Till konsistoriombud

vid ägodelningsrättssammanträde i Sjonhem har förordnats kyrkoherde Enequist i Roma och till ombud vid landtmäteriförrättning i Ardre kyrkoherde Ahlander i Alskog.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 30 Juli 1892
N:r 115

Biskopsvisitation

förrättades i lördags och i går i Sjonhems och Viklau församlingars pastorat, dervid biskopen i förrättningen biträddes af kontraktsprosten Budin.
Viklau församlings kyrka besigtigades på lördagen samt befans tarfva åtskillig reparation. Kyrkorådet beslöt hos församlingen hemställa, att sådan måtte verkställas sedan den nya folskolebygnaden blitvit uppförd, i alla händelser inom de närmast följande 6 åren. I sammanhang med reparationen skulle föreslås att den nu förbygda södra portalen måtte öppnas, läktaren änåras och utvidgas samt orgelharmonium inköpas. Utalades förhoppning om värmeapparaters anbringande i kyrkan redan till nästa vinter. En med runinskrift försedd häll, förut använd till trappsteg vid korportalen, hade flyttats i skyddadt läge. — Kyrkogården befans i godt stånd. Muren vore dock bristfällig. Kyrkorådet ville föreslå dess ombygnad eller ersättande med jernstaket. Planteriogen på kyrkogårdens norra sida skulle kompletteras. — Meddelades att helgemålsringning skedde onsdag, fredag och lördag.
Inspekterades Viklau församlings folkskola. Undervisningen hade skötts tillfredsställande. Särskildt i fråga om modersmålet ville dock biskopen påvisa vigten af att undervisningen icke anlades på bredden utan i stället borde framhållas och inpräglas endast det hufvudsakliga.
I trädgårdsskötsel hade undervisning meddelats, deremot ej i slöjd, i följd af brist på lokal, något som snart komme att afbjelpas i och med det nya folkskolehuset, som skulle uppföras före 1 Sept. 1893. Fortsättningsskola hade på senare tid en kortare tid af vårterminen hållits i form af repetitionskurs. I fråga om skolgången befunne sig församlingen på medellinien inom norra inspektionsområdet. Sockenbibliotek fans med årligt anslag af 12 kr. samt anlitades någorlunda flitigt. Söndagaskola leddes i god och kyrklig anda af församlingens skollärare.
Jämväl Sjonhems kyrka tarfvade reparatiop, närmast en inre. Allt skäl vore antsga, att intet hinder för utförande af en sådan skulle möta från församlingens sida, sedan man hunnit hämta sig efter det kostsamma laga skiftet, inom de närmaste 6 åren. Kyrkorådet ville göra hvad på det ankom äfven i fråga om öppnandet af södra portalen, värmeledniovgs anbrivgande, uppförande af läktare m. m. Kyrkogården, väl hållen lemnade tillräckligt atrymme. En vapprydande trätrappa å densamma till sakristians vind beslöts skola med första borttagas. — Ny, vacker messkrod, gemensam för båda församlingarna hade sedan visitationen 1885 anskaffats.
Undervisniogen i Sjonhems folkskola hade likaledes varit god. Rörande modersmålet gjordes enahanda påpekande som i Viklan. I trädgårdsskötsel, men ej i slöjd bade undervisning meddelats. Om sådan undervisnings anordnande skulle framställning göras. Fortsättningsskola hade upphört af brist på besökande. På framställning af biskopen ville skolrådet dock föranstalta om dess återupptagande. Småskola hade af brist på lokal ej kunnat anordnas, men skolrådet ville se till hvad i detta afseende kunde göras. Skolgången var ungefär densamma som i Viklav. Sockenbibliotek fans icke. Sedan biskopen påvisat vigten af att under en tid, då läslusten allt fort stegrades och fara alltså vore för handen, att denna i dålig och skadlig literatur sökte sin mättnad, en god och sedlig sådan funnes till hands, ville skolrådet göra vederbörlig framställning om fuedels anvisande och årligt underhåll till sockenbibliotek. VSöndagsskola hölls.
Kyrkornas och skolornas såväl arkiv som inventarier och räkenskaper granskades och föranledde ej anmärkning. Ministerialböckerna voro med ordning och noggranbet förda.
I går höll biskopen efter högmessognadstjensten tal från altaret samt samtalade med såväl nattvardsbarnen som äldre församlingsmedlemmar. Vid derpå \’hållen kyrkostämma meddelades pastorsembetsberättelse, som innehöll:
Den allmänna gudstjensten besöktes ordentligt. Husandakten öfvades någorlunda allmänt. Det sedliga tillståndet vore i allmänhet godt inom båda församlingarne. Dryckenskapslasten vore nästan borta. Inom Sjonhem hade sedan 1885 fem oäkta barn blifvit födda. Bibelförklaringar höllos en och anran gång. Nattvardssamtal brukades. Konfirmationsundervisning hölls hvart annat år. Sedan många år hade inom Sjonhem funnits metodister och under de senare åren hade äfven baptismen inkommit, sedan inom Halla ett baptistkapell uppförts. Dock hade blott ett fåtal församlingsbor anslutit sig till dessa båda sekter. Andra separatister funnos ej i pastoratet. Den allmänna välmågan inom Sjonhem hade på senare åren till följd af laga skiftet betydligt aftagit.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juli 1892
N:r 100

