Markus Behrman, hvilken en dag i slutet af Oktober vid Sorbys i Kälunge sålt liane- obh bomullsvaror samt ett par klockor. Svaranden erkände, men sade sig ha handlat af oförstånd. Utslag vid tredje sammanträdet.

På grund af anmälan från åtekillga sockenbor hade länsman Jacobsson instämt arrendatorn at Hejdeby annexbemman, Oskar Jacobsson, Tibbles, enär han från annexhemmenet bortfört allt foder under åren 1889—91 utan att i stället ha påfört spillning. Svaranden medgaf detta men åberopade i detta hänseende det mellan honom och boställsinnehafvaren uppgjorda kontraktet. Utslag vid tredje sammanträdet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Januari 1892
N:r 10

Publicerat

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 Dec. 1891.
Follingbo: födda 8 (6 m. 2 q.); döda 13 (7 m. 6 q.); inflyttade 72 (34 m. 38 q.); utflyttade 67 (37 m, 30 q.); vigde 1 par; folkmängd 484.

Akebäck: födda 2 m.; döda 3 (2 m; 1 q.); inflyttade 12 (6 m. 6 q.); utflyttade 18 (12 m. 6 q.); vigde 1 par; folkmängd 151; minskning 7.

Othem: födda 30 (19 m. 11 q.); döda 21 (13 m. 8 q.); inflyttade 85 (37 m. 48 q.); utflyttade 66 (31 m. 35 q.); vigde 6 par; folkmängd 1035; ökning 28.

Boge: födda 15 (6 m. 9 q.); döda 9 (2 m. 7 q.); inflyttad3 21 (5 m. 16 q.); utflyttade 17 (7 m. 10 q.); vigde 4 par; folkmängd 481; ökning 10.

Rute: födda 11 (5 m. 6 q.); döda 11 (5 m. 6 q.); inflyttade 24 (10 m. 14 q.); utflyttade 42 (18 m. 24 q.); vigde 5 par; folkmängd 575; minskning 18.

Fleringe: födda 6 (3 m. 3 q.): döda 2 m.; inflyttade 20 (13 m. 7 q.); utflyttade 15 (6 m. 9 q.); vigde 1 par: folkmängd 363; ökning 9.

Bunge: födda 7 (3 m. 4 q;); döda 6 (4 m. 2 q.); inflyttade 30 (23 m. 17 q.); utfyttade 51 (25 m. 26 q.); vigde 2 par; folkmängd 534; minskning 20.

Fole: födda 10 (5 m, 5 q.); döda 7 (3 m. 4 q.); inflyttade 67 (31 m. 36 q.); utflyttade 60 (35 m. 25 q.); vigde 1 par; folkmängd 481(222 m. 259 q.); ökning 10.

Lokrume: födda 6 (2 m, 4 q.); döda 9 (5 m. 4 q.); inflyttade 28 (13 m. 15 q.); utflyttade 33 (14 m. 19 q.); vigde 2 par; folkmängd 370 (179 m,. 191 q.); minskning 3.

Vestkinde: födda 17 (9 m. 8 q.); döda 10 (2 m, 8 q.); inflyttade 47 (30 m. 17 q.); utflyttade 58 (32 m, 26 q.); vigde 2 par; folkmängd 569; minskning 4.

Bro: födda 10 (4 m. 6 q.); döda 5 (1 m. 4 q.); inflyttade 26 (12 m, 14 q); utflyttade 16 (10 m. 6 q.); vigde 4 par; folkmängd 296; ökning 15.

Källunge: födda 1 q.; döda 4 (2 m. 2 q.); inflyttade 31 (12 m. 19 q.); utflyttade 29 (12 m. 17 q.); vigde 2 par; folkmängd 244; minskning 1.

Vallstena: födda 7 (2 m. 5 q.); döda 10 (3 m. 7 q.); inflyttade 14 (8 m. 6 q.); utflyttade 15 (4 m, 11 q.); vigde 3 par; folkmängd 348; minskning 4.

Kräklingbo:: födda 4 (3 m. 1 q.); döda 7 (4 m. 3 q.); inflyttade 23 (11 m. 12 q.); utflyttade 37 (19 m. 18 q.); vigde 4 par; folkmängd 406; minskning 17.

Ala: födda 9 (6 m. 3 q.); döda 3 (2 m. 1 q.); inflyttade 22 (11 m. 11 q.); utflyttade 16 (8 m. 8 q.); vigde 1 par; folkmängd 308; ökning 12.

