Etikett: Första världskriget

Franska farhågor.
Ehuru ställningen icke förskjutits under de senaste dagarna, dölja icke Paristidningarna sina farhågor. En stark påtryckning förmärkes — konstaterar Echo de Paris — på hela fronten, då tyskarna inse, att de genom framskjutande af fronten skulle komma i besittning af värdefulla stödjepunkter och hjälpkällor, såsom Amiens, Soissons, Compiégne, Reims och Châlons. De göra äfven ansträngningar att i Argonnerna rycka, fram mot Clermont och göra kretsen omkring Verdun allt trängre.
Inför alla dessa eventualiteter vore det visserligen en tröst, att en kraftig tillförsel af förstärkningar från England påginge, så att i slutet af mars de engelska trupperna skulle uppgå till 700,000 man. Men den franska tidningen tyckes ej sätta allt för stor lit härtill, och slutar med följande ord: »Så berättigad vår förtröstan på en gynsar fortsatt utveckling än är, så vore det dock af olika grunder förfeladt att för den engelska hjälpens skull hänge sig åt allt för stora förhoppningar, då vi ha att göra ned en skicklig och uthållig motståndare.»

Rysslands nya stora offensiv.
Slut med löpgrafkriget — kavalleriet hufvudvapnet.
Det har under de senaste dagarna framkommit åtskilligt, som tyder på, att stillaståendets period på östra krigsskådeplatsen nalkas sitt slut. Sedan ett par veckor ha rykten berättat om en förestående stor rysk offensiv, och enskilda ansatser till en sådan ha också kunnat konstateras; ny fart ha ryktena fått efter general Paus afresa till ryska fronten. Å andra sidan ha älven österrikarna lagt i dagen större aktivitet: sedan några dagar pågå deras genombrytningsförsök i Karpaterna, i Bukovina ha de gått till attack mot de ryska invasionstrupperna, och nu ha de också upptagit de sedan halfannan månad afbrutna operationerna mot Serbien.
Hvilka strategiskas syften som de stridandes härledningar för närvarande ha för ögonen är naturligen obekant. Det kan emellertid ha sitt intresse att kasta en blick på några af de teorier därom, som den utländska pressen framställer med ledning af de rykten, som äro i svang, och de nya aktioner, som redan tagit sin början.
Hvad de ryska planerna beträffar, är det fortfarande de engelska korrespondenterna i Petersburg, som framträda som kännare af den ryska härledningens hemligheter. Att de verkligen fått del af några viktigare förtroenden är naturligtvis uteslutet, men å andra sidan har det utpprepade gånger visat sig att de vid sina förutsägelser varit inne på rätt väg.
En af dessa korrespondenter. Granville Fortescue i Daily Telegraph, telegraferade 23 januari: »Inom loppet af en månad kommer on ny rysk offensiv att ta sin början. Dess karaktär skall vara särskildt afpassad efter den ryska arméns sammansättning. Det skall ej bli något löpgrafskrig. Planen går ut på en gigantisk samverkan af de olika truppslagen, hvarvid
synnerhet kavalleriet skall komma sitt göra sig gällande. De landområden, på hvilka kaalleriet skall fördelas, skulle vara föga lämpade för europeiska ryttare, men de ryska kavalleriofficerarna försäkra, att de föredra en sådan uppgift.
Storfurstens plan går ut på att fasthålla fienden i hans nuvarande slaglinje, under det han själf skall till sin disposition ha så stora truppstyrkor som möjligt för en framstöt i den trakt, som blifvit bestämd härför. Medan stora kavallerimassor börja offensiven, skall armén gruppera sig bakom dessa. Den nya planen gäller operationer, som skola sträcka sig öfver minst 6 månader, men tiden spelar ingen roll. Hufvudsaken är att ryssarna nu, ha en plan, något som icke varit fallet alltsedan fienden trängde fram mot Weichsel.»
Att verkligen från rysk sida något är i görningen bekräftas af nog så bestämda rykten om stora omgrupperingar bakom den polska fronten: här ha ryssarna samma fördelar af ett tämligen utveckladt järnvägsnät, hvilka kommo dem till godo då de första gången drefvo Hindenburg tillbaka från Warechau—Ivangorod. Och att vid den nya offensiven det ryska kavalleriet är afaedt att spela en framträdande roll, Er icke osannolikt, då man erinrar sig den betydelse detta kar valleri ägde, då ryssarna under krigets första period upptogo motofensiven mot Auffenberg och Dankl och trängde fram mot Lemberg.
Hvar offensiven skall tänkas kunna äga rum, är ovisst. I Polen ha tyskarna säkerligen satt sig så fast i sina löpgrafställningar att de helt visst skola kunna med framgång afvisa till och med mycket öfverlägsna ryska stridskrafters angrepp — en rysk offensiv i denna trakt är därför föga trolig. Snarare kan man tänka på Ostpreussen: hit ha utan tvifvel ryssarna under de senaste veckorna fört ganska stora förstärkningar söderifrån — de österrikiska framgångarna i Karpaterna tyda på att österrikarna här ha svagare ryska krafter emot sig än förut.
Hvad centralmakternas nya offensivplaner beträffar, så torde icke heller de vara inriktade på den polska fronten. Framträngandet
öfver det starkt förskansade flodområdet väster om Warschau har visat sig för tidsödande och förlustbringande: allt tyder på att man bereder sig att förlägga krigets tyngdpunkt längre söderut. De energiska österrikiska genombrytningsförsöken i Karpaterpassen förebåda gifvetvis en aktion mot ryssarna i Galizien, riktad dels mot Sambor och Przemysl, dels mot Stryjdalen och Lemberg. Samtidigt vidtagas tydligen omfattande förberedelser för fortsatt tysk-österrikisk offensiv i Bukovina och — icke minst betydelsefullt för en ny invasion i Serbien. För detta senare ändamål ha ganska ansenliga tyska förstärkningar förts ned till södra Ungern: fyra divisioner af bayerska arméen lära ha sändts till Temesvarbanatet, och ryska tidningen Retsj uppger som ett faktum att tåg med tyska trupper dagligen anlända till serbiska gränsen. Den teorien har framstälts att planen går ut på att, sedan Serbiens motstånd brutits, centralmakterna skulle begära fritt genomtåg för sina trupper genom Bulgarien till Turkiet: vägen till Asien och Afrika skulle då ligga klar, cerneringen skulle vara sprängd och det strategiska läget fullkomligt förändradt.
Att ententen räknar med en sådan fara, förefaller icke otroligt. Ryktet uppger att Serbien hoppas på engelsk hjälp mot den nya invasionen: den grekiska tidningen Hestia meddelar, uppger Frankfurter Zeitung, att till Antivari väntas från Egypten två transportflottor med 80,000 man indiska och 50,000 min engelska trupper som förstärkning till den serbiska hären. Den serbiska krigsskådeplatsen skulle på detta sätt få en hittills oanad betydetse.
Dessa sista rykten förefalla i hög grad fantastiska och måste tillsvidare upptagas med all reservation. Så mycket är nog i alla fall tydligt att sedan striderna på de punkter, som hittills ansetts som de strategiskt viktigaste, bragts till ett hopplöst stillastående, såväl entente- som centralmakterna förbereda planer att på andra håll framkalla afgörandet.

