afsågad fick igår morgse gerom någon oförsigtig rörelse under arbete vid Halla ångsåg arbetaren Alfred Svensson. Han affördes genast till härvarande lasarett, der han nu vårdas.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Oktober 1894
N:r 159
Rättegångs- och Polissaker.
Norra häradsrätten.
(Hösttingets andra sammanträde vid Allekvia 1 Okt. Ordf. häradsh. Dömle).
I målet mot statdrängen A.. Cesar, hvilken ålagts edgång men förut ureblifvit, fötetedde denna gång ombudet för W. v. Corswant å Stafva, kärande, bevis på att svar. icke, öfverklagat edgångsutslaget; yrkade dessutom bifall till stämningen och ersättning för inställelse. Utlåtande å nästa sammanträde.
För äktenskapsbrott hade hustru Maria Andersson, Halla ångsåg, förut instämt sin man, Karl Andersson, Isome i Väte.
Svar. erkände, och kär:s ombud öfverlemnade målet, yrkande ansvar å svar, för hans brott samt ersättning för kostnader i målet.
Utslag nästa sammanträde.
I målet mellan hemmansägare Lars Johansson, Burs i Norrlanda, och kronolänsman G. Boberg, angående frånhändande af egendom, ett par hästar, dem svar, uttagit för skuld, skulle kär. idag med vittnen styrka sina påståenden.
Men då kär. icke delgifvit några sådana kallelse att infinna sig vid tinget och föröfrigt intet hade att anföra, anhöll svar. om slut i målet och ersättning för inställelse m. m.
Utlåtande å 4 sammanträdet första dagen.
Erkände gjorde hemmansägare Petter Olason, Lilla Bäl i Bäl, i ett mot honom af arbetare August Pettersson i Källnuge väckt mål angående ärekränkning. Vid ett tillfälle i Bäl skulle nämligen svar. ha öfveröst kär, med en mängd grofva tillmälen. Utslag vid 3 sammanträdet.
För fylleri och för det han uppträdt bråkigt å torgdagen i Kräklingbe 12 sistl. Sept., stod husbondesonen Ludvig Gahnström, Lauritze i Ala, tilltalad.
Erkände; utslag å nästa sammanträde.
Att han »hade litet smått i lådorna», erkände handlanden F. O. Hellman Visby, hvilken stod tilltalad för att ha idkat oloflig handel med diverse varor å torgdagen i Kräklingbo 12 sistlidne Sept. oaktadt i kungörelsa tillkännagitvits att endast alster af hemslöjd finge torgföras, något hvarom svar, ej nekade att han hatt kännedom.
Yttrande vid nästa sammanträde.
Södra häradsrätten.
(Hösttingets andra sammanträde 1—3 Okt. å Skogs. Ordf. notarien K. P. Lundblad).
För fylleri å Burgsviks hamvplats söndagsaftonen 22 sistl. April är, såsom törr är nämdt, agenten K. V. Engström från Garda tilltalad, men vill fortfarande icke erkänna. Med ett par vittnen, styrman Calissendorff och tullvaktmästare Andersson, styrkte nu åklagaren att Engström verkligen vid omstämda tillfället varit berusad. Dessutom hade vittnet Andersson ombord å ång. Klirtshamn sett svar. i närheten at damsalongsdörren bära sig i högsta grad opassande åt. Åkl. öfverlemnade målet med yrkande om ansvar äfven för sabbatsbrott. Utslag vid nästa sammanträde.
Hon brast åt eden. Laura Nilsson, Enges i Burs, ålagd edgång för att hon kallat sin granne Lars Pettersson för tjuf och rackare, kunde troligen ej svära, ty hon iakttog ej inställelse.
Häktade kanalarbetare Otto Johan Nilsson, hitförd från fängelset, dömdes tiil två månaders fängelse, för våld emot drängen J. Danielsson från Lau. Den häktade förklarade sig nöjd med domen.
Hur de gamla kunna behandlas, Lars Pettersson, Lyrungs i Lye, tvistar med sin svåger Lars Petter Larsson Lydal, Mannegårda, om arf efter afl. Lars Lydal, fader till svar. och svärfader till kär. Svar. har satt sig i besittning af gubben Lydals kvarlåtenskap på grund af en öfverlåtelsehandling, der svar. af sin fader öfvertagit hemmanet mot födoråd. I denna handling säges, att sonen skulle hafva kvarlåtenskapen efter fadren med vilkor att denne skulle vårdas oah födas ordentligt samt efter döden på somens bekostnad begrafvas, Huru nu denna skötsel blifvit, ville kär. försöka bevisa genom fem inkallade vittnen. Vid anstäldt förhör framgick verklizen, att den numera aflidna gubben Lydal under de senare åren icke synes ha åtpjutit behandling i sonens hem såsom menniska mycket mindre som fader; så hade gubben, sedan han varit i sonens arbete, ej vid denneg bord erhållit någon mat utan måst köpa sådan. Den kammare, som bestods åt den gamle till bostad, var den snuskigaste boning vittnena hade sett… I spiseln var nästan omöjligt att elda, emedan det då rökte in, så att man för rök ej kunde se gubben i rummet. Under de senaste sex åren hade den gamle för det mesta vistats hos kär., emedan han ej kunde vara hos sonen, Gubben Lydal hade flera gånger sagt, att sonen icke skulle tå hans kvarlåtenskap, emedan han vore så elak mot honom. Särskildt tycktes det, som svar:s hustru varit mycket mån om att försvåra den gamles tillvaro. När ett vittne, hustran Tina Vestberg, skulle göra rent i gubbens rum, hade sonhustran i grofva ord sagt att det var onödigt. När tvättning ifrågakom tyckte sonbustrun att det var öfverflödigt att tvätta åt >den gubbfanen>; han kunde tvätta åt sig sjelf. Kär. ötverlemnade målet, men svar. ville för motbevisning hafva uppskof. Öiver de framstälda yrkandena kommer rätten att yttra sig vid nästa sammanträde.
Krånglar om hästbyte gör fortfarande Oskar Nilsson, Valdarive i Eskelhem, med August Jacobsson, Källgårds i Atlingbo.
Ett vittne hördes, som någon dag i augusti månad efter torgdagen i Hemse till svar. sålt en häst, hvilken dock om några dagar återlemnats, medan Jacobsson från Nilsson återtagit det sto han bortbytt åt Nilsson vid hemresan från torgdagen. Vittner hade dervid sagt till svar.: »hur kunde du återtaga stoet, när Nilsson ej är hemma, och du dessutom uppburit 50 kr. i förskott å detsamma?» Svar. hade då genmält att han ej brydde sig derom, ty pengarne kunde han få igen. Svar. bestred fortfarande att något köp kommit till stånd på annat sätt än som byte, hvilket dock återgått. Utslag vid fjerde sammanträdet.
Långväga fordringsägare. John Erikson från Kansas City i Nordamerika fordrar att af, enkan Emma Bodin, Buters i Eskelhem, utbekomma 352 kr. 28 öre, såsom ersättning för vårdande och begrafning af svar:s 20 Sept. 1898 i Kanses City aflidne son Axel, jämte ersättning för kä:r hitresa med 204 kr, Svar. bestred krafvet, emedan en annan person vid namn P. Jacobsson redan genom konsulatet fordrat 100 dollars i ersättning för samma sak, Kär. sade, att det just vore han som på detta sätt fordrat genom annan person, och ville hafva uppskof för att med vittnen styrka sin rätt till krafvet. Uppsköts till företa dagen af fjerde sammanträdet.
