Till följd af

att s. k. Högbro å landsvägen. från Sjonhem till Roma kommer att omläggas, är sagda väg afstängd för trafik onsdagen 30 och torsdagen 31 innevarande månad. Resande kunna under nämda dagar begagna sig af vägen genom Halla och Dalhem socknar.
— Vägen mellan Anga och Kräklingbo socknar blifver äfvenledes; medan en bro invid Stenstugu kommer att omläggas, afstängd för trafik tisdagen 22 och onsdagen 28 innev. månad; kunnande under nämda dagar vägfarande i stället begagna sig af vägen från Anga kyrka till s. k. Galten å Gurpe hed.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 19 Maj 1894
N:r 76

Hvad hafvet gaf igen.

I fredags på morgonen observerade en patrullerande poliskonstapel liket af en mansperson flyta på vattnet vid östra sidan af yttre hamnen nära inloppet till Malmö. Liket drogs i land och befans vara efter en medelålders mansperson, som tycktes länge ha legat i vattnet. BSnäckor hade samlat sig å kläderna, i hvars fickor påträffades en sjömansbok med namnet Jacob Petter Bingmark, styrman ombord & briggen Embla, kapten Svensson från Göteborg. Vidare funnos i den aflidnes fickor en kamm, ett par glasögon och ett cigarrmunstycke. Enligt sjöfartsboken skulle den aflidne vara född 1842 i Anga socken.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 April 1894
N:r 63

Väghållningsärenden.

Länsstyrelsen har nu meddelat utslag i anledning af inkomna ansökningar om ändring eller nyanläggning af allmänna vägar inom öns båda väghållningsdistrikt.
Länsstyrelsen har funnit följande dels ännu icke anlagda, dels redan mer eller mindre fullständigt utlagda och af enskilde underhållna vägar, hvilkas upptagande såsom bygdevägar begärts, vara af det allmänna gagn såsom sammanbindande socknar och i öfrigt af afsevärd betydelse för allmänna samfärdseln, att de böra såsom bygdevägar upptagas, nämligen:

Inom norra häradet:
Vägen från allmänna vägen i Anga socken till allmänna vägen vid s. k. Galten i Ganthem; vägen mellan Martebo och Lokrume öfver Martebomyr; vägen från Dunegårda i Dalhem öfver Roma myr till Roma kyrka; vägen från Norrlanda kyrka i riktning öfver Broa, Loipstäde och Björke gårdar till Ganthems kyrka, samt vägen från Stux gästgifaare: gård i Bunge socken till Fårösund, hvilka vägar derför, sedan de p& bekostnad af dem, hvilka af vägarne närmast hafva gagn, blifvit till sträckningen närmare undersökta och i sådant afseende af länsstyrelsen godkäoda samt i öfverensstämmelse dermed till den för bygdevägar föreskrifna bredd anlagda och vid vägsya godtagna, såsom varande i ett för allmän samfärdsel fullt tillfredsställande skick, skola såsom allmänna vägar af väghållvingsdistriktet underhållas. Vidare har länsstyrelsen funnit, att vägen från Koparfve i Rate till landsvägen i närheten af Rute kyrka samt norra vägen från Stenkyrka kyrka till landsvägen åt Grausne numera ej ha den vigt för allmänna samfärdseln, att de böra såsom allmänna vägar underhållas, hvarför de väghållningeskyldige från deras underhåll befrias mot skyldighet att till vägkassan erlägga motsvarande ersättning enligt nya väglagen §§ 17 och 18. Öfriga vägar, om hvilka ansökning gjorts, har länsstyrelsen, åtminstone ej för närvarande, funnit så vigtiga, att de böra upptagas som allmänna.

