vid ägodelningsrättssammanträde i Sjonhem har förordnats kyrkoherde Enequist i Roma och till ombud vid landtmäteriförrättning i Ardre kyrkoherde Ahlander i Alskog.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 30 Juli 1892
N:r 115
Från landsbygden.
Södra Gotland, 25 Juli.
Ett obehagligt missöde inträffade sistlidne fredagsqväll vid Skogs i Hamra. En bonde derstädes som under sommaren uppfört en större ladugårdslänga hade i fredags samlat slägtingar och grannar att hjelpa sig med takets täckning med s. k. »agtång». Allt gick lyckligt och väl till qvällen då dets. k. »ryktet» skulle påläggas, då med ett brak, som hördes vida omkring i den tysta qvällen, hela bygnaden störtade samman och de till ett trettiotal uppgående karlarne å taket hufvadstupa föllo till marken. Tack vare det mjuka underlaget och den lyckliga omständigheten att ingen föll in i huset, skedde ivgen större olyckshändelse. Väldiga stötar fingo de nedfallande karlarne och stort besvär hade man att framdraga de i agen begrafna. En båtsman lär dock ha fått sådana stötar, att han måste intaga sängen.
Angående orsaken till raset, berättas att trävirket lär varit så öfver all beskrifning ruttet och dåligt samt hopfogningen varit så illa verkställd att banden skjutit ut.
Olyckshändelse. Af en istadig häst blef en bondson från Vamlingbo, som i torsdags var behjelplig vid hofbeslagning illa sparkad på flere ställen, deribland i ansigtet.
Föredrag om missionen i Kongo bölls igår qväll i Vamlingbo missionebus af missionär Skarp. Talaren uppdrog först en skildring af landet, dess natur och läge öfvergående till inbyggarnes, — dessa svarta naturbarns seder och lif. Hos negrarna är det endast qvinnorna, som arbeta för att föda sig sjelfva, barn och sin man upplyste talaren. Månggifte umidet så kan kallas — florerar derstädes väldeligen, En man tager eller rättare köper så månghustrur han kan få, öfver hvilkas lif han är herre. Någon säd odlas ej i Kongo uadantagandes någon gång något litet majs, utan odlas blott grönsaker, hvilket jämte frukterna af pisang- och andra träd utgöra inbyggarnes föda, Huru vid arbetet tillgår samt de reda skap dervid begagnas beskrefs äfven. Några förråd förstå de ej att samla utan skörda blott för dagen hela året och om då missväxt, hvilket ofta händer, aldrig så kort tid inträffar, rasar den hemskaste hungersnöd, dervid hoptals menniskor duka under. Toalettbestyr äro hos dem nästan okända; Klädedrägten består blott af ett par skynken kring midjan förfärdigade af vass eller dylikt. En sådan »kostym» ägdes och förevisades af tal. hvarje bit ver ungefär en half meter lång och en qvarts meter bred. Hyddorna voro lika enkla, som deras öfriga förnödenheter och utgjordes möblemanget blott af några lerkrukor. Hårresande var skildringen af deras sätt att behandla sjuka och vansinniga. Det utmärkt hållna föredraget afhördes af en från när och fjärran samlad folkmassa, så stor att huset ej förmådde rymma allesammans utan dörrar och fönster tormligen belägrades.
En högst komisk episod omtalas från en sydlig socken. En arbetare, gift och familjefar, aflägsnade sig en dag i förra veckan till ett uppgifvet ställe i något ärende. Som hustrun tyckte att mannen dröjde allt för länge, begat bon sig till det antydda stället, der hon dock ej påträffade sin äkta hälft. Ögonblickligen till följd af ett löst prat, insmög sig svartsjukans demon i hennes själ, och påspaningsstråt efter den, i hennes förmenande trolösa mannen, begaf sig nu hustrun. Omsidarlyckades vår »upptäcktsresande» att tå sigte på sin gubbe i sällskap med ett par grannar, man och hustru, sysselsatta med något slipstensarbete. Hvad var nu mera antagligt än att mannen hade något gemensamt med grannens hustru, tänkte vår gumma och bröt så ut i åtskilliga otidigheter och kränkande tillmälen emot grannhustrun. Naturligtvis blefvo dessa i sin ordniog uppbragta öfver den utslungade, mustiga beskyllningen, hvilket slutade dermed att arbetarehustrun erhöll en grundlig bastonad af »grannens far» hvarefter hon måste återvända till hemmet, kanske med mera snälltågsliknande fart än hvad hon kommit.