Anga: födda 5 (3 m, 2 q.); döda 3 (2 m. 1 q.); inflyttade 14 (5 m. 9 q.); utflyttade 23 (9 m. 14 q.); folkmängd 296; minskning 7.

Lärbro: födda 23 (15 m. 8 q.); döda 21 (10 m, 11 q.); inflyttade 74 (33 m,. 41 q.): utflyttade 74 (41 m. 33 q.); vigde 8 par; folkmängd 1,273; ökning 2.

Hellvi: födda 8 (3 m. 5 q.); döda 15 (8 m. 7 q.); inflyttade 14 (5 m. 9 q.); utflyttade 45 (20 m. 25 q.); vigde 2 par; folkmängd 418; minskning 38.

Hörsne med Bara; födda 11 (9 m. 2 q.); döde 5 (4 m. 1 q.); inflyttade 38 (20 m. 18 q.); utflyttade 35 (24 m. 11 d.); vigde 5 par; folkmängd 375; ökning 9.

Rone: födda 18 (7 m. 11 q.); döda 20 (8 m. 12 q.) inflyttade 66 (27 m. 39 q.): utflytade 59 (26 m. 33 q.); vigde 5 par; folkmängd 1,030; ökning 5.

Eke: födda 2 m.; döda 4 (2 m. 2 q.); inflyttade 9 (5 m. 4 q.); utflyttade 18 (11 m. 7 q.) vigde 2 par; folkmängd 234; minskning

Stenkyrka: födda 17 (7 m. 10 q.); döda 6 (3 m. 3 q.); inflyttade 39 (13 m. 26 q.); utflyttade 39 (18 m. 21 q.); vigde 5 par; folkmängd 797; ökning 11.

Tingstäde: födda 10 (7 10. 3 q.); döda 8 (3 m. 5 q.); inflyttade 29 (15 m. 14 q.); utflyttade 52 (25 m. 27 q.); vigde 2 par; folkmängd 476; minskning 21.

Hangvar: födda 17 (10 m. 7 q.); döda 19 (8 m. 11 q.): inflyttade 39 (18 m. 21 q.); utflyttade 60 (24 m. 36 q.); vigde 3 par; folkmängd 895; minskning 23.

Hall: födda 3 (2 m. 1 q.); döda 1 m.; inflyttade 15 (6 m. 9 q.); utflyttade 13 (6 m.
7 q.); vigde 1 par; folkmängd 246; ökning 4.

Endre; föåda 14 (7 m. 7 q.); döda 5 (2 m. 3 q.); inflyttade 48 (23 m. 25 q.); utflyttade 62 (32 m. 30 q.); vigde 3 par; folkmängd 347; minskning 5.

Hejdeby: födda 2 m.; döda 5 (1 m. 4 q.); inflyttade 13 (6 m. 7 q.): utflyttade 14 (9 m. 5 q.) vigde 2 par; folkmängd 190; minskning 4.

Östergarn: födda 11 (6 m. 5 q.); döda 17 (7 m. 10 q.): inflyttade 21 (11 m. 10 q.);.
utflyttade 20 (8 m. 12 q.); vigde 6 par; folkmängd 677 (334 m. 343 q.); inkl, 5.

Gammalgarn: födda 5 (3 m. 2 q.); döda 7 (4 m. 3 q.); inflyttade 23 (14 m. 9 qv); utflyttade 16 (5 m. 11 q.); vigde 2 par; folkmängd 476 (237 m. 239 q.); ökning 5.

Ardre: födda 14 (7 m. 7 q.); döda 5 (3 m. 2 q.); inflyttade 19 (9 m. 10 q.); utflyttade 30 (12 m. 18 q.); folkmängd 490 (222 m. 268 q.); minskning 2.

Gothem: födda 11 (2 m, 9 q.); döda 5 (2 m,. 3 q.); inflyttade 34 (14 m. 20 q.); utflyttade 34 (15 m. 19 q.); vigde 3 par; folkmängd 647; ökning 6.