Inom södra häradet:
Länsstyrelsen har faovit, i fråga om de föreslagna vägarna från Tane till Väte kyrka och s. k. Kulstäde kvior emellan Akebäcks och Valls socknar, att, då allmän väg redan finnes inom länets norra bärad anlagd till häradets gräns å här ifrågavarande ställen, bygdevägar böra på södra häradets väghhllningsdistrikta vägkassas bekostoad anläggas och underhållas från häradets gräns, dels å den från Tuoe i Viklau ledande vägen till allmänna vägen vid Kakuse i Väte, dels å vägen från Akebäcks soeken till allmävna vägen vid Levide i Vall, eller s. k. Kulstäde kvior. Beträffande åter öfriga vägar, hvilkas upptagande såsom bygdevägar sökandena begärt, så, ehuruväl bland dessa åtskilliga synas hafva skådant läge, att de må kunua lagligen bänföras till bygdevägar, har länestyrelsen icke funnit de derom gjorda ansökningarna för närvarande föranleda vidare yttrande, enär beträffande ett icke ringa antal af de sålunda föreslagna vägarne ej ens af sökandena ifrågasatts att de skulle upptagas såsom allmänna förrän vid blitvande vy vägdelniog inom häradet och dessutom alla de i dessa afseenden väckta frågor lämpligast kunna pröfvas i ett sammanhang samt, hvad särskildt angår de ännu icke anlagda vägarne, närmare utredning saknas rörande den i vissa fall antagligen gauska betydande anläggningskostnaden.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 April 1894
N:r 56

De gå bort,

de gamle gotländska presterna. I går afled nämligen i Fardhems prestgård kyrkoherden i Fardhems, Linde och Lojsta församlingars pastorat Johan Niklas Jonæson i en ålder af nära 84 år.
Den aflidne, som var född 1810, aflade prestexamen 1837 och blef komminister i Anga följande år samt valdeg till kyrkoherde i Fardhem 1856 och tillträdde pastoratet 1857. Under de senare åren ha sjukdom hindrat honom från att sjelf sköta pastoratet.
Enkling sedan många år, sörjes den aflidne af efterlefvande döttrar.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 Januari 1894
N:r 3

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 Dec 1893:
Gothems socken: födda 13 (10 m. 3 qv.), döda 17 (12 m, 5 qv.), inflyttade 15(6 m. 9 qv.), utflyttade 35 (17 m. 18 qv.), vigde 4 par, folkmängd 31 Dec. 639, minskning 13, äldste lefvande 90 år.

Norrlanda socksn: födda 10 (3 m. 7 qv.), döda 5 (2 m. 3 qv.), inflyttade 27 (12 m, 15 qv.), utfyttade 14 (6 m. 8 qv.), vigde 3 par, folkmängd 305, ökning 8 (7 m. 1 qv.), äldste lefvande 91 år.

Stenkyrka: födda 14 (5 m. 9 qv.), döda 15 (9 m, 6 qv.), inflyttade 33 (13 m. 20 qv.), utflyttade 47 (21 m, 26 qv.), vigde 3 par, folkmängd 790, minskning 15.

Tingstäde: födda 8 (2 m. 6 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttada 43 (20 m. 23 qv.), utflyttada 40 (17 m. 23 qv.), vigde 2 par, folkmängd 472, ökning 5.

Ejsta: födda 10 (6 m. 4 qv.), döda 13 (7 m. 6 qv.), inflyttade 32 (23 m. 9 qv.), utflyttade 34 (16 m. 18 qv.), vigde 7 par, folkmängd 593, minskning 5.

Sproge: födde 6 (4 m. 2 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 292 (11 m. 11 qv.), folkmängd 346, minskning 13.

Othem: födda 23 (11 m. 12 qv.), döda 24 (13 m. 11 qv.) inflyttade 89 (41 m. 48 qv.), utflyttale 104 (44 m. 60 qv.), vigde 5 par, folkmängd 1040, minskning 16.

Boge: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 7 (3 m. 4 qv.), inflyttade 20 (9 m, 11 qv.), utflyttade 28 (13 m. 15 qv.), folkmängd 454, minskning 9.

Sanda: födda 15 (13 m. 2 qv.), döda 14 (6 m. 8 qv:), inflyttade 42, utflyttade 50, vigde 7 par, folkmängd 815, minskning 7.

Mästerby: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 27, utflyttade 22, vigde 3 par, folkmängd 383, ökning 2.

Vestergarn: födda 9 (2 m. 7 qv.). döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 24, utflyttade 29, vigde 3 par, folkmängd 327, minskning 92.

Eskelhem: födda 16 (8 m. 8 qv.), döda 16 9 m. 7 qv.), inflyttade 34 (16 m. 18 qv.), utflyttade 45 (24 m. 21 qv.), vigde 5 par, folkmängd 708, minskning 11.

Tofta: födda 15 (10 m. 5 qv.), döda 13 (4 m. 9 qv.), inflyttade 26 (13 m. 13 qv.), utflyttade 36 (18 m. 18 qv.), vigde 5 par, folkmängd 700, minskning 8.

