Belgians neutralitet.
Hvad skedda 1911?
Pressbyrån i London har offentliggjort en lång förklaring, hvilken riktar sig mot ett samtal, som rikskanslären beviljat representanten för Associated Press. Den officiella London-byrån bestrider, att Storbritannien 1911 var beslutet att utan Belgiens medgifvande sända trupper öfver till Belgien. De offentliggjorda belgiska dokumenten vederlägga emellertid på det mest uppenbara sätt dessa den brittiska pressbyråns försäkringar, säges det i en rapport från Berlin. Det står fast, att Storbritannien 1911 i händelse af ett krigsutbrott mellan Tyskland och Frankrike var beslutet att omedelbart med eller utan Belgians medgifvande landsätta trupper i Belgian. Det är också anmärkningsvärdt, att brittiska regeringen nu låtsar, som om 1906 och 1911 det blott hade handlat om en »akademisk» militär diskussion, för den händelse att belgiska neutraliteten kränkts af en af dess grannar. De »akademiska» öfverläggningarna ha nu blifvit »icke officiella», hvarjämte det medgifves, att dessa öfverläggningar voro riktade just på Tyskland. Just däri ligger prisgifvandet af den belgiska neutraliteten. Brittiska regeringen kan icke genom något sofisteri bringa ur världen det faktum, att Storbritannien tvingat öfver på trippelalliansens sida det genom
neutralitetstraktaten gentemot alla makter i lika grad bundna Belgien och med detsamma förhandlat om ågärder mot en af dess neutralitetsgaranter, nämligen Tyskland, samt slutligen störtat det i krig.
Orimlig uppgift om engelska förstärkningar.
Enligt tidningen Tijd i Amsterdam uppgår antalet af de senast utskeppade engelska trupperna till 720,000 man. Nästa stora trupptransport kommer att äga rum tidigt våren.
Ny rysk krigsplan.
Afsikten med offensiven i Ostprenssen.
Times korrespondent i Petrograd meddelar, att den nya ryska offensiven i östpreussen emotses med mycket stort intresse i Petrograd. Ryssarnas plan går ut på att öfverflyga tyskarna i deras ställningar mellan de Masuriska sjöarna och öfrversvämrma Ostpreussen. Denna rörelse möjliggöres därigenom, att floderna nu tillfrusit samt att garnisonen i Königsberg, efter hivad man tror i Petrograd, måste ha blifvit så försvagad, genom att den måst lämna trupper till Hindenburgs armé i ryska Polen, att den ej kan allvarligt hindra den ryska högra flygelns frammarsch. Ryssarnas offensivrörelse skulle väl tjäna till att afleda tyskarnas uppmärksamhet från Karpaterna, där, enligt de Senaste officiella ryska kommunikéerna, de tysk-österrikiska styrkorna redan blifvit fullständigt slagna af de ryska afdelningarna söder om Karpaternas
pass.
Det är gifvet, att man i England anser den ryska invasionen i Ostpreuasen vara af mycket stor betydelse.
Den nya ryska krigsplanen har hittills icke haft mycken framgång. Offensiven i Ostpreussen sträcker sig norrut till trakten strax norr om Tilsit pit högra stranden a Memel och i söder till landtungan mellan Masuriska sjöarna och Angerapplinjen, där tyskarna vid Darkehmen ha synnerligen starka positioner. Ryska anfall ha här på sista tiden varit ganska täta, men enligt tysk uppgift i regel tillskyndat de anfallande svåra förluster — senast vid Kussen, nordöst om Gumbinnen.
Ryssarnas klagan öfver österrikarna.
Sedan österrikarna börjat med trafiken att öfversvämma de ryska trupperna med proklamationer, om hvilka nyligen högste befälhafvarens kommuniké talade, ha tyskarna beredvilligt följt exemplet. För att nå sitt mål att få dessa proklamationer spridda, pläga de vid utrymmandet af en ställning kvarlämna lådor, uti hvilka de jämte proklamationerna lägga tobak och matvaror. »På de senaste dagarna ha tyskarna försökt sända in bland våra led spioner och andra misstänkta personer, som skulle göra propaganda bland soldaterna och uppmana dem till myteri. Försöken ha dock icke lyckats, och de personer, som varit verktyg därför, ha anklagats och komma snart att få sitt välförtjänta straff.»
Rumäniens engelska lån.
Rörande det förut omnämda engelska lånet på 5 millioner pund till Rumänien uppger Central News, att dessa 5 millioner endast utgöra den första inbetalningen, och att hela lånebeloppet är 10 millioner, enligt andra pressuppgifter t. o. m. 15 millioner. I ententens diplomatiska kretsar försäkrar man, att med afslutandet af detta lån Rumäniens snara ingripande i kriget kan tas för gifvet.
Lånet skulle nämligen användas till bestridande af militära utgifter, såsom för mobilisering, koncentrering och utrustning af hela rumänska armén på 500,000 man, afsedda att hjälpa Serbien och Ryssland.
Reuters korrespondent i Rom telegraferar, att enligt hvad som allmänt antages inom militära kretsar i Rumänien, är den nya koncentreringen af betydande tysk-österrikiska stridskrafter i södra Ungern afsedd som en försiktighetsåtgärd, för att kunna möta en befarad rumänisk offensiv; dess första aktion skulle bli att med en hastig marsch genom Miklbadistriktet falla den ryska styrka, som nu genom Bukovina rycker fram mot Transsylvanien, i ryggen.
Alla dessa spekulationer äro nog ganska tvifvelaktiga.
