De ringmärkta fåglarna.

En av hr Gösta Håkansson den 13 juli på Lilla Karlsö ringmärkt gråtrut har enligt ingången rapport påträffats den 30 oktober i Trelleborg.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 November 1938
N:r 260

Fridlysningarna.

Räven skyddad under fem år framåt.
Kungörelse om tillfällig fridlysning av ån del djur har nu utfärdats, varigenom en del tillägg och ändringar gjorts i nu gällande bestämmelser.
För Gotlands län är följande att observera:
Hare är fridlyst 1 februari-30, September; på Fårön är jakt efter hare förbjuden även under oktober.
Räv är fridlyst inom länet intill utgången av 1942.
Ekorren är fridlyst under tiden 16 februari-31 oktober.
Tjäder är fridlyst under hela året, likaså ripan, medan jakt efter orrhöna är förbjuden i Gotlands län intill utgången av år 1938.
Rapphöns äro fridlysta i länet 1 januari-30 september samt 1 november-31 december.
Fasanen är fridlyst 1 november-15 oktober.
Grågås, sädgås och fjällgås äro fridlysta. 1 mars-31 augusti.
Ejder är fridlyst 1 januari-31 mars samt 21 april-15 september.
Alfågeln är fridlyst i länet — med undantag av Stora och Lilla Karlsö, vid vilka öar jakt efter alfågel är förbjuden under hela året — 1 februari-31 mars och 21 april-31 augusti.
Ängsknarr (kornknarr) är fridlyst i hela riket under hela året och orre i hela riket till utgången av 1940.
Berguven är fridlyst i vad avser annan mark än kronans 1 mars-31 augusti.
Kungörelsen träder i kraft den 15 juli då den tidigare kungörelsen angående tillfälliga fridlysningstider för vissa djurslag med däri sonare vidtagen ändring skall upphöra att gälla.

Gotlands Allehanda
Måndagen 28 Juni 1937
Nr 145

Även till Lilla Karlsö

ha nu förbindelserna ordnats, närmast på initiativ av Visby hyrverk, som insatt bilar från Visby i regelbunden trafik till Djupvik, varefter trafiken ut till Lillön uppehälles genom fläckade motorkuttern ”Falken”, som är vederbörligen besiktigad och föres av godkänd förare. Vi hänvisa i detta avseende till den annons som var införd i fredagsnumret.
Till Stora Karlsö har sedan många år regelbundna förbindelser varit ordnade. I stort sett äro ju naturförhållandena likartade på de båda öarna, om man undantar att de Eksta-lantbrukare, som äga Lillön fortfarande använda ön som betesmark åt sina utegångsfår. Fågellivet är också här rikligt och naturligtvis är all skottlossning och äggplockning förbjuden. Lilla Karlsö är också mera outforskad, men enligt uppgift kommer ön i sommar bli föremål för en vetenskaplig undersökning, som bl. a. kommer att inriktas på en del gamla gravplatser, som finnas där.

Gotlands Allehanda
Måndagen 21 Juni 1937
Nr 140

Carl Fries studerar fågellivet på Karlsö.

Nyutnämde chefen för Skansens biologiska avdelning, intendenten Alarik Behms efterträdare, fil. mag. Carl Fries, skicklig fågelkännare och inom parentes redaktör för Svenska Turistföreningens årsskrift, har sedan pingst vistats på Karlsö i sällskap med hr C. Ryberg, Stockholm, landets främste expert på färgfotografering. Ett urval av de färgfotografier, som därvid tagits på ort och ställe, kommer att ingå i mag. Fries stora verk om Sveriges natur, som väntas föreligga färdigt inom fem år.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 3 Juni 1937
Nr 125

