En simmarbragd på Gotlandskusten.

En tyska, som för närvarande vistas i Västergarn, utförde på söndagen en simmarbedrift, som inte skäms för sig. Den unga damen ifråga startade från Koviks fiskläge, som ligger strax invid pensionat Rune, och simmade, eskorterad av båt, den något över 6 sjömil långa sträckan ut till Lilla Karlsö på 6 timmar och 10 minuter. Vädret var gott, men det stod sjöhävning ute till sjöss ett stycke från kusten. Distansen är i landmått omkring 11 1/2 km., alldeles oavsett då ev. krokar som förorsakas av sjön och svårigheten att hålla rak kurs. Den unga damens namn är Christl Aschmann och hon lär vara bara 18 år gammal. Ny kanalsimmerska?

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 augusti 1932
N:r 181

Kungörelse

angående ökning af aktiekapitalet hos Karlsö Jagt- och Djurskyddsförenings Aktiebolag.
Vid fortsatt ordinarie bolagsstämma i Stockholm den 30 decemix 1912 beslöts § 5:
Beslut fattades enhälligt om att öka bolagets till fulla inbetalda. aktiekapital, 20,000 kronor, med 2,000 kronor. Förutvarande aktieägare skola äga företrädesrätt att teckna de nya aktierna i tärhållande till hvad en rivas förut äger i bolaget och skall företrädesrätten begagnas inom 4 veckor från det kungörelsen införts i tidningarne enligt lagens, paragraf 41. Aktie bgtalås med 100 kronor. I händelse al öfverteckning fördelas, sedan aktieägare erhållit sin här ofvan anmärkte. företrädesrätt, tecknade aktiebelopp i proportion till hvad en hvar tecknat.
Ur gällande bolagsordning meddelas:

§ 2.
Bolaget har till ändamål att efter inköp af andelar i Karlsöarna eller någon af desamma och beredande af uteslutande dispositionsrätt till jagten, å samma öar skydda jagten och djurlifvet därstädes, så att därigenom dels de sjöfågelarter, isynnerhet Ejder, Grafgås, Tordmul och Grisla, hvilka der trifvas, må kunna föröka sig och blifva föremål för en förnuftig duntägt och jaga, dels ock att jagt å annat vildt måtte med fördel och nöje för delägarns der bedrifvas.

§ 3.
Bolagets aktiekapital skall utgöra minst 20,000 kronor och högst 60,000 kronor, färdeladt i aktier, hvarje lydande å 100 kronor. För öfrigt skall med a, selande på, aktiebrefvenss innehåll iakttagas, att § 4 mom. 1 i bolag ordningen uti aktiehrelvet skall intagas.

§ 10.
Vid bolagsstämma harva delägare rösträtt i mån af antalet tecknade aktier; och må delägare, för sig ställa ombud, som har del i bolaget.
Vid röstning såväl vid bolagsstämma som inom styrelsen varder pluralitetens mening gällande, med undantag af de fall, hvarom i §§ 18 och 19 förmäles.

§ 17.
Om behållning för något år inträffar, må denna eller någon del däraf icke utdelas bland delägarne utom i det fall, att bolaget upplöses, och då först efter det bolagets samtliga skulder infriats.

§ 18.
Beslut om ändring af balagsardningens bestämmelse i afseende på föremålet för bolagets verksainhet eller om sådan ändring af ordningen att aktie med företrädesrätt må utfärdas, vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslut fattats å två på hvarandra följande bolag ammor, därvid minst – ordinarie; och å dan stämma, som sist hållits, bittädts af minst tve fjärdedelar af de röstande med ett sammalagdt aktiekapital af minst tre fjärdedelar af hela aktiekapitalet.

§ 19.
Beslut om annan, ändring af bolagsordningen eller bolagets upplösning af annan orsak än i § 54 af gällande lag om aktiebolags sägs, vare ej gilligt med mindre samliga aktieägare förenat sig därom eller bislut fattats å två på nvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie, och å den stämma, som sist hållits, biträdts af minst tre fjärdedelar af de röstande.
STYRELSEN.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 februari 1913
N:r 27

De gotländska raukarna och deras bevarande.

