Etikett: Ekeby

Ekeby socken ligger i Gotlands norra inland.
Gårdsnamn: Annexen, Ardags, Godrings, Hägelsarve, Kvie, Lindarve, Mangsarve, Medebys, Röstäde Lilla, Röstäde Stora, Sande, Smide, Stenstugårds, Öjars, Österby.

Publicerat

Folkskoleinspektörens berättelse

öfver skolväsendets ställning inom norra skolområdet under sistförflatna året har nu afgifvits, och innehåller i hufvudsak:
Skoldistrikten äro fortfarande 42; de egentliga folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2, och småskolorna 22, således en mindre än föregående år 1887, emedan en småskola indrogs i Visby vid höstterminens början förlidet år. Blott en småskola (i Lärbro) har varit flyttande, de öfriga fasta. Samman af folkundervisningsanstalterna inom området har således varit 69.
I dessa 69 skolor ha varit anstälda 46 ordinarie lärare, 1 ordinarie lärarinna (i Fleringe) 1 e. o. lärarinna (Visby) 3 biträdande lärarinnor (Visby), 2 lärarinnor vid mindre folkskolor (Kappelshamn och Akebäck) och 22 småskolelärarinnor, eller tillsammans 75.
Fortsättningsskolor med statsunderstöd ha fuonits 2 inom området, men flere skoldistrikt ha beslutit att under året upprätta sådana. Repetitionsskolor ha flerstädes varit igång, men omfattas på landsbygden med mindre intresse.
Slöjdundervisning för gossar har ytterligare anordnats i 3 distrikt (Roma, Vänge och Slite), så att sådan undervisning nu meddelas i 9 distrikt, Rörande flickornas undervisning i qvinlig handaslöjd har i några distrikt en bättre auvordning blifvit införd (Visby, Othem. Dalhem m. fl.) På de flesta ställen saknas dock ordning, progress och mål.
Inga vakanta lärareplatser funnos vid 1888 års slut. — Ordinarie läraren vid Barlingbo fasta folkskola har afgått med pension. — Nytt skolhus för småskolan har uppförts i Lärbro.
Enligt skolrådeos uppgifter utgjorde vid 1888 års slut folkmängden inom hela området 28,406 personer och hade alltså sedan 1887 minskats med 85. Antalet barn i skolåldern (7—14 år) var vid 1888 års slut 4,105; en minskning med 78 alltså.
Af dessa barn hade under året undervisats i folskolor, mindre folkskolor och småskolor 3,473, i allmänna läroverk, special- och enskilda skolor 249, hvaremot 348 barn saknat skolundervisning i skolorna, nämligen: efter slutad lärokurs enligt folkskolestadgans & 48 98 barn, enligt § 47 123; i hemmen hade undervisats 55, på grund af sjukdom frånvarande voro 13, af annan anledning 59; om 35 saknades uppgift.
I medeltal hade hvarjs lärare haft i folkskolan 50 barn, i småskolan 32.
Om man undantager kostnaderna för lokalers anskaffande och underhåll, så kostade skolorna inom norra området. 65,803 kr. 65 öre, till hvilken summa staten bidragit med 26,861 kr. 59 öre.
Medelkostnaden för hvarje barn inom området blef 11 kr. 21 öre. Fördelas distriktens kostnader för skolundervisningen på hela befolkningen inom området, så belöpa sig utgifterna på hvarje person till 1 kr. 37 öre.
Under året hade inspektören besökt alla skolor, ntom Slitehamns samt en och annan afdelning och fortsättningsskolorna. Kretsmöten hade hållits med Rate- och Kräklingekretsarne, Vidare hade inspektören utfärdat utförliga skrifvelser rörande förbättringar till 9 distrikt. På flere ställen hade han rönt tillmötesgående. Så har besintits nya småskolors upprättande i Rute och Vänge, nya skolbygnaders uppförande i Barlingbo och Vänge.
Redogörelsen åtföljes af en omsorgsfullt utarbetad statistik öfver skolgången i de olika distrikten, räknad i procenttal. Så hade den i Fårö, Källange och Vallstena, Lokrume, Viklau, Bro, Halla, Visby, Hejnum och Bäl, Ardre, Östergarn, Endre och Hejdeby samt Sjonhem belöpt sig till 97—90 proc.
I Othem, Bunge, Tingstäde, Hörsne med Bara, Hangvar, Fole, Gothem, Dalhem, Norrlanda, Kräklingbo och Anga, Lärbro, Boge, Roma, Stenkyrka, Ganthem, Barlingbo med Ekeby, Buttle, Rute, Ala, Lummelunda, Follingbo med Akebäck och Hellvi uppgått till 89—80 proc.
I Veskinde, Björke, Vänge, Martebo, Fleringe och Gammalgarn till 79—70 proc.
Skolbesökens medelprocent öfver hela området var 87,59 procent.

