Etikett: Bunge

Bunge socken ligger på norra Gotland vid länsväg 148 strax sydväst om Fårösund.
Gårdsnamn: Annexen, Audungs, Biskops, Broungs, Ducker, Gaustäde, Hultungs, Hägur, Mattise, Stenstugu, Stux, Utbunge, Änge.

Publicerat

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kömmunernas inom Gotlands län inkomster under 1890 — de senaste uppgifter som i detta fall föreligga — uppgick till 499,299 kr., af hvilka 312,685 kr. belöpte sig på landskommunerna och 186,614 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af inkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyror, arrenden, räntor och dylikt endast 5.0 procent af alla inkomsterna för landskommunerna i länet, men 35.2 procent för Visby. Kommunalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 69.1 procent för de förstnämda, men med blott 50.3 procent för Visby. Statsbidragen uppgå till 17.0 procent för landskommunerna, men stanna vid 3.0 procent för Visby, hvaremot utskänknisgs- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3.0 procent, men stiger för stadskommunen till 11.8 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom länet till 491,340 kr., af hvilka 314,141 kr. föllo på landskommunerna och 177,199 kr. på Visby. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 7,959 kr. På Visby var öfverskottet 9,415 kr. medan deremot landskommunerna visade en brist af 1,456 kr.
Af de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgifter än inkomster Rone och Hangvar främst med en brist för hvardera af omkring 8,000 kr. samt Vestkinde, Tingstäde och Hall med hvardera omkriog 1,000 kr. Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 100,138 kr. eller 32.1 procent, till folkskolan 145,984 kr. eller 46.5 procent, till fattigvården 42,007 kr. eller 13.4 procent, till sundhetsvård 7,969 kr. eller 2.5 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,358 kr. eller 1.2 procent För Visby uppgick utgifterna för kyrkliga ändamål till 12,985 kr. eller 7.3 procent, till folkskolan 19,379 kr. eller 10.9 procent, (till fattigvården 25,560 kr. eller 14.4 procent), till sundhetsvård 5,481 kr. eller 3.0 procent samt till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 46,797 kr. eller 26.4 procent.
Med hänsyn till den kommunala myndighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkstälts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 257,666 kr. och de å kommunalstämma 56,475 kr., hvaremot inom Visby endast 21,520 kr. beslutits å kyrkostämma, men 155,679 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde den ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande rum mellan landsbygd och staden. På landsbygden utgjorde nämligen, som beslutits af kyrkostämmorna, icke mindre än 78.9 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för Visby var endast 12.1 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämma beslutade utgifterna i hela utgiftsennman med endast 21.1 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 87.9 procent.
Vid 1890 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,827,979 kr., derat 950,076 kr. tillhörde landskommunerna och 877,903 kr.
Visby. Med hänsya till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar & landsbygden med 615,617 kr. på fastigheter och inventarier och 334,459 kr. uti fordringar och kontanta medel. I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 396,749 kr. och fordringar och kon: tånta medel till 581,154 kr. Tillgångarna i fastigheter utgjorde å landsbygden 456,243 kr. i folkskolehus 59,752 kr. i fattigvårdsanstalter, 7,532 kr., i sockenstugor, och 33,435 kr. i andra fastigheter eller inalles 556,962 kr.
I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endast stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myndigheterna Dessa uppgingo för länets landsbygd till 1,738,279 kr. i kyrkor, 701,199 kr. i ecklesiastika boställen m. m. samt 63,619 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 851,812 kr., deraf för landsbygden 115,848 kr. och för Visby 735,964 kr.
Skulden för landskommunerna var vid årets början 107,189 kr., hvadan skulden under året ökats med 8,659 kr. eller 8.1 proc. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån utgjorde 9,874 kr. med hvilken summa de förra öfverstego de senares belopp. Af enskilda landskommuner hade Hemse den största skulden eller 16,752 kr., dernäst Vänge med 14,320 kr., Hejdeby med 7,603 kr., Othem med 6,653 kr. samt Hangvar med 6,517 kr. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Veskinde, Bro, Källunge, Vallstena, Martebo, Lummelunda, Boge, Fleringe, Bunge, Norrlanda, Ganthem; Halla, Viklau, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Mästerby, Hejde, Hamra, Sundre, Hafdhem, Näs, Eke, Silte, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skuldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillningen. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelen i kommunernas skuldbelopp kr. 2:62 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 103:65 alltså en ganska betydlig skilnad mellan lande- och stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgåogarne fördela sig högst olika, nämligen med kr. 21:48 pr invånare å landsbygden och kr. 123:64 i Visby, kommer behållningen att stanna vid kr. 18:86 för landsbygden, men uppgå till kr. 19:99 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarna utgjorde skulderna samtidigt 12.2 procent för länets landskommuner och 83.0 procent för Visby. Fördelas landskommuneroas skalder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 43 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bovillningen utfaller med kr. 51:1.
Kommunernas behållning, eller det belopp, som återstår, sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet tilll 876,167 kr. deraf 834,228 kr. för landskommunerna och 141,939 kr. för Visby.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Juli 1892
N:r 113