Rumänien.
Enskilda meddelanden från kretsar, som stå Rumäniens ledande personligheter nära, bekräfta att folkstämningen i Rumänien visar en allt tydligare omkastning. Till och med i de politiska kretsar som, i tal oah skrift uttalat sig för att Rumänien skulle gå tillsammans med ententemakterna har man blifvit märkbart lugnare, och åsikten att förvärfvandet af Bessarabien at nationella skäl skulle vara långt viktigare för Rumänien vinner alltmera terräng.
Med anledning af det i utlandet spridda meddelandet om att Rumänien i London upptagit ett lån på 375 millioner franca hänvisar rumänska telegrambyrån till följande fakta:
Då det var omöjligt för rumänska regeringen att skaffa erforderliga franska valutor för inbetalningen kupongerna till det i Frankrike, Schweiz, Belgien och England placerade lånet, utfärdade finansdepartementet skattkammarväxlar, lydande på utländskt mynt. Genom att dessa växlar placerades i utlandet, erhöll staten erforderliga medel för betalningen af kupongerna
Det är emellertid take här fråga om hundratals millioner utan regeringen har låtit nöja sig med omkring 10 millioner.
Beträffande Tyskland var regeringen försedd med tysk valuta på grund af den under de senaste fem månaderna bedrifna exporten till nämda land, hvarigenom anskaffandet af dessa penningar underlättats.

Italian och världskrisen.
Från Rom telegraferas till Daily Chronicle, att italienska regeringen beslutit proklamera fri spanmålsimport för att vara i stånd att möta den kris, som uppstått på grund af bristen på utländsk tillförsel och på grund af de höga rispriserna. Samtidigt skulle en nedsättning med 50 procent äga rum vid frakterna på statsjärnvägar och statsunderstödda ångbåtslinjer.
Många nya årsklasser militärer ha inkallats, och regeringen har fullmakt att åter inkalla i tjänst officerare som tagit afsked.

Hvad ryska flottan uträttat i Svarta hafvet.
Stora ryska generalstaben meddelar: I Svarta hafvet har vår flotta 27 dennes utanför Samsun jagat upp de turkiska kryssarna Medjidie och Breslau och förföljt dem till mörkrets inbrott. Den 25, 26 och 27 januari ha våra torpedbåtar borrat flera segelfartyg i sank. Den 28 dennes utförde en torpedbåt en djärf raid mot Trapezunt, där den efter att ha bombarderat de fientliga trupperna, som togo till flykten, anstälde skadegörelse på, kasärnerna och spanmålsmagasinen. Samma torpedbåt har bragt två fientliga batterier vid Rize till tystnad, sänkt flera felucker och skadat kasärnerna.

Ett och annat.
— Från Haag telegraferas, att allt sedan Antwerpen intagande ha tyska arbetare under högtryck forcerat förnyandet af fästningsverken, och dessa arbeten äro nu fullbordade. Vid befästningarna sydväst om staden har tungt artilleri bifvit uppställt. Ruinerna efter förutvarande befästningarna ha öfverallt undanröjts.
— Till Le Temps telegraferas att japanska ångaren Tokomaru träffats af en torped utanför Le Hâvre och gått till botten efter 90 minuters förlopp. Franska torpedbåtar som kryssa på reddan, kommo först till olycksplatsen 20 minuter efter explosionen. Tokomaru var hufvudsakligen lastad med fruset kött och andra lifsmedel samt medförde dessutom en stor mängd klädaspersedlar, som voro en gåfva från Nya Zealand till de landsflyktiga belgierna.
— Med anledning af frågan om försäljning af tyska fartyg till Amerika skrifver Le Temps att efter hvad tidningen erfarit kommer franska regeringen att principielt motsätta sig ett sådant öfvertagande, som strider mot neutralitetsreglerna.
— Enligt privatbref från Konstantinopel af 13 dennes kryssa Goeben och Breslau längs Bosporen. Detta visar tydligt att de ej ära försatta ur stridbart skick, men kvarhållna i Konstantinopel som tyskarnas förnämsta medel att utöfva kontroll där.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 februari 1915
N:r 27

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 februari 1915
N:r 27

Kaparkriget i irländska sjön.
Ångfartygsförsäkringsföreningen i Dublin förklarar, att den icke anser nödvändigt förbjuda fartygstrafiken på Liverpool. Emellertid blef postångaren Leinster, som på söndagsaftonen lämnade Holyhead, ute på Irländska sjön, vid Kishs fyrskepp, under en sträcka af en mil förföljd af en tysk undervattensbåt.