Gotlands Allehanda
Fredagen 3 Maj 1889
N:r 50

Publicerat

Dödsfall Anna Kristina Gustafva Pettersson

Tillkännagifves att Gud behagat bädankalla min ömt älskade maka Anna Kristina Gustafva Pettersson, född Endrell, hvilken efter ett kort lidanda stilla och fridfullt afled vid Medebys i Ekeby tisdagen den 30 April 1889 kl. 11 f.m. i en ålder af 48 år, 4 mån., 17 dagar; djupt sörjd och saknad af mig och barn, syskon, samt talrika vänner.
Joh. Pettersson.
Sv. Ps. nr 484. Joh. Uppb. 14:13.

Gotlands Allehanda
Fredagen 3 Maj 1889
N:r 50

Publicerat

Afslagit

har domkapitlet Barlingbo och Ekeby församlingars anhållan att få använda Melinska donationsfondens medel 200 kr. 15 öre såsom ersättning för undervisningsmateriel.

Gotlands Allehanda
Måndagen 29 April 1889
N:r 48

Publicerat

En bro

å allmänna vägen mellan Ekeby kyrka och Säggeby i Källunge soc ken kommer att omläggas 23 och 24 d:s. Under tiden kan begagnas vägen från Säggeby ut till landsvägen vid Larsarfve i Källunge och derifrån till Visby.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 18 April 1889
N:r 45

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrättan.
För barnamord häktade pigan Anna Regina Augusta Häglund var i går instäld för häradsrätten å länsfängelset.
Häglund är född 23 Aug. 1853 vid Röstäde i Ekeby och har nu senast i å år tjenat hos Karl Nilsson vid Vatlings i Fole, Om förloppet vid barnamordet «flade hon nu fullständig bekänrelse, sedan hon i början vid länsmansförhöret förnekat sig; hafva födt något barn. Den medikolegala besigtningen å fostret, som hittats, visade att detta varit vid lif vid födseln cch sedan våldsamt afdagatagits. Häglund omtalade, att hon söndagen 13 Nov. vid 7-tiden på morgonen gått ut i svinhuset samt der födt barnet, som hon derpå slagit i en vägg, hvarefter hon lindat in det i en säck och lagt det i svinhusgången.
På domarens fråga, hvarför hon mördat sitt barn, svarade hon, att djefvulen bjelpt henre slå sönder det samt under hela tiden rådt henne dertill och att hennes samvete var så fullt af synd att hon ej kunde göra annorlunda. (Länsman Håkansson upplyste, att Häglund med detta troligen menade, att hon underbållit den otillåtna förbindelsen med en gift arbetare, boende strax intill Vatlings, och att detta ökat hennes fruktan för följden af felsteget.) Ett vittne, enkan Johanna Hansson, dotter till Häglunds husbondefolk, hördes, men hade inga vigtigare meddelanden att göra.
Etter en kortare öfverläggning dömdes Häglund af häradsrätten på grund af 14 kap, 22 § strafflagen att hållas till straffarbete i fem år samt att ersätta den medikolegala besigtningen af det mördade fostret.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 16 December 1887.
N:r 100.

Publicerat

Ett odlingslån

på tolftusen kronor har, såsom vi förut meddelat, af k. m:t beviljats för torrläggning af vattensjuka marker hufvudsakligast inom Källunge socken. De hemman som af denna afdelning beröras äro Skäggstäde, Suderbys Aumunds, Burs, Ekeskogs, Skällhorns, Kullsarfve, Börlunds, Uggårds, Säggeby, Kullingbos, Gannarfve och Källunge prestgård samt tre båtmanstorp inom samma socken, äfvensom Gadrungs och Öijers i Ekeby socken, lägenheten Rota i Hejnum och Bolarfve i Hejdeby socken.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 2 December 1887.
N:r 96.