Publicerat

Biskopsvisitation

hölls i lördags och i går i Rute, Fleringe och Bunge församlingars pastorat, dervid lektor Lemke biträdde såsom vikarierande kontraktsprost.
På lördagen inspekterades skolorna och besågos kyrkorna. Dervid voro i Bunge folk- och småskolor alla barnen närvarande och uttryckte biskopen sin tillfredsställelse öfver det sätt hvarpå undervisningen i skolorna bedrifvits. Skolgången hade varit god. Småskola hade funnits sedan 1 Sept. 1889. Såsom önskningsmål framhöllos af biskopen slöjdskola och fortsättningsskola. Särskildt vore en skola för qvinlig slöjd beaktansvärd. Pastor upplyste att meningen vore att få till stånd en sådan; bristen berodde mest på pastors sjukdom, Dock skulle allt göras för behofvets afbjelpande. Undervisning i trädgårdsskötsel hade meddelats. Erforderlig undervisningamateriel, särskildt fysik, skulle efter hand anskaffas, Sockenbibliotek funnes.
Buoge kyrka befans öfverbufvud taget i godt stånd. Dock borde vestra väggen repareras. Vidare borde undersökas om ej det vanprydande murstödet kunde borttagas. Med nöje såg biskopen att kyrkogården var planterad, något som pastor förklarade hufvudsakligen vara skollärarens förtjenst. Kyrkogården hade blifvit torrlagd och lemnade tills vidare utrymme. På at kyrkorkået framstäld fråga huruvida icke gudstjenst skulle kunna hållag i församlingen 2 söndagar af 3 på hvarandra följande hela året om, uppdrog biskopen åt konsistorienotarien att i domkapitlets arkiv taga reda på hvad som härvidlag vore församlingens och hvad som vore pastors rätt. Likaså uttalades önskvärdheten af anställandet af ständig pastoratsadjunkt, på det alla 3 församlingarne kunde erhålla sönadaglig gudstjenst. Kyrkorådet ville göra hemställan till Bunge församling om årligt bidrag af 1/3 af den Kontanta lönen för sådant ämbetsbiträde åt pastor, som, derest församlingarne beslöte adjunkts anställande, ville bekosta honom vivre.
Vid inspektionen af Fleringe folk- och småskolor, dervid alla barnen voro närvarande, påpekade biskopen det skadliga i den anordningen att båda skolorna läste gemensamt på fredagarne, men ej alls på lördagarne och ville skolrådet göra hemställan om hvarannandagsläsningens fortgående hela veckan. Undervisningen befans ha i kristendom bedrifvits med rätt god framgång, hvaremot kunskapsmåttet i svenska och historia vore otillfredsställande äfven med tagen hänsyn till den svårighet för läraren att åstadkomma ett lyckligare resultat, som låge i bristen på särskild småskola, en brist som svårligen läte sig afhjelpa. Undervisning i trädgårdsskötsel meddelades och sockenbibliotek funnes.
Församlingens kyrka var i tämligen godt stånd. Åtskilligt behöfde nog repareras, men med känsyn till församlingarnas stora uppoffringar för tornbygnad m. m. finge härmed bero tills vidare. Kyrkorådet instämde med Bunge församling i uttalandet om gudstjensternas ordnande, men ville ej bidraga till aflönandet af pastoratsadjunkt. Plantering af träd kring kyrkogården var påbörjad. I kyrkan hade en ljuskrona jämte åtskilliga andra saker, egnade att höja gudstjensten, anskaffats genom frivilliga bidrag, hvilket vittnade om kyrkligt intresse.