Det är intet tvifvel om, att i händelse af en katastrof för Österrike Rumänien likasom Italien skola vilja vara med att dela rofvet; men så länge ej krigslyckan gifvit något afgörande utslag, hålla sig nog bådadera stilla.
Från Berlin telegraferas, att den rumänska statsmannen Carp har i en intervju uttalat, aft Rumäniens intresse är på Tysklands och Österrikes sida, och att Rumäniens största förhoppning ginge ut på att förvärfva Bessarabien.
Den tyska pressen kommenterar detta uttalande med förklaringen, att Carp i hela sitt lif varit af den meningen, att Rumänien endast kan nå sitt mål vid centralmakternas sida.
Uti en redaktionell artikel i Londontidningen Evening Standard heter det, att man i Berlin är af den åsikten, att Rumänien icke är klart att rycka i fält förrän i mars, men att vissa saker tyda på ett tidigare afgörande. Artilleri från Krupp har sålunda anländt till Rumänien, och reservisterna i utlandet ha fått order att genast återvända till hemlandet.
Detta den engelska tidningens antagande förefaller något godtyckligt. Och hvad menas med, att »artilleri från Krupp anländt till Rumänien»? Skulle Tyskland tillåta utförsel till Rumänien af Kruppartilleri, vore detta väl ett tecken till fast öfvertygelse om, att Rurmänien skulle komma att ställa sig på den tysk-österrikiska sidan.
Kriget har kostat Polen en miljard rubel.
Courier Warszawski meddelar att den skada som under kriget tillfogats Polen intill nu belöper sig på 1 miljard rubel. Flyktingar som ankomma från Kutno berätta att tyskarna förvandlat denna stad till ett enda stort lasarett. I alla hus ha de anbragt sårade. Polens nya generalguvernör, furst Jengalitschev, har ankommit till Warschau. Generalguvernörsämbetet har varit ledigt alltsedan baron Korffs tillfångatagande.
Serbians finanser.
Enligt till Sofia ingångna underrättelser är Serbiens finansiella läge synnerligen ogynsamt. Den i Ryssland igångsatta insamlingen för Serbien har gifvit endast tre millioner rubel. Stora ryska penninginstitut ha helt vägrat satt teckna. Hos den stora allmänheten i Ryssland har hänförelsen för Serbien betydligt aftagit.
Suezkanalens stängning.
Berlingske Tidende sysselsätter sig utförligt med den eventuella stängningen af Suez-kanalen. Tidningen påpekar sålunda de traktatsparagrafer, hvilka tydligt framhålla, att kanalen skall vara öppen för handelsfartyg äfven under krig. Älven de skandinaviska länderna ha undertecknat denna traktat. Men det är sannolikt att kanalen ändå kommer att stängas.
För danska sjöfarten liksom för den svenska blir följden att båtarna få gå rundt Kap. Det blir visserligen föga längre att gå genom Panamakanalen till alla nordliga lander i Ostasien, men det möter stora svårigheter för ångarne att få kola på denna rute.
Ostasiatiska kompaniet har sedan en tid tillbaka haft förkänning af att kanalen skulle stängas. Det har också för den skull vid alla fraktaftal införts en bestämmelse, gällande för ett sådant fall.
Ett och annat.
— Om Tysklands finanser meddelas från Berlin: Under år 1914 ha tillgångarna i de tyska sparkassorna ökats med 900 millioner mark. Insättningarna under de sista krigsmånaderna ha stigit ofantligt. Fraktinkomsterna på statsjärnvägarna under december 1914 understiga dem från året förut med endast 5 procent.
— Från Paris meddelas ett privatbalegr som emellertid utan vidare torde få hänvisas till de rena fantasifostren, att den stora tyska slagkryssaren von der Tann skulle gått under utanför Brasilien kust efter en strid med den mindre men med gröfre artilleri utrustade engelska slagkryssaren Invincible. Hittills har ingenting nämta om att von der Tann skulle befinna sig i utomeuropeiska fanvatten ett Londontelegram från i måndags talade dessutom om att kryssaren var skadad och därför för närvarande tvingad till overksamhet — och får öfrigt skulle gifvetvis Invincible, om den som telegrammet uppgifver gått oskadad ur striden ej ha underlåtit ett genast gnisttelegrafera sin bragd till engelska amiralitetet, som i sin ordning nog ej skulle dröjt med att ge världen kännedom därom.
— Deputeradekammaren i Paris har med anledning af ett förslag af justitiemmistern antagit en lag, som bemyndigar regeringen att i angifna fall upphäfva naturalisation som franska undersåtar, för personer, som tillhöra som undersåtar främmande makt, som börjat krig mot Frankrike.
— Till Atén anlända underrättelser säga, att engelsmännens och den nye sultanen Hussein Kemals ställning i Egypten börjar bli kritisk. Hussein Kemal undviker att visa sig offentligt, då man fruktar anslag mot hans lif. Många ulemas, som vägrade att badja för den nye sultanen, ha arresterats. I stora moskén i Kairo lämnade de troende demonstrativt bönsalen, när man började läsa välsignelsen för Hussein Kemal. Tuktlösheten i de främmande trupperna ökar ännu mera den oroliga stämningen bland befolkningen. Här om dagen blefvo tre engelska soldater, som stodo på vakt vid offentliiga byggnader; nedstuckna. Också från det inre af landet komma under rättelser om den växande osäkerheten.
Gotlands Allehanda
Tisdagen 2 Februari 1915
N:r 26