Publicerat

Auktion vid Timans i Hörsne.

Genom offentlig auktion, som torsdagen den 3 November från kl. 11 f.m. förrättas vid Timans i Hörsne, låter A. Pettersson, Ardags i Ekeby till! den mestbjudande försälja 194 tusen takspån, 18 kastar furuved och 20 stackar affallsved, 117 varpar troder samt ett större parti qvist: och toppved, allt utbjudas i mindre utrop och lemnas godkände köpare anstånd med betalningen till den 1 nästk. April.
Samlingen sker hos Karl Alfvin Timans kl. 1/2 11 f.m.
Hörsne den 26 Oktober 1887.
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 28 Oktober 1887.
N:r 86.

Publicerat

Från landsbygden.

Lärbro, 3 Aug.
I söndags sågs ett rådjur helt lugnt gå och »beta» tillsammans med ägarens af Angelbos gård nötkreatur i den s. k. »Nysan».
Skrämd at ett par i närheten samtalande personer sprang rådjuret åt skogen.

En olyckshändelse
med dödlig utgång inträffade för några dar se’n vid Barshage i Othem, En arbetare från Hangvar, som skulle deltaga i slåttern å nyssnämde gård, hade qvällen förut gått upp på höskullen för att taga sitt nattlogi, men råkade, obekant med stället som han var, ramla ned genom luckan till logevinden, dervid han skadade så illa, att han efter några timmar afled.

Afmejandet af rågen
kålles nu på som bäst här. Höslåttern kan i det närmaste sägas vara slutad.
Den har på många ställen ej lemnat den afkastning, som man tänkte. Så har åtminstone på kronholmen Skenholmen varit förhållandet; 75—80 häckar utgör minskningen i år. Att det för lottägarne af holmen blir dyrt hö, kan man lätt fiona, då t. ex. för 1/4 af en lott betalas omkring 30 kr. Arbetskostnaden går lågt beräknadt till omkring 40 kr. efter 1,50 pr par, och portionen till 1 kr. paret i 8—10 dagar; dertill kommer hemforslandet af höet 11/2 mils väg; samma summarum 73 kr. Valutan derför 2 häckar hö — 50 kr. Hvarje häck går då till 36,50.
Att burgne jordbrukare, hvilket här är fallet, kunna ligga och föröda sin tid å nyssnämde holme ett par veckor, är oförklarligt. Under ogynsamt väder dröjer det ända till 3 veckor, innan elåttern är slutad och höet hemfördt.
—a—

Grötlingbo, 2 Aug.
Åskan
mullrade förliden gårdag vid 6-tiden på morgonen, och från vester börjatle det mörkna tills ett ödgörande regn föll, dock alltför sparsamt.

Höskörden
är lyckligt bergad och rågen börjar skäras. — Den af entomologen Lampa om ock ej först bemärkta dock af honom mycket bekantgjorda hvetemyggan härjar hvetesfälten. Så har eder brefskrifvare på en honom tillhörig åker, som prof på en qvadratfots yta med 40 ax och omkring 30 korn på hvarje, på hvarje ax räknat 4 korn (eller kärnor med de små, gula larverna) förstörda. Ehuru ej särdele3 nedslående sker dock derigenom ett ej obetydligt afbräck i ökningen af detta sädesslag. Nu lyster blott se hvari medlet kommer att bestå att utrota denna iasekt, som folket anser lika med rost.
Bland den mävgd i senare tid uppförda nya folkskolehus i södra tredingen tilldrager sig såväl hvad läge som sjelfva husst och inredningen angår

Grötlingbo folk- och småskolehus
den resandes uppmärksamhet med det vackra läget ej långt från men ej heller alldeles vid den vackra landsvägen söderut till Hoberget. Kanske undantagandes Klinte, Linde och Lärbro skolor torde denna skolgård vara förnämst. Läraren har derstädes fått åt sig uppförd egen vacker villa i en, naturlig park, under en prestgården lydande äng. Lägg dertill församlingens sköna kyrka,som med rätta blifvit kallad >Söderns domkyrka, till hvilken blott en sak fattas — så kan denna socken vara stolt öfver dessa båda offentliga bygnader.