Bortgängen tjenare, Lars Thomasson, Prostarfve i Hogrän, yrkade genom kronolänsman Svallingsson att tjenstedrängen Reinhold Johansson, hvilket under detta tjensteår ionebaft tjenst hos kär., men 16 sistl, Aug.
bortgått ur tjensten, måtte dömas skyldig återbära städja med 10 kr., uppburna 125 kr. 47 öre, samt 27 kr skadeersättning. Kär företedde svar:s orlofssedel. Svar. medgaf att han varit hos kär, under tiden från 1 sistl. Nov. till 1 Aug., samt att han uppburit de omstämda posterna, men hade ej varit der som stadd tjenare, ej heller kommit öfverens med honom om någon lön. Hade dock bekommit 10 kr. vid aflemnandet af orlofssedeln, Utelag vid tjerde sammanträdet.
Om bättre rätt till utmätt gods tvistar Johan Larsson, Skogs i Mästerby, med sin fader Lars Petter Larsson samt hemmansäg. A. F. Eklund, Tippsarfve i Hejde. Vid ut mätningen hos Lars Larsson, som verketälts; af kronolänsman Svallingason 16 April, hade tagits i mät dels en skuldförbindelse å 1,000 kronor hvilken fans förvarad i en schiffonnier i Lars Larssons rum, dels en mindre jordlägenhet. Hvad angår lägenheten afstod svar. Eklund från sin rätt till densamma, sedan styrkt blifvit, att denna vore Johan Larssons och ej Lars Larssons, Hvad åter angår förbindelsen säger Johan Larsson, att den ej heller vore hans faders, utan J. L:s egen; den vore ej heller någon förbindelse, som vore utgifven för skuld, utan som för borgen för förut. utmätt gods, och skulle återlemnas så fort borgen vore fri. Ett recipisse fans äfven som styrkte detsamma.
Oaktadt såväl Johan som Lars Larsson derom npplyst utmätningsmannen hade den likväl blifvit tagen i mät. Att så tillgått medgals af evar Lars Larsson. Kär, begärde Raka till fjerde sammanträdet för att styrka att förbindelsen icke vore Lars Larssons, hvilket äfven beviljades.
För våld å allmän väg hade t. f. kronolänsmannen Svante Lindström åtalat drängen Albert Larsson, Norrgårda i Sanda. Dervid hade så tillgått, att Larsson å vägen emellan Sanda och Eskelhems kyrkor, utan föregående ordväxling, söndagen 16 Sept. med en käpp, tilldelat drängen Konrad Johansson, Rosenbys i Eskelhem, ett slag öfver hjessan så att ett större blodsår uppstått. Enligt läkarebetyg skulle dock den slagne icke för framtiden hafva något men af slaget.
Svar., som är född 1872 vid Hägvalds i Vänge, erkände hvad som ledar honom till last; hade varit nog försigtig att medtaga käppen för att visa densamma vid rätten. Han hade en kväll förut af någon dräng från Rosenbys fått ett slag som han ville hämnas. Hade dock ej träffat rätta personen. Parterna voro för öfrigt okända för hvarandra, Målsägaren yrkade intet ansvar, ville blott hafva 25 kr. i ersättning. Utslag nästa sammanträde.
För samma förseelse var äfven statdrängen Martin Andersson från Klintebyg i Klinte åtslad, på angifvelse af landtbrukaren Edvard Christiansson, Loggarfve i Klinte. Andersson hade söndagen 9 Sept. utan föregående ordväxling å allmänna vägen i Klinte ötfverfallit landtbrukslärlingen Gunnar Holmqvist samt dels med sten, dels med knytnäfven slagit H. så att denne erhållit 7 skråmor i venstra kinden samt ett skrubbsår å ena höfter.
Svar., född 1873 i Algutsrum å Öland, erkände, men han hade varit så rusig att han ej hade mycket reda på sig. Utslag vid nästa sammanträde.
Misshandlad kvinna. Ogifta Tilda Vestberg från Sanda hade till åkl., länsman Sv. Lindström, anmält att hon 9 sistl. Juli vid stranden i Tofta af arbetaren Johan Melin från Sanda blifvit slagen. Svar. genem ombud nekade. Uppsköts till tjerde sammanträdet; svar. skall vara tillstädes vid 15 kr. vite.
För olaga försäljning af spiritiösa drycker hade länsman J. A. Lindström åtalar husbondesonen Oskar I.odberg, Gudings i Alfva, Svar. nekade. Enahanda uppskof och föraläggande som i förra målet.
Staten i dödsboet efter afl. landtmätere Strömberg visar: tillgångar 565 kr., samt skulder 11,400 kr.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Oktober 1894
N:r 154
Rättegångs- och Polissaker.
Södra häradsrätten.
(Höstetingets första sammanträde 3—4 Sept. Ordf. häradsh. Lindroth.)
Vägmålet i Burs emellan fanjunkaren Oskar Höglund m. fl. och kyrkoh. Åsberg m. fl. Käromålet ogillades, sedan det vid syneförrättning visats att kär. af de omtvistade vägarne haft sådana fördelar, att de ansågos skyldiga äfven underhålla dem. Såväl rättegångs- som synekostnader skulle gäldas af de tappande, hvilka erlade vad i målet.
Statkarlen Alfred Engström, Uggårds i Rone, gick honom ådömd värjemålsed för djurplågeri.
En mot fyra stäldes. Åklagaren, länsman Svallingsson, hade under vårtinget tilltalat handelsidkerskan Josefina Österberg från Klintehamn, för oloflig utskänkning af maltdrycker. Åkl. hade dervid inkallat fyra vittnen, hvilka hvar för sig vid skilda tillfällen at svar. köpt öl, som förtärts på stället. Det oaktadt gick nu Österberg ed på att hon icke på sätt dessa vittaen berättat sålt maltdrycker.
Våld och okvädande mot länsman. Det sedan vårtingets sista sammanträde uppskjutne målet emellan kronofogden Aug. Bokström och Jakob samt Gustaf Pettersson från Vamlingbo, förekom ånyo till behandling, Vid målets sista handläggning medgafs uppskof till detta sammanträde för att ångf. Klintehamns befälhafvare och besättning skulle som vittnen höras i målet vid rådsturätten i Visby, Vid sådant förhör hade åklagarens påståenden blifvit fullkomligt styrkta, hvarför nu svar. anhöll att iå förebringa motbevisning; för hvilken orsak fyra vittnen voro inkallade, hvilka icke hört eller sett detsamma som Klintehamns befälhafvare och besättning. Utslag vid nästa sammanträde.
Målet emellan Per Gardberg och Georg Bergman, Autsarfve i Garda, angående våld m. m. anmäldes nu återtaget af kär, likaså det af förenämda Bergman mot Gardberg anhängiggjorda mål om oljud, dervid Gardberg vid sluttinget ådömdes edgång.