Alla barn — utom 2, som voro borta med giltigt förfall, — voro närvarande vid inspektionen af Rute församlings folkoch småskolor. Folkskolan var medelmåttig beträffande undervisningen; i småskolan var undervisningen förtjenstfullt skött. Biskopen uttalade sin ledsnad öfver den oordentliga skolgången, i hvilket hänseende Route församling intoge lägsta rummet, Pastor angaf åtskilliga skäl till det beklagliga förhållandet, mot hvilket såväl han som skolrådet allvarligt ville ingripa. Såsom önskningsmål framhölls inrättandet af fortsättnings- och slöjdskolor, hvilket öfverlemnades åt skolrådet, som var betänkt på att afgifva förslag om planteriogslands anskaffande. Sockenbibliotek / skulle blifva i ordning till 1 Nov.
Kyrkan i Rute befans i godt stånd. Här gjordes samma hemställan som i Bunge ang. murstödet. Också här var kyrkogården planterad. Kyrkogårdsmuren borde sättas i laggildt skick. Biskopen uttalade önskvärdheten af värmeledning i kyrkan och ville kyrkorådet vidtaga åtgärder härför. Icke heller Rute kyrkoråd ville instämma med det i Bunge rörandebidrag tillafiöning åt pastoratsadjunkt.
Samtliga församlingars såväl kyrk- som skolkassor äfvensom räkenskaper, värdehandlingar och inventarier befunnos i behörigt skick. De i bruk varande ministerialböckerna voro med utmärkt ordning och noggrannhet förda.
Pastors embetsmemorial lemnade följande upplysningar:
Kyrkokassorna visade vid 1891 års slut en behållning af i Rute kr. 529:85, i Fleringe kr. 409:86 och i Bunge 551: 39.
Den offentliga gudstjensten hålles sålunda, att under den varmare årstiden en afförsamlingarne hvar tredje söndag är utan gudstjanst. Sedan den kallare årstiden inträdt, hålles hvarje söndag gudstjenst i moderförsamlingen, hvar annan i annexförsamlingarne, S.k. pas sionsguds\’jenster hållas i alla församlingarnas kyrkor under den i lag bestämda tiden. Ottesångsgudstjenstern2 hålles vanligen juldag, 2 dag jul och nyårsdag, så att i hvarje församlings kyrka en sådan förekommer. Den allmänna gudstjensten bevistas ditigt i Fleringe och Bunge, något mindre allmänt i Rute. Konfirmationsundervisning äger rum hvarje år i omkring 3 månader. Nattvardssamtalhafva hållits. De allmänna husförhören bevistas flitigt. Särskilda bibelförklaringar ha ej hållits, emedan de långa afståndena mellan kyrkorna och deras antal samt pastors trägra göromål och ofta återkommande embetsresor föranleda särskild svårighet i detta fall.
Att i ett pastorat, som här på Gotland väl kan kallas folkrikt — säger pastor — ett i kristlig mening fullt sedligt lif skulle utan undantag förefinnas, torde väl knappast vara att vänta. Dock har sedan senaste biskopsvisitationen ingen i pastoratet varit anklagad för gröfre brott. Ej heller äro rättegångar man och man emellan ofta förekommande.
Beträffande oäkta barns födelse förhölle sig dermed så, att under år 1886 voro af 37 födda barn 5 oäkta, år 1887 af 33 4 oäkta, år 1888 af 83 6 oäkta, år 1889 af 37 oäkta 8, år 1890 af 31 oäkta 3 och år 1891 af 25 födda 3 oäkta. Öfverflöd i bruket af spritdrycker förekomme endast undantagsvis. Kyrkliga partier och söndringar ha börjat intränga äfven i detta pastorat. Så finnas i Rute baptister, i Fleringe metodister, i Bunge metodister och frikyrklige, dock ingenstädes till något större antal. Inga odöpta och okonfirmerade fingas med undantag af två idioter och en flicka, lidande af särskildt svår sjukdom.
I går höll biskopen sedvanligt visitationstal i Rute kyrka samt anstälde förhör med nattvardsungdomen och samtalade med de äldre församlingsmedlemmarne, hvarpå till sist kyrkstämma hölls.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juni 1892
N:r 89

Publicerat

Skogsegendom till salu.