Stockholmsbrev till Gotlands Allehanda.
Svenska Naturskyddsföreningen höll på torsdagsaftonen sitt årsmöte i samband med den nu pågående »Skogsveckan» i Svenska Läkaresällskapets stora sal, härstädes under professor R. Sernanders ordförande skap. Utom de sedvanliga årsmötesärendena upptog föredragningslistan tvänne föredrag, nämligen av fil. kand. Hugo Osvald och professor Henr. Munthe.
Det kan nämnas att föreringen vid årsmötet valde till sin första hedersledamot d:r Emil Bäcklin i Göteborg, känd som icke blott en energisk naturvän utan också som en givmild och omtänksam medlem av Naturskyddsföreningen, i det han vid flerfaldiga tillfällen riktat föreningena arkiv med fotografier och dess årsskrift med flera artiklar.
Den förstnämda höll ett längre, med ekioptikonbilder belyst, synnerligen intressant föredrag om en av Sydsveriges största högmossar, den på gränsen mellan Jönköpings och Älvsborge län liggande Komosse.
Professor Munthe höll efter kand. Osvald ett, likaledes med skioptikonbilder belyst föredrag om Gotlands Raukar.
1917 hade tal. fått i uppdrag att göra och fullgjort en undersökning beträffande rankar, jättegrytor, jätterullblock o. dyl. och erhöll därvid ett rikhaltigt bildmaterial. Tal. som nu mera beskrev de visade bilderna än höll ett direkt föredrag, gav först en liten inblick i rankarnas tillkomst, därvid visande bilder från strandpartier på Gotland och Öland. Raukarne finnas som bekant av flera slag, dels sådana som uppkommit genom havsvattnets inverkan
på stenlager med hårdare och lösare partier dels sådana som uppkommit genom förvittring och ras.
Den förstnämda av havet utförda raukbildning, som är specifikt gotländsk, har väckt rätt stor uppmärksamhet. Den första som ägnade dem någon uppmärksamhet var Linné som omnämner raukarna i sin »Gotländska Resa». han som var föregångsman på så många andra områden av naturforskning. Tal. citerade vad Linné i sin skildring säger om raukarne och utpekade, sedan med hjälp av kartan de olika mera utpräglade raukorådena på Gotland, såsom Fårö, Lergraf i Rute,
Slite, Kyllej, Lickershamn, Karlsö, Lau och När, Vamlingbo och Sundre m. fl. platser.
Bland de första bilder tal därefter visade från en rundtur kring ön var Högklint, där ju en raukbildning finnes i Getsvältan. I Slite finns en hel del väldiga raukbildningar bl. a. vid Lännaberget. Bilder följde sedan från skilda platser: Lickershamn, Lilla Karlsö, där tal. framhöll den egendomliga låga raukbildningen på själva Stranden.
Man har på senare åren uttalat farhågor för bl. a. en 18 meter hög rauk på Lilla Karlsö, den man ansåg hotades av söndersprängning av en stor oxel, som växer utefter väggen. Likaså befarade man att den vackra raukporten i Lergrav i Rute skulle taga skada av sprängningar i närheten, men i båda fallen hade tal. gjort sig säker om att ingen fara hotade.
Den intressanta rundfärden Gotland runt upptog vidare bilder från Hellvi, Östergarn, (gubben på bergklinten) de bekanta raukarne vid Kyllej m. fl. platser.
Av raukar, sådana som vattnet icke medverkat till att skapa, visade tal. bl. a. en på 11 meter vid Omberg, men även Gotland har en hel del av dessa formationer att uppvisa, såsom vid Östergarn, vid Rövar Liljas håla söder om Visby m. fl. platser.
Mot slutet av sin intressanta förevisning framhöll tal. det stora intresse som gotlandsallmogen, hyser för Gotlands raukar och naturminnesmärken i övrigt, vilket intresse i och för sig är en god vakt omkring desamma. Gotlandsbefolkningens intresse för bevarandet av raukarne tog sig t. ex. uttryck härom året då ett bergsprängningsföretag i Slite som hotade raukarne möttes med allmän indignation och också inhiberades.

Gotlands Allehanda
Lördagen 20 Mars 1920
N:r 67

Lustresa

med ångfartyget Gotland företogs till Lilla Carlsö\’ igår kl. 10 f. m. Bland cirka 150 passagerare, befunno sig äfven landshöfdingarne Hamilton och Åkerhjelm, hofstallmästaren grefve Posse, statsrådinnan Bergström och grefvinnan Horn m, fl. herrar och damer. På återfärden lade ångbåten bi utanför H. K. H. prinsessan Eugenies vackra Fridhem. Resan gynnades af det vackraste väder och alla voro belåtna med färden. Återkomsten till Wisby skedde 8,20 eftermiddagen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 22 Juli 1874
N:r 57