En verklig lustresa

hade Ångfartygsaktiebolaget Gotland i går anordnat med det nya m/f »Gotland» för ett 70-tal inbjudna, utgörande representanter för myndigheter och ämbetsverk, för olika stater och kårer, för organisationer på handelns och jordbrukets områden, för pressen m. fl. Färden gynnades av det utomordentliga vädret med brännande sol och så gott som vindstilla och detta tillsammans med arrangemangen ombord på det nya imponerande fartyget gjorde resan till en liter upplevelse för deltagarna.
»Gotland» avgick från hamnen härstädes kl. 11 f. m. och stävade söderut längs kusten. När fartyget kommit i gång, finge de närvarande tillfälle att göra en rundvandring ombord, varvid bolagets chef, konsul Carl E. Ekman, m. fl. tjänstgjorde som ciceroner. Fartyget blev vederbörligen beundrat från maskinrummets djup till salongernas elegans. Och när man hunnit till höjden av Gnisvärd, bänkade man sig efter rundvandringen i den vackra matsalen, där lunchborden stodo dukade. Medan måltiden intogs, drog Västergarnsholm loeh så småningom Lilla Karlsö förbi utanför, medan skymtade gotländska kusten skymtade om babord.
Vid lunchbordet hälsades gästerna av konsul Carl E. Ekman i ett tal, vari han uttryckte sig glädje över den utveckling av det gotländska näringslivet, som kunnat göra, att rederiet ansett det nödvändigt att anskaffa det nya »Gotland» och därmed gå över till en ny klass av fartyg. I första rummet är det turisttrafiken, som skapat förutsättningen härför, ty under de tre månader på året, som denna trafik pågår, år det nödvändigt att i konkurrensen ha stora och vackra båtar. Den regelbundna trafiken får därmed också fördelen av denna standard och dagliga förbindelser, som eljest icke skulle kunnat upprätthållas. Detta slag av samarbete mellan ett land och ett rederi har upptagits på andra håll — turisttrafiken till Öland har anknutits till Sveabolaget och estländarna ha i år skaffat sig en ny bättre båt för förbindelserna på Stockholm. Turisttrafiken ger dock Gotland 2 ½ .milj. kr. om året i kontanta pengar. När »Thjelvar» inköptes år 1876 — bolaget hade förut »Visby» och »Gotland» — bar sig denna båt icke, utan måste tidvis användas för annan trafik och det var t. o. m. tal om, att den måst säljas. Nu står Thjelvar längst ned på skalan av bolagets båtar. Talaren uttryckte förhoppningen, att »Gotland» måtte hävda sin plats i den oerhörda konkurrensen — det gäller att man måste stå i täten för att ej sacka. efter — och att den måtte visa sig hava kommit i rätt tid. Han hälsade så ännu en gång gästerna välkomna.
I ett nytt anförande framförde konsul Ekman ett tack till dem, som medverkat vid båtens utrustning, särskilt i konstnärligt avseende, varvid han särskilt erinrade om fru. Augusta Skårman och artisten David Ahlqvist, och vidare till med. dr Kurt Bergström, som givit anvisningar för sjukhyttens inredning.
Gästernas tack framfördes av överste C. G. D. Hamilton, som hade gjort den erfarenheten att kuststäderdernas invånare ha tillägnat sig vidare vyer än befolkningen inne i landet. Det sammanhänger med sjöfarten och deras intresse är också knutet till denna. Stapelavlöpningarna bli därför stora händelser. När Gotlandsbolaget nu anskaffat detta fartyg, som i storlek och skönhet överträffar alla föregående, så uttrycka vi den önskan, att det måtte tjäna länge och uppfylla alla de förhoppningar, som äro knutna till detsamma. Med välgångsönskningarna för det nya fartyget förband han också ett tack till Inlagd från dagens gäster.
»Gotland» hade na hunnit att gå ett helt varv kring Lilla Karlsö och satte därefter kurs mot Stora Rarlsö, som också rundades. Passagerarna fingo därför ett utsökt tillfälle att beskåda Karlsöarnas märkliga silhu, etter på nära håll, ett skådespel värt att njuta av i den vackra sommardagen. Från Stora Karlsö sattes så kanon norrut mot Visby, medan de ombordvarande njöto av solgasset på däcket, och kl. 4 var Gotland åter hemma efter en resa, som för passagerarna varit utsökt angenäm i alla hänseenden.

Gotlands Allehanda
Måndagen 15 Juni 1936
Nr 136

Lilla Karlsö

har nog för mången legat som en otillgänglig ö, som det icke varit så lätt att komma till som till Stara Karlsö med dess namera välordnade kommunikationer. Lilla Karlsö är ju något mer än hälften så stor som Storön, eller 139 har mot Storöns 235, men den är em man mätt rätt 4 meter högre — med sitt höjdkummel på 60 mieterspunkten — än Stora Karlsö, som bara är 56. Men Lill-ön har även den en hel del sevärdheter, såsom fågellivet först och främst — inte så rikt som på Storön men vackert nog — grottor och naturformationer och en intressant ock vacker flora. Lill-ön har emellertid varit mera otillgänglig och det kan ha varit ganska svårt att komma i land där även om man fått ägarres, hrr Axel Pettersson, Konrad Olofsson och Emil Jakobsson, tillstånd att gå i land. Dessa tre ha emellertid nu tänkt, att på grund av det intresse som särskilt en del skolresegrupper synas visa ö ordna mera regelbundna turer. För den skull skola också bryggförhållandena på ön rättas till och goda båtar användas. Meningen är att det tokall bli turer från såväl Klintehamn som Djupvik, från vilken sistnämda plats färden ut till Lill-ön endast tar omkring 20 minuter.
Tillsammans med pedagogikens målsmän på Gotland hade pressen pingstdagen tillfälle att rekreera sig med en tur till Lilla Karlsö i ägarnes sällskap, och särskilt för den som icke tidigare haft tillfälle besöka Lill-ön var dagen synnerligen
intressant. Vädrat var också så vackert att en motorbåtstur runt ön gav tillfälle till ett beseende även från sjön av öns vackra grottformationer. Tördar och en nyfiken kut följde oss delvis på färden.
På hemfärden hade källarmästare Olle Hansson passat på att invitara sällskapet till sitt pensionat Sandhamn, som ligger omkring halv-
vägs mellan Djupvik och Klintehamn, nybyggt i fjol och med en särdeles vacker utsikt över havet och Karlsöarna. Nedanför pensionatet breder en stor vacker strandäng ut sig och där nedanför ligger en lockande sandstrand.
Här undfägnades gästerna med en förträfflig middag, sam väl berättigar en rekommendation till vägfarande att tala till här då man blir bad- och mathungrig. Bostadsmöjligheterna äro ännu icke så stora men även den detaljen skall ordnas till kommande år. Och efter ett par angenäma timmar på Sandhamn rullar bussen åter mot Visby efter en angenäm dag i gotländsk natur och bland gästfria gotlänningar.
J—y.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 2 Juni 1936
Nr 125

Landsbygden. Eksta.