Bland sanningens profeter
här ute i trakten och kanske långt bort är onekligen kyrkoherden i Ejsta kanske den störste i mer än en mening. Hvilken rikdom på träffande bilder, ett vårdadt och på samma gång fängslande språk, allt på tri hand eller utan konsept: alltså en lycklig predikant.

Vacker skörd.
En landtbrukare vid Katlunds i Gröttlingbo har på 4 tunnland erhållit 25 häckar klöfver.
Detta så mycket mera anmärkningsvärdt, som det allmänt klagats att klöfvern ej gått till i år och på vallar, insådda ifjor, lemnat mycket dålig skörd.

Näs, 2 Augusti.
En råbock
var häromdagen synlig vid Drakarfve i Näs. Äfven i Grötlingbo har bocken låtit se sig.

En myrstack,
mätande 6 fot i höjd och.10 fot i omkrets vid marken, fins i en äng härstädes. Den väldige stacken är en riktig »kung» i sitt slag och är värd att beses, der den ligger så fridfullt inbäddad i en skön löfdunge.

Hastigt sjukdomsfall.
En person, som häromdagen var sysselsatt med höslåttern i närheten af sitt hem, träffades af ett slaganfall så häftigt, att han inbars liflös. Personen ifråga lär nu emellertid vara på bättringsvägen.

Strömmingsfisket
här har varit gauska lönande nu. Somliga nätter ha erhållits öfver 100 valar på båt.
Priset har varit 25 öre valen.

Hemse, 7 Augusti.
På torgdagen
här i går var stark tillförsel af kreatur, och omsättningen var tämligen bra, helst på slagtfet nötboskap. Prisen voro i allmänhet låga, de utgjorde för hästar, af hvilka var minsta omsättningen, 100—300 kronor, allt efter beskaffenhet, och för oxar 80—130 samt för kor 40—90 kronor.

Rågskörden
pågår nu som bäst. Den börjades häri måndags och fortgår alla dagar gynnad af vackert väder. Gårdagen hotade dock med svarta moln och åskan lät äfven höra sig, men vi fingo helt obetydligt af regnet, som gick vesterut.

Nykterhetsmöte
hölls i söndags kl. 4 e.m. i missiopshuset. Till ordf. utsågs O. Nilsson från Rone och till sekreterare J. Romin från Hemss. Derefter höll skoll. Fredin i Linde ett föredrag belysande dryckenskapens uppträdande i des första början samt huru nu staten, kyrkan, skolan och hemmet borde hjelpas åt att motverka dess härjningar. Sedan töretogs diskussion öfver 1:sta och 2:dra frågorna på programmet, hvilka ansågos stå i beröring med hvarandra och derför sammanslogos. De hade följande lydelse: Hvilka uppgifter hafva nykterhetsförenivgar och för öfrigt nykterhetsvänner i allmänhet och är rusdrycksbanteirngens utrotande det enda mål, hvartill nykterhetsvännerna böra sträfva? Diskussionen inleddes utaf ordföranden, hvarefter yttrade sig folkskollärare Lingström från Öfverrum, Hoffman, Hemse, Löfgren, Mästerby, skoll. Fredin, Linde, predikant Elfström och A. Lindgren, Hemse. Nykterhetsvännerna borde icke gå ut på slump. Icke likna vissa föreningar, som ansåge det för dyrbart att arbetarne få en sup, under det man sjelf tog både en och två, utan föregå med absolut afhållsamhet. Uppgifterna voro lösta, då ingen drinkare mera fans i landet, men innan dess borde man söka inverka i hemmet, skolan, kommunen, landstinget, kyrkan och riksdageo. Som passande ombud föreslogs landtbrukaren J. Johansson d. y., Gardarfve i Fardhem, till nu blifvande val af riksdagsman. Mod och tålamod behöfdes, mod att stå och tålamod att hålla ut, äfven om gamla vänner sveko. Det är för öfrigt kärleken till våra medmenniskor, som bör vara driffjedern i nykterhetsarbetet, på samma gång det är af alla största vigt att hvar och en vet och utför de åligganden i denna sak, som komma på bangs lott. Derefter företogs nästa fråga: Är det vid alla tillfällen möjligt vara vänlig mot alla enligt Matt. 5:45 och 1 Kor. 18:4? Häröfver talade landtbr. J. Wessman, Öja, ekollärarne Fredin och Lingström. Frågan hade tillkommit på grund af ett särskildt fall inom Öja blåbandförening, då det vore fråga om att upprätthålla tukt inom föreningarne, hvarför dess besvarande utföll i samma riktning. Det vore möjligt allrahelst, då en fallen skulle upprättas, och icke vore det alltid rätt att tega borgerliga lagen till hjelp.
Mot slutet bestegs talarestolen af arb. Pettersson från Småland (vanligen förut Smålandspelle kallad), som nu blifvit en nykter monniska och med anledning deraf ville tala några varnande ord till de församlade. Derefter talade skoll. Lingström med anslutning till 1 Petr, 5:8, hvarefter hvar och en i goodtemplarnes lokal undfägnades med kaffe, och så var denna dag tillända.