Ardre, 26 Juli.
En alldeles snöhvit harunge med hvita och rödgula öron samt trenne mindre rödgula fläckar på ry.gen fångades 24 dennes af en landtbrukare inom Ardre. Man skulle kunna antaga att nämda harunge är en kanin, med åtskilligt talsr deremot. Ingen inom Ardre eller närmaste trakt deromkring äger några kaniner, dessutom låta beskrifningarna på de olika slagen af åsniner oss veta, att de alltid hafva enfärgade öron, hvilket ej är fallet men denna, enär hans öron äro, som sagdt, rödgula och hvita. Harungen har under de få dagar han hållits i bur blifvit ovanligt tam samt är mycket qvick och lekfull.
Hangvar, 25 Juli.
Olyckshändelse. Fiskaren Petterssons vid Ihrevik 3-åriga son råkade för kort tid sedan, då han jämte flere andra pojkar var uteiskogen för att plocka smultron, falla omkull mot en sten, hvarvid han ganska svårt skadade ädlare delar. Han sköttes först i hemmet, hvarunder det onda dock tilltog i högst betänklig grad, så att han måst forslag till lasarettet, der han nu vårdas med hopp om vederfående.
Hall, 26 Juli.
Gafva. Förre skolläraren härstädes Ahlander, som en längre tid vistats i Amerika, har skärkt en vacker ljuskrona till församlingens kyrka.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Juli 1892
N:r 113
Från landsbygden.
Ljugarn, 28 Juli.
En hjeltemodig handling utfördes af några fiskare vid Hvitvärs fiskläge i Ardre socken under senaste nordoststorm, då så många fiskare vid olika fisklägen voro utsatta för faran att förolyckas. Då vid half 4-tiden fiskarena vid nämda fiskläge med knapp nöd kommit i land, saknades ännu en båt bemannad med tre fiskare, Man antog för alldeles afgjordt att den förolyckats under den häftiga stormen. Fram emot half niotiden på dagen blefvo de dock varse en båt, som sökte backa i land, under det den vände förstäfven mot de vredgade böljorna, som hvarje stund hotade att draga båt med man och allt i djupet. De hade lyckats komma så nära, att de befunno sig vid pass 14 till 1500 fot från land, men för att komma dit måste de passera ett ref, hvarest sjön bröt skyhögt och ovilkorligen hade tagit sitt offer, synnerligast som de flesta åror och rorkultar förlorats, och fiskarena af det långa och hårda arbetet mot den häftiga stormen och sjöp voro utmattade. De å land varande fiskare, som sågo de nödstäldes belägenhet och att de gingo en säker död tillmötes, vidtogo genast åtgärder till deras räddning. Men att gå till sjös under en sådan mnordoststorm var förenadt med den största lifsfara. Svårt var ock att stå och se kamraterna förgås. Fem behjertansvärda män, alla hurtiga och raska, skyndade, oaktadt det såg rysansvärdt ut, de nödstälda till bjelp. Med yttersta ansträngning lyckades de komma ut till de hjelpbehöfvande; men hura under den svåra stormen få dem ombord å deras båt? ty att rädda båten med last var omöjligt. Sjön liksom för några ögonblick lade sig till hvila omkring de båda båtarne, så att de kunde närma sig hvarandra, och de nödstälde tagas ombord af räddarne. För att nu komma i land måste båten backas, hvarunder det mången gång såg ut som om alla åtta skulle gå förlorade, men det lyckades till sist att landa mellan fiskeläget och Ljugarn. Huru häftigt sjön gick, kunna vi få en föreställning om, då den bräckte en del af sidan på räddarens nya båt, och den andra, som måste öfvergifvas för att rädda lifvet, nära nog slogs i spillror. De raske män, söm räddade de nödstölda, voro: V. Petterssov, J. Östergren och A. Lindby, Kopungs; J. Andgren, Petsarfve och L. Österberg, Vesterby. Heder åt dem. De, som blefvo räddade, voro: J. Ahlvin och J. Larsson, Alsarfve samt husbonde sonen A. Olsson, Petsarfve.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Juli 1892
N:r 109
Från landsbygden.
