Rättegångs- och polissaker.

Ett högst märkligt mål förekom vid härvarande Rådstufvu Rätt sistl. mån dag, i det jernkramhandlanden V. O. Lindsström till nämnda dag hade verkat sig stämning å skomakaremästaren A. F. Häggström, under yrkande, att af denne utfå ett penningebelopp af 195 rdr, utgörande köpeskillingen för en af Lindsström till kläggstöm försåld symaskin.
Då nu detta mål för handläggning påropades, instälde sig käranden, Lindsström, personligen, men svaranden företräddes af hr Winter, på grund af företedd fullmakt, dervid denne sistnämnde, sedan stämningen i målet blivit för parterne uppläst, företedde först i bestyrkt alskrift en af hr Lindsström algilven räkning å hvilken ifrågavarande symaskin, bland andra persedlar, fans upptagen till ofrannämnda belopp m. m., å hvilken räkning likväl var åtecknad följande betalning:
genom contraräkning 27:25
med mynt 178:80
Wisby den 24 Februari 1873.
V. O. Lindsström.

Sedan denne räkning blifvit käranden förevisad, förnekade han att af de qvitterade 178 rdr 80 öre halva bekommit mera än 8 rdr 80 öre. De två första siffrorna i summan förnekade han helt och hållet att hafva tecknat såsom qvitto.
Svarande-ombudet, som tycktes beredd på någon likartad invändning var dock i tillfälle att genast förete originslräkningen med derå af Lindsström tecknade utbetalning. Äfven, efter att, som det ville synas, noga hafva granskat originalräkningen, dock med erkännande af sin underskrift, förnekade han att kontant hafva bekommit större belopp än de här ofvan nämnda 8 rdr 80 öre, hvilket förnekande gaf svaranden anledning att till herr Lindsström
framställa den frågan, huruvida näml. han ville anse sitt eget qvittens förfalskadt. På denna fråga gaf han dock blott undvikande svar, och yrkade att Häggström skulle åläggas att personligen svara i målet. hvilket icke heller af svarande ombudet motsades; men meddelade denne, att skomakaren Häggström för närvarande vistades i hurvudstaden för undergående af den kurs, som lär erfordras för att blifva antagen som predikant inom Methodistsamfundet, och att tiden för hans möjliga återkomst till staden vore okänd; så, och då Rätten icke fann skäl att ålägga ex-skomakaren — kanhända blitvande biskopen — personlig inställelse, afsades det beslut att målets vidare handläggning utsattes till den 11 nästa maj, då parterna antingen sjelfva eller genom lagligen befullmäktigade ombud ägde att iaktaga inställelse, käranden beredd att åstadkomma all den bevisning, hvaraf han i målet vill sig begagna.
Vi tillåta oss icke nu ingå i några reflexioner, men skola deremot icke underlåta att med uppmärksamhet följa detta mål till dess slut, och för detsamma fullständigt redogöra.

Vid samma rättegängstillfälle förekom till behandling flera instämde mål med yrkande om ansvar för obehörigt utökande af maltdryckers försäljning.
De blefvo alla fälda till 5 kr. böter jemte rättegångskostnad.
Vi omnämna detta endast såsom varning och ett råd till dem, som hafva sådan försäljning till en om än ringa inkomstkälla, att noga göra sig underrättade om de vilkor som äro stadgade för utöfvande af dylik försäljning, utan att behöfva, såsom nu skett befara något ansvar och på samma gång undvika den förlust, som eljest drabbar dem.
I detta afseende och i välvillig afsigt, vilja vi hänvisa till kungl. förordningen om vilkoren för vin- och maltdryckers försäljning intagen i N:o 71 för år 1866 och de deruti gjorda förändringar uti svensk författningssamling N:o 9 för år 1873.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 18 April 1874
N:r 30

Knifskäring.