Hvad brittiska amiralitetet säger.
Från London telegraferas, att tidningarna innehålla nu långa skildringar från den tyska undervattensbåtens uppträdande i Irländska sjön, där den som bekant sänkt några ångare. Såsom redan meddelats, räddades alla fartygens besättningar, i det att undervattenabåten lät dem i båtarna lämna fartygen.
Djärfheten i den tyska undervattansbåtens handling framgår däraf, att fartygen sänktes blott tre mil utanför Liverpool. En stor passagerarabåt kom samtidigt upp i riktning mot undervattensbåten, men då den märkta explosionen, satte den full fart, höll zigzag-kurs och lyckades undkomma.
Undervattensbåten var U. 21, som är ett stort modärnt 800 tons fartyg med en aktionsradie af nära 2,000 sjömil. Den kan hålla sig i sjön under 14 dagar och tros redan under någon tid ha upphållit sig i dessa farvattan. Saken har väckt en särskildt obehaglig otrygghetskänsla på grund af att undervattensbåten härmed uppträdde i den rut, som följes af de stora ångarna från Liverpool till Amerika.
Det är tydligt att tyskarna försöka realisera amiral v. Tirpitz\’ hotelse att med undervattenabåtar ödelägga dan brittiska handeln, säga Londontidningarna, men — tillägga de — amiralitatet kommer att vidtaga kraftiga mått och steg för att göra denna plan om intet.

Uppror af ryska trupper.
Ett meddelande från Bukarest till Secolo konstaterar, att misslyckandet af den ryska offensiven i Bukovina framkallade ett ryskt återtåg under stora förluster. Ryska trupper ha gjort uppror i Batum, i följd hvaraf uppstod en häftig kamp mellan de trogna trupperna och de upproriska.

Ungern nu fritt från fiender.
De österrikisk-ungerska truppernas offensiv i Karpaterna fortskrider framgångsrikt. Ungern har fullständigt befriats från fiender, och större delen af på den galiziska jorden befintliga bergpass äro i österrikisk-ungersk besittning. Då starka ryska stridskrafter äro i anmarsch för att uppehålla österrikisk-ungerska framryckningen, kan man under den närmaste framtiden vänta stora strider.
Städerna Kalomen, Nadworna och Szranek ha utrymts af ryssarna, och de österrikiska ämbetsmännen i dessa städer ha erhållit order att hålla sig beredda till hastig afresa till sina ämbetsområden.
Enligt meddelande till Pester Naplo från krigsskådeplatsen i Karpaterna försöka ryssarna en motoffensiv.

Ny serbisk-bulgarisk konflikt.
Bulgariska telegrambyrån meddelar; Den senaste konflikten på bulgarisk-serbiska gränsen uppkom därigenom att en grupp flyktingar häktats på bulgariskt område af serbiska soldater, som gått öfver gränsen. Bland dessa flyktingar var en kvinna från Doiran, hvars man och söner redan förut utvandrat till Bulgarien. Två män, som åtföljde kvinnan och sökte hjälpa henne, dödades af de serbiska soldaterna.
Med anledning häraf afgaf bulgariska regeringen omedelbart en energisk protest till serbiska sändebudet och bad honom ånyo interveners hos sin regering för att dessa gränsstrider ändtligen måtte ta slut. Bulgsriska regeringen fordrar de ofvannämda flyktingarnas utlämnande, de skyldiga soldaternas exemplariska bestraffande och skadeersättning åt de dödades efterlefvande.

En oroskälla mindre?
Till Frankfurter Zeitung telegraferas från Atén: Grekiska krigsfartyget Hellas lämnade i fredags Valona, sedan öfverenskommelse härom uppnåtts mellan grekiska och italienska regeringarna.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 2 Februari 1915
N:r 26

Franska dagsrapporten sägar föga.
Paris, 2 febr. Äfven söndagen kännetecknades af artilleristrider. Sydost om Ypres försökte tyskarna angripas men slogos genast tillbaka. På Aisnefronten har vårt artilleri förstört några fientliga skyttegrafvar. I Argonne har dagen varit lugn. Tyskarna där ha synbarligen lidit mycket i de senaste striderna.

Oförändradt i Polen och Galizien.
Wien, 2 febr. I ryska Polen och Västra Galizien har liflig verksamhet rådt med talrika småstrider. Den allmänna situationen i Karpaterna är oförändrad. Ryska angrepp väster om Lupkovpasset ha afvisats. Vi ha tagit 50 officerare och 500 man tillfånga samt 2 kanoner och 2 maskingevär.
I Bukovina har ingenting inträffat.

Strid mellan rumäner och ungrare?
Petrograd, 2 febr. Från Bukarest meddelas om en sammanstötning mellan ungerska och rumänska truppafdelningar på det ställe vid gränsen, där rumänska, ungerska och serbiska gränserna mötas.

Fartyg under dansk flagg i kontrabandstrafik?
London, 2 febr. Tyska undervattensbåten U 21 har nyligen utanför nordkusten af Wales försetts med olja af ett fartyg, som gick under dansk flagg.

Små motgångar för fransmännen.
Paris, 2 febr. Kommunikon går kväll kl. 11 förmäler: På morgonen angrep fienden våldsamt de franska skyttegrafvarna norr om landsvägen Béthune—La Bassée, men tillbakaslogs, kvarlämnande en mängd fallna.
Tyska angrepp mot en mindre stallning i Argonne har tillbakavisats. En af våra skyttegrafvar, som förstörts genom minsprängning, har utrymts utan förluster för oss.