Östergarn, 22 Juni.
Torsburgskretsen höll sitt sommarmöte i Gammalgarns skolhus 18 dennes, då vid samma tillfälle äfven firades 50:de årsdagen af svenska folkskolans stiftande.
Sedan ordf. öppnat mötet med bön och några välkomstord till de församlade mötesmedlemmarne, uppläestes af honom ett poem, med innehåll, som anslöt sig till dagens betydelse. I samma syfte höll skoll. Engström, Adre, föredrag öfver ämnet: Några frukter af 1842 års skollag. Dervid skildrades folkskolundervisningsväsendets utveckling under reformationen till folkskolelagens utkomst, hvilken lag framgick såsom en inre nödvändighet ur det nya statsskick, vårt land erhöll med år 1809. Härefter berördes skolväsendet i sin början af skollagens tillkomst, då undervisningen var mindre omfattande och tillföljd deraf mindre fruktbärande. Nu hade folkundervisningsväsendet hunnit en större utveckling och frukterna voro tillföljd deraf större och framhöllos såsom sådana: flit, håg, sparsamhet och lydnad, en gagnande verksamhet och ett förnöjet einne m. m. Till sist framhölls folkskolans närvarande mål nämligen dess utveckling till bottenskola för alla samhällsklasser och frukterna, som man hoppades deraf.
Efter föredragets slut behandlades Allmänna föreningens utsända ärenden:
a) Revisorernas hemställan, att meddela Centralstyrelsen full ansvarsfrihet för 1891 års räkenskaper och förvaltning, bifölls af mötet.
b) Vid val af Centralstyrslsemedlemmar omvaldes de i tur afgående med alla de afgifna rösterna.
c) Vid val af revisorer omvaldes likaledes de förutvarande.
d) I arvode åt sekreteraren beviljades i likhet med föregående år 300 kr.
e) Åt kassaförvaltaren beviljades i arvode 100 kr.
Allmänna föreningens 2:ne sista frågor: om uttalande rörande ett allmännare upprättande af lärarebibliotek, och folkskolans inflytande på vårt folks sedlighet samt arbetshåg och arbetsduglighet, ansåg mötet tarivade mera förberedande än nu var fallet, hvarför dessa frågor till nästa möte uppskötos till diskusionsämne, hvarvid mötet utsåg skoll. Björkander, Hörsne, att inleda den förra och skoll. Carlsson, Ganthem den senare frågan.
Nästa möte kommer att hållas i Ganthems skolhus Fredagen 16 nästkommande September, då lektion gifves i modersmålot af småskollärarinnen på Östergarn och i naturlära af skoll. Engström, Adre.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 Juni 1892
N:r 96
Från landsbygden.
Ljugarn, 6 Maj.
Laxfiskares vedermödor. Natten mellan å och 6 d:s rasade en svår nordostlig storm härstädes, hvilken åstadkom stor villervalla bland laxfiskrarnes åtar här på kusten, Tvehågsne voro fiskrarne på torsdags aftenen huruvida de i anseende till det låga barometerståndet skulle våga sig ut till sjös, men djerfheten segrade och långt till hafs stucko nästan samtliga laxbåtar från Östergarn, Gammalgarn, Ardre och Alskog att strida med ödets nyckfulla gudinnor om en oviss fångst. Men lång blef ej strided derom ty snart reser en väldig snöstorm upp från nordost och nu blifver annan kemp att utkämpa; att rädda sig ejelfva, båt och dyrbara laxnöt blef nu sträfvans mål för de hurtige fiskrarne, och hård var striden mot d2 rasande elementen, derom vittnar den spridda ordving, hvari båtarne på fredagsmorgonen återfunnos. Östergänningar hade hamnat i Ljugarn, Ardreboar i När och på Lausholmar samt Ljugänningar återfunnos en del bortåt Kapellets fiskläge i Burs och somliga på Lausholmar, der de i den stormiga och kalla natten fingo logera i de svala fiskbodarne, Mycken sorg bland fiskrarnes hemmavarande familjer var nog rådande och här och der såg man en gråtande qvinna vid stranden, spanande ut öfver det vilda hafvet med tårfyldt öga efter de sina, och stor blef derför glädjen, när mot aftonen budskap från grannsocknarna anlände om samtlige fiskares räddning, — Högst ringa blet fångsten den natten, förutom på en båt, som erhöll 26 st. vackra laxar.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 7 Maj 1892
N:r 69
Med sina berättelser
rörande folkskoleväsendet inom länets båda distrikt hafva nu vederbörande inspektorer inkommit till domkapitlet. Vi redogöra här nedan i korthet för deras innehåll:
Norra inspektionsområdet (Kyrkoherde J. Odin, Dalhem). Skoldistrikten äro fortfarande 42, de egentliga folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2 och småskolorna 24. Till följd dels af bristande lärarekrafter, dels trånga lokaler har s. k. afdelningsläsning införts inom ytterligare 3 folkskolor, nämligen Hörsne, Ardre och Buttle, hvadan dylik anordning finnes i 13 folkskolor inom detta område. Härförutom har under året 2 enskilda skolor, 6 fortsättnings- och 3 repetitionsskolor varit i verksanihet, hvadan de sistnämda minskats med 5, under det att fottsättningsskolorna i Barlingbo och Sjonhem indragits, en nyinrättatsi Slite och en är i verksamhet hvartannat år i Halla, alla med statsbidrag.