Husbonden Peter Lindarfve i Burs, blef för några dagar sedan öfverfallen af sin dräng och af denne illa skuren i hufvudet och ena knäet. Någon fara för lifvet lär dock ej förefinnas. Drängen är införpassad till härvarande länsfängelse.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 18 April 1874
N:r 30

Rättegångs- och polissaker.

Vid Rådstufvurättens sammanträde å Länets cellfängelse lördagen den 21 Mars fälldes Murarehustrun Ellisaheth Rosenlund, som den 24 och 31 Dec. sistl. år från fiskaren Nygren olofligen tillegnat sig 36 skålp. saltadt fläsk att för 3:dje resan stöld undergå 3 års straffarbete samt att i 8 år vara medborgerligt förtroende förlustig – så ock att utgifva stadgad ersättning till målseganden och anförde vitnen, äfvensom för förfallolös utevaro den 2 Mars böta 2 rdr.

Förre straffången Carl Oskar Fredrik Hultberg hade efter utståndet straff för 3:dje resan stöld i början af sistlidne Januari månad hit återkommit men sedan han den 19 i samma månad å 4 olika ställen här i staden, ånyo föröfvaolofligt tillgrepp; och sedan han samma dag blifvit derför häktad, fälldes han den 21 Mars att för 4:de resan å olika tider och ställes föröfvad stöld hållas till straffarbete i 6 år samt att i 10 år vara medborgerligt förtroende förlustig. — För delaktighet uti dessa Hultbergs olofliga tillgrepp blefvo under handläggningen af ransakningen jemväl under åtal ställde för 4:de resan stöld redan tillförne straffade f. korrektionshjonet Sofia Granström, Lumpsamlaren Magnus Olsson och ogifta Emma Grönqvist, af hvilka Sofia Granström och Olsson blefvo tillsammans fällde, den förra såsom den der 5:te resan stöld föröfvat, till 6 års straffarbete samt 10 års förlust af medhorgerligt förtronde, den sednare åter för 1:sta resan snatteri till 30 rdrs böter, men Emma Grönqvist förklarades i brist af bevis icke kunna åt saken fällas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 April 1874
N:r 25

Okynne.

Vid härvarande vattenkuranstalt ha ånyo omkring 20 stycken fönsterrutor blitvit inslagna.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 28 Februari 1874
N:r 17

Hjert och Tector.

Ett rykte har under de senaste dagarne varit spridt i staden, att desse fångar skulle vara sjuka och derför ransakningen uppskjuten. Vi äro i tillfälle upplysa att ryktet är ogrundadt. Visserligen hafva fångarne ondt i fötterna, dock ej svårare, än att de dagligen gå ute en stund på fängelsegården. Ransakningsdagen är ännu ej bestämd.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 April 1875
N:r 30.

Rättegångs- och polissaker.

Arbetaren Nicklas Endermark hade den 17 sistl. Jan. inne å den vid södra murgatan belägna krogen n:o 3 råkat i ordvexling med plåtslagaren J. Jönsson, i anledning hvaraf, sedan Endermark äfven börjat gå handgripligen tillväga, hade han från krogen utkörts. När Jönsson efter en stund aflägsnat sig, hade Endermark stått på lur utanför på gatan och kastat sten efter honom, deraf en träffat Jönsson i hufvudet helt nära ena tinningen, så att han börjat blöda, Endermark förnekade visserligen att hafva kastat sten efter Jönsson men medgat deremot att han gifvit honom ett slag med knuten hand. Bevisning förebragtes derom att i detsamma folk på Jönssons rop kommit tillstädes, Endermark stått öfver Jönsson med en sten i högra handen. Genom utslag den 16 dennes fäldes Endermark att undergå en månads fängelse.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 21 Februari 1874
N:r 15

Rättegångs- och polissaker.