Upproret i Nyassaland slut.
London, 2 febr. Ännu några ledare för de infödda upproriska Nyassaland ha tillfångatagits. Upproret kan nu anses undertryckt.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 2 Februari 1915
N:r 26

Belgians neutralitet.
Hvad skedda 1911?
Pressbyrån i London har offentliggjort en lång förklaring, hvilken riktar sig mot ett samtal, som rikskanslären beviljat representanten för Associated Press. Den officiella London-byrån bestrider, att Storbritannien 1911 var beslutet att utan Belgiens medgifvande sända trupper öfver till Belgien. De offentliggjorda belgiska dokumenten vederlägga emellertid på det mest uppenbara sätt dessa den brittiska pressbyråns försäkringar, säges det i en rapport från Berlin. Det står fast, att Storbritannien 1911 i händelse af ett krigsutbrott mellan Tyskland och Frankrike var beslutet att omedelbart med eller utan Belgians medgifvande landsätta trupper i Belgian. Det är också anmärkningsvärdt, att brittiska regeringen nu låtsar, som om 1906 och 1911 det blott hade handlat om en »akademisk» militär diskussion, för den händelse att belgiska neutraliteten kränkts af en af dess grannar. De »akademiska» öfverläggningarna ha nu blifvit »icke officiella», hvarjämte det medgifves, att dessa öfverläggningar voro riktade just på Tyskland. Just däri ligger prisgifvandet af den belgiska neutraliteten. Brittiska regeringen kan icke genom något sofisteri bringa ur världen det faktum, att Storbritannien tvingat öfver på trippelalliansens sida det genom
neutralitetstraktaten gentemot alla makter i lika grad bundna Belgien och med detsamma förhandlat om ågärder mot en af dess neutralitetsgaranter, nämligen Tyskland, samt slutligen störtat det i krig.

Orimlig uppgift om engelska förstärkningar.
Enligt tidningen Tijd i Amsterdam uppgår antalet af de senast utskeppade engelska trupperna till 720,000 man. Nästa stora trupptransport kommer att äga rum tidigt våren.

Ny rysk krigsplan.
Afsikten med offensiven i Ostprenssen.
Times korrespondent i Petrograd meddelar, att den nya ryska offensiven i östpreussen emotses med mycket stort intresse i Petrograd. Ryssarnas plan går ut på att öfverflyga tyskarna i deras ställningar mellan de Masuriska sjöarna och öfrversvämrma Ostpreussen. Denna rörelse möjliggöres därigenom, att floderna nu tillfrusit samt att garnisonen i Königsberg, efter hivad man tror i Petrograd, måste ha blifvit så försvagad, genom att den måst lämna trupper till Hindenburgs armé i ryska Polen, att den ej kan allvarligt hindra den ryska högra flygelns frammarsch. Ryssarnas offensivrörelse skulle väl tjäna till att afleda tyskarnas uppmärksamhet från Karpaterna, där, enligt de Senaste officiella ryska kommunikéerna, de tysk-österrikiska styrkorna redan blifvit fullständigt slagna af de ryska afdelningarna söder om Karpaternas
pass.
Det är gifvet, att man i England anser den ryska invasionen i Ostpreuasen vara af mycket stor betydelse.
Den nya ryska krigsplanen har hittills icke haft mycken framgång. Offensiven i Ostpreussen sträcker sig norrut till trakten strax norr om Tilsit pit högra stranden a Memel och i söder till landtungan mellan Masuriska sjöarna och Angerapplinjen, där tyskarna vid Darkehmen ha synnerligen starka positioner. Ryska anfall ha här på sista tiden varit ganska täta, men enligt tysk uppgift i regel tillskyndat de anfallande svåra förluster — senast vid Kussen, nordöst om Gumbinnen.

Ryssarnas klagan öfver österrikarna.
Sedan österrikarna börjat med trafiken att öfversvämma de ryska trupperna med proklamationer, om hvilka nyligen högste befälhafvarens kommuniké talade, ha tyskarna beredvilligt följt exemplet. För att nå sitt mål att få dessa proklamationer spridda, pläga de vid utrymmandet af en ställning kvarlämna lådor, uti hvilka de jämte proklamationerna lägga tobak och matvaror. »På de senaste dagarna ha tyskarna försökt sända in bland våra led spioner och andra misstänkta personer, som skulle göra propaganda bland soldaterna och uppmana dem till myteri. Försöken ha dock icke lyckats, och de personer, som varit verktyg därför, ha anklagats och komma snart att få sitt välförtjänta straff.»

Rumäniens engelska lån.
Rörande det förut omnämda engelska lånet på 5 millioner pund till Rumänien uppger Central News, att dessa 5 millioner endast utgöra den första inbetalningen, och att hela lånebeloppet är 10 millioner, enligt andra pressuppgifter t. o. m. 15 millioner. I ententens diplomatiska kretsar försäkrar man, att med afslutandet af detta lån Rumäniens snara ingripande i kriget kan tas för gifvet.
Lånet skulle nämligen användas till bestridande af militära utgifter, såsom för mobilisering, koncentrering och utrustning af hela rumänska armén på 500,000 man, afsedda att hjälpa Serbien och Ryssland.
Reuters korrespondent i Rom telegraferar, att enligt hvad som allmänt antages inom militära kretsar i Rumänien, är den nya koncentreringen af betydande tysk-österrikiska stridskrafter i södra Ungern afsedd som en försiktighetsåtgärd, för att kunna möta en befarad rumänisk offensiv; dess första aktion skulle bli att med en hastig marsch genom Miklbadistriktet falla den ryska styrka, som nu genom Bukovina rycker fram mot Transsylvanien, i ryggen.
Alla dessa spekulationer äro nog ganska tvifvelaktiga.
Det är intet tvifvel om, att i händelse af en katastrof för Österrike Rumänien likasom Italien skola vilja vara med att dela rofvet; men så länge ej krigslyckan gifvit något afgörande utslag, hålla sig nog bådadera stilla.

Från Berlin telegraferas, att den rumänska statsmannen Carp har i en intervju uttalat, aft Rumäniens intresse är på Tysklands och Österrikes sida, och att Rumäniens största förhoppning ginge ut på att förvärfva Bessarabien.
Den tyska pressen kommenterar detta uttalande med förklaringen, att Carp i hela sitt lif varit af den meningen, att Rumänien endast kan nå sitt mål vid centralmakternas sida.
Uti en redaktionell artikel i Londontidningen Evening Standard heter det, att man i Berlin är af den åsikten, att Rumänien icke är klart att rycka i fält förrän i mars, men att vissa saker tyda på ett tidigare afgörande. Artilleri från Krupp har sålunda anländt till Rumänien, och reservisterna i utlandet ha fått order att genast återvända till hemlandet.
Detta den engelska tidningens antagande förefaller något godtyckligt. Och hvad menas med, att »artilleri från Krupp anländt till Rumänien»? Skulle Tyskland tillåta utförsel till Rumänien af Kruppartilleri, vore detta väl ett tecken till fast öfvertygelse om, att Rurmänien skulle komma att ställa sig på den tysk-österrikiska sidan.