Torsdagen den 28 innevarande April månad kl. 12 middagen låta herrar Carl Hök i Kappelshamn och Gust. Kellström i Bunge medels auktion, som å Suderbys förrättas, till den högstbjudande försälja aflidne kyrkoherden M. Karlesons sterbhus tillhöriga 1/2 mantal Suderbys och 1/16 mantal Tibbles i Hangvar socken. Dessa hemman, som i areal innehålla tillsammans omkring 377 hektar eller 764 tunnland, hvaraf största delen består af sparad skog, utbjudas till försäljning först hvar för sig och derefter båda tillsamman med för säljaren förbehållen pröfningsrätt af anbuden; skolande köparen, om afseende skall fästas å anbudet och detsamma antages, vara beredd dels att ställa godkänd borgen för bjudna köpeskillingens erläggande, dels att vid klubbslaget. eller senast åtta dagar efter auktionen å köpeskillingen afbetala tio tusen kr.
Närmare upplysningar om försäljnings- och öfriga betalningsvilkortillkännagifvas före utropet och dessförinnan hos undertecknade.
Visby den 12 April 1892.
På anmodan,
Carl Nordahl, Johan Smedberg,
adress Visby. adress Othem.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 April 1892
N:r 59

Publicerat

Skogsegendom till salu.

Torsdagen den 28 innevarande April månad kl. 12 middagen låta herra Carl Hök i Kappelshamn och Gust Kellström i Bunge medels auktion, som å Suderbys förrättas, till den högstbjudande försälja aflidne kyrkoherden M. Karlessons sterbhus tillhöriga 1/2 mantal Suderbys och 1/16 mantal Tibbles i Hangvar socken. Dessa hemman, som i areal innehålla tillsammans omkring 877 hektar eller 764 tunnland, hvaraf största delen består af eparad skog, utbjudas till försäljning först hvar för sig och derefter båda tilsammans med för säljaren förbehållen pröfningsrätt af anbuden; skolande köparen, om afseende skall fästeg å anbudet och detsamma antages, vara beredd dels att ställa godkänd borgen för bjudna köpeskillingens erläggande, dels att vid klubbslaget eller senast åtta dagar efter auktionea å köpeskillingen afbetala tio tusen kronor.
Närmare upplysningar om försäljnings- och öfriga betalningsvilkor tillkännagifvas före utropet och dessförinnan hos undertecknade.
Visby den 12 April 1892.
På anmodan
Carl Nordahl.
adress Visby.
Johan Smedberg.
adress Othem.

Gotlands Allehanda
torsdagen den 14 April 1892
N:r 57

Publicerat

Genom öppen, frivillig auktion

låtor husbonden Oskar Söderdahl vid Ablby i Rute tisdagen den 2 inst. Februari till den högstbjudande försälja omkring 500 st. stora och vackra, till sågning passande furuträd, växande uti hans under hemmanet lydande Strandhage, gränsande mot Skenholmssundet. Auktionen börjar i nämde hage kl. 11 f. m., och med betalningen lemnas 4 månaders anstånd för kävde solida inropare.
Bunge den 23 Jan. 1892.
Efter anmodan,
GUST. KELLSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Januari 1892
N:r 15

Publicerat

Genom öppen, frivillig anktion

låter husbonden Oskar Söderdahl vid Ahlby i Rute tisdagen den 2 inst. Februari till den högstbjudande försälja omkring 500 st. stora och vackra, till sågning passande furuträd, växande uti hans under hemmanet lydande Strandhage, gränsande mot Skenholmssundet. Auktionen börjar i nämde hage kl. 11 t. m., och med betalningen lemnas 4 månaders anstånd för kände solida inropare.
Bunge den 23 Jan. 1892.
Efter anmodan,
GUST. KELLSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 25 Januari 1892
N:r 13

Publicerat

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 Dec. 1891.
Follingbo: födda 8 (6 m. 2 q.); döda 13 (7 m. 6 q.); inflyttade 72 (34 m. 38 q.); utflyttade 67 (37 m, 30 q.); vigde 1 par; folkmängd 484.