Barlingbo, 4 Aug.
Våldsverk.
För någon tid sedan inkommo ett par oxar, tillhörige en hemmänsägare i Ekeby, genom angränsande ägares bristfälliga stängsel i en Dalhem socken tillhörig beteshage. En pergon, hvara namn nu är kändt, tog sig då det orådet före, att under det han dref oxarne ur hagen med en yxa tillfoga den ene af dem ett flere tum bredt, djupt sår i länden, på samma gång han gaf den andre oxen ett hugg på högra bakfoten, så att han vardt obrukbar till arbete och måste säljas till slagt. Nu frågas: ehuru våldsverkaren förlikt sig med kreaturens ägare, har icke åklagaren både rätt och skyldighet att ingripa?

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 Augusti 1887
N:r 62.

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För användande af en oriktig vigt var bagare F. Wallin på anmälan af justeraren åtalad. Svaranden erkände att en 5-skålpundsvigt af jern i enlighet med justerarens uppgift med 490 korn öfversteg den felgräns, som å sådana vigter var bestämd. Vigten i fråga hade dock endast användts vid för äljning af groft spisbröd, då alltid s. k. påbröd gifves, hvarför det felande varit betydelselöst. Justerarens ersättningsyrkande bestreds.
För förseelsen dömdes svaranden att böta tio kronor. Justerarens yrkande om ersättning underkändes.

För försummad sotning i Gahnska huset vid Donnersplats fäldes skorstensfejaren F.
Lundin till fem kronors böter. Soteld hade nämligen utbrutit derstädes 1 sistl. April; sotning hade verkstälts der senast 17 sistl, December.

För våld mot kronofjerdingsmannep A. Pettersson i Hejdeby var f. gardisten August Nilsson åtalad. Målsägaren hade vid besök i Visby 381 sistl. Mars tillfrågats af svaranden och en annan person, om han ej hade något ärende åspritbolaget att uppdraga år de frågande. Då han härpå svarat nej, hade han af Nilsson fått ett så våldsamt slag i ansigtet, att han fallit till marken, hvarvid Nilsson yttrat: Jag skall ge dig på nosen, din bondfan, Enär Nilsson ej infunnit sig, uppsköts målet till 31 dennes, då Nilsson vid tio kronors vite skulle komma tillstädes.

För olaga utskänkning af maltdrycker vid två särskilda tillfällen i sin handelsbod vid östra stadsporten var hustru Anna Johansson åtalad. Svaranden, som förut varit fäld till böter för enahanda försselse, erkändeihutvudsak hvad som lades henne till last. Utslag atkunnas 23 dennes.

För hållande till salu af kalfkött, som af länsveterinären förklarats otjenligt till mennen skoföda, dömdes husbonden Johan Lundström, Tjengdarfve i Träkumla, och arbetare Johan Nilsson, Stenstugård i Ekeby, att hvardera bö:a två kronor.

Gotlands Allehanda
Måndagen 16 Maj 1887
N:r 39.