Kriget har kostat Polen en miljard rubel.
Courier Warszawski meddelar att den skada som under kriget tillfogats Polen intill nu belöper sig på 1 miljard rubel. Flyktingar som ankomma från Kutno berätta att tyskarna förvandlat denna stad till ett enda stort lasarett. I alla hus ha de anbragt sårade. Polens nya generalguvernör, furst Jengalitschev, har ankommit till Warschau. Generalguvernörsämbetet har varit ledigt alltsedan baron Korffs tillfångatagande.

Serbians finanser.
Enligt till Sofia ingångna underrättelser är Serbiens finansiella läge synnerligen ogynsamt. Den i Ryssland igångsatta insamlingen för Serbien har gifvit endast tre millioner rubel. Stora ryska penninginstitut ha helt vägrat satt teckna. Hos den stora allmänheten i Ryssland har hänförelsen för Serbien betydligt aftagit.

Suezkanalens stängning.
Berlingske Tidende sysselsätter sig utförligt med den eventuella stängningen af Suez-kanalen. Tidningen påpekar sålunda de traktatsparagrafer, hvilka tydligt framhålla, att kanalen skall vara öppen för handelsfartyg äfven under krig. Älven de skandinaviska länderna ha undertecknat denna traktat. Men det är sannolikt att kanalen ändå kommer att stängas.
För danska sjöfarten liksom för den svenska blir följden att båtarna få gå rundt Kap. Det blir visserligen föga längre att gå genom Panamakanalen till alla nordliga lander i Ostasien, men det möter stora svårigheter för ångarne att få kola på denna rute.
Ostasiatiska kompaniet har sedan en tid tillbaka haft förkänning af att kanalen skulle stängas. Det har också för den skull vid alla fraktaftal införts en bestämmelse, gällande för ett sådant fall.

Ett och annat.
— Om Tysklands finanser meddelas från Berlin: Under år 1914 ha tillgångarna i de tyska sparkassorna ökats med 900 millioner mark. Insättningarna under de sista krigsmånaderna ha stigit ofantligt. Fraktinkomsterna på statsjärnvägarna under december 1914 understiga dem från året förut med endast 5 procent.
— Från Paris meddelas ett privatbalegr som emellertid utan vidare torde få hänvisas till de rena fantasifostren, att den stora tyska slagkryssaren von der Tann skulle gått under utanför Brasilien kust efter en strid med den mindre men med gröfre artilleri utrustade engelska slagkryssaren Invincible. Hittills har ingenting nämta om att von der Tann skulle befinna sig i utomeuropeiska fanvatten ett Londontelegram från i måndags talade dessutom om att kryssaren var skadad och därför för närvarande tvingad till overksamhet — och får öfrigt skulle gifvetvis Invincible, om den som telegrammet uppgifver gått oskadad ur striden ej ha underlåtit ett genast gnisttelegrafera sin bragd till engelska amiralitetet, som i sin ordning nog ej skulle dröjt med att ge världen kännedom därom.
— Deputeradekammaren i Paris har med anledning af ett förslag af justitiemmistern antagit en lag, som bemyndigar regeringen att i angifna fall upphäfva naturalisation som franska undersåtar, för personer, som tillhöra som undersåtar främmande makt, som börjat krig mot Frankrike.
— Till Atén anlända underrättelser säga, att engelsmännens och den nye sultanen Hussein Kemals ställning i Egypten börjar bli kritisk. Hussein Kemal undviker att visa sig offentligt, då man fruktar anslag mot hans lif. Många ulemas, som vägrade att badja för den nye sultanen, ha arresterats. I stora moskén i Kairo lämnade de troende demonstrativt bönsalen, när man började läsa välsignelsen för Hussein Kemal. Tuktlösheten i de främmande trupperna ökar ännu mera den oroliga stämningen bland befolkningen. Här om dagen blefvo tre engelska soldater, som stodo på vakt vid offentliiga byggnader; nedstuckna. Också från det inre af landet komma under rättelser om den växande osäkerheten.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 2 Februari 1915
N:r 26

De tyska undervattensbåtarna härja.
London, 1 febr. Engelska kustångaren Bencruachan har torpederats i lördags morse af en tysk undervattensbåt utanför Fle-twood. Besattningen fick tio minuter på sig att gå i båtarna. Den upptogs af fiskefartyg.
På lördag eftermiddag hejdade tyska undervattensbåten U. 21 ångaren Lindablanche, på väg från Manchester till Belfast. Besättningen, tio man, rönte samma behandling som Benaruachans.
Ett ångfartyg, som på lördagsaftonen anlände till Liverpool, har meddelat, att en undervattensbåt borrat i sank ännu ett tredje fartyg samma eftermiddag.

Ännu en.
London, 1 febr. Ångaren Kilcoan från Gurston har skjutits i sank af en tysk undervattensbåt aderton engelska mil nordväst om Liverpool. Besättningen tilläts att gå i båtarna och räddades.

Från den västra krigsskådeplatsen.
Berlin, 1 febr. Söndagens rapport meddelar om en del tagna skyttegrafvar vid Cuinchy och vid Coronz, nordväst om Arras.
Paris, 1 febr. I Argonne ha fransmännen gått tillbaka omkring 200 meter och tagit ställning efter nya linjer. Förlusterna äro på ömse sidor stora. På hela fronten ha artilleristrider förekommit.
Vid La Bassge ha engelsmännen återtagit de skyttegrafvar, som förut förlorats.
I La Grurieskogen i Argonne företogo tyskarna på lördagen i närheten af Fontaine-Madame tre nya angrepp, hvilka tillbakaslogos.

