Genom åldersklassers ingång

i och afgång ur landatormen inom Gotlands inekrifningsområde m. m. hafva nedanstående förändringar ägt rum i det till densamma hörande underbefäl.
Förordnade: inom Visby kompaniområde:
till underofficer: Slöjdläraren Åkte M. Pettersson; till korpraler: Målaren K. G. L. Lundgren, skomakarne E. A. Ekman och E. J. M. Bäckström samt smeden J. O. Johansson; Roma: till underofficer: A. E. Thimgren; korpraler: J. A. Enodrell, Bäcks i Akebäcks och K. O. Hägg, Hakhuse i Björke; Tingstäde: till underofficer: V. L. Johansson, Fjells i Endre; korpraler: J. J. A. Stengård, Stenstu i Barlingbo och E. J. N. Ahlgren L:a Sojdeby i Fole; Lärbro: till underofficer: Handl. F. E. Degerman, Slite; korpral: K. J. Berg, Norrvange i Lärbro; Klinte: till underofficer: K. Pettersson, Ganne i Sanda; korpraler: R. Ahlström, Ansartve i Fröjel och K. Nilsson, St:a Solbjerge i Fröjel; Garde: till underoffieerer: M. N. Bergvall, Bjerges i Ala; till korpral: K. J. Wetterström, Nygårds i Ardre; Hemse: till underofficer: G. R. Pettersson, Bölske i Eke; till korpraler: J. Thomasson, Engårda i Rone; Hafdhems: till underofficer: O. N. Berglund, Vastäde i Hablingbo; till korpral: J. G. Tomasson, Nisse i Hablingbo.

Afgångna: inom Visby kompaniområde:
såsom underofficerer: Snickaren M. Magnusson; korpraler: Sekreteraren R. Pettersson och torghandlaren J. Jönsson; Roma; såsom underofficerer: P. E. Wisselgreo, Hogräns skolhus; korpraler: N. Litberg, Valls skolhus och E. Dahlström, Follingbo skolhns; Tingstäde: såsom underofficerer: O. F. Angelöf, Ekeby; korpraler: C. Wallin, Lummelunda och J. F. Jacobsson, Stenkyrka; Lärbro: såsom underofficer: J. A. Lundin Hangvar; korpraler: T. Edmark, Lärbro och O. A. Ahlqvist, Rute; Klinte: såsom underofficer: O. Eklund, Sanda; såsom korpral: A. Olsson, Sanda; Garde: såsom underofficer: O. Sundell, Anga; korpraler: H. P. Ahlbom, Lye och J. N. Olofsson, Lye, samt S. E. Nordell Ala; Hemse: såsom underofficer: K. J. Christoffersson, Alfva; korpraler: O. P. Isenberg, Hemse och K. N. Nilsson, Eke; Hafdhems: såsom underofficer: L. Dabling, Vamlingbo; såsom korpral: T. Berggrea, Vamlingbo.

Till ordförande

i Klinte sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse är vald godsägare Willy Wöhler Klintebys.
— Till ordförande i Fole sockens kommunalnämd hemmansägaren Karl Larsson Bondarfve, i Björke gockens kommunaalnämd och fattigvårdsstyrelse landtbrokaren Karl N. Stenström Smedegårda, i Vestergarna sockens kommunalnämd och fattignårdsstyrelse hemmansägaren Per Lyderg Halls, i Halla sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren Johan Söderdahl Dalbo, i Hamra sockens kommunalnämd hemmansägaren Anders Andersson Norrgårda, i Endre sockens fattigvårdsstyrelse landtbrukaren Fredrik Gardell Hanes, i Roma sockens kommunalnämd och fattigvårdstyrelse hemmansägaren. H. Lundberg Timans.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 31 December 1890: (Forts.)
Roma: födda 17, döda 8, inflyttade 77, utflyttade 71; vigda 2 par; ökning 15; folkmängd 566.
Björke: födda 3, döda 6, inflyttade 29; utflyttade 42; vigda 2 par; minskning 16; folkmängd 180.

