Mönstring

med beväringsmän tillhörande Hemse kompaniområde N:r 187 förrättas:
Fredagen den 18 December kl. 8 f. m. vid Stånga jernvägsstation med beväringsmän från Fardhem, Linde, Lojsta, Levide, Gerum, Alfva och Hemse socknar samt
Lördagen den 19 December kl. 8 f. m. vid Stånga jernvägsstation med beväringsmän från Rone, Eke, Burs, Stånga, När och Lau socknar.
Närmare upplysningar om mönstringen blifva intagna i Länskungörelserna.
Hemse den 18 Nov 1891.
Philip Hertzman,
Beftälbafvare för Hemse kompaniområde N:r 187.

Mönstring med beväringsmän tillhörande Garde kompaniområde N:r 186 förrättas:
Fredagen den 18 December kl. 11 f. m. vid Kräklings i Kräklingbo med beväringsmän från Kräklingbo, Ala, Anga, Östergarn, Gammalgarn och Ardre socknar samt
Lördagen den 19 December kl. 1/2 10 f. m. vid Buttle jernvägsstation med beväringsmän från Vänge, Buttle, Guldrupe, Garde, Etelhem, Alskog och Lye socknar.
Närmare upplysningar om mönstringen blifva intagna i Länskungörelserna.
Visby den 21 November 1891.
Axel Ytterberg,
Befälbatvare för Garde kompaniområde N:r 186.

Väghinder.

Måndagen 9 och tisdagen 10 denres blir vägen mellan Hörsne oah Dalhems socknar ofarbar till följd af omläggning af en bro vid Näsungs; i stället kan tagas vägen genom Källunge.
— Vägen mellan Kräklingbo och Anga kyrkor är aflyst tisdagen och onsdagen 10 och 11 dennes. För lättare åkdon kan dock vägen förbi Suderbys i Anga begagnas.

Fattigvården inom Gotlands län.