Akebäck: födda 2 m.; döda 3 (2 m; 1 q.); inflyttade 12 (6 m. 6 q.); utflyttade 18 (12 m. 6 q.); vigde 1 par; folkmängd 151; minskning 7.

Othem: födda 30 (19 m. 11 q.); döda 21 (13 m. 8 q.); inflyttade 85 (37 m. 48 q.); utflyttade 66 (31 m. 35 q.); vigde 6 par; folkmängd 1035; ökning 28.

Boge: födda 15 (6 m. 9 q.); döda 9 (2 m. 7 q.); inflyttad3 21 (5 m. 16 q.); utflyttade 17 (7 m. 10 q.); vigde 4 par; folkmängd 481; ökning 10.

Rute: födda 11 (5 m. 6 q.); döda 11 (5 m. 6 q.); inflyttade 24 (10 m. 14 q.); utflyttade 42 (18 m. 24 q.); vigde 5 par; folkmängd 575; minskning 18.

Fleringe: födda 6 (3 m. 3 q.): döda 2 m.; inflyttade 20 (13 m. 7 q.); utflyttade 15 (6 m. 9 q.); vigde 1 par: folkmängd 363; ökning 9.

Bunge: födda 7 (3 m. 4 q;); döda 6 (4 m. 2 q.); inflyttade 30 (23 m. 17 q.); utfyttade 51 (25 m. 26 q.); vigde 2 par; folkmängd 534; minskning 20.

Fole: födda 10 (5 m, 5 q.); döda 7 (3 m. 4 q.); inflyttade 67 (31 m. 36 q.); utflyttade 60 (35 m. 25 q.); vigde 1 par; folkmängd 481(222 m. 259 q.); ökning 10.

Lokrume: födda 6 (2 m, 4 q.); döda 9 (5 m. 4 q.); inflyttade 28 (13 m. 15 q.); utflyttade 33 (14 m. 19 q.); vigde 2 par; folkmängd 370 (179 m,. 191 q.); minskning 3.

Vestkinde: födda 17 (9 m. 8 q.); döda 10 (2 m, 8 q.); inflyttade 47 (30 m. 17 q.); utflyttade 58 (32 m, 26 q.); vigde 2 par; folkmängd 569; minskning 4.

Bro: födda 10 (4 m. 6 q.); döda 5 (1 m. 4 q.); inflyttade 26 (12 m, 14 q); utflyttade 16 (10 m. 6 q.); vigde 4 par; folkmängd 296; ökning 15.

Källunge: födda 1 q.; döda 4 (2 m. 2 q.); inflyttade 31 (12 m. 19 q.); utflyttade 29 (12 m. 17 q.); vigde 2 par; folkmängd 244; minskning 1.

Vallstena: födda 7 (2 m. 5 q.); döda 10 (3 m. 7 q.); inflyttade 14 (8 m. 6 q.); utflyttade 15 (4 m, 11 q.); vigde 3 par; folkmängd 348; minskning 4.

Kräklingbo:: födda 4 (3 m. 1 q.); döda 7 (4 m. 3 q.); inflyttade 23 (11 m. 12 q.); utflyttade 37 (19 m. 18 q.); vigde 4 par; folkmängd 406; minskning 17.

Ala: födda 9 (6 m. 3 q.); döda 3 (2 m. 1 q.); inflyttade 22 (11 m. 11 q.); utflyttade 16 (8 m. 8 q.); vigde 1 par; folkmängd 308; ökning 12.

Anga: födda 5 (3 m, 2 q.); döda 3 (2 m. 1 q.); inflyttade 14 (5 m. 9 q.); utflyttade 23 (9 m. 14 q.); folkmängd 296; minskning 7.

Lärbro: födda 23 (15 m. 8 q.); döda 21 (10 m, 11 q.); inflyttade 74 (33 m,. 41 q.): utflyttade 74 (41 m. 33 q.); vigde 8 par; folkmängd 1,273; ökning 2.