Ålander—Rudebeck. I detta mål förekom ingenting nytt utan uppsköts ånyo till det tredje sammanträdet, emedan ett par vittnen från Stockholm, som voro kallade, icke kommit tillstädes.
I målet emellan Anna Katarina Alström och Olof Båtelson, Bolarfve i Levide om födoråd förekom ingenting nytt, utan öfverlemnades målet å ömse sidor. Utslag nästa sammanträde.
I barnuppfostringsmålet emellan Maria Olsson och smeden Aug. Larsson, Maldes i När, förekom heller ingen bättre bevisning.
Utslag samtidigt som förra målet.
Ersättningsyrkande. I det uppskjutna målet emellan Laura Nilsson och Lars Pettersson, Enges i Burs, om olofl. bortförande af stängselvirke vidhöll sv. satt han uppfört stängsel för kär. med samma virke, hvilket äfven styrktes af inkellade vittnen. Utslag meddelas vid tredje sammanträdet.
Tyist om kvicktionde. Kronolänsman M. E. Svallingsson fordrade såsom ombud för afl. prosten Gahnes i Hejda sterbhus, att afl. hemmansögaren Norrbys, Jufves i Väte, sterbhusdelägare, enkan Greta Norrby m. fl., måtte förklaras skyldiga utgifva hvad som för de senaste 8 åren är oguldet af kvicktionde till prosten Gahne, hvilket skulle bestå af 1/4 lam om året, smör och ved, uppgående till ett sammanlagdt belopp af 65 kr. Svar., som var närvarande genom mågen Albrekt Johansson, bestred krafvet, emedan det fans flera sterbhusdelägare efter aflidne Norrby än dem som voro stämda. Invändningen ogillades af rätten, emedan boet ej var urarfva. Efter öfverenskommelse medgaf slutl. svar, att i ett för allt (inbegripet rättegångskostnader) utgifva 55 kr., hvilken öfverenskommelse af rätten faststäldes.
För tjenstefel och våld voro af agenten K. V. F. Engström från Garda instämda t. f. länsmannen Svante Lindström, samt maskinisten K. L. Vesterlund och besättningskarlen K. Stenberg, båda anstälda å ångf. Klintehamn. Länsman Lindströms tjenstefel skulle enl. Engströms påstående ha bestått deruti att Lindström låtit föra Engström iland från ångaren 22 sistl. April, när ångt.låg i Burgsviks hamn. Besättningen hade dervid på länsmannens uppmaning kastat sig öfver Engström samt slagit honom.
Vesterlund hade, då Engström promenerat på däck, knuffat omkull honom så att han slagit näsan i blod.
Stenberg hade ej kunnat anträffa med stämning.
Svarandena bestredo kär:s påståenden såsom osanningsenliga. Som vittnen hördeg, fru Amanda Stenkvist, hvilken sett en man, af ångarensa besättning, (okänd för vittnet) tillsäga Engström aflägena sig, emedan han vore full, samt sedan knuffa till honom så att han snafvat mot en ketting, samt fallit kull och slagit näsan i blod. Hade äfven hört länsmannen bedja Engström aflägena sig, samt sedan tillsäga besättningen att bära bort hovom, hvilket äfven skett, samt när Engström ville göra sig fri, uppmana besättningen att slå till honom. Hagström var väl rifven, men ej blodig.
Alb. Stenkvist hade sett det samma som förra vittnet, visste äfven att det var Vesterlund, som slagit till Engström, Svarandena bestredo fortfarande, Länsmannen hade försökt stilla oväsendet. Uppskop till tredje sammanträdet.
Ett liknande åtal hade äfven bröderna Gustaf Pettersson från Botvide i Öja, samt Jacob Pettersson, Mickels i Vamlingbo mot t. f. länsmannen Svante Lindström, kapten Alfred Snöbohm å ångf. Klintehamn, samt besättningekarlarne å samme ångare Bäckström, Törnkvist och den i förra målet omnämda Stenberg. Såsom ombud för kapten Snöbohm, Bäckström och Törnkvist, instälde sig hr Hjalmar Snöbom från Visby. Kär. Jakob Pettersson afstod från åtalet mot länsman Lindström. Törnkvist och Bäckström tilltalades för det de vid samma tillfälle som nämts i förra målet sparkat och slagit Jakob Pettersson, samt kapten Snöbohm för det denne uppmanat besättningen till sådant våld.
Gustaf Pettersson tilltalade t. f. länsman Lindström för det deune knuffat till honom så att han ramlat emot en magasinsvägg. Svarandena bestredo åtalet. Bäckström och Törnkvist hade blott på befälhafvarens tillsägelse hjelpt länsman Lindström att afstyra ett oväsen på bryggan. Flere vittnen voro inkallade, af bvilka skräddare Liljeros sett läns mannen knuffa till Gust Petterson så att han hukat baklänges emot en magasinsvägg. Hade äfven sett besättningen misshandla båda kärandena, men som han icke personligen kände besättningskarlarne kunde han icke bestämdt säga hvem af dem, som slagit kär.
Olof Olofssons vittnesmål ungefär lika med Liljeros’, men som han kände Bäckström och Törnkvist till utseendet kunde han säga att det var desamma som slagit kärandena.
Hugo Pettersson och Karl Bergström vittnade ungefär detsamma som första vittnet.
Målet öfverlemnades å ömse sidor. Utslag vid nästa sammanträde.
Krångel om hästbyte. Oskar Nilsson, Waldarfve i Eskelhem, yrkade genom stämning att Aug. Jacobsson, Källgårds i Atlingbo, måtte förklaras skyldig återlemna ett sto som denne olofligen uttagit ur Nilssons stall. Yrkade dessutom ansvar för detta egenmäktiga förfarande. Svar. upplyste genom ombud att bägge parterna på en torgdag i Hemse köpt hvar sitt hästkreatur. Jakobsson hade betalt sitt med 260 kronor. Vid hemresan hade vid Burge i Levide byte skett emellan parterna. Inom tvänne dagar hade Jacobsson emellertid ångrat sig, emedan det djur han i byte erhållit ej vore felfritt. Hade då för att äterbyta besökt Nilsson, hvilken äfven varit villig att återbyta. Nilsson kunde emellertid icke genast återlemna Jacobsons sto, emedan det befans längre borta på bete, Ett par dagar efteråt hade Jacobsson ånyo ditkommit, samt till Nilssons svärfader lemnat 50 kr., hvilka erhållits som afbetalning af mellangifo å bytet, hvilken mellangitt skulle vara 115 kr., samt erhållit sitt sto af svärfadren. Kär. medgaf att så tillgått, delvis som svar. uppgitvit, men hade kär. vid återbytet för 265 kronor tillbandlat sig stoet samt lemnat 50 kr. på hand. Målet uppsköts till nästa sammanträde.
För våld mot polisman hade länsman Svallingsson på angifvelse af poliskonstapeln Albert Johansson i Visby tilltalat döfstumme jernarbetaren Oskar Pettersson från Visby. Angifvaren hade vid idrottstäflingen 19 Aug. varit anstäld som ordningsman, dervid Pettersson öfverfallit honom och gifvit honom flera slag, samt då han skulle föras till militärvakten gjort våldsamt motstånd. Svar. genom sin fader nekade. Uppskof för svar. personliga »hörande» till första dagen ät fjerde sammanträdet.