Stenkumla: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 15 (9 m. 6 q.), inflyttade 40 (17 m. 23 qv.), utflyttade 42 (23 m. 19 qv.), vigde 1 par, folkmängd 431, minskning 8.

Träkumla: födda 8 (4 män 4 qv.), döda 2 qv., inflyttade 14 (10 m. 4 qv.), utflyttade 18 (5 m. 13 qv.), vigde 2 par, folkmängd 210, ökning 2.

Vesterhejde: födda 4 qv., döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 42 (15 m. 27 qv.), utflyttade 57 (22 m. 35 qv.), vigde 4 par, folkmängd 456, minskning 22.

Lärbro: födda 32 (15 m. 17 qv.), döda 23 (12 m. 11 qv.), inflyttade 77 (38 m. 39 qv.), utflyttade 90 (44 m. 46 qv.), vigde 11 par, folkmängd 1292, minskning 4.

Hellvi: födda 10 (6 m. 4 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 29 (13 m. 16 qv.), utflyttade 23 (11 m. 12 qv.), folkmängd 447, ökning 7.

Rone: födde 27 (11 m. 16 qv.), döda 19 (12 m. 7 qv.), inflyttade 58 (23 m. 35 qv.), utflyttade 77 (31 m. 46 qv.), vigde 4 par, folkmängd 1025, minskning 11.

Eke: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 15 (7 m. 8 qv.), utflyttade 13 (4 m. 9 qv.), vigde 4 par, folkmängd 243, ökning 2.

Sjonhem: födda 4, döda 4, inflyttade 48, utflyttade 25, vigde 3 par, folkmängd 341, ökning 23.

Viklau: födda 7, döda 2, inflyttade 14, utflyttade 13, vigde 2 par, folkmängd 210 ökning 6.

Grötlingbo: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 17 (5 m. 12 qv.), inflyttade 23 (11 m. 12 qv.), utflyttade 18 (9 m. 9 qv.), folkmängd 617, minskning 6.

Fide: födda 3 (2 m. 1 qv.), döda 14 (10 4 qv.), inflyttade 12 (5 m. 7 qv.), utflyttade 7 (4 m. 3 qv.), vigde 1 par, folkmängd 316, minskning 6.

Öja: födda 22 (17 m. 5 qv.), döda 16 (11 m. 5 qv.), inflyttade 43 (20 m. 23 qv.), utflyttade 56 (27 m. 29 qv.), vigde 2 par, folkmängd 890, minskning 7.

Hamra: födda 7 (6 m. 1 qv.), döda 8 (6 m. 2 qv.), inflyttade 13 (11 m. 2 qv.), utflyttade 8 (7 m. 1 qv.), vigde 2 par, folkmängd 361, ökning 4.

Barlingbo: födda 7 (3 m. 4 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 87 (39 m. 48 qv.), utflyttade 79 (29 m. 50 qv), vigde 3 par, folkmängd 361, ökning 11.

Ekeby: födda 7 (4 m. 3 qv.), döda 7 (4 m, 3 qv.), inflyttade 21 (10 m. 11 qv.), utflyttade 19 (11 m. 8 qv.), vigde 2 par, folkmängd 267, ökning 2.

Östergarn: födda 11 (7 m. 4 qv.), döda 10 (4 m. 6 qv.), inflyttade 21 (8 m. 13 qv.), utflyttade 25 (12 m. 13 qv.), vigde 3 par, folkmärgd 676, minskning 3.

Gammalgarn: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 9 ( m. 2 qv.), inflyttade 22 m. 10 qv.), utflyttade 28 (11 m. 17 qv.), vigde 3 par, folkmängd 462, minskning 10.

Ardre: födda 10 (8 m. 2 qv.), döda 15 (4 m. 11 qv.), inflyttade 29 (14 m. 15 qv.) utflyttade 30 (10 m. 20 qv.), vigde 2 par, folkmängd 479, minskning 6.

Hafdhem: földa 8 (4 m. 4 qv.), döda 17 (9 m. 8 qv.), inflyttade 39 (19 m. 20 qv.), utflyttade 29 (14 m. 15 qv.), vigde 2 par, folkmängd 669, ökning 1.

Näs: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttade 14 (6 m. 8 qv.), utflyttade 9 (5 m. 4 qv.), vigde 2 par, folkmängd 395, ökning 5.