Under 1889, de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga, utgjorde antalet fattigvårdssamhällen inom länet 94, deraf 93 på landsbygden. Af dessa senare voro 3 indelade i rotar. Inom länet funnos följande fattigvårdsanstalter: 80 fattighus med utrymme för 856 personer, deraf ett i Visby för 140, en fattiggård för 30 personer samt 21 mindre fattigstugor for 135 personer, deraf 3 i Visby för 60 personer.
Hela antalet personer, som under 1889 åtojutit kommunalt understöd inom länet utgjorde 1,402, af hvilka 1,135 tillhörde landsbygden och 267 Visby. Hela antalet understödstagare inom länets landsbygd har sålunda sedan näst föregående &r minskats med 37 personer eller 3,2 procent. Med hänsyn till proportionen mellan antalet understödstagare och folkmängden visar sig, att fattigvårdsprocenten för landsbygden 1889 utgjorde 2,54 och understeg fattigvårdsprocenten i länet sålunda medeltalet för landsbygden i riket, hvilket utgjorde 4,47 procent. Högst i detta hänseende kommer fortfarande Vermlands län, der antalet understödstagare uppgick till 6,12 procent af folkmängden och sist Jämtlands län med 2,49 procent. Ser man till samtliga fattigvårdssamhällen i såväl städerna som landsbygden befinnas antalet understödstagare uppgå till endast 1 procent eller ännu mindre af folkmängden i Norrlanda, Anga, Träkumla, Tofta, Öja, Hamra och Gerum fattigvårdssamhällen.
Antalet direkta understödstagare, såväl barn som äldre, uppgick till 367 män och 758 qvinnor, deraf å landsbygden 277 män och 31 qvinnor samt i Visby 90 män och 127 qvinnor. De indirekta understödstagarne, d. v. s. barn tillhörande understödstagare, utgjorde inalles 277, deraf 227 å landsbygden och 50 i städerna. De direkt understödda barnen fördelade sig på följande sätt: föräldralösa äkta 17, moderlösa oäkta 29 samt andra barn 108. Hela antalet barn, som sommaren 1889 åtnjöto fattigunderstöd inom länet, vare sig direkt eller indirekt uppgick alltså till 431. De äldre understödstagarne fördelade sig på följande sätt:
ogifta: 336, af hvilka 55 qvinnor med 85 eller tillhörande barn;
gifta: 224, deraf 63 med 91 tillhörande barn, samt
enklingar, enkor och frånskilda 411, deraf 50 med 101 tillhörande barn.
I afseende på sitt kön fördelade sig de direkta understödstagarne i 367 mankön och 758 qvinkön. Härvid ger sig dock en väsentlig skilnad gällande mellan barn och äldre understödstagare, i det att de förre räknade 77 mankön mot lika många qvinkön, hvaremot af de senare 290 voro män och 681 qvinnor. Denna qvinnokönets öfvertalighet tydliggöres deraf, att i hela riket svarade mot 100 understödstagare af mankön 179 af qvinkön eller 182 på landsbygden och 170 i städerna.
Ser man till proportionen mellan direkta och indirekta understödstagare, barn och äldre personer, ogifta och gifta o. s. v., så finner man att å länets landsbygd utgjorde de direkt understödda barnen 10,4 procent; af äldre personer voro 23,5 procent gifta med 7,1 procent tillhörande barn, 15,9 procent gifta med 5,9 procent barn samt 30,1 procent enklingar, enkor och frånskilde med 7,1 procent tillhörande barn. Således inalles 79,9 procent direkta och 20,1 procent indirekta understödstagare.
Antalet fullt försörjda understödstagare inom länet uppgick till 202 män och 282 qvinnor med 55 tillhörande barn, deraf å landsbygden 128 män, 212 qvinnor med 55 barn samt i Visby 74 män och 70 qvinnor. Delvis understödda voro 115 män, 351 qvinnor med 172 barn, deraf å landsbygden 104 män, 295 qvinnor med 125 barn samt i Visby 11 män, 56 qvinnor med 47 barn. Personer med tillfälligt understöd voro 50 män, 125 qvinnor med 50 barn, deraf å landsbygden 45 män, 124 qvinnor med 47 barn samt i Visby 5 män och en qvinna med 3 barn.
Understödets beskaffenhet. Utackorderade voro 128 mankön och 148 qvinkön med 7 barn, deraf å landsbygden 106 män och 131 qvinnor med 7 barn, samt i Visby 22 män och 17 qvinnor. I sjukvårdsanstalter vårdades 14 män, 27 qvinnor med 1 barn, deraf å landsbygden 11 män, 21 qvinnor med 1 barn samt i Visby 3 män och 6 qvinnor. I egna hem understödda voro 110 män, 335 qvinnor och 163 barn, deraf å landsbygden 100 män, 293 qvinnor med 124 barn samt i Visby 10 män, 42 qvinnor med 39 barn. På annat sätt understödda voro 9 män, 37 qvinnor med 16 barn, alla å landsbygden.
Understödstagarnes omsättning. Under året tillkommo 41 män, 91 qvinnor, med 12 barn, deraf å landsbygden 25 män, 69 qvinnor med 6 barn samt i Visby 16 män, 22 qvinnor med 6 barn. Under fåret afledo 35 män, 45 qvinnor med 3 barn, deraf å landsbygden 26 män, 39 qvinnor med 3 barn samt i Visby 9 män och 6 qvinnor. På annat sätt afgångna voro 33 män, 59 qvinnor med 44 barn, deraf å landsbygden 20 män, 48 qvinnor med 32 barn samt i Visby 13 män, 11 qvinnor med 12 barn. Till nästa år qvarvarande voro 299 män, 654 qvinnor med 230 barn, deraf å landsbygden 231 män, 544 qvinnor med 192 barn samt i Visby 68 män, 110 qvinnor med 38 barn.
Utgifterna för kommunernas fattigvård inom länet år 1889 utgjorde 65,899 kr., deraf för landsbygden 43,138 kr. (2,134 kr. för hus och inventarier, 38,277 kr.
för understödstagares vård och underh&ll samt 2,727 kr. för öfriga utgifter) samt för städerna 22,761 kr. (1,076 kr. för hus och inventarier, 16,194 kr. för vård och underhåll samt 5,491 kr. för öfriga utgifter). Totalkostnaden för hvarje understödstagare utgjorde & Gotlands läns landsbygd 38 kr. 1 öre; deraf underhållskostnad 33 kr. 72 öre, och utgjorde högsta värdet af en understödstagares fulla försörjning 200 kr. och lägsta samma värde 50 kr. eller i medeltal 102 kronor.
Fördelade på länets båda härader och på Visby ställer sig antalet understödstagare och fattigvårdskostnader sålunda:

Biskopsvisitation

hölls i lördags och i söndags med Kräklingbo, Ala och Anga församlingars pastorat, dervid visitator biträddes af kontraktsprosten Budin och folkskoleinspektören kyrkoherde Odin.
Anga församlings småskola besöktes först. Biskopen uttalade att undervisningen sköttes på ett försvarligt sätt. Dock framhöll ban att vid kristendomsundervisningen den bibliska historien icke finge stå tillbaka för katekesen. Såsom önskningsmål framstälde biskopen anställandet af en examinerad lärare. Redan au, och till dess skolan blefve ombildad till folkskola med småskola vore nödvändigt att barnen ej för länge qvarhöllos i småskolan, då derigenom deras utveckling hämmades, utan borde de sändas till folkskolan i Kräklingbo. Med anledning af skolrådets visade uraktiåtenhet att efterkomma inspektörens föreskrifter gaf biskopen allvarsamma förmaningar. Sockenbibliotek saknades. Härmed skulle tills vidare få anstå. Dock var skolrådet villigt med första söka inrätta sådant.
Anga kyrka befans till sitt yttre prydlig; dock borde några felande portalkolonner anskaffas, Härom ville kyrkorådet göra framställning. Kyrkogården var rymlig och plantering der&å påbörjad. Omgifvande muren borde jämnas. Biskopen uttalade sin förvåning öfver att fortfarande grafplatser voro anvisade &t de särskilda hemmanen, och önskade ett annat förhållande. Mot spanmålsmagasinets läge fann biskopen icke nu skäligt göra anmärkning, endast tillsåges, att säden ej bars öfver kyrkogården. Messkruden var illa medfareu. Om den ej kunde repareras, föreslog biskopen att Kräklingbo kyrkas skrud skulle på bekostnad af alla tre församlingarne repareras för att sedan samfäldt användas. Detta förslag antog kyrkorådet.
Dopskålen var brukbar, men tarfvade reparation. En och samma kalk och patén begagnades i hemmen och i kyrkan. Biskopen påpekade lämpligheten af särskilda kärl vid sockenbud. Några gamla träbilder kunde lämpligen öfverlemnas till fornsalen. Arkiv och inventarier gåfvo ingen anledning till anmärkning.
Undervisningen I folkskolan I Kräklingbo hade varit god såväl till metod som resultat. Häröfver nttalade biskopen sin tillfredsställelse. Dock vore i undervisningen i satslösning framåtskridande nödvändigt. Undervisning meddelades i trädgårdsskötsel, hvarför läraren byste särskildt intresse. Deremot meddelades ej slöjdundervisning, men förband skolrådet sig att härom göra vederbörlig framställning. Några önskningar i fråga om undervisningsmaterial fannos ej att framställa. Sockenbibliotek, som en gång funnits, saknades. Skolrådet ville emellertid göra framställning om 25 kr. årligen af bränvinsmedlen härtill.
Till sitt yttre var Kräkliogbo kyrka i prydligt skick. Dock borde portalerna putsas och delvis förses med pya pelare.
Kostnaderna härför kunde lämpligen fördelas på 3 år. Rörande återställandet af portalen på tornets vestra sida gjorde biskopen ej något yrkande. Kyrkorådet ansåg dock att församlingen efter de tre &ren skulle vara villig äfven till denna reparation. I fråga om sockenmagasinet var förbållandet samma som i Ånga. Kyrkogården var tillräcklig och väl omsedd. Två vackra grafstenar inne ikyrkan voro genom sin belägenhet tämligen skyddade för slitning, hvarför de ej behöfde flyttas. Rörande messkruden antogs hvad som i Anoga föreslagits. Arkiv och inventarier fannos i ordning. Afskrifniog af några förbrukade persedlar beviljades.
Inspekterades folkskolan i Ala. Rörande undervisningen gjorde biskopen intet särskildt uttalande, enär skolläraren förklarade sig i hvarje fall ämna ofördröjligen söka afsked. Emellertid borde ofördröjligen åtskillig undervisningsmateriel anskaffas. Bristen af sockenbibliotek vore bär mera än annorstädes känbar. I likhet med i Kräklingbo bestämde skolrådet sig för en framställning till kommunen för att få behofvet afhjelpt.
Ala kyrkas väl omsedda yttre gaf ej anledniog till anmärkning. Kyrkogården var tillräcklig och väl hållen. Mot sockenmagasinet gjordes ej avmärkniog. I det inre anmärktes att kyrkans tak be: höfde hvitstrykas. Härtill var kyrkorkdet villigt. Med anledning af församlingens tryckta ställning gjordes intet yrkande avgående bristen af orgel. Dopfanten borde flyttas till sidan af predikstolen. I fråga om messkruden blef be slutet samma som i öfriga församlingar. Två gamla kollekt-bäcken borde öfverlemnas till fornsalen. Vid räkenskapernas granskning förekom ingen anmärkning. Ministerialböckerna voro med ordning förda.
Rörande tillståndet inom församlingen meddelade pastor, att med söndagens he lighållande hade blifvit bättre. I sedligt afseende hade märkbar förbättring inträdt. Bibelförklaringar hade hållits, äfvenså missionsböner, likaså kommunionförhör. Så kallade nattvardsföreningar funnos inom pastoratet. Fem barn voro odöpta. Kyrkokassornas behållning visitationsdagen var i Kräklingbo kr. 20: 58, i Anga kr. 485: 51 samt i Ala kr. 37:83. I Anga hade donerats 25 kr. och i Kräklingbo 500 kr. till förmån för de fattiga.