Från den östra krigsskådeplatsen.
Berlin, 1 febr. Vid Borsjimoff har ett ryskt angrepp afslagits.

Österrikarna rapportera goda resultat.
Wien, 1. febr. Häftiga strider i Karpaterna under de senaste dagarna ha ledt till återeröfring af passhöjderna. I hårda strider under en vecka ha stora resultat vunnits. 10,000 fångar och 6 maskingevär ha tagits vid Dunajec och Nida. Fienden måste utrymma några af sina skyttegrafvar. På öfriga fronter förekommo artilleristrider.

Efter en tragedi på hafvet.
London, 1 febr. En engelsk trålare har uppfiskat en låda med 40 lifbälten. Intet märke angaf från hvilket fartyg lådan kommit. Det fartyg, som gått under, synes emellertid ha varit af betydande storlek.

Uppror i engelska Centralafrika.
London, 1 febr. Oroligheter ha utbrutit i Nyassaland i Brittiska Centralafrika. Ett par piantager ha angripits af de upproriska, hvarvid några personer dödats samt vapen ock ammunition tagits.

Turkarna bevilja mera krigspengar.
Konstantinopel, 1 febr. Deputeradekammaren bar bifallit regeringsförslaget om ett extra anslag till krigsändamål på 10 millioner turkiska pund.

En något tveksam seger rapport från ryssarna.
Petrograd, 1 febr. Stora generalstaben meddelar. I skogarna norr om Gumbinnen och Pillkalien fortsätta våra trupper att slåss. På vissa punkter göras framsteg. I trakten af Borsjemoff på vänstra Weichselstranden kastade vi under seg bajonettstrid tyskarna ur en skyttegraf, som de förut tagit, och nedgjorde två hela tyska kompanier. Dagen därpå skedde nya tyska angrepp, som nästan öfverallt blodigt tillbaksslogos. På fronten efter vänstra Weichselstranden bar vårt artilleri uppnått märkbara resultat, förstört en tysk observationspunkt och blinderingar samt tystat en del kanoner.
I Karpaterna fortsattas striderna.

Ryskt segerbud från Tebris.
Petrograd, 1 febr. Kaukasiska generalstaben rapportarar: I striderna vid Tabuis ha turkarna förlorat fångar, fyra fältkanoner och stora förråd. I lördags besatte vi Tebris, där turkarna blefvo upprifna efter store förluster och togo till flykten.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Februari 1915
N:r 25

Tysk berättelse om franska förluster.
Tyska lördagsrapporten lyder: Stora högkvarteret meddelar från västra krigsskådplatsen: De franska förlusterna i striden norr om Nieuport 28 dennes voro betydliga. Öfver 300 marockaner och algieriska soldater lågo döda i dynerna. Fienden hindrades äfven i går af vår artillerield från att genom sina mingångar närma sig dynhöjderna öster om fyrtornet. Söder om La Bassée-kanalen fråntogo våra trupper i natt fransmännen ytterligare två skyttegrafvar, hvilka stå i förbindelse med de af oss den 25 eröfrade ställningarna. Vi togo därvid öfver 50 fångar.
I västra delen af Argonne företogo våra trupper i går ett angrepp, som inbragte oss ett ej obetydligt stycke eröfrad terräng. Vid detta tillfälle togo vi 12 officerare och 317 man till fånga och eröfrade 12 maskingevär och 10 kanoner af mindre kaliber. Fiendens förluster i döda voro allvarsamma, i det mellan 400 och 500 stapade lågro på valplatsen. Det franska infanteriregementet n:r 155 synes ha blifvit upprifviet. Våra förluster voro jämförelsevis små.
Franska nattliga angreppsförsök sydost om Verdun ha tillbakaslagits med svåra förluster för fienden. Nordost om, Badonviller ha fransmännen drifvits ut ur byn Angomont och kastats tillbaka mot Brémesnil. Angomont besattes af våra trupper.

Fransmannen neka.
Ett officielt telegram från Paris säger: I senaste tyska kommunikén, förtjäna tre olika påståenden att såsom oriktiga framhållas:
1) Det är oriktigt, att fienden haft någon framgång i trakten af Craonne.
2) Det är oriktigt, att mitral???er tagits från oss i Elsass.
3) Det är oriktigt, att våra angrepp 27 dennes i Vogeserna ha blivit tillbakaslagna.
Vi ha runnit terräng och bibehållit hvad vi vunnit, d. v. s. omkring 400 meter, såväl norr om Senones och i Bande-Sapt som i trakten af Ammersviller och Nedre Burnhaupt.

Det är dock det märkliga att fransmännen slälfva berättat, ett tyskarna sökt öfvergå. Aisnefloden öster om Soissons. Det vittnar om att deras framsteg mellan Aisne och Craonne varit verkliga och stora samt att de motsatta franska uppgifterna icke äro hållbara.

Joffre och järnmuren i väster.
Tidningen Neue Züricher Nachrchten skrifver, att Joffres genialitet synes vackla i järnmuren i väster, som han icke längre kan uppehålla. Om ock tyskarnas senaste framgångar vid La Bassée, Soissons, Reims och i Argonneskogen icke vore fullkomligt angörande, så utgöra de dock en viss afgörande förberedelse. Joffres jätteenergi har redan beräknat genombrottet af de nuvarande ställningarna. Alla förberedelser äro träffade för den andra järnmuren efter instörtandet af den nuvarande, men den skall icke längre vara hvad den nuvarande är, och icke heller skola dess försvarare varna lika starka, som de voro i början af det senaste förtviflade motståndet.