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten. (Femte sammanträdet å Skogs 9 och 10 Maj.) För försummelse i tjensten anklagade A. G. Sandsjö barnmrorskan i Öja kommun frå Ferdinanda Dabhling, f. Dahlqvist. Käranden berättade att han 28 Februari sökt svaranden för att hämta henne till hustrun, men hade barnmorskan då ej varit hemma utan var på sjukbesök i Fide socken. Käranden hade farit efter dit, men ej heller der träffat henne, då hon redan begifvit sig derifrån på besök till sina föräldrar, ett stycke längre bort. Der hade han slutligen träffat henne och fått henne med sig. Emellertid hade hustran vid deras hemkomst rédan nedkommit med ett barn och modren dog sjelf vid pass en timme efter deras ankomst. Dödsorsaken ansåg kär. vara förblödning. Svaranden genmälde, att hon gjort hvad i hennes makt stod för att rädda modrens lif. Hon förnekade ej att hon varit utom socknen, men då det varit sjukbesök ansåg hon sig vara berättigad dertill. Hon hade sökt telefonera till läkare, men hade telefonen befupvnits vara stängd. Målet öfverlemnades å båda sidor och kommer utslag att afkunnas vid tingets slut.

Höga böter. En handlande i Levide var instämd att svara i flera skuldfordringsmål, men uraktlät att infinna sig, Härför dömdes han att böta tillsammans 75 kronor. . Kommer han ej heller nästa gång målen äro före blir det 125 kr.

Johan Löfgren, Tass i Hejde, blef 2 Februari häktad för att han skulle ha gjort inbrott i Hejde prestgård och derstädes anlagt mordbrand. Vid polisförhör å stället uppgafs att L. på natten till 2 Februari medels våld skaffat sig inträde i prestgårdens häststall och inkommen dit antändt en halmkärfve, som han låtit ligga på golfvet tills röken blef besvärande, då han sparkat ut den brinnande halmen och släckt elden. Derpå hade han tagit två hästar ur stallet och spänt dem för en vagn, men blifvit af tillstädeskommande personer hindrad att begifva sig bort dermed. Löfgren uppgaf att han beredt sig inträde i stallet för att kunna fodra hästarne, då hästarnes ägare, arrendatorn af prestgården, låg sjuk, Han tände eld på halmen !för att lysa sig, alldenstund lykta saknades i stallet, Hästarne hade han spänt för v gnen för att fara efter läkare åt den sjuke. — Löfgren hade sedan införpassats till fängelset, men snart visat sådana tecken till sinnesförvirrirg att han måst vårdas på hospitalet. Nu var han åter frisk och instäld att svara. Han vidhöll sina vid polisförhöret gifna uppgifter att allt hade gjorts i god afsigt och för att hjelpa arrendatorn Bjergren. Målsägaren framstälde intet ansvarsyrkande. Rätten resolverade att Löfgren för omstämda handlingar icke kan till ansvar ställas och att han skulle ur häktet lösgifvas.