Gotlands hypoteksförenings

uppbörd af årsinbetalningar för innevarande år bar af styrelsen blifvit atsatt att försiggå i dess kontor å nedannämda dagar i November månad från kl. 10 f. m. till kl. 3 e. m. nväml:
Lördagen den 1 med delägare i Stenkumla, Träkumla, Vesterhejde, Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Vall, Hogrän, Roma, Björke, Hejde och Väte socknar.
Måndagen den 3 med dito i Atlingbo, Sjonhem, Viklau, Vänge, Buttle, Guldrupe, Halla, Ganthem, Dalhem, Hörsne, Bara, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Källunge och Vallstena socknar.
Tisdagen den 4 med dito i Visby, Follingbo, Akebäck, Barlingbo, Ekeby, Fole, Lokrume, Bro, Veskinde, Lummelunda, Martebo, Stenkyrka, Tingstäde, Hejnum och Bäl socknar.
Onsdagen den 5 med dito i Hangvar, Hall, Fårö, Bunge, Rute, Fleringe, Lärbro, Hellvi, Othem, Boge, Kräklingbo, Ala, Anga, Ardre, Gammalgarn och Östergarns socknar.
Torsdagen den 6 med dito i Alskog, Lye, Garda, Etelhem, Lau, När, Burs, Stånga, Klinte, Fröjel, Ejsta, Sproge, Levide och Gerum socknvar.
Fredagen den 7 med dito i Fardhem, Linde, Löjsta, Rone, Eke, Hemse, Alfva, Hafdhem, Näs, Hablingbo, Silte, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Afgifterna kunna sändas med posten, då qvitto, om postporto medföljer, efter uppbördens slut och då tid dertill gitves, blir utsändt.
För lån, som af delägare bekommits före år 1871, behöfver ej erläggas förvaltningsbidrag.
För tidg vinnande under uppbörden uppmanas vederbörande betalningsskyldige att uppgifva nummer å sina lån och må hvar och en passa på den dag han är inkallad.
De personer, som blifvit ägare af i Föreningen belånade hemman, men icke skriftligen öfvertagit sina lån, anmanag att pu fallgöra detta, hvartill fordras att ägarena sjelfva skola infinna sig, försedde med vederbörliga åtkomst handlingar.
Visby i Gotlands Hypsateksförenings kontor den 15 Oktober 1890.
Å styrelsens vägnar:
C. W. GARDELL.
J. E. Ihre.

Dödsfall Georg Petter Hägg

Tillkännagifves att min innerligt älskade make Kyrkovärden Georg Petter Hägg efter en tärande sjukdom stilla och fridfullt afsomnade i tron på sin frälsare fredagen den 26 September 1890 kl. 10 f.m. i en ålder af 65 år, 5 månader oca 18 dagar, djupt sörjd och saknad af maka, barn och barnabarn, många slägtingar och vänner.
Hakuse i Björke.
Carolina Hägg.
Sv. ps. 491, v. 3, 4.

Norra domsagans

rikedagsmannaval är nu kändt från alla socknar utom sju, hvilkas röster icke kunna antagas inverka på utgången. Det visar sig häraf att nuvarande ombudet Per Larsson i Fole erhållit 191, kyrkoherde Nyberg 55 och hemmansäg. O. Högberg i Stenkyrka 54 röster.
Deltagandet har varit ytterst matt. Endast omkring 19 proc. af de röstberättigade hade infunnit sig vid valurnorna. En jämförelse med de två nvärmast föregående valen utfaller sålunda att Per Larsson erhållit
röster af röstande:
Maj 1887 550 591
Sept. 1887 228 253
Aug. 1890 191 318

I de olika socknarne föllo rösterna i måndags sålunda:

1) A. Malmros, Medebys, Martebo, 1 röst.

Idrottstäflingarne på Visborgs slätt.

