har i dag på kallelse af länsstyrelsen hållits med invånarne i Rone, Burs, Hemse, Linde, Fardhem, Alfva, Hablingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Eke, Grötlingbo, Lojsta, Levide och Gerum för att höra dem om anläggning af en järnväg från Ronehamn till Korsgata i Hafdhem vid Hemse järnvägsstation.
I mötet deltogo 125 personer. Såsom ordförande fungerade kronofogden Cramér. Sedan ingeniör Bååth redogjort dels för banans sträckning och dels för skilnaden mellan en järnväg med tung och en med lättare öfverbygnad, tog diskussionen sin början.
Talare uppträdde från hvar och en af de kallade kommunerna utom från Silte, Lojsta, Levide, Gerum, hvilka ej voro represeuterade vid mötet. Samtlige ombud för socknarne uttalade sig för nyttan och nödvändigheten af den påtänkta järnvägen, med undantag af Burs sockenmän, hvilka sade bestämdt nej till att deltaga i en blifvande teckning, då de f. n. ha lika nära till Stånga station som de skulle få till en blifvande station på den nya järnvägen.
Angående sträckningen samt de resp. stationernas och anhalternas läge var enigheten äfven allmän och ingen anmärkning gjordes mot de framstälda förslagen i fråga.
Rörande linies dragande till Burgsvik uppstod en ganska liflig diskussion, hvilken inleddes af handl. V. Hansén. Har påpekade att om man såge på det engkilda intresset så vore det måhända bäst att förlägga banans slutpunkt till Hafdhem, men såge man från det allmännas synpunkt och fäste sig vid nödvändigheten för södra Gotlands åsidosatta socknar, att få förbindelse då kunde ej tal blifva om annat än att draga banan ända fram till Burgsvik. Det skulle ej blott för södra Gotland, utan äfven för de socknar, hvilka nu strängt hålla på en sträckning Ronehamn — Hafdhem — Hemse, blifva en stor förlust att uppgifva tanken på banans framdragande till Burgsvik. Den komme nämligen då att gå genom trakkter, hvilka väl ej nu kunna framvisa så stor betareal, men som till följd af järnvägen i icke ringa mån kunde bidraga till att önskningsmålet om ett sockerbruk i Hemse blefve en verklighet.
Mot hr Hansén yttrade sig sedan hr N. Broander, m. fl. Kyrkoherde Gadd, hade ett längre, entusiastiskt anförande och framhöll nyttan af att framdraga linien till Burgsvik. Man kunde ju tänka sig bildandet af ett särskildt bolag Hafdhem—Burgsvik, men vida bättre och i anläggningskostnader billigare vore att bilda ett enda bolag Ronehamn—Burgsvik—Hemse. Vidare uttalade han den förhoppningen, att den nya järnvägen, om den droges till Bursvik, i en framtid kunde komma att öfvertagas af Gotlands järnvägsbolag. Hr N. Broander trodde nog att Burgsviksbanan kunde löna sig i en framtid, när betodlingen på södra Gotland blifvit mera utvecklad. Hr J. Broander framhöll att nog många enskilda vore med om Burgsvikssträckningen, men att socknarne i! sin helhet ej ville gå in på att teckna till någon annan sträckning än Ronehamn— Hemse. Kyrkoherde Gadd framhöll, att man borde söka få statslån till halfva anläggningsbeloppet. Häremot gemälde konsul G. Oramér, att det vore märkvärdigt att Burgsviksborna talade om upptagande af statslån, då de förut förklarat, att sudret hade stora rikedomar och stora resurser i öfrigt; hvarför kunde då ej de sydliga socknarne bilda ett aget bolag och utan andras hjälp och statslån bygga sin järnväg till Fardhem? En omöjligbet vore f. n. att få statslån; skulle man lita härtill, finge man vänta i många år.
Mötet pågår ännu kl. 1/2 3.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 Febuari 1897
N:r 24