Norra häradsrätten.
(Hösttivgets första sammanträde å Allekvia 3—5 Sept. Ordf. e. o. notarien Åman).
Målet mellan ogifta Maria Olivia Viddin, Smide grund i Väte, och drängen Ludvig Larsson i Visby angående barnuppfostringsabidrag och hvari svar. ålades edgång, förklarades som förlikt parterna emellan, hvadan det afskrefs.
Olaga fiske, Detta af hemmansägare Olof T. Påhlsson och Nils Tomasson, Kyrkebinge i Gothem, mot hemmansägare J. O. Johansson, Magnuse i Gothem, anhängiggjorda mål, förekom åter till behandling. Kärandena hade inkallat några vittnen, af hvilka ett, T. Blomberg, i skrift intygade att han varit svar., som sjelf var tillsyningsman öfver fisket, behjelplig afstänga Gothemsån genom att utlägga nät. Afståndet mellan pålarne hade varit 10—15 alnar, men då näten ej nådde botten, trodde vittnet att fisken ändå kunnat ta sig fram.
De öfriga vittnena hade äfven sett att nät varit utlagda i åns mynnig, men kunde ej yttra sig om huruvida kärandena deraf lidit någon skada.
Dessas ombud öfverlemnade målet och yr kade ansvar å svar, för olega fiske, påpekande att denne, ehuru tillsyningsman, förut varit tilltalad för samma förseelse.
Svar. genmälde att han förut erkänt att han lagt ut nät, men då han ingen fisk fått och han föröfrigt icke öfverträdt ötverenskommelsen ansåg att han kärandena icke lidit någon skada.
Urslag vid tredje sammanträdet.
För olaga utskänkniug af vin och maltdrycker, hvicket haft gräl och slagsmål till följd, stod handl. Otto Lerberg i Kappelshamn tilltalad.
Svar. nekade icke till att han haft utskänkning, men bestred att oordaingarna uppkommit deraf.
— För samma förseelse var handl. S. Sisefsky i Hangvar inkallad.
Svar., som bjudit på vin i sin bod, erkände, men förklarade att det skett af oförstånd.
I båda målen afkunnas utslag vid sluttinget.
Med yrkande om äktenskapsskilnad hade urmakare O. A. Lindlöf å Fårösund instämt sin hustru Katarina Lindlöf.
Då kär. emellertid ej var tillstädes, och hade laga förfall, uppsköts målet till nästa sammanträde.
För förstörande af forntida grafvar stod arbet. Karl Aug. O. Sjölund, Visby, förut tilltalad.
Annandag påsk hade svar. varit synlig å graffältet i Veskinde i sällskap med f. handl. Ahlberg, hvilket ett par vittnen intygade och hvilka sett såväl att I. som A. gräft i graf varne.
S. nekade som förnt, under förklaring att han aldrig gräft någonting der på platsen, han hade inte haft verktyg en gång.
I målet, som öfverlemnades och i hvilket yrkades ansvar å svar. och att denne måtte åläggas iståndsätta grafvarne, faller utslag på sluttinget.
— Ett liknande mål mot bröderna Gust. A. och Joh. Larsson i Visby uppsköts till 3 sammanträdet, emedan svar. uteblefvo; vid laga ansvar skola de då inställa sig.
Målet mot hemmansägare Petter Karlsson i Sudergårda angående ansvar för öfverdådig framfart afskrefs, då svar. under uppskofstiden aflidit.
Målet mot husbonden Edvard Jakobsson, Hammars å Fårö, för oloflig försäljning af spritdrycker, förevar ånyo.
Två vittnen, drängen Alfred Bolin, hvilken haft anställning hos svar., och Karl Nyström, som kom ända Gotska Sandön tör att vittna, hördes.
B. berättade att han en dag förlidet år af svar. fått en liter punsch och en liter konjak, hvarför svar. sedermera dragit af 3 kr. 20 öre på hans lön.
Svar. bestred som förut under förklaring att till B. hade han lemnat ut omtalade varor för det att B., som var sjuk, skulle komma i svettning.
N. hade deremot icke fått något, det förnekade han alldeles, Svar., som begärde uppskof till 3 sammanträdet, ålades att då vara beredd att slutligt svara i målet.
För det han olofligt tillegnat sig en kär. Oskar Andersson, Vesterbjers i Gothem,; tillhörig lambock, samt för ärekränkning, var hemmansägaren Jakob Hellgren, Ljusarfve i samma socken instämd.
Då svar. förut bestridt kär:s påståenden, försökte denne nu med några vittnen styrka desamma.
Ett af dessa, som fått den uppfattningen att H. skulle ha beskylt kär, för att ha tagit bocken, sade sig ha hört svar. säga att kär. tagit hans bock, hvilken varit märkt och blodig.
Äfven skulle enligt ett annat vittne svar.nyttrat 28 Mars: det förundrar mig att A., en hederlig karl, tagit min bock.
Kär. yrkade bifall till stämningen och ersättning för kostnader, och faller utslag i målet, hvari svar. som förut nekade, på sluttinget.
I ärekränkningsmålet mellan Oskar Olofsson, Kännungs i Helvi och handl. Adolf Falk derstädes hördes ett par vittnen, Niklas Nyström och Petter Sundgren. N. hade i början af Sept. 1893 varit tillsamman med parterna, då träta uppkommit mellan dem, hvarvid Falk ofredat kär.
S. vittnade detsamma och hade hört att svar. kallat kär. bedragare m. m.
Kär. fordrade ersättning för ärekränkning med 100 kr., 5 kr. st. för 8 stämningar, vittneslöner m. m.
Svar., som bestred det höga ersättningsanspråket och förklarade att han förnt erkänt de ord, han låtit undfalla sig i vredesmod, begärde i sin ordning ersättning för rättegångskostnader efter den dag målet första gången var före, då sedan dess intet nytt i detsamma förekommit. Utslag på sluttinget.
»Kände dem, gjorde han inte, men han visste att de hette Anna och Augusta», förklarade ett vittne Karl Berggren, som hördes i ett mål mellan hustru Maria Andersson, Halla, och hennes man snickare Karl Andersson angående äktenskapsbrott.
Kär:s man hade nämligen en pingstafton kommit hem till vittnet och bedt honom gå med ut. Utanför B:s bostad hade de då träffat två flickor med ofvannämda pamn och med hvilka de gjort sällskap hem till A., hvars hustru den kvällen var borta.
Först fram på morgonen hade den ena flickan lemnat A., hvilken sedan flere gånger varit tillsamman med henne.
Svar., som fvr andra gången uteblef, skall vid hemtningspåföljd vara tillstädes vid 2 sammanträdet, då målet åter förekommer.
»Det var inte meningen att du skulle ha stämningen», påstod ett annat vittna, som hördes i ett klockmål mellan Jakob Jakobsson i Sjonhem och arbet, Hj. Gardell, Gammalgarn, att kär, vid ett tillfälle skulle ha yttrat till svar.
Denne hade närliger för en tid sedan köpt en klocka af J., hvarför kär ännu icke skulla ha fått betalning.
Yttrandet bestreds af kär., och liksom förut nekade svar. för skulden.