Hellvi: födda 8 (3 m. 5 q.); döda 15 (8 m. 7 q.); inflyttade 14 (5 m. 9 q.); utflyttade 45 (20 m. 25 q.); vigde 2 par; folkmängd 418; minskning 38.

Hörsne med Bara; födda 11 (9 m. 2 q.); döde 5 (4 m. 1 q.); inflyttade 38 (20 m. 18 q.); utflyttade 35 (24 m. 11 d.); vigde 5 par; folkmängd 375; ökning 9.

Rone: födda 18 (7 m. 11 q.); döda 20 (8 m. 12 q.) inflyttade 66 (27 m. 39 q.): utflytade 59 (26 m. 33 q.); vigde 5 par; folkmängd 1,030; ökning 5.

Eke: födda 2 m.; döda 4 (2 m. 2 q.); inflyttade 9 (5 m. 4 q.); utflyttade 18 (11 m. 7 q.) vigde 2 par; folkmängd 234; minskning

Stenkyrka: födda 17 (7 m. 10 q.); döda 6 (3 m. 3 q.); inflyttade 39 (13 m. 26 q.); utflyttade 39 (18 m. 21 q.); vigde 5 par; folkmängd 797; ökning 11.

Tingstäde: födda 10 (7 10. 3 q.); döda 8 (3 m. 5 q.); inflyttade 29 (15 m. 14 q.); utflyttade 52 (25 m. 27 q.); vigde 2 par; folkmängd 476; minskning 21.

Hangvar: födda 17 (10 m. 7 q.); döda 19 (8 m. 11 q.): inflyttade 39 (18 m. 21 q.); utflyttade 60 (24 m. 36 q.); vigde 3 par; folkmängd 895; minskning 23.

Hall: födda 3 (2 m. 1 q.); döda 1 m.; inflyttade 15 (6 m. 9 q.); utflyttade 13 (6 m.
7 q.); vigde 1 par; folkmängd 246; ökning 4.

Endre; föåda 14 (7 m. 7 q.); döda 5 (2 m. 3 q.); inflyttade 48 (23 m. 25 q.); utflyttade 62 (32 m. 30 q.); vigde 3 par; folkmängd 347; minskning 5.

Hejdeby: födda 2 m.; döda 5 (1 m. 4 q.); inflyttade 13 (6 m. 7 q.): utflyttade 14 (9 m. 5 q.) vigde 2 par; folkmängd 190; minskning 4.

Östergarn: födda 11 (6 m. 5 q.); döda 17 (7 m. 10 q.): inflyttade 21 (11 m. 10 q.);.
utflyttade 20 (8 m. 12 q.); vigde 6 par; folkmängd 677 (334 m. 343 q.); inkl, 5.

Gammalgarn: födda 5 (3 m. 2 q.); döda 7 (4 m. 3 q.); inflyttade 23 (14 m. 9 qv); utflyttade 16 (5 m. 11 q.); vigde 2 par; folkmängd 476 (237 m. 239 q.); ökning 5.

Ardre: födda 14 (7 m. 7 q.); döda 5 (3 m. 2 q.); inflyttade 19 (9 m. 10 q.); utflyttade 30 (12 m. 18 q.); folkmängd 490 (222 m. 268 q.); minskning 2.

Gothem: födda 11 (2 m, 9 q.); döda 5 (2 m,. 3 q.); inflyttade 34 (14 m. 20 q.); utflyttade 34 (15 m. 19 q.); vigde 3 par; folkmängd 647; ökning 6.

Norrlanda: födda 2 (1 m. 1 q.); döda 2 m,; inflyttade 11 (5 m. 6 q.); utflyttade 21 (9 m. 12 q;); vigde 2 par; minskning 10.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Januari 1892
N:r 2

Publicerat

Gotlands medeltidskonst.