Auktion vid Österby i Anga.

Onsdagen den 22 innevarande Juli från kl. 10 f. m, låta sterbbusdelägarne efter aflidna fru Edel Bingmaik vid Österby i Anga medels offentlig, frivillig auktion der å stället till den högst bjudande försälja alla sterbhusets värdefuila och väl vårdade lögören bestående af silfver- och nysilfverarbeten, kopparkärl, malm-, bleck- och jernsaker, deribland en västan ny besparingspis med tillhörande kärl, en större mängd vackra porslins- och glasvaror, träkärl af flera slag, möbler af bättre deskaffenhet hvaribland en resårsoffa, stolar, ett konsolbord, mat-, té-, speloch sybord, vägg- och toalettspeglar, 2:ne gungstolar, en schiffonnier, en bordstudsare, större och mindre lampor, tvättkommoder, sängställen, taflor, en bättre, nästan ay symaskip, en dito mera begagnad, golfmattor, en ny stormanogel, väfstol med tillbehör; linne af flere slag, väml.: borddukar, flera dussin servietter, lakan, öropgottsvar och handdukar, fönstergardiner; sängkläder och täcken; en hyfvelbänk och diverse bandredskap; 2 st. kor, 4 st, får med opgar m. m.
Endast af mig kände och vederhäftige inropare. erhålla anstånd med betalningen till den 1:sta nästkommande Oktober, andra betala genast.
Kräklingbo den 14 Juli 1891.
BERNH, BOLIN.

Genom offentlig, frivillig auktion

som onsdagen den 15:de Juli kl. 1 e. m. förrättas vid baodlanden herr C. Ahlby, Stenstu i Anga, låler slagtaren hr A. Andersson i Visby till den högst bjudande försälja sitt ägande hemman 9/64 mantal Boters i Anga socken, som är af särdeles god och bördig beskaffenhet; hemmanet utbjudes dels i mindre lotter dels ock i sin helhet med förbehållen pröfningsrätt att antaga eller förkasta blifvande anbud.
Betalnings- jämte öfriga vilkor, som bli förmånliga uppgifvas vid auktionen.
Hörsne den 8 Juli 1891.
C. J. LARSSON.

Auktion Benders i Anga.

Måndagen den 29 innevarande Juni kl. 3 e. m, låter hemmansägaren Carl Lindstedt på Benders i Anga socken genom frivillig auktion uti dec s. k. Strandäng försälja växande höskörden uti nämda äpg att af den högstbjudande afbergas och afhämtas instundande bergningstid. Änvgsmarken, at till större delen god och bördig beskaffenbet, af 25 å 30 manslätt, utbjudes i mindre utstakade delar med förbehållen pröfningsrätt å blitvande anbud.
Säkre och fullt vederhäftige inropare erhålla anstånd till den 1 nästkommande September, andra betale genast.
Hugade spekulanter torde infinna sig hos säljaren Lindstedt å Benders den uppgifna dagen, senast kl. 1/2 3 e. m.
Kräklingbo den 23 Juni 1891.
BERNH. BOLIN.