Mera om Nordsjöslaget.
Slagkryssaren Tiger sänkt?
Kieler Neuste Nachrichten har från Amsterdam mottagit följande telegram: En kapten på en holländsk ångare, som bevittnat sjöslaget vid Helgoland, meddelar, att den engelska slagkryssaren Tiger bragtes att sjunka genom ett skott från en tysk torpedbåt.
Resultatet af striden ter sig, om denna uppgift är riktig, ur tysk synpunkt sålunda: Lion träffad under vattenlinjen och hemsläpad med slagsida, Tiger sänkt samt minst två jagare sjunkna. I alla händelser är man säker på, att Tiger är mycket illa tilltygad. De tyska förlusterna äro: den halfstora kryssaren Blücher sjunken, skada på slagkryssaren Derflinger och en mindre skottskada på en liten kryssare.
En korrespondent till Times har i Edinburgh intervjuat några af de tyska sårade, som upptagits från Blücher. De ha oförbehållsamt berättat, att Blücher skakade och rullade vid aflossandet af sina egna kanoner. De dödsbringande bredsidorna från de engelska fartygen sleto kanonerna från deras ställningar och dödade servisen. Matroserna, som gått upp i riggen, föllo ned blödande eller döda. Deras kamrater på däck sopades bort af de fientliga projektilerna. Officerarna tappade hufvudet. Allmän förvirring uppstod. En af de sårrade yttrade till slut till intervjuaren: »Vår flotta är ännu ny. Ni har mera erfarenhet».
Likasom alltid, när det är fråga om förhör med fångar, böra dessa uppgifter mottagas med misstro.

Nu skall det bli annan fart i den ryska krigförningen.
Den intressantaste e nyheterna för dagen är otvifvelaktigt general Paus och hans följeslagares fransyska visit i Sverige. Det intressanta ligger därvid naturligtvis inte främst i att vårt land för några timmar får göra bekantskap med en så celeber gäst — alla åtgärder ha för resten vidtagits för att det inte skulle bli någon bekantskap af. Men hvad som är betydelsefullt är att det nu visat sig att de rykten talat sant, som sedan länge berättat, att det inom de västra ententemakterna rådt en viss desillusion i afseende på Rysslands insats i kriget, och att från deras sida skulle vidtagas samma arrangemang, som redan för flera månader sedan ansågs nödvändigt inom det motsatta lägret: den militära ledningens öfverlämnande i händerna på den makt, som i det afseendet var den skickligaste.
Det är nämligen knappast något tvifvel om att general Paus Rysslandsresa har denna betydelse. Så mycket är naturligtvis själfklart, att syftemålet med resan icke är det halft löjliga som officielt uppges: storfurst Nikolai Nikolajevitjs dekorering med franska militärmedaljen. För det ändamålet släpper icke Frankrike en af sina yppersta generaler ifrån sig. När man i detta ögonblick later honom lämna en post, där man säkerligen kommer att känbart sakna honom, så kan skälet vara endast ett: att han behöfves ännu bättre på det ställe, dit man nu sänder honom.
Redan länge har man, alla dementier till trots, haft en bestämd känsla af att Frankrike och England af Ryssland väntat sig någonting helt annat äni hviad det presterat. Liksom krigets utveckling strukit ett streck öfver den tyska krigsplanens beräkningar, så har den också korsat de allierades. Det var i främsta rummet till den ryska ångvälten som västmakterna satte sitt hopp: under det Frankrikes uppgift hufvudsakligen skulle vara defensiv och dess insats gå ut på att binda afsevärda tyska stridskrafter, skulle de ryska mil!enarmeerna med en rent elementär kraft vältra fram österifrån och krossa Tyskland genom sitt enorma tryck. Afgörandet skulle komma på den östra krigsskådeplatsen, ooh först då det fallit, skulle västmakternas härar rycka fram och deltaga i slutuppgörelsen.
Men i stället för att rulla fram mot Berlin har den ryska ångvälten satt sig fast på de leriga polska slätterna. Sedan ett par månader har den ryska offensiven här, på den viktigaste delen af fronten, utbytts mot rysk defensiv, som inte ens den varit enbart lyckosam. Men i Österrike ha ryssarna tvungits att hufvudsakligen hålla sig till defensiven, och i Bukovina har den senaste i och för sig rätt obetydliga offensiven stoppats. Ryssarna ha på alla punkter fått lämna ifrån sig initiativet, och det fins ingenting, som tyder på att de skulle kunna återta det. Och det har blifvit västmakterna och särskildt Frankrike, som fått offensivens börda lagd på sina skuldror, en börda, som ej är tillmätt för deras krafter.
Då nu den Joffreska offensiven brutits — det var i främsta rummet Soissons-slaget som visade dess, utsiktslöshet — så är det helt naturligt att man ånyo vändt blickarna mot öster. Hvarför kan, frågade man sig, Ryssland icke åstadkomma något mer? Felet kan inte ligga i brist på manskap — Ryssland har in idet fallet outtömliga resurser — och felet kan icka heller ligga hos de ryska soldaterna: de ha visat sig hålla måttet, och det kanske till och med i högre grad än man väntat. Det är ej heller ammunition och krigsförråd som fattas: om det kanhända vid någon tidpunkt varit på upphällningen därmed, så har utan tvifvel behofvet nu fyllts, delvis genom bundsförvanternas försorg. Från Japan har Ryssland köpt en massa tungt artilleri, från Amerika får det öfver Vladivostok stora förråd af vapen och ammunition, från England fick det, uppges det, innan sjöfarten på Arkangelsk stängdes, i en enda post en miljon modärna armégevär.
Felet måste ligga på en annan punkt: det måste — så ha åtminstone bundsförvanterna tydligen resonerat — vara den högsta militära ledningen, som ej varit sin uppgift vuxen. Slutsatsen synes ju också ligga nära till hands: sådana strategiska misstag som de, som förde till katastrofen vid de masuriska sjöarna eller räddade de redan i säcken inneslutna tyska trupperna i mellersta Polen, ha, om man undantar Potioreks lättsinniga frammarsch i Serbien, icke haft sin motsvarighet på någon annan af krigsskådeplatserna. Hvarför skulle då icke fransmännen sända dit öfver några kompetenta män för att lära den ryska arméledningen modärn strategi?
Och nu befinner sig alltså general Pau på väg ditöfver, officielt för att dekorera storfursten med militärmedaljen, men i själfva verket för att ge honom något som för Ryssland kan bli af åtskilligt större betydelse. General Pau är en af Frankrikes allra främsta ocih populäraste härförare: han är känd framför allt som en handlingens, initiativens, offensivens man. Att man valt just honom, tyder alldeles särskildt på att Frankrike nu vill försöka i det ryska högkvarteret ingjuta något af den offensiva geist som detta på senare tider tyckes helt ha förlorat.
I Berlin tar man general Paus resa till Ryssland med stort lugn, ehuru man är öfvertygad om, att han kommer att arméer i ryska Polen. Man anser det likgiltigt, omgeneralen tjänstgör på östra eller västra fronten.
Den på sina håll framkomna uppfattningen, att ryske generalissimus storfurst Nikolaj Nikolajevitsch skulle frånträda sin ställning ät general Pau är naturligtvis alldeles orimlig, men sannolikt blifver den franske generalen hans närmaste man.