Garda: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 24 (7 m, 17 qv.), utflyttade 25 (10 m. 15 qv.), vigde 3 par, folkmängd 454, minskning 2.

Etelhem: födda 14 (9 m. 5 qv.), döda 5 (2 m. 3 qv.), inflyttade 55 (22 m. 33 qv.), utflyttade 42 (23 m. 19 qv.) vigde 1 par, folkmängd 523, ökning 22.

Vänge: födda 13 (7 m. 6 qv.), döda 10 (8 m. 2 qv.), inflyttade 53 (23 m. 30 q.), utflyttade 31 (12 m, 19 qv.), vigde 1 par, folkmängd 564, ökning 25.

Buttle: födda 8 (5 m. 3 qv.), döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 18 (8 m. 10 qv.), utflyttade 23 (11 m, 12 qv.), vigde 2 par, folkmängd 341, minskning 8.

Guldrupe: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 11 (3 m. 8 qv.), inflyttade 14 (7 m. 7 qv.), utflyttade 12 (4 m. 8 qv.), vigde 1 par, folkmängd 273, minskning 4.

Atlingbo: födda 4 (1 m. 3 qv.), döda 7 (8 m. 4 qv,), inflyttade 23 (12 m. 11 qv.), utflyttade 16 (8 m. 8 qv.), vigde 2 par, folkmängd 218, ökning 3.

Alfva: födda 9 (6 m, 3 qv.), döda 3 (3 m.), inflyttade 43 (18 m. 25 qv.), utflyttade 55 (22 m. 83 qv.), vigde 3 par, folkmängd 497, minskning 6.

Hemse: födda 30 (14 m. 16 qv.), döda 9 6 m. 3 qv.), inflyttade 67 (28 m. 39 qv.), (afflyttade 48 (20 m. 28 qv.), vigde 2 par, folkmängd 693, ökning 40.

När: födda 25 (8 m. 17 qv.), döda 25 (9 m. 16 qv.), inflyttade 32 (20 m. 12 qv.), utflyttade 36 (19 m. 17 qv.), vigde 2 par, folkmängd 1,025, minskning 4.

Lau: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 14 (9 m. 5 qv.), utflyttade 18 (12 m. 6 qv.), vigde 3 par, folkmängd 498, minskning 7.

Fardhem: födda 2 (2 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 21 (14 m. 7 qv.), utflyttade 19 (10 m. 9 qv.), folkmängd 336, ingen ökning eller minskning.

Linde: födda 9 (3 m. 6 qv.), döda 3 (2 m.
1 q.), inflyttade 55 (27 m. 28 qv.), utflyttade 40 (19 m. 21 qv.) vigde 4 par, folkmängd 318, ökning 21,

Lojsta: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 1(1 qv.), inflyttade 22 (8 m. 14 qv.), utflyttade 18 (8 m. 10 qv.), vigde 3 par, folkmängd 292, ökning 8.

Hejde födda 9 (5 m. 4 qv.), döde 3 (3 m.), inflyttade 41 (21 m. 20 qv.), utflyttads 48 20 m. 28 qv.), vigde 2 par, folkmängd 602, minskning 1.

Väte: födda 11 (3 m. 8 qv.), döda 9 (7 m. 2 qv.), inflyttade 15 (5 m. 10 qv.), utflyttade 33 (18 m. 20 qv.), vigde 3 par, folkmängd 566, minskning 16.

Burs: födda 14 (6 m. 8 qv.), döda 10 (5 m. 5 qv.), inflyttade 41 (23 m. 18 qv.), utflyttade 33 (20 m, 13 qv.), vigde 2 par, folkmängd 811, ökning 12.

Stånga: födda 11 (7 m. 4 qv.), döda 14 (8 m. 6 qv.), inflyttade 28 (12 m. 16 qv.), utflyttade 41 (19 m. 22 qv.) vigde 2 par, folkmängd 649, minskning 16.

Roma: födda 14 (8 m. 6 qv.), döda 12 (7 m. 5 qv.), inflyttade 63 (29 m. 34 qv.), utflyttade 86 (43 m. 43 qv.), vigde 5 par, folkmängd 558, minskning 21.

Björke: födda 2 (2 qv.), döda 2 (2 qv.), inflyttade 22 (13 m, 9 qv.), utflyttade 14 (11 m. 3 qv.), vigde 1 par, folkmängd 188, ökning 8.