Utlåtande på 3 sammanträdet.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 September 1894
N:r 138
Skolväsendet på Gotland 1893.
(Efter inspektörernas berättelser).
Skoldistrikten inom södra inspektionsområdet utgjorde under 1893 såsom förut 42, de egentliga folkskolorna 44, mindre folkskola 1 (i Öja) och småskolorna 31. Derjämte 1 högre folkskola i Klinte och en enskild skola å Fridtorp i Vesterhejde, numera den enda enskilda inom distriktet, sedan baptistskolan i Hamra nedlades 1892 och den i Lau 1893. T iogen af dessa skolor förekommer afdelningsläsning eller hvarannandagsläsning, utom tillfälligtvis höstetid 4—6 veckor på några ställen.
Lärarepersonalen utgjordes af 40 ord. lärare, 4 ord. lärarinnor, 1 e. o. lärarinna, 2 biträdande lärare, 1 lärarinna i mindre folkskola, 1 småskollärare, 29 småskollärarinnor, en lärare i högre folkskolan och en lärarinna å Fridtorp eller tillhopa 80.
Fortsättningsskolor ha varit anordnade i Hejde, Fardhem, Lye, Burs, Hablingbo och Hafdhem. Lästiden 2—4 veckor. I några distrikt ha repetitionsskolor varit anordnade.
Slöjdundervisning för gossar har meddelats i 20 folkskolor, för första gången i Tofta, Rone vid kyrkan, Eke, Hemse och Näs. I fyra har funnits särskilda lärare; i de öfriga har slöjden skötts af folkskolans lärare. — Slöjd för flickor har förekommit i 26 skolor.
Skolhusens antal är 52, sedan i Vamlingbo. 1893 invigts ett nytt. I Mästerby har samma år skolhuset vidlyftigare reparerats.
Folkmäcgden, som under föregående sexårsperiod blifvit mindre, har 1893 ökats med 19 personer och utgjorde vid årsskiftet 22,747. Antalet barn i skolåldern utgjorde samtidigt 3,256. Af dessa ha 2,964 under året erhållit undervisning, 287 deremot icke; om 5 barn saknas uppgifter.
Medeltalet barn på hvarje lärare var i folkskolan 47, i småskolan 20.
Utgifterna under året för skolväsendet uppgingo till kr. 75,903, hvaraf staten bidragit med 28,008, skoldistrikten med 47,895. Undervisningamaterial har inköpts för 2,080 kr.
Till lärarepersonalens aflöning har i kontanter och naturapersedlar utgifvits kr. 52,935.
Medelprocenten för all slags frånvaro har varit mindre än 1892 och skolgången således jämnare (91,1 proc.) Medräknas endast förfallolös frånvaro stiger medeprocenten till 96,4.
De flesta skolorna ha under året inspekterats.
— Skoldistrikten inom norra inspektionsområdet voro 42, men antalet skolor hade minskats med 1 till 44, medan småskolorna ökats med 1 till 25. Af mindre folkskolor funnos 2. Atdelningsläsning förekom i Stenkyrka folkskola och Sjonhems blandade skola, hvaremot samtidig undervisning &ter införts i Butle folkskola. Antalet skolor med afdelningsläsning var 13.
Fortsättningsskolor funnos vid årets slut endast i Visby, Slite, Gothem och Halla, repetitionsskolor i Visby, Källunge och Kräklingbo.
Slöjdundervisning meddelades åt gossar i 20 skolor (ökning under året 3). Flickorna undervisades i slöjd i 15 skolor eller samma antal som 1892.
Lärarepersonalen utgjorde 49 ord. folkskollärare, 2 ord. folkskollärarinnor, 1 e. o. folkskollärare, 1 e. o. folkskollärarinna, 1 lärare och lärarinna vid mindre folkskolor samt 2 lärare och 30 lärarinnor vid småskolor, hvarjämte varit anstälda 2 lärare och 2 lärarinnor i slöjd, eller sammanlagdt 91.
Folkmängden utgjorde vid årets slut 28,393 personer, med en ökning af 73. Antalet skolpliktiga bara var 4,023, med en minskning af 382. Af dessa åtnjöto 3,681 undervisning i folk- och småskolor eller andra anstalter, medan 310 saknat undervisning efter afslutade kurser och 31 af andra orsaker.
Skolgången har ytterligare förbättrats och medelprocenten har uppgått till 96,38.
Kostnaderna för skolväsendet utgjorde 146,518 kronor.
De flesta skolor inom området hade under året inspekterats.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 Augusti 1894
N:r 133
Om pärken vid Idrottstäflingarna 19:de Aug.
Det må först sägas, att vädret icke var rätt gynnsamt för pärkspelet, ty det blåste hårdt. Jämför man pärkspelet vid denna täfling med föregående, så kan man säga, att bakpärken gått framåt, särskildt beträffsnde konsten att mera sllmänt drifva och möta bollen. Riktigt vackra spal företeddes möllan Dalhems och Sanda bollspelare, mellan Östergarns och Eadra samt seaare mellan Dalhems och Visby bollspelare. Hallaborna, som vid omtäfling spelade mot Visby Idrottsförening, visade sig icke så styfva eom vid föregående täfliog. Dalbemborna, som nu eröfrade vandringspokalen, häfdade sitt gamla anseende. Dalhembornas lag består af jämna, påpassliga och uthålliga spslare, hvari just deras styrka ligger. De andra lagen kunna hafva två eller tre mera framstående spelare, men hafva ofta en och annan mindre god, Dalhembornas pärkkarl besitter en visa färdighet med foten, så att hav aldrig i pärken använder hand, utan sparkar ot bollen och detta till och med på 2:dra och 3:dje stöt, ett fel, som tycke passera oanmärkt. Om vid frampärken bakkarlen boginge ett sådant fel, ekulle det gerast anmärkas, Visby bollspelares pärkkarl utmärkte sig särskildt, och han fick allt som oftast höra mängdens högljudda bifall. En glädje var det att skåda Iandabornad pärkkarl, ty ingen aatte ut bollen så högt och vackert; ja, han gjorde det för vackert, så att han derigezom spelade motpartiet segern i händerna. Ha riktigt skarp strid stod mellan Östergarn och Endre. Båda dessa lag hade hvar sin kajtlasse (spelare med venstra handen), hvilka alltid ute sökte draga fördel af vinden, hvarigennom bollen ofta kunde drifvas bort öfver avgränsande spelares område, Östergänningarne bade med Endre sin svåraste täfling för dagen. Ett nytt bakpärklag, som förtjente uppmärksamhet, var laget från Anga.
Sedan i bakpärken mot aftonen täflingen med 8 pärkar upphört, fick mellan Dalhemborna och Östergänningarna slumpen i en pärk bestämma 1:sta och 2:dra pris, och hade, såsom det föreslogs, först vunnet tjugu fått afgöra utgången, hade slumpen gynnat Östergänningarna.
