Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 Juni 1875
N:r 44.
Gåfvor till Godands Fornsal.
De excercisskyldige
vid innevarande års batteri-bataljons- och kompanimöten kallas att inställa sig å följande tider och ställen, nemligen:
d. 14 Juni kl. 7 f. m. Södra bataljonen och Garde kompani å Stånga-malm;
s. d. kl. 7 f. m. Klinte, Banda, Hejde och Sjonhems kompanier af Medelbataljonen samt Halla kompani å Petsarfverum;
s. d. kl. 6 f. m. Torsburgs och Östergarns kompani å Ekeskogsrum;
d. 21 Juni kl. 7 f. m. Artilleriet och Visby bataljon å Södra byrummet vid Visby;
s. d. kl. 7 f. m. Lina, Bäls, Lommelunds, Tingstäde, Forma och Rute kompanier af Norra bataljonen å Lekarehed; samt
s. d. kl. 6 f. m. Fårö kompani å kompaniets vanliga mötesplats.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 Juni 1875
N:r 44.
Till kustroddare
inom Visby tullkammardistrikt har generaltullstyrelsen i ledigheten efter i höstas till tullvaktmästare å Fårön befordrade K. V. Östman utnämt e. o. kustroddaren Karl Pettersson (den äldre) i Ronneby. Pettersson lär komma att stationeras vid Lutterhorns tulljakt.
Gotlands Allehanda
Måndagen 23 April 1888
N:r 33
En kustroddaresyssla
härstädes har inom ansökningstiden hos Visby tullkammare sökte af t. f. kustroddarna vid Lutterhorn å Fårö O. K. Nordin och Oskar Rondahl samt e. o. kustroddarna N. V. F. Pettersson, Oskarshamn, och Oskar Edvard Andersson, Helsingborg.
Gotlands Allehanda
Fredagen 6 April 1888
N:r 28
Räfskall.
Redaktionens korrespondent å Fårön skrifver den 25 d:s: Förliden söndagsmorgon blef en räf synlig å Lutterhornsborgen. Skallgång pålystes s. d., och natten till måndagen uppställdes skallfolket. Drefvet börjades från fyren samt fortgick till kl. 9 f. m., då Jacobson från Broskogs med ett väl rigtadt skott lyckades fälla mickel till marken.
Det var särdeles nöjsamt att se med hvilken ordning, raskhet ock fiffighet såväl unga som gamla deltogo i skallet efter den sluge mickel, hvilken flera gånger sökte genombryta drefvet och kom det så nära, att man slog ense honom med käppar och bösskolfvar. På hr Mickels framtassar syntes tydligt att han haft byggnadsbestyr för sig till trygghet för sin familj, hvarför den samma noga eftersöktes, fast utan framgång. Öfver 300 personer deltogo i denna skallgång, den enda på 18 år.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 29 Maj 1875
N:r 42.
Lifräddningsföretaget vid Skärsände.
Med anledning af den raskhet och uthållighet, som personalen vid Skärsände lifräddningsstation i Gotlands lotsfördelning ådagalagt vid räddningen den 22-24 December 1887 af besättningen å engelska ångaren York City, har lots. styrelsen tilldelat samma personal en penningebelöning, till beloppet motsvarande aflöningen för ett räddningsföretag.
Gotlands Allehanda
Fredagen 2 Mars 1888
N:r 18
En kustroddaresyssla
med tjenstgöringsskyldighet inom Visby distrikt, har till i dag hos tullkammaren härstädes sökts af e. o. kuatroddarne i Karlshamn A. V. Nilsson och S. J. Samuelsson, t. f. kustroddarne vid Lutterhorn, Fårö, Oskar Rondahl och O. K. Nordin samt af e. o. kustroddaren i Oskarshamn N. V. F. Pettersson.
Gotlands Allehanda
Fredagen 2 Mars 1888
N:r 18
Från landsbygden. Fårö.
Fårö, 17 Febr.
Ett sjelfmord
har blifvit begånget här på ön. Skräddaren Johan Stenholm försvann från sitt hem vid Landsnäsa gård härstädes i tisdagsafton. Han spårades i onsdags ner till iskanten i Fårösunds norra gatt, samt hittades omkr. 10 alnar ute i sjön. Anledningen till sjelfmordet vet man ej bestämdt. I lördagsnatt hade han ensam nedslagtat deras enda ko, antagligen i någon öfverilning eller sinnesrubbning, och tros det att han kommit att ångra sitt tilltag samt af bekymmer deröfver tagit sig sjelf af daga. Han var en omkring 60 års man, känd som en arbetsam och ordentlig person i temligen goda ekonomiska omständigheter; efterlemnar hustru men inga barn.