Vamlingbo: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 3 (3 m.), inflyttade 25 (16 m. 9 qv.), utflyttade 21 (13 m. 8 qv.), vigde 4 par, folkmängd 719, ökning 9.

Sundre: födda 4 (3 m. 1 qv.), döda 1 (1 m.), inflyttade 12 (6 m. 6 qv.), utflyttade 11 (7 m. 4 qv.), vigde 1 par, folkmängd 211, ökning 5.

Alskog: födda 9 (7 m. 2 qv.), döda 4 (3 m. 1 qv.), inflyttade 27 (13 m. 14 qv.), utflyttade 35 (17 m. 18 qv.), vigde 1 par, folkmängd 465, minskning 3.

Lye: födda 3 (3 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 25 (16 m. 9 qv.), utflyttade 23 (10 m. 13 qv.), vigde 3 par, folkmängd 291, ökning 1.

Kräklingbo: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 5 (1 m. 4 qv.), inflyttade 18 (9 m. 9 qv.), utlyttade 19 (13 m. 6 qv.), vigde 2 par, folkmängd 395, minskning 1.

Ala: födda 5 (3 m. 2 qv.) döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 19 (8 m. 11 qv.), utfyttade 39 (20 m. 19 qv.), vigde 2 par, folkmängd 287, minskning 19.

Anga: födda 2 qv., döda 5 (3 m, 2 qv.), inflyttade 26 (14 ’m. 12 qv.), utflyttade 18 (8 m, 10 qv.), vigde 2 par, folkmängd 284, ökning 5.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Januari 1894
N:r 1

Ett och annat om Gotlands forna Tingsplatser.