Ett af samhällets olycksbarn f, fästningsfången Wilhelm Peter Engström fälldes vid Rådstufvurättens sammanträde å Länets cellfängelse lördagen den 7 dennes att för 4:de resan stöld af ett till 6 rdr uppskattadt ur med dubbelboette af silfver undergå 4 års straffarbete samt att i 10 år vara medborgerligt förtroende förlustig. Engström hade nemligen lördagen den 3 Maj sistl. år inne å Måhrbecks krog sammanträffat med drängen Niklas August Olsson från Qvie i Endre socken och sedan de derstädes i hvarandras sällskap intagit en sup, hade de på Engströms förslag åtföljts till den vid Danzigesgränd under den s. k. \”Osearssalen\” belägna krogen, der ytterligare förtäring af bränvin och öl intagits. När de omsider skolat derifrån sig aflägena, hade Engström lurat Olsson vara sig följaktig in i det till nämnde egendom hörande brygghus, derifrån trappor leda till bottenvåningen vid Mellangatan dels till det s. k. Liljehornska vid Strandgatan. Inkomne i det mörka brygghuset, frånryckte Engström Olsson honom hans påhafda ur, hvarefter han med sitt rof hastade upp för trapporna utan att Olsson, hvilken, i detsamma Engström röfvat från honom uret, ropat \”hvad har du med min klocka att göra\”, kunnat, obekant som han var med lokalen, följa Engström. Detta Olssons rop hade hörts af krogförestånderskan och hennes biträde, hvilka uppehållit sig uti det intill brygghuset angränsande köket och derat föranletts öppna dörren till brygghuset då de varseblifvit Ensgström, hastande uppför en af trapporna och Olsson ensam stående qvar. Vid den ransakning, som sedermera i anledning af Olssons anmälan om tillgreppet påföljande måndag eller den 5 i förenämnde Maj månad företagits förnekade han tillgreppet samt sökte göra troligt det han tillbytt sig uret emot en giktring och en mellagifa af 1 rdr 50 öre, men då ransakningen för bevisnings åstadkommande uppsköts utan att Engström, oaktadt åklagarens derom gjorda hemställan, tagits i fängsligt försvar, passade Engström på tillfället och afvek efter hvad sedermera visst sig, till Norrland der han, som lyckats förskaffa sig ett för annan person utfärdadt arbetsbetyg under falskt namn uppehållit sig dels i Sundsvall dels i Hudiksvall, tilldess han derstädes omsider häktats såsom misstänkt för delaktighet i en därstädes föröfvad stöld, derifrån han likväl frikänts. Under detta sitt vistande å cellfängelset i Gefle hade han igenkänts och i anledning af den efter honom utfärdade efterlysning hitförpassats. Till Engströms meriter i öfrigt torde få tilläggas att han, som ännu ej ens hunnit 30 års ålder, redan undergått bestraffning för 3:dje resan stöld äfvensom för förfalskning och utprångling af förtalskadt mynt för att ej omnämna alla de gånger han varit lagförd och straffad för misshandel och vildsint uppförande.

Gjelbgjutaren F. Lundqvist hade efter angifvelse af stadsfogden O. N. Hallgren blifvit af f. stadsfiskalen Harald Gustafsson åtalad för öfverträdelse af föbudet emot lotterispel. Lundqvist ville ej förneka att lotteri egt rum om en af hans 14:årige dotter förfärdigad korg af alun med vaxfrukter men påstod sig derom saknat vetskap förr än det redan försiggått, skyllande på sin förenämnde dotter som honom ovetande skulle hafva tillställt detsamma — bevisning förebragtes derem att en mängd folk, större delen ungdom, hemma hos Lundqvist kastat tärning men utan att Lundqvist i någon mån gittatt sit förebärande styrka, pröfvade Rådstufvurätten genom utslag den 9 dennes rättvist Lundqsvist från ansvar i målet frikännas.