För omkring tre månader sedan väcktes af en ledamot inom idrottsföreningen i Visby förslag om anordnandet af allmänna bollspelstäflingar för den gotländska befolkningen innevarande sommar. Förslaget vann bifall och någon tid senare var i denna tidning synligt ett upprop till samtliga gotländska bollklubbar och idrottsmän till gemensamt sammanträde för dryftande af saken. Detta möte hölls i D. B. V:s paviljong den 13 sistlidne Juni, och då sympatierna voro allmänna för en idrottsfest, tillattes en af 5 personer bestående komité, som fick i uppdrag att ordna saken.
Det resultat, som deras arbete gaf, det var de stora täflingarne i går ute på Visborgs slätt, i hvilka mer än 500 gotländske män med lif och lust deltogo.
När regnet öste ned och åskan mullrade under natten till söndagen var det säkert ingen, som tänkte att gårdagen skulle visa en sådan verkligen strålande uppsyn. Det var hög och ren himmel med leende sol, man kunde ej önska sig bättre i detta hänseende, Men särskildt ur täflingarnes synpunkt kunde med fog anmärkas att det blåste väl mycket. Dock aftog vinden märkbart under dagens lopp.
Ute på täflingsplatsen såg det redan från tidigt på morgonen riktigt festligt ut. Flaggor svajade från trettio stänger rundt den inhägnade arenan, som mätte 3 tusen fot i omkrets. TIaskrankningen var gjord med jerntråd och utom densamma var en ny sådan på två sidor för be: talande åskådare.
Vid ingången till banan hade sekretariatet sitt tält, der det arbetades från tidigt på morgonen, hvarjämte äfven vid arbetet på banan lades sista hand.
Ty redan tidigt började folkmassorna strömma ut till slätten. Vid tio-tiden på morgonen inkom lusttåg från landsbygden med 1,030 passagerare; hade icke morgonens ruskväder afskräckt mången från resan, är troligt att antalet varit ännu större. Och från öfriga delar af ön kom dep ena fullpackade skjutsen efter den andra.
Det begynte, som sagdt, att blifva lifligt ute på slätten. De täflande infunno sig efter hand och anmälde sig. Det surrade som en bisvärm i sekreteraretältet, men så småningom rangerade sig allt, alla voro antecknade. Då sågo listorna ut så: till bakpärk anmälda 30 grupper om 7 personer, eller 210; till frampärk 8 grupper, eller 56; till varpa 65 grupper om 3 personer eller 195; i stångstörtning 6 personer, i språng 15;ikapplöpning 16 och i hankdragniog 10. Alltså inalles till täflingarne anmälda 508 personer, hvarjämte senare tillkommo ännu åtskilliga deltagare i »frispelen.»
När alla anmälningar väl voro gjorda, aftroppade pärkspelarne &t ett håll under anförande af handl.| Schenholm, varpkastarne åt ett annat under befäl af kassör Hellgren, Pärkarne, som spelades af tre lag hvarje gång, hade sin plats på fältets vestra sida’ uppåt landsvägen, varporna kastades på en plats längre nedåt sjelfva lägret. Alla spel voro stälda så, att de båda sidorna hade lika fördel eller olägenhet af vinden.
Det stora faggomgärdade fältet erbjöd nu under flere timmar från kl. 2 en mycket liflig, om ickejust så omväxlande tafla. Randt om väldiga folkmassor, hvilka helt säkert då de voro som störst, kunde skattas till mellan 3 och 4 tusen personer, och inom denna mörka spetsgård de spelandes rörliga gestalter, de flygande bollarne, de kraftigt slungade varporna, uppmuntringsropen de spelande emellan, med ett ord, det var friskt lif derute på slätten under dessa timmar.
Prisbedömningen vid en täflivg sådan som denna var in galunda en lätt sak, då det ju i år gälde, i olikhet mot hvad förut varit fallet, att utröna hvilket parti som var det bästa af alla.
Komiterade hade derför uppgjort nedan stående grunder för bedömandet af pärken:
1:o Hvarje prisdomare bedömer i anvisad ordning ensam de täflande grupperna och gifver hvarje grupp efter duglighet en poäng sålunda:
0—3 dåligt spel
4—6 godt spel
7—8 mycket godt spel
9 utmärkt spel
10 högst berömligt spel
2:o Hvarje siffra antecknas i prisdomarens enskilda protokoll, hvilket, sedan alla grupper äro bedömda, inlemnas till sekreteraren, som sammanräknar poängsiffrorna;
3:o De: fyra grupper, som erhållit högsta poängen, täfla sedan med en pärk och slutligen de två vinnande af dem om prisen.
För bedömandet af varpa hade såsom regel uppstälts, att afståndet från målet till den bästa stenen inom hvarje grupp mättes i centimeter, hvarefter gruppens hela centimetertal hopräknades. Afståndet var 25 steg.

Prisdomare voro:
i bakpärk:
handl. R. Snöbohm, Klinte,
bankbokb,. A. Pettersson, Visby,
handl. C. Degerman, Visby,
fabrikör J. Ödin, Visby,
bokb. J. Eklund, Visby,
handl. J. L. Kahlquist, Visby.

i frampärk:
konsul Lars Cramér, Ronehamn,
lektor M. Klintberg, Visby,
fanj. N. Hägg, Bjerges,
kommissarie E. Svallingson, Klinte,
handl, C; Smitterborg,
handl. G. Cramér, Ronehamn.

i varpa:
doktor O. Klintberg, Visby,
skoll. J. P. Nordin, Veskinde,
handl. Robert Löfving, Visby,
handl. Josef Johansson, Visby,
garfvare T. Ödin, Visby,
fabrikör J. Stenström, Visby,
löjtnant B. Sillén, Visby,
stadskassör Kr. Ekelund, Visby,
handl. R. Vallér, Visby,
bokh. Cedergren, Visby,
styckjunkare O. Johansson, Visby,
landtbr. L. J. Eklund, Dalhem.

För bedömande Vv bäste. pärkkarlen:
Kapten J. Facht, Fröjel,
handl, J. N. Myrsten, Slite,
kamrer J. Ihre, Visby.
i öfriga täflingar :
löjtnant E. Sillén,
löjtnant E. Nyberg,
löjtnant E. Fahnebjelm,
direktör A. Lindström,
L. P. Hansén Dalhem,
handl. C. Smitterberg,
löjtnant L. Sellergren,
löjtnant J. Elert.