\"\"

Fattigbössor.
Det är mindre vanligt att finna fattigbössor så arbetade, att de förtjera beaktas af dem, som studera Konstens historia. Att man mångenstädes, af helt naturliga skäl, varit angelägen att till fattigbössan draga de förbigåsndes uppmärsamhet och att man derför kunnat i nyare tid gifva den bildlig utstyrsel; är väl sant, men dessa försök tillhöra icke konstens område. Af en helt annan art äro de fattigbössor, som under medeltidan ufördes för de gotländska kyrkorna.
Sex sådana afbildas här, för att gifva ett ytterligare prof på huru angelägen man på Gotland fordom var att dekorera allt, som börde till kyrkorna.
Orginalet till figuren längst ned till venster förekommer i Björke lilla kyrka.
Det är skuret i trä och stympadt: en upprätt drake med vingarne slutna till kroppen samt afskaren hals; just vid öfvergången från halsen till bålen ligger ett lejon, liksom på vakt vid hålet, i hvilket penningarne instuckos.
Originalet till fig. längst ned till höger förekommer i Dalhems kyrkas; här är orneringen lånad från arkitekturen.
Originalet till fig. mellerst i öfre raden förekommer i Stånga kyrka, Å den nedre delen äro skurna bladornament i romansk stil,. Äfven här ligger ett lejon liksom på vakt.
Originalen till fig. till höger och venster i öfre raden förekomma i Vallstena kyrka, det förra, med de något för långa figurerna under de tredslade bågarne, är skuret i öfvergångatidens smak. Bladornamenten å det andra originalet synas vara något senare.
Originalet till fig. mellerst i nedre raden, af sten, står f. n. utanför Bunge kyrka.
Djurbilderna — synas tillhöra början af 1300-talet. En runskrift, inbuggen längs ena öfverkanten, dessvärre skadad, med delar, att denna fattigbössa huggits af en man vid namn Lourens.
Gamla fattigbössor äro ytterst sällsynta i det svenska fastlandets kyrkor. I Gamla Upsala kyrka finnes en mycket grof, hvilken gör skäl för det syuonyma uttrycket fattigstock.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 December 1891
N:r 192

Publicerat

En hemsk olyckshändelse

timade i måndags vid Fårösund, i ångqvarnen derstädes.
Under det maskinen var i gång, skulle 17-årige arbetaren Nicklas Gustafsson från Bunge lägga en rem på ett hjul, hvarvid han på något sätt råkade dragas in i maskinen, som fortsatte sin gång dragande med sig Gustafsson mot taket, mot hvilket han med stor våldsamhet slogs.
Vid hans skrik skyadade den på öfre botten varande mjölnaren till samt stoppade maskinen så fort sig göra lät. Men det var försent. Den olycklige var mycket illa tilltygad. Ena benet var nära nog slitet från kroppen och efter några minuter var han död.
Gustafsson efterlemnar föräldrar ett arbetsfolk i Bunge.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 November 1891
N:r 175

Publicerat

Gotlands landsting

har i dag sammanträdt i hypoteksföreningens lokal kl. 10 f. m., en timme senare än vanligt på grund af ändrad arbetsordning. Sedan k. m:ts förordnande för öfverstlöjto. Carlstedt att vara tingets ordförande upplästshelsade han tinget välkommet. Det hade varit med en viss tvekan han mottagit uppdraget som ordförande, men då han låtit betänkligheterna fara, hade han gjort detta icke minst derför, att han med tingets fleste ledamöter räknade flerårig bekantskap och dervid alltid mötts af välvilja och vänskap, något som han utbad sig att äfven vid detta tillfälle få påräkna.
Han helsade ock länets höfding välkommen till förhandlingarna, viss att sådana sakrika meddelanden rörande föreliggande frågor, som han alltid förut lemnat, icke heller nu skulle uteblifva.
Vid derefter anstäldt upprop befunnos tingets samtlige ordinarie ledamöter närvarande. Dessa äro:

Å För Visby stad:
Bankdirektör Kolmodin.
Öfverstelöjtn. Ihre.
Lektor Bergman.
Fabrikör Hellgren.
Bankdirektör Petterson.
Öfverstelöjtn. Carlstedt.