(Forts )
Man har åtskilliga anledningar till den förmodan att gätarne kommit till Gotland öster, söder eller sydost ifrån, troligaat från Bernhstéoskusten (Ost Preussen) samt att de efter ankomsten bit först bosatt sig på östra kusten af vår ö, der, oaktadt alla de fornlemvingar som plogen förstört, ännu en ofantlig massa forngrafvar antyda urgammal, stärkt befolkad bygd och på hvars midt det höga Torsburg med sina ofantliga och storartade fästningsmurar lyfter sig högt öfver akogar och fält. På samma östra kust fianes, eller bar Åtminstone i början af vått århundrade funnits, i Anga socken en fornlemning, som jämte Torsburg tyckes vara den betydligaste och uräldsta af allt hvad de djerfve och arbetsamme gutarne efterlemnat från den tid de först bosatte sig på guotalandet; det är det högst märkliga: »Trullhals» (trollens sal), som fornforskaren Hilfeling såg och beakref å 1801. Beskrifoingen är intagen uti »Gotlands Land och Folk» af A. T. Snöbohm, hvarför den ej behöfver införas här. Att här varit en stor och urgammal både tingsplats, begrafningsplats för ansedda personer och offerplats tyckas de märkliga stensättningarna och högarna be visa, liksom att: här varit en af gutarnes äldsta hufvudbygder, hvarifrån de utbredd sig både mot vester, söder och norr. Norrlanda heter den socken, som ligger närmast Anga i norr. Namnet ekallförmodligen häntyda på att trakten utgjorde nordliga delea af det stora bygdelag, hvars belgedom var Trullballs, som nog af folktron ansågs som ett ställe der de begrafnas och de offrade menniskornas andar uppehöllo sig under nattens timmar, eller skall namnet Norrlanda kanske uppstått deraf att de första nybyggarve kommit söder ifrån.
Sannolikt tar Trullhalls varit Gotlands äldsta tings- och blotställe innan gutarne ännu utbredt sig öfver hela ön. Hvar alla. de många tingsplatserna legat är väl omöjligt att bestämma, men genom att aktgifva på våra gamla märkliga bygdenamn kan man få anledning förmoda kvar några funnits. Sockennamnet Tingstäde visar tydligen att här varit ett tingsställe, troligtvis Norra tredingeus, Ringumme (hemmet vid »Ringen», tingskretsen,) hbeter en gård i Alfya i gränsen mot Hemse, belägen i midten af Södra tredingen, Här var kanske samma trediogs tiogsplats, ty stället der domrarne sutto, ederna aflades och domar afkunnades (Gutalagen stadgar i 3 kap. att domar ej få fällas och ed afläggas sedan sol gått ner) var inneslutet af en ring, domringen, deraf uttrycket »till tings och rings» att beteckna tiögsresor. Denna ring bildades förmodligen på äldsta tiden af i märken nedsatta stenar, men sedan af i marken nedsatta stockar »tingsstockar», Dessa sammanhäftadés med vidjor, eller snören, hvilka kallades »Vebönd», heliga band. Om våld begicks-p& denva stängsel, när ting hölls, afstanvade tiogsförhandlingarna genast och våldsverkaren blef »biltog» (landsflyktig). Ha fornsaga berättar om en isländare, skalden och vikingen Egil Skalagrims son, som på Guletinget i Norge gjorde anspråk på arf för sin buetru, men att den falska drottning Gunhild förmådde sin broder Alf och några andra att afhugga vebönderne och nedbryta tingestockarna. Tinget slutade då genast och Egil kunde ej få sin rätt, hvarför han, innan han drog från Norge, reste nidståog mot kungen och drottningen. Ännu på 1500-talet förekommer i danska dombref uttrycket »inden fire tingsstokker» för att beteckna att saken eller målet afgjorts på tinget.
I Mästerby socken är gården Bander. Tisget heter Banda Ting. Det består efter nya indelningen af sockgarna Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby och Vestergarn, men efter gamla indelniogen af de 3 sistnämda samt Hogrän, Björke och Åtlingbo. Bander gård låg då i tingets midt. Säkert hafva både gårdens och tingets namn kommit af bönd, vebönd, de band, hvarmed tingsstockarne voro sammanbundna. Namnet låter förmoda att tingets domställe varit här i närheten af gården Bander och den i dess grannzkap liggande gården Ringumme. Socknen heter Mästerby, men en bokstaf, r, tyckes blifvit insmugglad i namnet genom. slarfvigt utal, ty I det register öfver Gotlands kyrkor, som för Lisköpingabiskopens visitationer : uppgjorts i katolska tiden, skrifvés namnet Meystabye, som betyder stöttaby, hufvudbygd. Förmodligen bäntyder namnet på att bär var tiogets hafvudbygd.
På samma tätt torde ett r blifvit insmygladt i namnet Mästermyr, som södra Gotlands största myr heter. Namnet har nog ursprungligen varit Mäste (störste) myr. Bönda har en gård i Lau hetat (den lär on vara obebygd och brukas under andra hemman). Detta namn torde ock kommit af vebönd, hvaremot gårdsoamhet Bandelunda i Bargs snarare torde böra härledas från det »band» (fredskrets) en dråpare fick uppdraga till sin skyddsort medan han var fred!ös (se 13 kap. Gutalagen »Af Mandrapi»), ty Bandelunda lig: ger afsides ner mot sjön i socknens sydligaste kant. Likeom i Mästerby två nära hvarandra liggande gårdars, Binder och Riogumme, nama tyckas kunna härledas från tiogsplatsen, så ligga ock i Hablingbo ett par gårdar vära intill hvarandra, hvilkas pamn torde hafva ett likadant ursprung.
Dessa gårdar heta Mälstäde och Simes. Fornnordiska ordet Simi (—a, —ar), im, betyder band, tåg, svöre — Gör-simi eller Ger-simi ett smycke, en utarbetad kedja, Mälstäde tyckes vara sammansatt af verbet mäla, tala, omtala, förmäla och städ stad, ställe, således ett ställe der man framför sin talan, ett tingsställe och Smes torde beteckaa de band eller tåg, hvarmed tingsstockarna sammanbundos. Med en gård i Klinte är det besunerliga förhållandet att den har två namn. Det officiella namnet är Ganne. Så kallag gården i jordboken och äfven i revi sionsboken 1654, detta måtte råledes vara det rätta namnet; men af-allmogen kallas den aldrig Ganne utan Bönders och uti offentliga handlingar (fastebret) från 1600-talet Bönnerby och Bönderby, hvilket således också är ett gammalt namn. Hvad kan vara anledningen till så olika namn på samma gård? Kanske den att hemmanet heter Ganne, men Bbygnaden, (byn), tått namnet Bönnerby eller Bönderby för att beteckna att den låg invid en tingsplats, liksom gården Biöder.
Åbygnaden på ifrågavarande Klintegård, ou mera jämte gårdstomt och trädgård afsöndrad från hemmanet, ligger tätt ped under det höga Klinteberget, som här böjer af mot öster, och invid stora landsvägen, som midt för gården delar sig i tvänne af hvilka den eva viker af åt öster upp för backen, som benämnes Böndersbacke (backen vid Bönders), den anåra fortsätter åt söder fram till Klinte kyrka och derifrån åt vester till Klinte hamn. Manbygsaden är ett högt smalt tvåvånings stenhus med hvälfd källare, som är täckt med tuonhvalf samt har sischer i murarna med spetsig betäckniog — således ett ganska gammalt, eburn moderniseradt hus. På gården stod äfven ett gammalt, vu för några år sedan nedrifvet stenhus med ett ganska fast hvalf. När ladugården ombyggdes på 1880-talet påträffades i jorden, der gruvdval gräfdes, forngrafvar och ben efter jordade menniskor. Gården har således varit bebygd redan i bednatiden. Straxt öjter om gården mellan berget, som här bildar en båge, hvilken böjer sig mot söder, samt landsvägen är en liten slätt mellan Bönders gård och Böndersbacke. Här torde en gåog varit tingsplats för Hejde Ting, hvartill platsen tyckes varit lämplig och namnet Bönders uppkommit derat.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 23 December 1893
N:r 200