Vägunderhållningstvist. Per Mårtensson, Enges i Burs, m. fl. fordrade att bli fria från skyldigheten att underhålla en viss vägsträcka vid egendom som tillfallit dem genom skifte, på den grund att de ej begagna vägstycket. Svarandena genmölde att båda parterna i lika mån begagna vägen och att ingen orsak funnes att befria kär. från underhållningsskyldigheten. Kärandena yrkade bifall till stämningen och .att erhålla 50 kronor \”i rättegångskostnader. Svarandena begärde 10 kr. i ersättning för hvarje inställelse. Efter öfverläggning atkunnade rätten det beslut, att käromålet till alla delar ogillades, och att den af kär. som bäst gälda gitter skall till hvar och en af svarandena för hvarje inställelse betala 5 kr. (tillsammans 85 kr.) samt att utgifva lösen för protokoll.

En guanosak, Vi ha förut omnämt, att bandl. Aug. Nyberg, Klintehamn, yrkat ansvar å August Åström, Eskelhem, för bedrägligt förfarande vid handel. Åström hade köpt 2 säckar guano och betalat dem kontant, men på samma gång på kredit fått ytterligare 2 säckar, som han uppgaf för sin numera aflidne morbrors räkning. Morbrodern hade emellertid aldrig haft med saken att göra, utan säckarne användes af Joh. Andersson, Lingsarfve i Eskelhem, Han hade inte betalt och nu skulle Åström få sitta emellan. Joh. Andersson uppgaf att han sökt få betala, men patron Nyberg hade ej velat ta emot penningarne, Domhafvanden sökte jämka ihop saken, men käranden ville nödvändigt ha Åströms skalp. Han ville att Åström med ed skulle betyga, att ban ej för sin morbrors räkning köpt de 2 säckarne. Utslag meddelas vid tingets slut.

Karl Hejdenberg, Antsarfve i Fröjel, hade i dag gräft upp stridsyxan och riktigt gifvit sig af på krigsstigen. Handl. C. L. Kroketedt i Klinte hade haft H:s dotter i sin tjenst för någon tid sedan. Då hon flyttade, lade husbonden embargo på bennes tillhörigheter, tills hon redovisat för hvad hon omhänderhaft. Nu hade Hejdenberg stämt K. för att utfå sakerna, och denne infann sig pliktskyldigast med tvistefröet under armen i ett blått skrin. Svaranden mälde att han trott sig ha rätt att innehålla flickans saker tills hon redogjort, men när det kom till kritan kunde han ej styrka att hon hafi om händer mera än hvad hon lemnat tillbaka, När saken avancerat så långt langade svaranden — säkerligen med tungt hjerta — det blåa skrinet tvärs öfver dombordet till sin vedersakare, hvars anlete sken af belåtenhet tills han tittat i skrinet. Der fans visserligen litet af hvarje: ylleduk, biblisk historia, perlband, hårpil, finkam, knappnålsbref, synåls d:o, brosch, skritbläck, blomsterkort, sax, tolf skilling kontant m. m., m. m., men det vigtigaste saknades: en klädning, sommarhatt, förkläde och åtskilligt annat. Svaranden lofvade att betala det der, och käranden värderade det efter samvetsgrann pröining till inalles 2 kr. 37 1/2 öre. Derpå lemnade han fram en kostnadsräkning på 36 kr., som han också ville ha betaldt för. Betaldt ville äfven sv, ha, fast han nöjde sig med 16 kronor.
Utslag vid tingets slut.

Ett mål till hade samma parter. Då Hejdenberg häromsistens varit inne hos Krokstedt på ett litet förberedande gräl om det olycksaliga blåa skrinet, lär Krokstedt insinuerat att flickan lagt sig till med en gräddkanna, hvilket var en af de bidragande orsakerna att inte skrinet töljde med tösen då hon flyttade, Det borde K. aldrig sagt; han borde i stället ha cederat de fyra styfver, som kannan var värd. Ty nu blef han anklagad för ärekränkning och kär. hade med sig ett vittne, som styrkte anklagelsen. Utslag vid tingets slut.

