Från landsbygden.

Vamlingbo, 29 September.
Från sportverlden. För att i någon mån upplitva de gamla gotländska folklekarne, hade denna sockens manliga ungdom till i söndags e. m. uppbjudit samtlige äkta män inom samma sccken, att med dem deltaga uti ett »våg», hvilken bjudniffg äfven antagits af de utmanade, På sagde tid samlades snart, på en grön och vacker plats intill Gorvalds gård, en skara lifvade män, unga och gamla, äfvensom en massa åskådare, och så var man i full fart med öfvandet af »manlig idrott» på våra förfäders vis. Till »frispel» hade ynglingarne för sin del uppstält »hankdragning» hvaruti ett tiotal af båda partierna deltogo. Såsom särskildt hedrande, förtjenar nämnas att flera gubbar af öfver 70 års ålder med spänstiga steg och ntmanande hållning äfven framträdde för att ta att »styrkatag» med de unga och afgingo t. o. m. med seger. Omsider blefvo dock ynglingarne segervinnare i denna idrott. Derefter xom de äldres »frispel» som bastod uti boll eller pärkspel i ordningen, och nu må man tro att det blef lif och rörelse på platsen, Här drogo de yngre det kortaste strået, till gubbarnes stora förnöjelse. Ett tredje täflingsspel, det s. k. »samspelet» måste nu gå af stapel och blef det genom lottning bestämdt att varpkastning skulle ega rum. Snart såg man de täflande i skilda grupper, man emot man, med säker hand slunga de tunga varpstenarua fram till målet, med det resultat att »gubbarne» togo en lysande seger, och dermed var — så att säga dena officiella delen af-dagens täfling afslutad.

Södra Gotland, 29 Sept.
Rågåkrarna se i allmänhet klena ut till följd af regnbrist. En del landtmän härstädes hafva ännu ej kunnat så sin råg på grund af i hållande torka. De små regnskurar, som föllo förra veckan voro ej tillräckliga.

Mogen frukt och fullt utslagna blommor syntes 27 dennes på ett och samma äppleträd i Öja prestgård.

Gotlands missionsförening firade en s. k. skördefest i Öja kyrka lördagen och söndagen 26 och 27 dennes, och började första dagen kl. 4 e. m. med predikan af kyrkoh. Jakobsson i Grötlingbo. Derefter talade kolportörerna Björkdahl och Sandell. På aftonen omkring kl. 7 hölls auktion i skolan å åtskilliga jordbruksalster m. m., som välvilligt skänkts till förmån för förenipgen. Auktionen inbragte något öfver 65 kr. — Festen fortsattes på söndagen från kl. halt 3 då Sandell och Björkdabl predikade, hvarefter en half timmes uppshåll gjordes. Sedan ljusen blifvit tända i det med sädeskärfvar och blommor smyckade templet, som för ett år sedan undergick en grundligare reparation invändigt för omkring 2,000 kr., och som kan kallas ståtligt för att vara en landskyrka, höll kyrkoh. Gadd en varm och gripande afslutniogspredikan. Festen var bägge dagaraa besökt af en stor skara menniskor.