Slöjdundervisning har meddelats gossarne i 18 skolor, flickorna i 15. Tillkomna under året äro slöjdkurserna i Barlingbo och Lärbro.
Vid undervisningsanstalterna ha varit anstälda 48 ordinarie folskolelärare, 1 ordinarie dito lärarinna, 1 e. o. dito lärare och 2 e. o. dito lärarinnor, 1 lärare och 1 lärarinna i mindre folkskolor, 2 lärare och 29 lärarinnor i småskolorna. Endast 2 lärare och 1 lärarinna ba varit för slöjdundervisningen särskildt anstälda. Lärarekåren har sålunda icke ökats under året.
Folkmängden inom området utgjorde vid redovisningsårets slut 28,185; sålunda minskats med 108 personar. Vid samma tid utgjorde i skolåldern varande barn 4,121, hvadan äfven dessa minskats med 43. Af dessa 4,121 barn ha undervisats i områdets folk- och småskolor 3,154 i allmänna läroverk och specialskolor 168, i enskilda skolor 61; i hemmen 48. Efter slutad lärokurs ha 273 barn sakpat undervisning, 20 tillföljd af sjukdom och 37 af annan enledning. Om intet barn saknas uppgifter.
De flesta af områdets skolor ha under året besökts af inspektören.
Med afseende på skolgången meddelas vidlyftiga tabeller, hvaraf framgår att skolgången varit bäst med 96,42 procent i Källunge-Vallstena och sämst i Follingbo-Akebäck med 79,02 proc.
Södra inspektionsområdet. (Kyrkoherde R. Uddin, Sanda). Skoldistrikten äro 42, folkskolorna 43, mindre folkskolorna 2, småskolorna 28 (småskola I Stenkumla har under h. t. tillkommit). — Tillsammans med högre folkskolan i Klinte och skolan på Fridtorp äro skolorna inom distriktet alltsk 75.
Lärareporsonalen består af 39 ord. folkskolelärare, 4 dito lärarinnor, 2 biträdande lärare, £2 e. o. folkskolelärare, 2 lärarinnor i mindre folkskolor, 1 småskolelärare, 27 småkolelärarinnor och 1 lärare i högre folkskola, tillsammans 78.
Fortsättningsskolor ha varit anordnade i Fardhem i Hablingbo och Burs, fortsättningsskolor i 9 distrikt.
Slöjduadervisning har meddelats gossarne i 15 skolor (en pyinrättad i Ejsta) och flickorna i 27 skolor. Inga vakanta lärareplatser. I Stenkumla har under kret ny lärare valts.
Skolhusens antal är 51.
Antalet barn i skolåldern var 31 Dec. 1891: 3,269. Af dessa ha 2,511 undervieatv, 758 deremot icke; om 3 barn saknas uppgifter.
Medeltalet barn på hvarje lärare har varit i folkskolan 48, i småskolan 22.
Utgifterna för skolväsendet under året ha utgjort kr. 75,727, deraf staten lemnat 26,694 kronor.
Medelkostnaden för hvarje barn var 30 kronor; på hvarje person inom området belöpte sig kostnaden till 2 kr. 13 öre. Folkmängden hade 21 Dec. 1891 minskats med 69 personer till 22,979.