Anordnare af dessa senare täflingar var kapten E. Vestöö.
Klockan blef sex, innan de stora täfliogarne i pärk och varpa hunnit afslutas.
Då vid denna tid de olika prisdomarenas protokoll sammanförts, visade sig resultatet sålunda:

I pärken liksom vid varpan, afgjorde lottdragningen i fråga om motspelare.
Enligt förut nämda bedömningsgrunder skulle, sedan ofvanstående resultat blifvit kändt, de fyra bästa grupperna täfla i två lag. Dessa grupper voro: i bakpärk Ljugarn med 52 poäng, Visby bollspelare och Halla med 46 samt Sproge med 44 poäng; i frampärk: Rone med 53, Hablingbo med 47, Alskog med 46 och Alfva med 39 poäng.
Vid lottningen spelade sedan emothvar andra: Visby bollspelare och Sproge, Ljugarn och Halla, Rone och Alskog, Hablingbo och Alfva.
De vinnande blefvo: i bakpärken Visby bollspelare och Ljugarn, i frampärken Rone och Hablingbo, men prisdomarne ansågo i sista fallet dei andra spelet tappande Alskogsborna så mycket bättre än Hablingarne, att de fingo täfla med Roneborna om prisen.
I sista täflipgen blefvo Visby bollspelare och Roneborna i hvar sin pärk segrare, hvadan de alltså erhöllo de båda första prisen samt Ljugänningarne och Alskogiterna andra prisen.
I varpan blef resultatet följande:

Här blefvo sålunda de vinnande: K. Jacobsson Gerum, O. Hansson, Veskinde, Tomas Johansson, Visby och A. Classon Visby.
Från täflingen bortgingo utan känd anledning sju grupper, hvadan däe täflande allts&k blefvo 58.
Det började, som sagdt, lida mot aftonen, de stora spelen voro slut, och nu började

frispelen,
hvilka för åskådarne, som icke förmådde att följa det invecklade bollspelet, helt säkert utgjorde en ganska angenäm of terrätt ofvanpå det mera bastanta som förut bjudits.
Ingen bör dock tro att dessa våra min) dre gotländska lekar icke äro bastanta nog. Nej, att de fordra styrka, det visade nogsamt stångstörtningen. Ty det var sannerligen intet Iekverk att bryta upp den väldiga stången och sedan slunga den ifrån sig. Eller hankdragningen.
Äfven den fordrar kraftiga armar och näfvar- För sprången beköfves dessutom vighet och man såg i går ganska vackra prof på, icke en tränad, sportmässig sådan, utan naturlig vighet, sådan som man ibland träffar hos allmogen.
Skulle man i sammanhang med dessa afslutningsspel vilja fälla ett omdöme om gårdagens täflingar, så torde de kunna få anses på det hela taget mycket jämna och båda godt för framtiden.
Att täflingarna ådragit sig allmän uppmärksamhet äfven utom Gotlands gränser, framgår deraf, att Stockholmstidningarne Nya Dagligt Allehanda, Aftonbladet, Vårt Land, Stockholms Dagblad och Dagens Nyheter hitsändt representanter.
Med »Tjelvar», något försenad af blåsten, följde dessutom en del sportvänner.
På ångaren hade hvarenda sofplats varit upptagen.
Prisutdelningen.
Kirckan var inemot half 8. En liten tribun restes vid täflingsplatsens ena sida och kläddes med flaggor. På ett bord bredvid stodo konungens pokal jämte vandringspokalen och en extra tredje. Då protokollen hunnit justeras, besteg landshöfdingen tribunen och höll till menigheten, som samlats i en stor ring deromkring ungefär följande tal:
Gotlands folk har alltid högt skattat manlig idrott och särskildt sina fäderneärfda folklekar. Dessa lekar, öfvade med fröjd men ock med allvar, lifva sinnet och stärka kroppen.
Om dem gäller i fallt mått den romerska häfdatecknarens ord om de forntida germanernas idrottsöfaingar: »De äro barnens lek och ynglingarnes täflan och dermed fortfara äfven de gamle».
Ja, utan sådan idrott skulle förvisse Gotlands ynglingar icke hafva blifvit hvad de nu allmänt äro: hågade och duglige att till fosterlandets försvar bära vapen redan vid 18 år och att dermed fortfara in i en långt senare ålder än befolkningen i rikets öfriga delar.
Sveriges konung, med öppen blick för allt som är godt osh stort och tosterländskt, bar ock tagit Gotlands idrott under sitt särskilda hägn och med frikostig hand till höjande af dagens fest skänkt åt främste segraren vid täflingarna denna kungliga pokal. Derför tacka vi honom med vårt
Lefve Konungen !
Ett fyrfaldigt hurra besvarade detta tal, hvarpå landshöfdingen öfverlemnade pokalen till den bäste pärkkarlen i puttpärk, handl. Lars Cramér å Ronehamn, hvilken prisdomarne enhälligt efter täflan mellan honom och hemmansägaren J. Johansson, Utalskog i Alskog, tilldömt densamma.
Ännu en silfverpokal, ett extra pris inköpt af idrottskomitérade, tilldelades den bäste pärkkarlen i bakpärk, teologie kandidat A. G. Hauffman.
I öfrigt fick prislistan följande utseende:

Bakpärk:
Första pris: 50 kronor, Gotlandsgillets i Stockholm jämte Visby bollklubba vandringspokal (med årtalet 1795): Visby bollspelare.
Andra pris: 25 kronor: Ljugarns pärkspelare.