Puttpärken vid denna täfling spelades icke så bra som vid de föregående, eller så som men får se den ute på landsbygden. Orsaken är ieke så lätt att finna, Den plats der puttpärken epelades, var väl mycket utsatt för blåsten, och puttpärkens i allmänhet lättare boliar drogos med vinden, så att c, ex. vid inslag pärkkarlen ofra fick bollen för mycket på sig. Stundtals gick dock spelet äfven här med lust och lif, så att omkringstående gubbar från sudret rättvist jublade och klappade i händsrna; De gamla, kända lagen från Rone, Al.va, Ljugarn—Alskog och Hablinogbo fingo detta år göra en angenäm eller oangenäm bekantskap med 2 nya lag från Garda och Lan, och föga fattades, att de segervana Roneborna hade gått som tappande part från striden med Gardaborna. Ronelage: ser man emellertid alltid med synnerligt nöje, ty hvar man står der på sin rätta plats, och den sköter han. Altvabornas ryktbara puttkarl, som lär varit påtänkt till pris, var tydligen icke fallt disponerad. Ljugarn—Alskog — laget hade till puttkarl den gamle, kände veteranen från Alskog, och liflig och ståtlig som han är, fröjdar han alltid en pärkspelares hjerta.
Observator.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Augusti 1894
N:r 131
Prisbedömningen
i pärk vid söndagens täflingar skedde, såsom redan nämts, i första omgåogen efter poängberäkning.
I bakpärken tjenstgjorde 5 prisdomare, hvilka alla gåfvo de olika lagen hvar sin poäng, så att sammanlagdt erhöllo:
Sanda bollspelare 38 poäng; i medelt. 7 3/5
Dalhem bollspelare 40 poäng; i medelt. 8
Anga bollspelare 27 poäng; i medelt. 5 2/5
Ganthem bollspelare 21 poäng; i medelt. 4 1/5
Ekeby bollspelare 29 poäng; i medelt. 5 4/5
Visby art.-kår bollspelare 20 poäng; i medelt. 4
Fole bollspelare 38 poäng; i medelt. 6 3/5
Östergarn bollspelare 40 poäng; i medelt. 8
Buttle bollspelare 29 poäng; i medelt. 5 4/5
Ejsta bollspelare 29 poäng; i medelt. 5 4/5
Björke bollspelare 22 poäng; i medelt. 4 2/5
Silte bollspelare 28 poäng; i medelt. 5 3/5
Endre bollspelare 37 poäng; i medelt. 7 2/5
Halla bollspelare 34 poäng; i medelt. 6 4/5
Visby Idrottsförsning 40 poäng; i medelt. 8
Gammalg. bollspelare 32 poäng; i medelt. 6 2/5
Visby bollspelare 39 poäng; i medelt. 7 4/5
Väte bollspelare 32 poäng; i medelt. 6 2/5
Omspel skedde sedan mellan de lag, som fått minst 33 poäng.
I frampärken tjenstgjorde 4 prisdomare, hvadan poängsumman här måste bli något lägre:
Hafdhems bollspelare 16 poäng; i medelt. 4
Ljugarn-Alskog bollspelare 27 poäng; i medelt. 6 3/4
Garda bollspelare 23 poäng; i medelt. 5 3/4
Rone bollspelare 29 poäng; i medelt. 7 1/4
Burs bollspelare 10 poäng; i medelt. 2 1/2
Lau bollspelare 26 poäng; i medelt. 6 1/2
Alfva bollspelare 24 poäng; i medelt. 6
Habblingbo bollspelare 20 poäng; i medelt. 5
Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Augusti 1894
N:r 131
Hela skolhuset står under skolrådets förvaltning.
Vid kyrkostämma med Halla församling 23 sistl, Januari förklarade stämman det i församlingens nya skolbus inredda s. k. kommunalrummet vara afsedt för kyrkooch kommunalstämmors hållande m. m. Samtidigt härmed beslöt kyrkostämman, att kommunalrummet skulle stå under kommunalstämmans beslutanderätt, icke under skolrådets och kyrkostämmans, ehuru detta rum såväl som skolhuset i öfrigt blifvit uppfördt efter kyrkostämmans beslut och af dess debiterade medel samt vore afsedt för flera kyrkliga än kommunala ändamål. Beslutet öfverklagades af kyrkoherden i församlingen J. Odin, som bland annat anförde, att frågavarande kommunalrum utgjorde en integrerande del af församlingens nya folkskolehus och derför ej borde ställas under annan styrelse och förvaltning än skolhuset i sin helhet.
Länsstyrelsen i Visby resolverade.
att då jämlikt kyrkostämmoföroråningen det tillbörde dels kyrkostämma att handlägga fråga om folkundervisningeu och dit börande anstalter samt bygnad och uuderhåll af skolhus, dels skolråd att utöfva vård och befattning med folkskolan, och med dessa stadganden ej öfverensstämde att någon del af skolhusbygna ien undandroges skolrådets förvaltning och kyrkostämmans beslutanderätt, blefve det Över Klagade kyrkostämmobeslutet af länsstyrelsen upphäfdt.
Häri sökte två församlingsmedlemmar ändring, men k. m:t har ej funnit skäl att fästa afseende vid besvären.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Augusti 1894
N:r 127
Till ledamöter i årets pröfningsnämd,
som sammanträder måndagen 17 September, har länsstyrelsen utsett: major F. Cronstedt, fabrikör P. A. Hellgren, hanudl. Hugo Pettersson, Visby, stationsinspektor A. Kullberger, Barlingbo, nämdeman J. Larsson, Endregårda, skollärare Axel Bodin, Lokrume, hemmansägare L. Högberg, Vies i Veskinde, tulluppsyniogsman G. V. Kahl, Kyllej, hemmansägare L. N. Pettersson, Lunderhage i Fleringe, kapten K. T. Broander i Källunge, tämdeman E. N. Eriksson, Alfvena i Vallstena, hemmansägarne K. Hagström, Dalbo i Halla och T. Franzén, Kyrkljufves i Gammalgarn, bankdirektör V Åkerman i Stånga, kyrkoherde A. Sundblad i Garda, handl. V. Hansén i Öja, hemmansägare J. Rosendahl, Kattlunds i Grötlingbo, handl. J. V. Broander i Rone, hemmansägare K. Bolin, Buatvier i Sproge, skollärare J. R. Cederlund i Levide, hemmansägarne K. V. Carlqvist, Binge i Väte, och J. Olsson, Rofvalds i Eskelhem, samt skollärare J. R. Lindahl i Atlingbo.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Juli 1894
N:r 113
Vid premieringsmötet
i Dalhem i lördags prisbelönades följande djur:
Äldre tjurar:
Pontus, N. Hägg, Bjerges i Vänge 3 pris
Joel, L. Granberg, Granskogs, Dalhem 3 pris
Ungtjurar:
Max, O. Hägg, Hartvigs, Ganthem 2 pris
Filip, O. erg gatrtm.S Dusartye, Halla 3 pris
Kor:
Hjorta, L. Söderdahl, Busarfve, Dalhem 2 pris
Maria, G. Bodis, Tule Ganthem 2 pris
Klara, L. Jansson, Binge, Dalhem 2 pris
Jula, L. Dahlbäck, Olsarfve, Halla 3 pris
Röda, H. Smedberg, Dunegårda, Dalhem 3 pris
Rosa, J. Hellgren, Slitegårds, Dalhem 3 pris
Fibba, O. Eklund, Sigårds, Halla 3 pris
Stjerna, O. Björklund, Gandarfve, Dalh. 3 pris
Blomma, L. Jonsson, Binge, Dalhem 3 pris
Berta, N.P. Nordström, Norbys, Ganth. 3 pris
Yngre hondjur:
Vera, Nilsson, Gandarfve, Dalhem 3 pris
Fröken, N. P. Nordström, Norrbys, Ganthem. 3 pris
Rebäcka, Anna Unér, Unsarfve, Halla 3 pris
Fröken, O. Sjöberg, Hallvide, Dalhem 2 pris
Gotlands Allehanda
Måndagen den 25 Juni 1894
N:r 97
Rättegångs- och Polissaker.