Norrlanda: födda 2 (1 m. 1 q.); döda 2 m,; inflyttade 11 (5 m. 6 q.); utflyttade 21 (9 m. 12 q;); vigde 2 par; minskning 10.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Januari 1892
N:r 2

Publicerat

Mönstring

med beväringsmän tillhörande Hemse kompaniområde N:r 187 förrättas:
Fredagen den 18 December kl. 8 f. m. vid Stånga jernvägsstation med beväringsmän från Fardhem, Linde, Lojsta, Levide, Gerum, Alfva och Hemse socknar samt
Lördagen den 19 December kl. 8 f. m. vid Stånga jernvägsstation med beväringsmän från Rone, Eke, Burs, Stånga, När och Lau socknar.
Närmare upplysningar om mönstringen blifva intagna i Länskungörelserna.
Hemse den 18 Nov 1891.
Philip Hertzman,
Beftälbafvare för Hemse kompaniområde N:r 187.

Mönstring med beväringsmän tillhörande Garde kompaniområde N:r 186 förrättas:
Fredagen den 18 December kl. 11 f. m. vid Kräklings i Kräklingbo med beväringsmän från Kräklingbo, Ala, Anga, Östergarn, Gammalgarn och Ardre socknar samt
Lördagen den 19 December kl. 1/2 10 f. m. vid Buttle jernvägsstation med beväringsmän från Vänge, Buttle, Guldrupe, Garde, Etelhem, Alskog och Lye socknar.
Närmare upplysningar om mönstringen blifva intagna i Länskungörelserna.
Visby den 21 November 1891.
Axel Ytterberg,
Befälbatvare för Garde kompaniområde N:r 186.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 November 1891
N:r 183

Publicerat

Väghinder.

Måndagen 9 och tisdagen 10 denres blir vägen mellan Hörsne oah Dalhems socknar ofarbar till följd af omläggning af en bro vid Näsungs; i stället kan tagas vägen genom Källunge.
— Vägen mellan Kräklingbo och Anga kyrkor är aflyst tisdagen och onsdagen 10 och 11 dennes. För lättare åkdon kan dock vägen förbi Suderbys i Anga begagnas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 November 1891
N:r 171

Publicerat

Fattigvården inom Gotlands län.