Fram- (puttpärk):
Första pris: konsul E. Liljewalchs pris å 100 kronor: Rone pärkspelare.
Andra pris: Gotlandsgillets i Stockholm å 25 kronor: Alskogs pärkspelare.
Extra pris: Stetaniegillets å 20 kronor: Hablingbo pärkspelare.
Extra pris: 10 kronor (skänkta af Ronebor): K. Pettersson, Ekebornas puttkarl.

Varpa:
1:a pris: 40 kr.: C. Jakobsson, Gerum, för 217 centim.
2:a pris: 20 kr.: O. Hansson, Veskinde, för 294 em.
3:e pris: 10 kr.: T. Johansson, Visby, 315 cm.
4:e pris: 5 kr.: A. Klasson, Visby, 321 cm.

Stångstörtning:
1:a pris: 10 kr.: O. Persson, Follingbo,
2:a pris: 5 kr.: V. Pettersson, Follingbo.

Höjdsprång:
1:a pris: 10 kr.: Ekeberg, Stockholm.
2:a pris: 5 kr.: A. Fogberg, Fröjel.

Längdsprång:
1:a pris: 10 kr.: E. Fahlatodt, 2,43 meter.
2:a pris: 5 kr.: A. Fogberg, 2,42 meter.

Höjdsprång med staf:
1:a pris: 10 kr.: R Mätaby
2:a pris: 5 kr.: A. Fogberg, Fröjel.

Hankdragning:
1:a pris: 7 kr.: Andersson, Eke. O. Persson. V. Pettersson.

Kappspringning 150 meter:
1:a pris: 10 kr.: Ekeberg, Stockh. f. 17 2/5 sek.
2:a pris: 5 kr.: A. Fogberg, Fröjel 17 4/5 sek.

Pristagarne helsades af åskådarne med handklappningar, och när allt var slut höjdes ett lefve och fyrfaldigt hurra för Gotland och dess framtid.
Och så voro dagens stora täflingar slut. De aflöpte godt och lugnt. Icke en enda oregerlig person kunde märkas bland dessa tuseaden.

*) De genom lottdragning bestämda mot hvarandra spelende grupperna äro här sammanförda.