För Gotlands norra härad.
Riksdagsm. Per Larsson, Lilla Fole,
Hemmansäg. L. P. Bodin, Grausne, Lokrume,
Egendomsäg. M. Larsson Veskinde.
Nämdem. L. P. Christensson Hörsne,
Kapten Broander, Källunge,
Landtbr. O. L. Björkegren, Angelbor, Lärbro,
Direktör Gardell, Endre,
Nämdem, L. Granberg, Dalhem,
Landtbr. L. N. Eklund, Nygårds, Fole,
Skollär. G. Kallström, Bunge.

För Gotlands södra härad:
Riksdagsm. L. Norrby, Fardhem,
Nämdem, Olof Reinhold Pettersson, Liffride, Stånga,
Hemmansäg. J. Uddin, Ungbåtels Stånga,
Nändem. J. F. Sahlsten, Mästerby,
Hemmansäg. O. Petterscon, Hallute, När,
Nämdem. O. N. Bolip, Gandarfve, Alfva,
Nämdem. F. Hermansson, Hafvor, Hafdhem,
Husb. L. Pettersson, Halibjens, Lau,
Hausb. J. Olsson, Kyrkeby, Etelhem,
Husb, L. N. Jakobsson, Halvans, Garda.

Till sin vice ordförande utsåg tinget riksdagsman P. Larsson med 24 röster. Hrr G. Kolmodin och M Larssa erhöllo hvardera 1 röst.
För behandling af föreliggande frågor tillsattes 8 utskott, hvilka efter upprättadt förslag af valnämden utsågos utan röstsplittring.
1:sta utskottet (sjukvårdsfrågorna): Hellgren (24 röster), P. Larsson (24), Ekiund (23), L. Norrby (23), och Uddin (22).
2:dra utskottet (skogasvården): Carlstedt (23), Gardell (22), Granberg (21), O. R. Pettersson (22) och J. Ohlsson (21).
3:e utskottet (nötpremiering, länsmejerist trädgårdsmästare): Kolmodin (24), Bodin (23), M. Larsson (23), Hermansson (23), och L. Pettersson (23).
4:e utskottet (andervisningsfrågor): Borgman (24), Björkegren (24) och Sahlsten (22).
5:e utskottet (anslag till Eugeniahemmet m. m.): Ihre, Broander, Ol. Pettersson.
5:e utskottet (Eugeniahemmet m. m.): Ihre (24), Broander (23) och OL Pettersson (23).
6:e utskottet (utgiftastaten): H. Petterison, L P. Christiansson och L N. Jacobsson.
7:e utskottet (protokollssammandraget): Carlstedt Kolmodin och Ihre.
8:e utskottet (förslagslistor till tingets många val): Hellgren (20), P. Larsson (20), 1. Granberg (17), L. Norrby (20) och A. N. Bolin (20).
Tinget öfvergick derpå till behandling af de frågor, som man ansåg sig kunna afgöra utan beredning af utskott. Dessa voro hvarken många eller betydande.
Landshöfding Poignant hade dessförinnan ett längre anförande, hvari han närmare motiverade de framställningar i olika syften, som från länsstyrelsen gjorts till tinget och uppehöll sig derunder särskildt vid frågan om ändrad och skärpt skogslagstiftning för Gotland såsom en af dem, som borde ligga tinget varmast om hjertat.
Rogeringen hade infordrat yttrande om föreslagen inskränkning i tiden för jagt å elg! från 1—15 Sept. Hr Bergman ansåg att tinget härutinnan. saknade erfarenhet, hvaremot hrr M. Larsson och P, Larsson föreslogo att tinget skulle instämma i riksdagens mening. Dori instämde hr Ihre. Tinget beslöt derefcer att tillstyrka riksdagens förslag.
Hr P. Larsson hade föreslagit att anslag för 5 år och dessutom för i år skulle baviljas — till inköp af landstingstidskriften. — Fjorårets ting hade glömt detta ärende. Tinget biföll motionen.
Efter hemställan af tingets kamrerare beslöt tinget att anmoda k. m:ts befallningshafvande att vidtaga åtgärder på det 37 kr., tillkommande landstinget sedan 1884, men af statskontoret oredovisade, måtte slutredovisas.
Tinget åtskildes kl. 1/2 1 i dag för att åter samlas i morgon kl. 9 f. m.
I afton gifves för tiogets ledamöter supé på länsresidenset.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 September 1891
N:r 150