I Ostpreussen.
Från östra krigsskådeplatsen meddelar senaste berlinkommunikén, att ryssarna i Ost-Preussen utan resultat angripit ett brohufvud öster om Darkehmen. De ha beskjutit våra befästningsanläggningar öster om sjöområdet och ha sydost om Löwentin-sjön försökt ett angrepp, som dock omintetgjordes af vår eld. Ett ryskt nattligt angrepp mot Butrzynow (?) öster om Lovitsj har tillbakaslagits med de allvarsammaste förluster för fienden.»

Det ryska nederlaget i Ungkomitatet.
Tidningen Magyary Hirlaps specialkorrespondent skrifver från Ungkomitatet: Fienden har blifvit fullständigt undanträngd. Han söker nu efter en panikartad flykt på andra sidan gränsen bringa sina stridskrafter i ordning. Den ryska flykten började i Csontos. Genöm ryssarnas hufvudlösa flykt hände det, att på grund af deras förvirring en stor del af deras stridskrafter direkt lupit mot våra ställningar, där de naturligtvis blifvit afväpnade. Man kan icke tillnärmelsevis i siffror angifva ryssarnas förluster. Så mycket är dock redan visadt, att tre ryska bataljoner blifvit tillintetgjorda. Ofantligt mycket ammunition, proviant och maskingevär ha kommit i vår ägo. Betydelsen af vår seger höfes genom att vårt angrepp blott kräfde offret af några sårade, under det att ryssarna genom den förintande elden af vårt honvedartilleri föllo hundratals i bergen.

Turkarnas krig.
Kaukasiska generalstabens kommuniké af fredagen meddelar: I distriktet Tsjorok draga sig de trupper, som fördrifvits från byn Basjikioj, tillbaka med hast. På Sarikarmysjfronten har ingen viktig förändring inträdt. Under torsdagens lopp besköt turkiska artilleriet energiskt, men utan framgång, några delar af vår front.
I Alasikertdalen förbli vi i kontakt med fienden, och små, sammanstötningar förekomma där.
Vår kolonn har intagit Sofian efter en envis strid och tog en fana samt en kanon och lifsmedel. Fienden drog sig tillbaka mot Tebris, efterlämnande på slagfält flera hundratal dödade.
Alasjkert ligger strax söder om kaukasiska gränsen, östligt om Frzerum. Sofian ligger öster om miasjön i Aserbeidjan i Persien.
Turkiska högkvarteret meddelar åter: I Kaukasien har intet anmärkningsvärdt inträffat. De af våra trupper, som tagit till offensiven i riktning mot Olty, ha tagilt 300 fångar och eröfrat en mängd gevär och annan krigsmaterial.
I Aserbeidjan utvecklar sig till vår fördel det slag, som sedan en veckas tid pågår kring Choi mot fiendens hufvudstyrka. Choi är ryssarnas sista stödjepunkt i Aserbeidsjan. Den 27 d:s togo våra trupper söder om Choi de befästade fientliga ställningarnas främsta linje.

Ett och annat.
— Enligt hvad man erfarit i Paris, har tyska pansarkryssaren Derfflingar gått i docka vid ett vari i Hamburg. Fartyget är mycket starkt skadadt. Kryssarna Seydlitz och Moltke, som likaledes deltogo i slaget i Nordsjön, ha ankrat vid Helgoland, och kryssaren Roon ligger utanför Cuxhafen.
— Amsterdamer Handelsblad innehåller en allmänt hållen beskrifning af ett nytt tyskt luftvapen, en lufttorped, som tyskarna använde sig af vid Veurne. Dess verkningar skola vara fruktansvärda.
— Grekiska legationen i Berlin konstaterar på grund af autentiska meddelanden, att det från Konstantinopel spridda ryktet om ett attentat mot konungen af Grekland är fullständigt gripet ur luften.
— Till holländska regeringen har ingått meddelande om att de engelska militärmyndigheterna i Egypten vidtaga förberedande åtgärder för att stänga Suezkanalen utan att taga hänsyn till de säkerligen oerhörda förluster, som därigenom åsamkas sjöfarten. I Holland väcker underrättelsen det största uppseende, då en stängning af kanalen kommer att bli af den största betydelse för Hollands förbindelser med dess indiska kolonier. Amsterdamer Schiffsgesellschaft har senare emattagit telegrafiska underrättelser om att Suezkanalen stälts under militärkontroll. Fartyg genomsläppas endast på bestämda timmar.
— Till Wolffs telegrambyrå telegraferas från Bukarest: Officiellt meddelas, att största delen af den spanmål, som Tyskland de senaste månaderna uppköpt i Rumänien, icke kunnat utföras på grund af bristen på järnvägsvagnar. Den rumäniska järnvägsstyrelsen har nu gått med på ett förslag från den tyska regeringent att denna själf skulle sända behöfligt antal vagnar till Rumänien.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Februari 1915
N:r 25