Under 1889, de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga, utgjorde antalet fattigvårdssamhällen inom länet 94, deraf 93 på landsbygden. Af dessa senare voro 3 indelade i rotar. Inom länet funnos följande fattigvårdsanstalter: 80 fattighus med utrymme för 856 personer, deraf ett i Visby för 140, en fattiggård för 30 personer samt 21 mindre fattigstugor for 135 personer, deraf 3 i Visby för 60 personer.
Hela antalet personer, som under 1889 åtojutit kommunalt understöd inom länet utgjorde 1,402, af hvilka 1,135 tillhörde landsbygden och 267 Visby. Hela antalet understödstagare inom länets landsbygd har sålunda sedan näst föregående &r minskats med 37 personer eller 3,2 procent. Med hänsyn till proportionen mellan antalet understödstagare och folkmängden visar sig, att fattigvårdsprocenten för landsbygden 1889 utgjorde 2,54 och understeg fattigvårdsprocenten i länet sålunda medeltalet för landsbygden i riket, hvilket utgjorde 4,47 procent. Högst i detta hänseende kommer fortfarande Vermlands län, der antalet understödstagare uppgick till 6,12 procent af folkmängden och sist Jämtlands län med 2,49 procent. Ser man till samtliga fattigvårdssamhällen i såväl städerna som landsbygden befinnas antalet understödstagare uppgå till endast 1 procent eller ännu mindre af folkmängden i Norrlanda, Anga, Träkumla, Tofta, Öja, Hamra och Gerum fattigvårdssamhällen.
Antalet direkta understödstagare, såväl barn som äldre, uppgick till 367 män och 758 qvinnor, deraf å landsbygden 277 män och 31 qvinnor samt i Visby 90 män och 127 qvinnor. De indirekta understödstagarne, d. v. s. barn tillhörande understödstagare, utgjorde inalles 277, deraf 227 å landsbygden och 50 i städerna. De direkt understödda barnen fördelade sig på följande sätt: föräldralösa äkta 17, moderlösa oäkta 29 samt andra barn 108. Hela antalet barn, som sommaren 1889 åtnjöto fattigunderstöd inom länet, vare sig direkt eller indirekt uppgick alltså till 431. De äldre understödstagarne fördelade sig på följande sätt:
ogifta: 336, af hvilka 55 qvinnor med 85 eller tillhörande barn;
gifta: 224, deraf 63 med 91 tillhörande barn, samt
enklingar, enkor och frånskilda 411, deraf 50 med 101 tillhörande barn.
I afseende på sitt kön fördelade sig de direkta understödstagarne i 367 mankön och 758 qvinkön. Härvid ger sig dock en väsentlig skilnad gällande mellan barn och äldre understödstagare, i det att de förre räknade 77 mankön mot lika många qvinkön, hvaremot af de senare 290 voro män och 681 qvinnor. Denna qvinnokönets öfvertalighet tydliggöres deraf, att i hela riket svarade mot 100 understödstagare af mankön 179 af qvinkön eller 182 på landsbygden och 170 i städerna.
Ser man till proportionen mellan direkta och indirekta understödstagare, barn och äldre personer, ogifta och gifta o. s. v., så finner man att å länets landsbygd utgjorde de direkt understödda barnen 10,4 procent; af äldre personer voro 23,5 procent gifta med 7,1 procent tillhörande barn, 15,9 procent gifta med 5,9 procent barn samt 30,1 procent enklingar, enkor och frånskilde med 7,1 procent tillhörande barn. Således inalles 79,9 procent direkta och 20,1 procent indirekta understödstagare.
Antalet fullt försörjda understödstagare inom länet uppgick till 202 män och 282 qvinnor med 55 tillhörande barn, deraf å landsbygden 128 män, 212 qvinnor med 55 barn samt i Visby 74 män och 70 qvinnor. Delvis understödda voro 115 män, 351 qvinnor med 172 barn, deraf å landsbygden 104 män, 295 qvinnor med 125 barn samt i Visby 11 män, 56 qvinnor med 47 barn. Personer med tillfälligt understöd voro 50 män, 125 qvinnor med 50 barn, deraf å landsbygden 45 män, 124 qvinnor med 47 barn samt i Visby 5 män och en qvinna med 3 barn.
Understödets beskaffenhet. Utackorderade voro 128 mankön och 148 qvinkön med 7 barn, deraf å landsbygden 106 män och 131 qvinnor med 7 barn, samt i Visby 22 män och 17 qvinnor. I sjukvårdsanstalter vårdades 14 män, 27 qvinnor med 1 barn, deraf å landsbygden 11 män, 21 qvinnor med 1 barn samt i Visby 3 män och 6 qvinnor. I egna hem understödda voro 110 män, 335 qvinnor och 163 barn, deraf å landsbygden 100 män, 293 qvinnor med 124 barn samt i Visby 10 män, 42 qvinnor med 39 barn. På annat sätt understödda voro 9 män, 37 qvinnor med 16 barn, alla å landsbygden.
Understödstagarnes omsättning. Under året tillkommo 41 män, 91 qvinnor, med 12 barn, deraf å landsbygden 25 män, 69 qvinnor med 6 barn samt i Visby 16 män, 22 qvinnor med 6 barn. Under fåret afledo 35 män, 45 qvinnor med 3 barn, deraf å landsbygden 26 män, 39 qvinnor med 3 barn samt i Visby 9 män och 6 qvinnor. På annat sätt afgångna voro 33 män, 59 qvinnor med 44 barn, deraf å landsbygden 20 män, 48 qvinnor med 32 barn samt i Visby 13 män, 11 qvinnor med 12 barn. Till nästa år qvarvarande voro 299 män, 654 qvinnor med 230 barn, deraf å landsbygden 231 män, 544 qvinnor med 192 barn samt i Visby 68 män, 110 qvinnor med 38 barn.
Utgifterna för kommunernas fattigvård inom länet år 1889 utgjorde 65,899 kr., deraf för landsbygden 43,138 kr. (2,134 kr. för hus och inventarier, 38,277 kr.
för understödstagares vård och underh&ll samt 2,727 kr. för öfriga utgifter) samt för städerna 22,761 kr. (1,076 kr. för hus och inventarier, 16,194 kr. för vård och underhåll samt 5,491 kr. för öfriga utgifter). Totalkostnaden för hvarje understödstagare utgjorde & Gotlands läns landsbygd 38 kr. 1 öre; deraf underhållskostnad 33 kr. 72 öre, och utgjorde högsta värdet af en understödstagares fulla försörjning 200 kr. och lägsta samma värde 50 kr. eller i medeltal 102 kronor.
Fördelade på länets båda härader och på Visby ställer sig antalet understödstagare och fattigvårdskostnader sålunda:

\"\"

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 September 1891
N:r 135