Undervisningsmateriel hade under året inköpts för kr. 1,858: 69. Inspektioner ha under året hållits i samtliga skolor. Kretsmöten ha ägt rum med 2 möten inom hvarie krets. Till skolråden ha utfärdats 26 promemorior.
Skolgången under året har i det hela varit bättre än under föregående 4 år. Medelprocenten i folkskolorna — som år 1890 var 94,5 procent, har år 1891 upgått till 95,1 proc. I småskolorna har den samtidigt stigit från 95,9 till 96,5 proc:
Frånvaro utan giltigt förfall saknas i 8 folkskolor och 6 småskolor; under 1 proc. är denna i 21 folkskolor och 9 amåskolor; mellan 1 och 3 proc. i 11 folkoch 12 småskolor; 4—6 proc. i 4 folkoch 1 småskolor; ända till öfver 10 proc. har den sprungit upp i en folkskola (i Etelhem). Rörande slöjdundervisningen för flickor betonar inspektoren att i den samma bör införas en metod, om den skall bli till verklig nytta.
Utskylderna pr fyrk för skolan ställa sig i de olika distrikten sålunda: i 2 distrikt under 10 öre (Hogrän 9, Atlingbo 1 öre), i 14 mellan 10—20; i 14 mellan 21—30; i 2 mellan 31—40; i 5 mellan 41—50; i 2 mellin 51—60; i Fröjel 84 1/2 öre, i Gerum 85 öre och i Fide 1 kr. 36 öre.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Maj 1892
N:r 67
Dödsfall Jakob Niklas Wiman
Att min älskade make förre husbonden Jakob Niklas Wiman, född i Ardre församling, den 2 Okt. 1826, efter blott tvänne dagars. sjukdom stilla och fridfullt afsomnade i sitt hem, Nors i Gothem den 28 Mars 18592 kl. 1 e. m., djupt sörjd och innerligt saknad af mig, styfson, syskon, öfriga slägtingar, vänner och föreamlingsmedlemmar, är det min smärtsamma plikt att endast på detta sätt tillkännagifva.
Anna Dorothea Wiman,
född Lundström.
Sv. 455, v. 7, 8.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 Mars 1892
N:r 49
Ejsta och Sproge pastorat,
som blifvit ledigt genom kontraktsprosten Alfvegrens utnämning till kyrkoherde i Hejde, söktes vid fatalietidens utgång i går af kyrkcherde R P. Kullin i Vamlingbo, komministrarve G. Hedgren i Dalhem, J. E. Ekman i Mästerby och K. Havrén i Ardre samt v. pastor Fr. Lagerman i Hangvar.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 24 Mars 1892
N:r 46
Klagomål
hade, såsom vi förut omnämt, af J. N. Jakobsson, Å. Svensson m. fl. anförts öfver kyrkostämmans i Ardre 22 Okt. 1891 fattade beslut att från Ljugarn till A. Olssons salubod vid vägen mellan Ardre och Ljugarn flytta och för sådant ändamål derstädes till hösttorminens början 1892 uppföra ny lokal för församlingens småskola, Klagandena anhöllo, då, enligt deras förmenande, många svårigheter med hänseende till regelbunden skolgång skulle genom det öfverklagade beslutets verkställande förorsakas\’ och skolväsendets ordnande till alla parters ömsesidiga fördel bäst främjades genom församlingens delning i två helt och hållet af hvarandra oberoende distrikt, att det öfverklagade kyrkostämmobeslutet ej måtte gå i verkställighet samt att Ardre socken måtte delas i två skoldistrikt.
Domkapitlet har likväl icke ansett sig kunna fästa afseende vid förslaget om församlipgens delning i tvänne skoldistrikt och har ej heller funnit skäl förebragta som kunna föranleda till ändring at det öfverklagade stämmobeslutet, kyrkostämman likväl obetaget att, om så finnes behöfligt, framflytta tiden för den beslutade anordningens genomförande till höstterminens början 1893.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 Mars 1892
N:r 35
En nykterhetsförening,
som kommer att ansluta sig till södra Gotlands nykterhetsförbund, bildades i går afton i Ardre. I föreningen ingingo 25 medlemmar. Till ordf. i denna förening valdes P. Ahlin Botvalde, till v. ordf. Kristian Larsson och till sekreterare Karl Gotberg.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 Februari 1892
N:r 33