EKSTA, 11 aug.
Sommarfest anordnar om söndag Eksta-Sproge S. L. U.-avdelning vid det natursköna Djupvik, en av sydvästra Gotlands härligaste bad- och champingplatser. Som talare komma distriktsordf. hr G. Bendelin, Östergarn, och astronom G. Gradelius, Lärbro, att medverka. Det blir dessutom underhållningsmusik av Ekstatrion samt sång, servering m. m. Dessutom komma motorbåtsturer att anordnas till Lilla Karlsö.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 11 augusti 1932
N:r 184

En simmarbragd på Gotlandskusten.

En tyska, som för närvarande vistas i Västergarn, utförde på söndagen en simmarbedrift, som inte skäms för sig. Den unga damen ifråga startade från Koviks fiskläge, som ligger strax invid pensionat Rune, och simmade, eskorterad av båt, den något över 6 sjömil långa sträckan ut till Lilla Karlsö på 6 timmar och 10 minuter. Vädret var gott, men det stod sjöhävning ute till sjöss ett stycke från kusten. Distansen är i landmått omkring 11 1/2 km., alldeles oavsett då ev. krokar som förorsakas av sjön och svårigheten att hålla rak kurs. Den unga damens namn är Christl Aschmann och hon lär vara bara 18 år gammal. Ny kanalsimmerska?

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 augusti 1932
N:r 181

Kungörelse

angående ökning af aktiekapitalet hos Karlsö Jagt- och Djurskyddsförenings Aktiebolag.
Vid fortsatt ordinarie bolagsstämma i Stockholm den 30 decemix 1912 beslöts § 5:
Beslut fattades enhälligt om att öka bolagets till fulla inbetalda. aktiekapital, 20,000 kronor, med 2,000 kronor. Förutvarande aktieägare skola äga företrädesrätt att teckna de nya aktierna i tärhållande till hvad en rivas förut äger i bolaget och skall företrädesrätten begagnas inom 4 veckor från det kungörelsen införts i tidningarne enligt lagens, paragraf 41. Aktie bgtalås med 100 kronor. I händelse al öfverteckning fördelas, sedan aktieägare erhållit sin här ofvan anmärkte. företrädesrätt, tecknade aktiebelopp i proportion till hvad en hvar tecknat.
Ur gällande bolagsordning meddelas:

§ 2.
Bolaget har till ändamål att efter inköp af andelar i Karlsöarna eller någon af desamma och beredande af uteslutande dispositionsrätt till jagten, å samma öar skydda jagten och djurlifvet därstädes, så att därigenom dels de sjöfågelarter, isynnerhet Ejder, Grafgås, Tordmul och Grisla, hvilka der trifvas, må kunna föröka sig och blifva föremål för en förnuftig duntägt och jaga, dels ock att jagt å annat vildt måtte med fördel och nöje för delägarns der bedrifvas.

§ 3.
Bolagets aktiekapital skall utgöra minst 20,000 kronor och högst 60,000 kronor, färdeladt i aktier, hvarje lydande å 100 kronor. För öfrigt skall med a, selande på, aktiebrefvenss innehåll iakttagas, att § 4 mom. 1 i bolag ordningen uti aktiehrelvet skall intagas.

§ 10.
Vid bolagsstämma harva delägare rösträtt i mån af antalet tecknade aktier; och må delägare, för sig ställa ombud, som har del i bolaget.
Vid röstning såväl vid bolagsstämma som inom styrelsen varder pluralitetens mening gällande, med undantag af de fall, hvarom i §§ 18 och 19 förmäles.

§ 17.
Om behållning för något år inträffar, må denna eller någon del däraf icke utdelas bland delägarne utom i det fall, att bolaget upplöses, och då först efter det bolagets samtliga skulder infriats.

§ 18.
Beslut om ändring af balagsardningens bestämmelse i afseende på föremålet för bolagets verksainhet eller om sådan ändring af ordningen att aktie med företrädesrätt må utfärdas, vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslut fattats å två på hvarandra följande bolag ammor, därvid minst – ordinarie; och å dan stämma, som sist hållits, bittädts af minst tve fjärdedelar af de röstande med ett sammalagdt aktiekapital af minst tre fjärdedelar af hela aktiekapitalet.

§ 19.
Beslut om annan, ändring af bolagsordningen eller bolagets upplösning af annan orsak än i § 54 af gällande lag om aktiebolags sägs, vare ej gilligt med mindre samliga aktieägare förenat sig därom eller bislut fattats å två på nvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie, och å den stämma, som sist hållits, biträdts af minst tre fjärdedelar af de röstande.
STYRELSEN.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 februari 1913
N:r 27