Norra häradsrätten.
(Vårtingets sjette sammanträde vid Allekvia 4—5 Juni, ordf. häradsh. Dömle).
Två utslag afkunnades:
— I målet mellan Kristoffer Larsson Isums i Atlingbo, kärande, och hemmansägaren Petter Rud. Jakobsson vid L:a Sojvide i Sjonhem och hans hustrn Katarica Jakobsson samt Lars Jakobsson, Jusarfve i Gothem, svarande, angående fordringsanspråk förpliktades svarandena, hvilkendera bäst gälda gitter, att emot återfående af en af numera aflidne Oskar Jakobsson utfärdad förbindelse utgifva derå ännu oguldet kapital med 120 kr. 19 öre med 6 procent ränta från 12 Nov.
1888, vid hvilken likvid Lars Jakobsson emellertid i första hand äger använda sin myndling, den aflidnes son, — Jakobs tillgångar så långt de förslå. Svarandena skola enligt samma grund godtgöra kär. hans kostnader med 26 kr. jämte protokollslösen.
— I lotterimålet mellan Kronolänsman Smedberg åklagare, och bagare R. A. Alfveby å Fårö, svarande, dömdes den senare att för olofligt idkande af lotteri å sabbatstid böta 45 kr.
I målet mellan pigan Emma Nordström i Rute och f. båtsmannen Oskar Engström angående misshandel förekom ingenting nytt.
Käranden, pigan Nordström, yrkade bifall till stämningen, svaranden bestred fortfarande och begärde dessutom 15 kr:s ersättning för inställelse.
Utslag på sluttinget.
Med yrkande om ansvar för ärekränkning hade hemmansägaren K. J. Björkqvist, Etebols i Lummelunda, förut instämt hemmansägaren Klas Andersson derstädes.
Som vittne hade käranden nu inkallat hemmansägare Joh. Kihlberg.
Svaranden skulle 12 Juli 1898 ha å sin gård i Lummelunda kallat käranden tjuf tillföljd af att kär. ej ville lemna svaranden nödig väg till berörda gårdstomt.
Svar. anförde att ham icke menat något illa med sitt yttrande, hvilket dessutom fälts i hättigheten.
Kär, yrkade bifall till stämningen och ersättning för rättegångskostnader.
Yttrande på sluttinget.
Målet mellan hemmansägaren Oskar Olofsson, Kännungs i Hellvi, kärande, och handl. A. Falk, Hellvi. svar, angående ersättning för det den sistnämde skulle ha brutit öfverenskommelsen parterna emellan förevar ånyo.
Som vi förut nämt hade parterna sått på hvarandras ägor korn och potatis, men kommo de vid skörden; och delningen sedermera icke öfverens.
Så påstod kär. fortfarande att han icke fått hvad honom tillkom.
Ett vittne, drängen Karl G. Johansson, berättade att F. skulle ha den sådda potstisen och O. kornet.
Att denne senare erhållit sin andel korn, det kunde vittnet taga på sin ed.
Falk skulle deremot icke fått någon patatis.
Käranden, hvilken äfven yrkade ansvar å F. för det denne kallat kär. för skojare m. m., begärde uppskof. Målet förekommer ånyo andra dagen af höstetingets första sammanträde.
Förskingringsmålet mellan länsman Boberg som åklagare och Lars Johansson, Butrefs i Norrlanda, förevar åter.
Svaranden, personligen tillstädes, bestred stämningen, såsom förut hans ombud.
Något nytt förekom icke, men käranden begärde uppskof för att styrka sin sak.
Målet mot handl. A. D. Ahlberg från Visby, angående förstörande af forntida grafvar vid Björkome i Veskinde, förekom åter.
Som vittnen voro nu inkallade arbet. Lars Hansson och T. Vestberg.
Den förstnämde, som bor vid Björkome, såg annandag påsk A. i sällskap med en annan person på förut omtalade graffält.
På H:s tillfrågan om A. hade rätt till att gräfva i grafvarne, hvarmed han då sysslade, svarade A: Jag har rätt att gräfva här i 15 år om jag vill.
Dessa ord påstod sig Ahlberg aldrig ha sagt; det berodde på ett missförstånd från H:s sida.
Föröfrigt sade A. sig icke ha varit på mer än ett ställe och han visste icke då att det var en graf.
V:s vittnesmål öfverensstämde med H:s. Då han frågat A. hvarför han gräfde der i forngrafvarne hade A. svarat, att efter hvad han såg var det en sandhög. Något fornfynd hade han inte alls tänkt på, ty de sökte jn bara efter räfungar.
Domaren:
— Bara räfungar? Och de ligga begrafde i sandhögen?
Kär. yrkade bifall till stämningen och att svar, måtte åläggas betala vittnesersättningar och att utgitva det som behöfves för att sätta de fem grafvar i stånd, hvilka Å. förgripit i på. A. begärde 25 kr. för hvarje inställelse.
Yttrande på sluttinget.
För. äktenskapsbrott m. m. hade hustru Maria Andersson vid Halla ångsåg instämt sin man snick, Karl Andersson å Isome grund i Väte.
Som vittnen voro inkallade maskinist K. A. Blomstrand, Halla, sågare Osk. Karlsson, och arbet. K. J. Berggren.
Den förstnämde kunde, hvad äktenskapsbrott angick, ej yttra sig, derom hade han endast hörsagor att hålla sig till.
Att hustru A. blifvit misshandlad af sin man hade han deremot varit vittne till, såväl 2 Maj som annandag pingst på aftonen, vid hvilka tillfällen mannen sparkat och Dypit sin hustru. Tredjedagen hade A. vidare sagt till B. att om han fck fatt i hustrun en gång till, skulle hon mista lifvet.
Oskar Karlsson hade pingstdagen på natten kl. 12—2 kommit hem, då han sett svaranden i sällskap med en främmande kvinna.
Det sista vittnet kunde icke, då det visade sig att han var onykter, tillåtas i målet nu vittna.
Svaranden, som icke var tillstädes, dömdes för bortovaro till 5 kr. böter.
Målet uppsköts föröfrigt till hösttinget.
Jordatvist. Detta af hofrättsnotarien B. O. Rudebeck i Stockholm mot landtbrukaren O. Cedergren, Malms i Hellvi, anhängiggjorda mål förevar åter till behandling.
Käranden, som nu var personligen tillstädes, kunde emellertid icke tillfyllest styrka sin rätt till de jordområden vid Kylley, hvilka han påstod att C. satt big i besittning af. Och då svaranden fortfarande bestred uppsköts målet till första sammanträdet af hösttinget för vidare bevisning.