Mönstring

med beväringsmän tillhörande Klinte kompaniområde nr 185 kommer att förrättas:
Fredagen den 15 December kl. 10 f. m, hos fru Lovisa Wiberg Klintehamn med mönstringsskyldige inom Sanda, Mästerby, Vestergarn, Hejde och Väte socknar.
Lördagen den 16 December kl. 10 på samma ställe med mönstringsskyldige inom Klinte, Fröjel, Ejsta och Sproge socknar.
Särskildt erinras, att enl. nya värnpliktslagen till beväringen höra nu äfven 1893 års 11:te och 12:te klasser (födda 1862 och 1861), hvilka således äro mönstringsskyldige.
Vidare hänvisas till länskungörelsen.
Klintehamn den 6 Dec. 1893.
A. Lange.
kompaniområdesbefälhafvare.

Mönstring med beväringsmän tillhörande Garde kompaniområde, nr 186, hvilka icke under året varit inkallade till tjenstgöring, förrättas:
Lördagen den 16 December från kl. 1/2 11 f. m. vid Kräklings i Kräkligbo med beväringsmän från Kräklingbo, Ala, Anga, Östergarn, Gammalgarn och Ardre socken samt samma dag kl. 1/2 3 e. m. vid Buttle jernvägsstation med beväringsmän från Vänge, Buttle, Guldrupe, Garde, Etelhem, Alskog och Lye socknar.
Inskrifningsböckerna skola medföras.
I stället för att infinna sig vid mönstringen kan beväringsman före mönstringsdagen till undertecknad eller till afdelningsområdesbefälhafvaren, fanjunkaren J. Franzén, Gammalgarn, göra muntlig anmälan eller sända skriftlig uppgift enligt formuläret å sidan 12 i inskrifningsboken.
Närmare upplysning angående mönstringen meddelas genom länskungörelse.
Visby den 6 December 1893.
Axel Ytterberg,
kompaniområdesbefälhafvare.

Mönstring med beväringsmin tillhörande Tingstäde kompaniområde nr 183 kommer att förrättas.
Fredagen den 15 nästkommande December kl. 10 f. m. vid Bjerge i Vallstena med mönstringsskyldige inom Fole, Hejnum, Bäl, Källunge, Vallstena, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Barlingbo, Ekeby, Hörsne och Bara socknar.
Lördagen den 16 nästkommande December kl. 10 f. m. vid Tingstäde kyrka med mönstringsskyldige inom Visby norra lands!
församling, Bro, Vestkinde, Lokrume, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka och Tingstäde socknar.
Särskildt erinras, att enligt nya värnpligtslagen till beväringen höra nu äfven 1893 års 11:te och 12:te klasser (födda 1862 och 1861), hvilka således äro mönstringsskyldige.
Vidare hänvisas till länskungörelsen.
Visby den 28 November 1893.
Ernst Sillén,
Kompaniområdesbefälhafvare.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 December 1893
N:r 191

Auktion.