Biskopsvisitation

hölls 5 och 6 dennes, i lördags och i går, med Roma och Björke församlingars pastorat, hvarvid biskopen biträddes af kontraktsprosten Bnudin och kyrkoherde Odin.
Folk- och småskolan i Roma inspekterades. Undervisningen hade bedrifvits på ett tillfredsställande sätt, äfven i samtliga öfningsämnen. Behofvet af åskådningsmateriel vore någorlunda tillgodosedt, utom hvad beträffar den fysiska undervisningen. Biskopen uppmanade skolrådet att tillse hvad som kunde göras för bristens afhjelpande.
Mycken frånvaro med lof från skolan hade förekommit, uppgående till en hel procent öfver medelprocenten inom inspektionsområdet. Orsaken var en del at barnens stora fattigdom. Biskopen uppmanade skolrådet att tillse hvad som för framtiden kunde göras till förebyggande af sådan frånvaro, hvilken icke kunde annorlunda betraktas än som en misshushållning med tiden och särskildt just för det fattigare folket, då misshushållningen komme igen framdeles, när barnen blefve äldre och bättre behöfdes. — Fortsättningsskola hade funnits men nedlagts at skäl att lärjungeantalet nedgått till omkring. Biskopen påvisade vigten af en sådan skola och uppmanade skolrådet att tillse hvad som, så snart omständigheterna sådant medgåfve, kunde göras för dess &terupprättande. — Skolhuset befans i mycket bristfälligt skick, Dock hade man redan börjat samla medel till ett nytt och trodde skolrådet med bestämdhet att detta kunde vara fullständigt färdigt till begagnande 1 September 1893, — sockenbibliotek fans, grundadt genom donation af framl. öfverstelöjtn. K. von Baumgarten. Räntan å fonden, ursprungligen 500 kronor, användes dels till biblioteket, dels till fattiga skolbarns beklädnad.
Roma kyrka besigtigades. Såsom brister anmärktes att samtliga kolonnerna med undantag af en i södra portalen voro bortfallna i såväl denna som norra portalen. Kykorkdet ville tillse att bristerna afhjelptes så snart omständigheterna det medgåfve. Vidare var trätornet otätt, så att kyrkans hvalf vore i fara(att lida skada af takdropp. Äfven funnos brister i stengolfvet, hvilka borde fortast möjligt afhjelpas. En väl arbetad och bibehållen sten till på 1600:talet aflidne pastor Msjolanders graf i koret ansågs böra bevaras genom att upptagas och resas mot väggen. Biskopen uppmanade till åtgärders vidtagande för bringande i verkställighet af redan fattadt beslut om nytt altarskrank och ett fönster i norra portalen. Dock ansåg biskopen att det blefve stilfullare att i senare fallet i stället utvidga fönstren å skeppets norra sida. Kyrkogården befans väl hållen, planterad och hägnad. Med hänsyn till 3 murade och icke igenfylda grafrum, borde iakttagas hvad lag och författningar bjuda. — Kyrkans arkiv och inventarier fannos i öfverenstämmelse med uppgjord förtecksing. — Messkruden befans i prydligt skick. Ett mycket väl arbetadt broderi & ett äldre kalkkläde kunde och borde öfverföras å ny sidenduk. — Dopskålen befans i godt skick och biskopen erinrade att den borde användas äfven vid dop i hemmen. — Alla räkenskaper och kassor funnos i behörigt skick. —Företeddes ett testamentariskt förordnande af Jakob Bogström å 500 kr. till förmån för kyrkan, men vid testators död hade inga tillgångar funnits i boet. Emellertid ägde sonen, tjenstedräng, ett mindre kapital och åtog sig förmyndaren tillse huruvida sonen skulle vilja eller lagligen kunna förbinda sig att af sina tillgångar anslå hvad fadren sålunda för ändamålet donerat.
Folkskolan i Björke inspekterades. Undervisningen hade tillfredställande bedritvits äfven i öfniogsämnena och hade särskildt slöjden lemnat synnerligen vackert resultat. — Skolgången hade varit synnerligen jämn, ivgenstädes inom inspektionsområdet hade försummelser iså ringa grad förekommit, — Åskådningsmaterielen fylde någorlunda behofvet. Nya läseböcker komme att inköpas, så snart i dem nya stafsättet hunnit tillämpas. Med afseende på fysikaliska apparater var förhållandet det samma som i Roma och skolr&ådet ville tillse bristens athjelpande.
Skolan saknade orgel och skolrådet förklarade sig vilja se till hvad i denna sak kunde göras ph frivillighetens väg. Särskild småskola fans ej; biskopen ville ej heller för närvarande yrka på någon sådan som med hänsyn till församlingens litenhet och de redan gjorda rätt betydande utgifterna för undervisningen. — Sockenbibliotek fans, men saknade årligt anslag; hvarom dock framställning skulle göras, i syfte att bränvinsmedlen, omkring 20 kronor, härtill måtte användas.
— Björke kyrka befans i godt och prydligt skick. Läktare och bänkar tarfvade ommålning, hvarom beslut redan vore fattadt. — Kyrkogården var väl hållen. Arkiv och inventarier funnos i ordning.
— Mess-skrud saknades, enär den förut befiötliga bortstulits. Kyrkorådet förklarade sig vilja hos Roma församling göra hemställan att få begagna dess skrud.— Påvisades ett i kyrkgolfvet iomuradt stycke af en med runskrift försedd sten och uppgafs att densamma blifvit aftecknad at framl. antiqvitetsintendenten P. A, Säve. — Alla räkenskaper granskades och befunnos i ordentligt skick. Dei bruk varande ministeralböckerna föranledde icke till annan anmärkning än att den lagföreskrifna utlottningen bland samtliga kyrkorådets ledamöter hittills icke blifvit iakttagen.