För idkande af olofligt fiske, dervid han förstört fisket för andra i Gothemsån, var hemmansägare J. O. Johansson, Magnuse i Gothem instämd.
Kärandena, Olof Paulsson, och Nils Thomasson, Kyrkebinges i nämda socken, påstodo att J. redan för två år sedan varit stämd för samma sak, men likväl icke upphört dermed.
Dessutom framlemnades at kär. ett intyg, från en person i Kyrkbinges, deri äfven påstods att sv. idkat fiske i Gothemsån så att skada uppkommit. Genom nät hade nämligen svar. afstängt ån.
Svar. som ansåg att detta icke hade förstört fisket, bestred, hvarför kär. begärde uppskol för att styrka i målet som förekommer på första sammanträdet af hösttinger, första dagen.
Svar. ålades inställelse vid vite af 10 kr.
För äktenskapsbrott hade urmakare O. A. Lindlöf å Fårösund instämt sin hustru Katarina Lindlöf.
Tre gånger å rad skulle nämligen svar ha afviket från makarnes gemensamma hem å Fårö samt fört ett osedligt lif. På grund häraf vårdag hon nu å kurhuset i Visby, hvarifrån intyg företeddes att svar. ej kunde personligen ivställa sig.
— För svarandens hörande uppsköts emellertid målet till första sammanträdet hösttinget.
För uraktlåtenhet att betala hundskatt var torparen Kristoffersson i Roma instämd.
Svaranden erkände att han visserligen innehaft bund, men icke längre än något öfver månad, dessutom sade han sig icke veta något om att hundskatt å kommunalstämma blifvit beslutad.
Allmänna åklagaren anhöll om uppskof till hösttingets första sammanträde för att bevisa sin befogenhet till åral.
— I liknande mål voro instämda Jacob Enström, Karby i Roma, skomak. J. Ahlqvist och fotografen Plymoutz äfven dessa båda i Roma.
De erkände alla och yttrande meddelas i målan de sluttinget.
— Hemmansägare Olof Larsson, Aumunds i Roma äfvenledes för samma sak instämd nekade den grund, att han ieke haft någon vetskap om att bundskatt å kommunalstämma blifvit beslutad.
Målet förekommer åter på hösttingets första sammanträde.
För förstörande af forntida grafvar å Björkome i Veskinde voro instämda arbet.
Karl Aug. Olsson-Sjölund, Gustaf A. Larsson och Gottfrid Larsson alla från Visby.
Den förstnämde, som varit synlig i Björkome, dels 26 sistl. Mars de sällskap med f.
handl. Ahlberg, dels söndagarna 1 och 8 April visste ej med sig om ban varit derstädes; nog hade han gått förbi platsen ett tjägutal gånger men han var icke säker på om det var Björkome. Föröfrigt bestred han stämningen. De senare bestredo äfven och fordrade dessutom 25 kr. hvar för inställelse.
Åklagaren begärde uppskof och målen förekomma åter vid första sammanträdet af hösttinget.
För oloflig jagt stod skomakaren Petter Brolund å Fårö tilltalad.
En dag i Maj hade nämligen svar. jagat änder oaktadt det var fridlysningstid.
Han erkände; yttrande i målet på sluttinget.
För öfverdådig framfart å allmän väg var husbonden Petter Karlsson, Sudergårda i Stenkyrka, instämd men uteblef, hvadan målet uppsköts till första dagen af hösttingets första sammanträde.
Södra häradsrätten.
(Sjette vårsammanträdet 4—5 Juni. Ordf. häradsh. Lindroth.)
Fylleri. Agenten K. U. Engström från Garda var af länsman Lindström tilltalad för att han 22 sistl. April å i Burgsviks hamn liggande ångf. Klintehamn. anträffats öfverlastad. Svar. uteblef. Fäldes att böta 5 kronor. Målet uppsköts till första dagen af höstetingets första sammanträde.
För våld mot t. f. kronolänsmannen Svante Lindström, voro J. Pettersson, Sibjens iVamlingbo, samt Gustaf Pettersson, Botvide i Öja af kronofogden Bokström tilltalade. Länsman Lindström hade 22 sistlidne April i Burgsvik af ångaren Klintehamns befälhafvare blifvit tillsagd att omhändertaga den i förra målet omnämde agenten Engström. Länsmannen skyndade dit och fann ångarens besättning sysselsatt med att släpa Engström iland, samt lägga honom vid en magasinsvägg. Båda Pettersönerna hade då, sedan Engström blifvit instängd i magasinet och länsmannen gått om bord, genom en vaktmästare tillsagt länsmannen att utlemna Engström. Länsman Lindström gick då i land; dervid de tilltalade med skällsord okvädade honom, samt togo honom i kragen och gaf honom ett slag å venstra kinden. hvaraf dock ingen skada följde. Som vittne hördes vaktmästare Andersson, hvilken inlemnade en skrifven berättelse, styrkande åtalet. Uppskof till första sammanträdet af höstetinget, för ångarens besättnings hörande.
För liknande brott hade P. Gardberg från Garda åtalat hemmansägaren Georg Bergman, Autsarfve i samma socken. Gardberg berättade att han 22 sistl. Maj inkommit i Bergmans bostad för att erbjuda honom skjuts till stranden. Bergman hade då blifvit otidig mot kär., kallat honom fähund, gifvit honom en örfil samt slagit ikull honom på en soffa. Svar. nekade till allt som kär. lade honom till last.
Som vittne hördes en hustru Katarina Larsson, hvilken ej visste något annat än att kär. varit otidig mot svar:s fruntimmer, dervid kär. påstod att vittnet »ljaugdä». Uppskof i likhet med förra målet.
Bryta plats fingo nu förenämda parter, emedan Bergman för oljud och okvädingsord i dennes hem samt mot hans husfolk tilltalat Gardberg. Nu var det Gardbergs tur att neka. Samma vittne hördes nu som i förra målet, och hade hon den omnämda dagen hört Gardberg i B:s hem haft ganska fula uttryck om B. och dennes hustru, hvilka dock voro af denna art att de icke kunna i tryck återgifvas. Äfven här påstod Gardberg att vittnet »ljaugar allt hva ha har sägt», Utslag vid tingets slut.
Mera våld. En plåtslagare H. Olsson från Visby hade utverkat sig stämning å fjerdingsman V. Vahlberg i Alfva, emedan denne en dag i sistlidne Maj månad ijernhandl. Svahns lokal i Hemse öfverfallit och slagit Olsson. När målet ropades instälde sig ingen af parterna. Målet afskrefs.
Tillgrepp af stängselvirke. Laura Nilsson, Enges i Burs, påstod att hennes granne Lars Pettersson olofligt bortfört henne tillhöriga 8 varpar troder samt 4 bördor stör. Svar. upplyste att han och kär. voro rågrannar, och att han när kär. icke ville uppföra ett stängsel mot svar., denne då tagit detta virke samt dermed uppfört kär:s stängsel. Utslag vid tingets slut.
För misshandel å allmän landsväg mot en person vid namn Kalström från Burs, hade länsman Eneman tilltalat drängen August Klasson från Lillrone i Lye. Svar. erkände. Utslag vid tingets slut.
(Forts.)
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 Juni 1894
N:r 86