Bageriarbetaren Broström hade efter angifvelse af utskänkningsförestånderskan Christina Larsson, blifvit af t. f. stadsfiskalen Harald Gustafsson åtalad för det han den 1 December sistl. år inne å hennes krog henne sparkat och oqvädat. Då målet den 22 December handlades vid Rådstufvurätten, påstod Broström sig vid tillfället i fråga varit så full att han deraf ej hade redigt minne, hvarför målet för bevisnings förebringande uppsköts till den 26 sistl. Januari, då Broström förr än de inkallade vittnena hördes erkände det han vid åtalade tillfallet tilldelat sin vederpart en sparkning och henne oqvädat. I stället att då genast meddela utslag, uppsköts målet för sådant ändamål till måndagen den 9 dennes — Till den 26 Januari hade t. f. stadsfiskalen uppå angifvelse af förenämnde Christina Larsson instämt Bröstöm med påstående om ansvar för det han den 4 i samma månad Larsson inne å hennes krog ånyo oqvädat — Broström nekar — vittnen höres och målet öfverlemnas — äfven detta utställes för utslag till den 9 dennes. Den 9 Februari kom och då fann Rådstufvurätten för godt meddela ett för begge målen gemensamt utslag, hvarigenom Broström fälldes att för en sparkning böta 10 rdr och för oqväden vid 2:ne skilda tillfällen 20 rdr eller tillhopa 30 rdr samt ersätta afhörde vittnen. Frågas huru t. ex. skall vid sådant förhållande en part som vill klaga uti det ena af målen men ej i det andra bete sig? skall han väl i slikt fall vara nödsakad äfven lösa protokollen i det mål, deröfver han ej finner sig befogad anföra besvär?

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Februari 1874
N:r 14

Inborttsstöld.

Enligt anmälan har onsd. d. 4 i denna månad tjufvar beredt sig tillfälle inkomma uti en kammare hos Husbonden Nils Petter Nilsson Stjups i Habblingbo och derstädes utur en olåst kista tillgripit 4 st. s. k. Nattkappor och 1 st. brun Portomonnä med stålbeslag, uti hvilken funnos förvarade en Gotlands Enskilda Banks sedel å 5 Rdr och 7 stycken Riksbanken sedlar, hvardera å en riksdaler; och varder det sålunda stulna härigenom efterlyst, med befallning till krono- och stadsbetjente att detsamma jemte tjufvarne noga efterspana och vid ertappandet dermed lagligen förfara. Till den, som bevisligen upptäcker tjufven och tillrättaskaffar det stulna, har Nils Petter Nilsson Stjups utlåfvat en belöning af Tio riksdaler.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 14 Februari 1874
N:r 13

Engelskt sjörättsmål.

På engelska konsulatet i Stockholm sammanträdde den 22 januari och följande dagar en sjörätt, bestående at engelska konsul-superintendenten G. R. Perry ordförande, hrr I. E. Samson och O. Baker, ledamöter af rätten, hvarvid biträdde löjtnanten vid flottan C. E. de Champs som nautisk examinator samt hr G. P. Ap George som sekreterare, för att undersöka förhållandena, hvilka föranledde engelska skrufångfartyget Prinsess Alexandras strandning den 14 januari i klart väder å eller invid Fahluddsrefvet (Gotland) och dess derpå följande totala förolyckande. Rätten fann, att grundstötningen vållats genom kaptenens vårdslöshet, uraktlåtenhet och felaktiga omdöme, bestående deri att han styrde för nära land, att han icke rättat sitt bestick medelst pejlingar, ehuru han under hela dagen hade land i sigte, att han icke nyttjat lodet, samt att, då efter grundstötningen fartyget kom af i sjunkande tillstånd, han icke fält ett ankar, innan han öfvergaf fartyget, hvadan det samma dref ut till sjös och sjönk i djupt vatten. Rätten beslöt till följd häraf att suspendera kaptenens tjenste-certificat under 12 månaders tid och tillrättavisade derjemte allvarligen de bägge styrmännen för det otillfredsställande sätt, på hvilket de afgåfvo sina vittnesmål.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 7 Februari 1874
N:r 11