Ännu en gång var Hejdenberg i elden. Denna gång var fieaden enkan Brita Andersson, som köpt en ko af H. Käranden sa\’ att köpesumman var 66 kronor, men svaranden sa\” 60, Deo skiljande 6 skulle blifva segrarens lön. Käranden hade två vittnen, af hvilka ett intygade att aftalet var 66. Det andra vittnet visste ingenting. Kostvaderna i rålet ha gått till 49:50, som naturligtvis båda vilja att den andra skall betala. — Utslag vid tingets slut.

Skogsafverkning. Till förnyad handläggning förevar kronolänsman Enemans mål å tjenstens vägnar emot arrendatorn af Ragnsarfve häradsskrifvareboställe Jakob Rondahl för olofligt hygge å boställets skog, för hvilket mål vi förut utförligt redogjort. Svaranden var idag personligen tillstädes och medgaf att atverkuing skett, men hade allt användts blott till gårdens behof, med undantag af en ringa del, som han i tagit vederlag för från Rofride hemman taget virke, hvilket kommit Ragnsarfve till godo. Då han ibörjan af 1888 öfvertagit bostället, bade nämligen allt varit i fallfärdigt skick. Likväl hade R. ej velat ta af boställets skog till förbättringarne förr än utstämpling skett, utan i ställe: användt Bofride skog. Sedermera hade han till Bofride brott återburit det lånade. Om detta vore blott, så hade han felat endast af oförstånd.
Ett vittne omtalade hvilka arbeten, som utförts af R. på Rangsarfve och hur mycket virke dertill kunde hafva åtgått. Käranden erhöll uppskof till andra rättegånsdagen af nästa sammanträde för slutpåståendes afgifvende.

I ett uppskjutet barnuppfostringsmål, Kristina Nordström mot L. P. Nygren, hördes två vittnen, som ingenting visste. Uppskof till andra dagen af nästa sammanträde för bättre vittuens anskaffande.

Norra häradsrätten.
För ärekränkning hade lotsförmaunen L. Olsson, Östergarn, instämt fiskaren J. Herlitz, Tre vittnen intygade, att svaranden under ordväxling kallat käranden äggtjuf och »äggmåns», Svaranden bestred. Uppskof till nästa sammanträde.

Till edgång i ett mål avgående åverkan var Niklas Budin, Kyrkljufves i Vänge, dömd.
Han uteblef. Yttrande vid slutsammanträdet,

Brast åt eden gjorde också drängen Oskar Pettersson, Vatlings i Fole, i ett mål rörande barnaföda, instämd af Helena Matilda Andergson, Garungs i Rute.

För olaga ölförsäljning var instämd Jakob Olsson, Sojvide i Sjonhem och hans dotter Hlisabet. Åklagaren afstod från åtalet mot dottern, men fullföljde mot fadern, som nekade. Uppskof för bevisning.

Angående barnaföda hade pigan Matilda Vesgeman från Fårö instämt drängen Johan Eriksson, Gåsemora. Han nekade. Uppskof till Septembersammanträdet.

För djurplågeri hade länsman Boberg instämt hemmansägaren Johan Gardell, Boters i Anga. Julaftonen 1891 hade han å landsvägen mellan Östergårn och Kräklingbo med storändan af piskan vildt slagit en af sina hästar. Svaranden nekade. Uppskof för vittnens hörande.

Målet mot fru von Corswant å Stafva för försummad väghållning förevar ånyo. Tre vittnen intygade att vägen vid omstämda tillfälle varit i bögst eländigt skick, men svaranden bestred vittnesmålen och erhöll uppskof för motbevisning.

För ärekränkning mot lotsförmannen L. Olsson, Katthammarsvik, dömdes hemmansägaren Karl Österberg, Östergaro att böta 185 kr.

I målet rörande den skada som uppkommit genom borttagande af en damlucka vid Botcrs såg i Anga dömdes svarandena att ersätta damluckan med 12 kr. samt den genom borttaganget uppkomna skadan med 40 kr.

Poststationsföreståndaren G. Risbergs å Slite förda talan mot arbetaren Strandberg kunde mot svarandens bestridande, ej bifallas.
Svaraudens mot käranden gjorda yrkande om ansvar för olaga rättegång afslogs.