I går höll biskopen efter slutad högmessogudstjenst från altaret tal till församlingarne, dervid utgående från Jer. Klagov. 5: 16 ff., hvarefter förhör anstäldes med nattvardsbarnen öfver den tredje af trons artiklar och samtalades med för: samlingen med ledning af andra årgångens aftonsångstext för dagen.
Hölls så kyrkostämma, hvarvid protokoll för föregående dags specialvisitation godkändes och pastors embetsmemorial upplästes. Detta var af innehåll:
De allmänna gudstjensterna bevistas långt ifrån så talrikt som önskligt vore. Många finnas visserligen, som inse nyttan och välsignelsen utaf de söndagliga kyrkobesöken och begagna sig derat; men från mer än en gård är det knappast någon, som lyssnar till tempelklockans maningsljud. Orsaken är visserligen hos ett stort antal att man föredrager främmande gudstjenst i bönebus och andra samlingsrum ; men likgiltighet i andliga ting är en icke alldeles sällsynt orsak till underlåtna kyrkobesök. Den förderfliga vanan att företaga affårs- och gästabudsresor på söndagen hindrar också hos mången kykögragsn och härtill bidraga ej så litet de billiga lustresorna på jernvägen.
Af samma orsak som gudstjenstens försummande härleder sig att många sällan eller aldrig gå till nattvarden, hvilket — säger pastor ju icke kunna annat än gillas, der man vill fortlefva i synden ; men det är smärtsamt, när någon, som eljes skulle ha haft välsignelse af nattvarden, söker ersättning derför tillsammans med liktänkande i enskilda hus.
Hvad åter beträffar dopet ha alla barn blifvit dertill framförda med undantag af de, som på senare åren födts i en familj i pastoratet, der man ej dragit i betänkande att vägra sina barn denna nådeförmån. Kyrktagning har endast af ett par barnaföderskor- underlåtits.
Det vid föregående visitationstillfällen öfverklagade ungdomens nattsvärmeri har Re altagit, så att skrål och annat oskickligt väsen under sön- och helgdagsaftnar på vägar och stigar icke i samma grad som förr förekomma; ga ännu mycket öfrigt härvidlag finnes att önska.
Dryckenskap såsom last har betydligt aftagit; endast något enstaka fall har förekommit.
Lekstugor och dylika nattliga samqväm ha försvunnit, hvaraf ock blifvit en följd, att den sedliga sammanvaron tilltagit, så att endast en eller annan qvinna, bedragen genom brutet äktenskapslöfte, framburit i ljuset beviset på att hon fallit.
Egentligt tiggeri förekommer icke, utan lemnas behöfvande både af allmänna medel och enskildt nödtorftigt underhåll.
Från kyrkan har endast en person i Björke utgått utan att uppgifva annat religions samfond, till hvilket hon ville sluta sig. Desom i ett eller annat hänseende hysa afvikande åsigter i afseende på försoningen, helgelseläran, nattvarden o. s. v. och derför söka uppbyggelse utom kyrkan, kunna ej anses hafva lemnat den andliga modren, som fostrat dem och som väntar att de åter skola komma att skänka henne sitt odelade och välförtjenta förtroende.
Der i eljes sällsynta fall oenighet rådt mellan makar eller i fall af allmänt förargelseväckande lefverne icke pastors enskilda förmaningar verkat bättriog, har kyrkorådet ingripit icke utan gynsamma följder.
Öfvandet af husandakt är ej så allmänt som Önskligt vore. — Nattvardsgång firas i båda församlingarne hvarannan månad. — Konfirmationsundervisning meddelas hvart annat år, emedan barnantalet vanligtvis ändå är ringa, t. ex. i fjor endast 12, — Husförhören hållas i skolsalarne och bevistas tämligen talrikt. Bibelförklaringar under form af missionsgudstjenster hållas regelbundet 4—5 gånger om året.
Att församlingarne, äfven med ej ringa utgifter för kommunikationer, laga skiften och fattigvård, icke underlitit skyldigheten att hålla sina offentliga bygnader i stånd, visar sig deraf — säger pastor — att i Roma sedan sista biskopsvisitationen insatts ny portal af sten kring kyrkans vestra ingång, fogstrukits hela kyrkans yttre fot med cement, pålagts nytt tak å kyrkans norra sida och kort förut uppbygts läktare och orgel, upptagits gångar och planterats å kyrkogården m. m., hvarförutom församlingen är sinnad i den närmaste framtiden uppföra ny skolhbusbygnad. — Björke församling har under samma tid inlagt nytt stengolf i kyrkan, borttagit ett vanprydande magasin från kyrkans vestra gafvel, målat fönster och dörrar utvändigt m. m. samt uppfört ett nytt prydligt skolhus.
Biskopen lade församlingarne varmt på hjertat de ofvan anförda angelägenheterna, öfvertygad om att de härvidlag skulle gå hans önskningar till mötes. Särskildt vore för Roma nytt skolhus af så trängande nödvändighet, att dermed knappast vore möjligt att uppskjuta och i Björke borde sockenbibliotek snarligen ordnas. Biskopen påpekade äfven vigten af fortsättningsskolor.
Med anledning af memorialet framstäldes förslag om att få tiderna för gudstjensterna under sommaren ändrade till kl. 1/2 9 och 11 f.m. i å t. f. 9 och 1/2 12. Förslaget fick bli föremål för en kommande stämmas pröfning Biskopen uttalade sin glädje öfver den sedliga förbättringen. På en punkt stode församlingen jämte många andra illa till boks.
Der var bristande samfundsanda, Han froktade att denna bland vårt religiöst anlagda folk icke kunde upprätthållas annat än på religiös grund. Vanvårda vi religionen, hvarpå skola vi då bygga? Nej, vi måste hålla fast vid samfundsandan och aldrig slita hvad som nämdes med de stora orden: familj, församling, fosterland.
Då inga anmärkningar funnos mot prestboställets häfd eller det inbördes förhållandet, afslutades visitationen.