Gillessammanträdena.

Vid Bäls och Lina tings sammanträde i torsdags vid Gute i Bäl voro omkring 20 ledamöter närvarande. Rörande myrodlingen lemnades af de närvarande åtskilliga upplysaingar, af hvilka framgick att endast en enda myr inom området ännu blifvit afdikad och denna blott obetydligt uppodlad. Utsågos psrsoner att inom socknarne uppsamla joråbruksstatistiska uppgifter. Gillet uttalade den övskan, att sammanträdena under nästföljande två år måtte hållas i Gothem och de två derpå följande i Hörsne. Landshöfdingen uttalade sin förhoppning om att åtminstone ett mejeri inom området måtte komma till stånd samt påpekade den billiga anläggningskostnad, som är förenad med den på senare tiden förbättrade ismetoden.
Till gillete ordförande omvaldes kapten C. T. Broander och till ledamot i fårptemieringenämden L. O. Norrby, Nors i Gothem.
— Halla tings hushållsgille sammanträdde i fredags vid Gandarfve i Dalhem, dervid omkring 40 ledamöter voro närvarande. Iogen myrodling hade bedritvits isom gillesområdet, men ifrågasatt vore utdikning af flere större myrar. At lemnade upplysningar framgick, att foderbetsodlingen blifvit någorlunda utbredd i Dalhem. Något nytt mejeri ansågs ej behöfligt, på grund af den lätta mjölkafsättningen på Visby och Barlingbo. Utsågos personer att iosamla jordbruksstatistiska uppgifter samt utdelades F. Flygarsons Handbok i Hössskötsel.
Till gillets ordförande återvaldes hr O. A. Nordström, Björkhage i Dalhem, och till ledamot i fårpremieringsnämden herr N. Jacobsson, Kyrkljufves i Vänge.
— Kräklinge ting sammanträdde i lördags i Gammalgarn. Ett femtiotal ledamöter hade kommit tillstädes. Åtskilliga upplysningar lemnades rörande myrodlingen inom området samt framhölls det utmärkta resultatet af myrmarkernas gödning med tomasfosfat och kainit. Gillet uttalade sig för daglig förbindelse dels mellan Östergarn och Roma, dels mellan Ljugarn och Etelhem och uppmanade landshöfdingen kommnunalnämderna att inkomma med anhållan härom till vederbörande. Utsågos personer för insamlande af jordbruksstatistiska uppgifter.
Till gillets ordförande omvaldes hr J. Edmark, Ljungby i Ala, samt till ledamot i fårpremieringsnämden hr J. Franzén, Hugreifs i Gammalgarn.
Vid detta sammanträde voro till premieriog framförda 36 djur af hvilka prisbelönades:

Tjurar (3—10 år):
Nero, Joh, Rohndahl, Anga 3:e pris

Kor:
Linda, Enkan Norberg, Gammwelg. 3:e pris
Tekla, J. Nilsson, Östergarn 3:e pris
Ella, J. Nilsson, Östergarn 3:e pris
Netta, J. Bodin, Östergarn 3:e pris
Bertha, O. Larsson, Gammalgarn 3:e pris
Linda, O. Larsson, Gammalgarn 3:e pris
Frejda, G. Strömberg, Gammalgarn 3:e pris
Götha, L. Jacobsson, Östergarn 3:e pris
Krona, A. Dahlbom, Östergarn 3:e pris
Fibba, J. Franzén, Gammalgarn 3:e pris
Lilly, C. Schwan, Gammalgarn 3:e pris
Helgs, J. Österberg, Kräklingbo 3:e pris

Qvigor:
Olga, Th. Fravzén, Gammalgarn 3:e pris
Martha, G. Klingvall, Kräklingbo 3:e pris
Flora, G. Klingvall, Kräklingbo 3:e pris.

Slog sönder näsan

och läppen gjorda 64 årige arbetaren Angellöf i lördags då han nedföll från en 8 fot hög ställning vid ett nybygge i Anga socken. Han infördes till länslasarettet.

Dödsfall Edel Bingmark

Tillkännagifves att min älskade maka Edel Bingmark, född Larssen, stilla afled vid Österby i Anga fredagen den 5 Juni 1891 kl. 10 f. m., i en ålder af nära 46 år, sörjd af mig, barn, slägt och vänner.
Jacob Bingmark.