För olaga utskänkning dömdes snickaren Nils Petter Peitersson, Qvie i Stenkyrka att böta 15 kronor oah handl. Teodor Larsson från Botvatte i Ala att böta 30 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 Maj 1892
N:r 71

Med sina berättelser

rörande folkskoleväsendet inom länets båda distrikt hafva nu vederbörande inspektorer inkommit till domkapitlet. Vi redogöra här nedan i korthet för deras innehåll:
Norra inspektionsområdet (Kyrkoherde J. Odin, Dalhem). Skoldistrikten äro fortfarande 42, de egentliga folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2 och småskolorna 24. Till följd dels af bristande lärarekrafter, dels trånga lokaler har s. k. afdelningsläsning införts inom ytterligare 3 folkskolor, nämligen Hörsne, Ardre och Buttle, hvadan dylik anordning finnes i 13 folkskolor inom detta område. Härförutom har under året 2 enskilda skolor, 6 fortsättnings- och 3 repetitionsskolor varit i verksanihet, hvadan de sistnämda minskats med 5, under det att fottsättningsskolorna i Barlingbo och Sjonhem indragits, en nyinrättatsi Slite och en är i verksamhet hvartannat år i Halla, alla med statsbidrag.
Slöjdundervisning har meddelats gossarne i 18 skolor, flickorna i 15. Tillkomna under året äro slöjdkurserna i Barlingbo och Lärbro.
Vid undervisningsanstalterna ha varit anstälda 48 ordinarie folskolelärare, 1 ordinarie dito lärarinna, 1 e. o. dito lärare och 2 e. o. dito lärarinnor, 1 lärare och 1 lärarinna i mindre folkskolor, 2 lärare och 29 lärarinnor i småskolorna. Endast 2 lärare och 1 lärarinna ba varit för slöjdundervisningen särskildt anstälda. Lärarekåren har sålunda icke ökats under året.
Folkmängden inom området utgjorde vid redovisningsårets slut 28,185; sålunda minskats med 108 personar. Vid samma tid utgjorde i skolåldern varande barn 4,121, hvadan äfven dessa minskats med 43. Af dessa 4,121 barn ha undervisats i områdets folk- och småskolor 3,154 i allmänna läroverk och specialskolor 168, i enskilda skolor 61; i hemmen 48. Efter slutad lärokurs ha 273 barn sakpat undervisning, 20 tillföljd af sjukdom och 37 af annan enledning. Om intet barn saknas uppgifter.
De flesta af områdets skolor ha under året besökts af inspektören.
Med afseende på skolgången meddelas vidlyftiga tabeller, hvaraf framgår att skolgången varit bäst med 96,42 procent i Källunge-Vallstena och sämst i Follingbo-Akebäck med 79,02 proc.
Södra inspektionsområdet. (Kyrkoherde R. Uddin, Sanda). Skoldistrikten äro 42, folkskolorna 43, mindre folkskolorna 2, småskolorna 28 (småskola I Stenkumla har under h. t. tillkommit). — Tillsammans med högre folkskolan i Klinte och skolan på Fridtorp äro skolorna inom distriktet alltsk 75.
Lärareporsonalen består af 39 ord. folkskolelärare, 4 dito lärarinnor, 2 biträdande lärare, £2 e. o. folkskolelärare, 2 lärarinnor i mindre folkskolor, 1 småskolelärare, 27 småkolelärarinnor och 1 lärare i högre folkskola, tillsammans 78.
Fortsättningsskolor ha varit anordnade i Fardhem i Hablingbo och Burs, fortsättningsskolor i 9 distrikt.
Slöjduadervisning har meddelats gossarne i 15 skolor (en pyinrättad i Ejsta) och flickorna i 27 skolor. Inga vakanta lärareplatser. I Stenkumla har under kret ny lärare valts.
Skolhusens antal är 51.
Antalet barn i skolåldern var 31 Dec. 1891: 3,269. Af dessa ha 2,511 undervieatv, 758 deremot icke; om 3 barn saknas uppgifter.
Medeltalet barn på hvarje lärare har varit i folkskolan 48, i småskolan 22.
Utgifterna för skolväsendet under året ha utgjort kr. 75,727, deraf staten lemnat 26,694 kronor.
Medelkostnaden för hvarje barn var 30 kronor; på hvarje person inom området belöpte sig kostnaden till 2 kr. 13 öre. Folkmängden hade 21 Dec. 1891 minskats med 69 personer till 22,979.
Undervisningsmateriel hade under året inköpts för kr. 1,858: 69. Inspektioner ha under året hållits i samtliga skolor. Kretsmöten ha ägt rum med 2 möten inom hvarie krets. Till skolråden ha utfärdats 26 promemorior.
Skolgången under året har i det hela varit bättre än under föregående 4 år. Medelprocenten i folkskolorna — som år 1890 var 94,5 procent, har år 1891 upgått till 95,1 proc. I småskolorna har den samtidigt stigit från 95,9 till 96,5 proc:
Frånvaro utan giltigt förfall saknas i 8 folkskolor och 6 småskolor; under 1 proc. är denna i 21 folkskolor och 9 amåskolor; mellan 1 och 3 proc. i 11 folkoch 12 småskolor; 4—6 proc. i 4 folkoch 1 småskolor; ända till öfver 10 proc. har den sprungit upp i en folkskola (i Etelhem). Rörande slöjdundervisningen för flickor betonar inspektoren att i den samma bör införas en metod, om den skall bli till verklig nytta.
Utskylderna pr fyrk för skolan ställa sig i de olika distrikten sålunda: i 2 distrikt under 10 öre (Hogrän 9, Atlingbo 1 öre), i 14 mellan 10—20; i 14 mellan 21—30; i 2 mellan 31—40; i 5 mellan 41—50; i 2 mellin 51—60; i Fröjel 84 1/2 öre, i Gerum 85 öre och i Fide 1 kr. 36 öre.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Maj 1892
N:r 67