I dag valdes här på
extra kommunalstämma löjtnanten L. von Scheven, Lauters, till ordförande i Fårö sockens kommunalnämd och till vice ordförande hr Mikael J. Ekström i Gåsemora.
Mycken snö
har här fallit som genom stormen hopat sig i qvierna, så att nya vintervägar måst utstakas öfver trädgårdar, ängar, åkrar och hagmark, tills väderleken blir stadigare och de rätta vägarne hinna uppkastas.
Öfver Fårösund köres med en häst, men isen är mycket svag.
Gotlands Allehanda
Måndagen 20 Februari 1888
N:r 15
Från landsbygden. Fårö.
Fårö, 13 Febr.
Penningställningen
är tryckande här såväl som å andra ställen i riket; men icke förty inflöt kronoskatten, som uppbars i förra veckan nästan restfritt, ty Fåröboarna anse det vara mycket genant att komma på restlängd, så att deras name blifva uppräknade från predikstolen. Ett förhållande som Fåröborna i allmänhet äro missbelåtna med är, att de för att få betala sin skatt måste fara öfver till storlandet. En del skattskyldige hafva öfver två mil från sina hem till Broa färjbrygga, sedan måste de kosta på sig färjpengar fram och åter öfver sundet, (när icke Bore lagt brygga för dem, som i år inträffat). Väl komne till Fårösund, måste hvar och en för att blifva af med sin skattpenning, gå en half fjerdingsväg till Stux gästgifvaregår. Vore det ej stort skäl i att herrar uppbördsmän (dessa äro två, men de skattskyldige på ön äro omkring trehundra) fore ut på Fårö, och der på ett centralt ställe uppbure skatten? Anses det vara risk för uppbördsmannen att föra pengarne öfver sundet, så kunna dessa inlemnas på Fårö post station.
För att få pengar till skatten och andra utbetelningar, måste skogen anlitas men tyvärr fins snart ej mera gvar af den varan än som behöfves till husbehof.
Många, hemmansägare gå ganska strängt åt sin skog, men kommunalnämden blundar, då det är sådana hemmansägare som de ej vilja eller våga stöta sig med. Ett exempel härpå vill jag nämna: För omkr. 16 till 17 år sedan sålde en hemmansägare en skogspark för afverkning, dåvarande kommunalordförande försökte få skogsförbud för nämde hemmansägars, hvilket också lyckades till en del, då det förbjöds att sälja mindre träd än 8 tume dismeter vid roten. År 1882 såldes hemmanet, den nye ägaren sålde första vintern 50 och den andre 100 st. slipers; då började grannarne och kommunalnämden morska sig och hotads med att, om skogssköflingen ej upphörde blef det anmält till vederbörande. Hösten 1884 såldes hemmanet ånyo medan ägaren, då skogen icke fick anlitas, ej kunde få debet och kredit att gå ihop.
Nuvarande ägaren sålde ur hemmenets skog förliden vinter omkring 1,500 st slipers, flera tolftar sågtimmar ock omkr. 100 famnar ved; i vinter lär huggas återstoden aft den användi bara skogen, som fins qvar, så att snart nu – hemmanets skog icke fins större träd än som kan använda: till handspakar.
Gotlands Allehanda
Fredagen 17 Februari 1888
N:r 14
Målet Xanto—Valuta
har nu algjorts af Högata domstolen. Den 24 Juni 1884 sammanstötte engelska ångaren Xanto och tyske ångaren Valuta, i Östersjön öster om Fårön med den påföljd, att Xanto sjönk och Valuta, som upptog Xanto besättning, skadad måste söka nödhamn i Slite. Båda befälhafvarne stämde hvarandra med yrkande om skadeersättning.
Rådstufvurätten i Visby ansåg sammanstötningen vållad genom fel å Valutas sida och dömde dess befalhatvare och rederi, det senare dock blott med fartyg och frakt, att ersätta värdet af Xanto och dess last med tillhope 29,076 pund sterling (öfver 525,000 kr.). Svea hofrätt ansåg båda sidorna vållande till sammanstötningen och befriade derför Valutas befälhafvare och rederi från all ersättningsskyldighet.
Högsta domstolens dom, daterad 10 Februari 1888 lyder: K. M:t har i nåder låtit sig föredragas handlingarne i denna sak; och finnar ej skäl göra ändring i hofrättens dom, så vidt talan deremot blifvit fullföljd; skolande Mills (Xantos befälhafvara) ersätta motparterne deras af sakens underdåniga fullföljd föranledda kostnader med tvåhundrafemtio kronor jämte hvad som åtgår till lösen af k. m:ts dom.
Valutas talan har förts al v. häradsh. Karl Herlitz.
Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Februari 1888
N:r 13