Onsdagen den 13 innevarande December från kl. 12 midd. låter husbonden Lars Jacobsson, Suderbys i Anga, meddelst offentlig frivillig auktion uti s. k. Nässkogen belägen emellan Gurpehed och Ganthem socken, försälja derstädes befintliga gröfre och mognare skogen för afverkning under 3 års tid. Största delen består af sågtimmerträd af fur. Godkände inropare erhålla anstånd med halfva inropssumman i 3 månader och andra hälften i 6 månader. Utropen ske såväl i mindre delar som i sin helhet med förhehållen pröfningsrätt å blifvande anbud. Vidare meddelas vid auktionstillfället.
Kräklingbo d. 6 December 1893.
Bernh. Bolin.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 December 1893
N:r 191

Anga J. U. F:s årsmöte.

På lördagskvällen höll Anga JUF-avdelning sitt årsmöte under ordinarie ordförandens ledning. Sedan denne hälsat alla välkomna inleddes förhandlingarna, varvid först styrelse- och revisionsberättelser föredrogos och ansvarsfrihet beviljades. Föreningen har under året varit i livlig verksamhet och tio möten, fem tävlingar samt en försäljning ha hållits. Syföreningen har också varit livligt verksam och klubbodlingen av växter har haft 19 deltagare. Avdelningen har även haft en egen odling. Studieverksamheten har bedrivits med all energi och biblioteket har blivit utökat. Räkenskaperna balansera på 923:44 kr. med en behållning på 327:48 kr.
Samtliga funktionärer i styrelsen omvaldes och ordförande är alltså H. Pettersson, vice ordförande och kassör A. Levin, samt övriga styrelseledamöter G. Eklind, Astrid Stenqvist och Ingrid Bendelin. Suppleanter äro V. Wahlqvist. Ingegerd Pettersson, H. Larsson och Kally Hellgren. Till revisorer utsågos A. Johansson och E, Bendelin. Till tävlingsledare valdes G, Eklind, till idrottsledare K. Johansson, till syföreningsledare Astrid Stenqvist och till distriktets årsmöte A. Levin, Ingrid Bendelin och Astrid Stenqvist. — Till klubbodlingsledare valdes Verner Wahlqvist. Mötet beslöt anslå 33 kr. till studiebiblioteket.
Efter förhandlingarnas slut sjöngs ”Gotland fosterö” och sedan fortsatte man med ett samkväm, vid vilket förekom underhållning av skilda slag.

Hejnum-Bäls JUF-avdelning
har haft årsmöte. Ordf. hälsade medlemmarna välkomna till avd:s 11:te årsmöte och uttalade en förhoppning om ett arbetsår i samarbetets tecken.
Av årsberättelsen framgick, att avd. under året haft 8 möten, en maskeradbal samt en skidtävling, vartill Källunge JUF-avd. inbjöds och deltog med 14 medlemmar. Vidare hade avd:s gymnaster anordnat en sommarfest med bl. a. föredrag av överstelöjtnant Erik Edlund samt gymnastikuppvisning.
Vid därpå företaget val fick styrelsen följande saåmmansättning: ordf. Henning Johansson, v. ordf. Anna Hansson, kassör John Nyström, v. kassör Gustav Nilsson, sekr. Eva Hultberg, v. sekr. Karin Gunnarsson, täv.led. Sten Blomér, v. tävl. Helmer Andersson, ledamöter av styrelsen Vera Jakobsson och Henry Bendegard, pressref. Vera Jakobsson, idrottsledare Henning Johansson, vice idrottsledare Henry Bendegard, revisorer Eva Bendegard och Helge Johansson, kommissionär för JUF-Bladet Hellfrid Andersson samt ombud till distriktets årsmöte Britta Blomér och Clas-Henrik Hultberg.
Avd. beslöt undersöka bygdegårdsfrågan samt anskaffa ritningar. Till kommitté valdes Helmer Andersson, Sten Blomér, Henning Johansson och Henry Bendegard.
Därpå förrättades prisutdelning till klubbungdomarna, som haft körtävling hos klubbledaren, Helmer Andersson, i somras.
Efter en del lättare programpunkter, varvid bl. a. Sten Blomér utförde en monolog med känd bravur, samt lekar och dans, avslutades mötet med ”Du gamla, du fria”.
E. H.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 februari 1943
N:r 26

En bro

å allmänna vägen mellan Kräklingbo och Anga kyrkor vid Suderbys qvarn kommer att omläggas 13 och 14 innevarande September, då vägen derinvid blir ofarbar; i stället kan begagnas utfartsvägen från Stenstu i Anga till Gurpehed vid s. k. Galten.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 September 1893
N:r 139