Till volontär

vid Garda kompani under or 141 bar antagits ynglingen Adolf Elias Jobansson, född i Sjonhem 1875.

Gotlands Allehanda
torsdagen den 14 April 1892
N:r 57

Biskopsvisitationer

komma att äga rum 25—26 Maj i Martebo, 18—19 Juni Fole, 2—3 Juli i Sjonhem och 9 —10 Juli i När. Tiden för visitationerna i Dalhem och Rute är ännu icke bestämd.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 April 1892
N:r 53

Eldsvåda.

I går afton utbröt eld i en ladugård tillbörig hemmansägaren Gardelin Sojvide i Sjonhem. Folket på gården var för tillfället borta, då elden varsnades och innan några egentliga anstalter för släckning kunde vidtagas hade ladugårdshuset brunnit ned.
Sorgligt nog innebrändes dervid en häst, 1 ko och 3 får. Ladugården var försäkrad för 50 kronor i häradets brandstodsbolag, men djuren voro oförsäkrade, livadan ägaren drabbag af en känbar förlust.
Om eldens uppkomst har man sig ingenting ännu bekant.
Skenet från eldsvådan kunde iakttagas från »Klintehamn», som samtidigt nalkades vår kust från Vestervik.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 Mars 1892
N:r 48

Instäld

på grund af mellankommen betalning , är den till 24 dennes utlysta utmätningsauktionen å Niklas Petterssons 1/48 mantal Hellinge i Sjonhem.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 Mars 1892
N:r 42

Biskopsvisitationer

komma under innevarande år att hållas i Fole, Martebo, Rute, Dalhem, Sjonhem och Närs pastorater.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 Mars 1892
N:r 38

Utmätningsanktion i Sjonhem.

Torsdagen den 24 nästkommande Mars kl. 11 före middagen hålles här å landskanegliet utmätningsauktion till försäljning af Jakob Pettersson tillhörige 1/48 mant. Hellinge i Sjonhem socken; egande de, hvilka hafva fordran, som skall ur egendomen gäldas, eller annan rätt, som bör vid auktionen iakttagas, att sin rätt dervid bevaka.
Denna fastighet är obebygd, innehar 3,646 hektar hufvudsakligen ängsmark och är saluvärderad till 500 kronor.
Visby i Landskansliet 18 Februari 1892.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Februari 1892
N:r 27