Från norra inspektionsmötetkap

föreligger nu äfven folkskoleinspektörens berättelse för 1889: Skoldistrikten äro fortfarande till antalet 42, folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2 och småskolorna 26; alla numera fasta. Småskolornas antal har sålunda under redovisningsåret ökats med 4, nämligen 1 i Lärbro, 1 i Kappelshamn, 1 i Bunge och 1 i Vänge. Samtliga folkundervisningsanstalter — utom fortsättningsskolor och slöjdskolor — hafva inom detta område under år 1889 följaktligen utgjort 73.
I dessa 73 skolor hafva varit anstälda 47 ordinarie folkskollärare, 2 ordivarie folkskollärarinnor (Visby och Fleringe), 3 biträdande lärarinnor (Visby), 2 lärarinnor vid mindre folkskolorna (i Akebäck och Kappelshamn), 2 småskollärare och 24 småskollärarinnor eller tillsammans 80. Lärarekåren har sålunda under året erhållit en tillökning af 5, nämligen 1 ordinarie lärarinna och 4 småskollärarinnor i de nyinrättade småskolorna.
Fortsättningsskolor med statsbidrag hafva under året varit anordnade i 7 distrikt, nämligen Visby, Sjonhem, Halla, Gothem, Norrlanda, Östergarn och Gammalgarn, och hafva de således under året ökats med 5, under det att repetitionsskolorna samtidigt minskats.
Undervisning i träslöjd för gossar har anordnats ytterligare i 2:ne distrikt, nämligen Björke och Hangvar, hvadan 11 dylika skolor under året varit i verksamhet, alla med statsunderstöd.
Undervisning i qvinlig handaslöjd endast för flickor har i 9 distrikt meddelats af 13 lärarinnor. För öfrigt står sist nämda undervisning på alldeles samma ståndpunkt som under det näst föregående året.
Nya skolhus hafva under året uppförts i Follingbo och Barlingbo, hvarjämte ombygnad verkstälts af Vänge skolhus för erhållande af småskolciokal.
Folkmängden inom detta område har under året ytterligare minskats med 30 personer, hvaremot antalet af i skolåldern varande barn, som vid årets slut utgjorde 4,137, under året ökats med 32 barn.
Under året har hvarje lärare i folkskolorna haft att undervisa irundt medeltal 50 och i småskolorna 27 barn, hvaraf torde framgå, att lärarekrafterna ännu äro otillräckliga, synnerligen i småskolorna, der mycken öfning under lärarens omedelbara ledning är af nöden.
Alla till området hörande och af distrikten underhållna folkskolor, småskolor och mindre folkskolor har inspektören under året besökt, men af de 11 skolor, som hafva afdelningsläsning, har han endast i 7 haft tillfälle höra undervisningen i båda afdelningarna. At fortsättningsskolorna ha besökts endast 2, hvaremot inspektören under föregående år haft tillfälle att besöka 3 enskilda skolor i Visby nämligen fröknarna Calissendorffs, Arvesons och Petterssons. I den förstnämda mottagas visserligen också nybörjare, men der idkas äfven språkstudier. Denna skola afser dels att förbereda för intagning i elementarläroverket och högre flickskolan, dels att för flickorna ersätta den sistnämda, men står icke i något samband med folkskolan, hvadan jag anser denna skola under sin n. v. organisation ligga ntom området för min verksamhet.
Fröken Arvesons skola deremot förbereder genom de 2 lägre klasserna för folkskolan och genom 3:dje klassen för elementarläroverken. Inventarier och undervisningsmateriel voro goda och ändamålvenliga, undervisning och disciplin syntes äfven goda. I fröken Petterssons skola deremot saknades nödiga inventarier och materiel, lokalen var alldeles för trång, hvarjämte röjdes synbar brist på plan och metod. I denna skola, som åsyftar att förbereda för folkskolan, voro enåast 7 barn inskrifna, deraf 4 voro vid inspektörens besök närvarande.
Då hela lärarekåren varit samlad till allmänt stiftsmöte nästlidne sommar, har inspektören under detta år ej ansett nödigt att sammankalla lärarne till s. k. kretsmöte.
Utom åtskilliga utlåtanden till domkapitlet har inspektören under året till skolråden utfärdat flere promemorior rörande förbättring af inventarier och materiel, hvaremot inga yrkanden om mera omfattande åtgärder blifvit framstälda, enär flere, förut påyrkade förbättringar ännu ej hunnit genomföras.
En statistik öfver skolgången inom detta område utvisar:
Klass 1 (100—96 proc.) 1 Lokrume, 2 Visby folkskolan, småskolan, 83 Källunge och Vallstena, 4 Bro, 5 Halla, 6 Fårö, 7 Hörsne med Bara, 8 Kräklingbo med Anga, 9 Norrlanda, 10 Sjonhem, 11 Hejnum med Bäl, 12 Othem vid kyrkan, vid Slite.
Klass 2 (95—91 proc.) 18 Gothem, 14 Dalhem, 15 Endre med Hedeby, 16 Lärbro, 17 Tingstäde, 18 Viklau, 19 Ardre, 20 Bunge, 21 Roma, 22 Ala, 23 Follingbo med Akebäck, 24 Hangvar vid kyrkan, Kappelshamn, 25 Rute, 26 Stenkyrka, 27 Vänge, 28 Östergarn, 29 Boge, 30 Fleringe, 31 Fole, 32 Barlingbo med Ekeby.
Klass 3 (90—86 proc.) 33 Guldrupe, 34 Lummelunda, 35 Hellvi, 36 Gammalgarn, 37 Ganthem, 38 Martebo.
Klass 4 (85—81 Af 89 Björke, 40 Veskinde, 41 Buttle, 42 Hall, 43 Visby norra landsförsamling.
Skolgången har alltså varit bäst i Lokrume och Visby och sämst i Visby norra landsförsamling.