Hoburgskretsens möte i Fide skolhus började med en kort, innehållsrik predikan i kyrkan af pastor Husander, som med ledning at Matt. 18: 1—6 talade öfver ämnet: »Vill du blifva verkligen stor? — Då måske du först varda liten.»
Sedan mötesdeltsgarne, bestående af ett tjugotal kretsmedlemmar och en stor del sockenbor, hunnit samla sig i det nya och präktiga skolhuset, helsades alla välkomna at ordf.
skoll, Hartman, Hamra, hvilken strax derpå gaf en liten lektion i katekes, under hvilken behandlades frågan: »Hvad är helgelse?» Med anledning af den hållna lektionen, utspann sig en liflig diskussion angående metoden vid katekesundervisningen. Da fleste, som deltogo i meningsutbytet, ansågo, att läraren vid en lektion borde låta barnen hafva läroböckerna uppslagna, för att de lättare måtte fatta och förstå, eåväl lärobokens egna ord som ock bibelversernag, Derigenom vunnes mera tid. Härför talade pastor Husander, skoll, Gahnström, Dahlqvist och Laurin. Kyrkoherde Jacobsson och lektionsgifvaren tycktes utgå från den kända satsen: »Hvad man vinner i tid förlorar man i kraft.» Skall ropet om den »dödande katekesutanläsningen» tystna, måste läraren väl hafva genomträngt sitt ämne, så att han kan kort och tydligt framlägga deas sanningar, utan att, vare sig han eller barnen, derför behöfva vara bundna af läroboken alltför mycket. Om qvantiteten för läsåret blir mindre, blir qvaliteten desto bättre.
Efter intagen middag fortsattes mötet med” diskussion, först öfver frågan: »Böra folk och småskolans lärare och lärarinnor inom stiftet bilda en sjukbjelpsförening?» Frågan, som något dryftats vid södra tredingens möte i Augusti, ansågs af flere talare vara för lärare öch lärarinnor en litsfråga, hvarför de allra flesta önskade hennes snara realisering.
Tredingsmötets förslag, att kretsarne borde utse komiterade, hvilka gemensamt skulle utarbeta detaljeradt förslag i frågan, antogs och valdes till ombud för Hoburgskretsen skoll.
K. H. Ganström, Hafdhem.
Derefter öfvergick man till frågan: »Är examen detsamma som inspektiop?» Frågan inleddes af fröken Berglund, Sundre, som påvisade att så icke var, och derför borde läraren eller lärarinnan sjelf examinera samt äga rättighet att hålla sig inom läsårets lärokurs.
Sedan några kretsens egna ärenden blifvit afgjorda, omvaldes till ordf, för nästkommande år skoll. P. S, Hartman, Hamra och till sekreterare för samma tid skoll. H. Dahlqvist, Fide.

Rone, 30 Sept.
Ett exempel, som manar till att efterföljas af dem, som äga stora arbetareskaror, som släpa året rundt utan att erhålla någon som helst uppmuntran, kan förtjena omtalas härifrån trakten. Landtbrukare L. Duse å Davide hade fredagen 25 dennes inbjudit hela sin arbetspersonal till en enkel festlighet sagda dags e. m. som var fri från arbete. Man samlades å gården, der husbonden vänligt samspråkade med sitt folk och inbjöd sina gäster i salen hvarest frun välkomnade med kaffe, hvarefter bordet dukades och man afåt en gemensam aftonmåltid. Värdfolket gjorde Pier bästa och »gästerna» funno sig mer än belåtna.

Illa stångad i hufvudet af en ilsken ko blef en 14-årig gosse härstädes i förra veckan så det var fara för lifvet. Sedan läkaren doktor Krook numera behandlat gossen är han mycket på bättringsvägen.

Ett par hästar, som förspända en årder råkade i sken på en åker, hade så när alldeles förderfyat sin ägare igår. Mannen, sysselsatt med arbete, skulle fly, men detta lyckades ej bättre än att han kom under dervid billen på ådern, som högg tag gång på gång ihans ansigte och der gjorde förfärliga skråmor särdeles bredvid munnen. Ändtligen befriad fördes ban till läkaren som hade stort besvär med att rensa såren från mull och orenlighet.
Någon fara för lifvet lär dock ej vara för handen.

Till poststationsföreståndare i Burge efter A. Elfvius, som derifrån blifvit uppsagd af generalpoststyrelsen, har blifvit befullmäktigad handl. Anton Jakobsson i Korsgata, Levide, dit stationen är förlagd från och med 1 Okt.

Lojsta, 1 Okt.
Djurskyddsmöte. Ledamöterna inom Fardhem pastorats djurskyddsförening hade sistl.
söndag sitt sjunde årsmöte. Sammanträdet hölls i en vid Linde kyrka närbelägen äng.
Sedan bön förrättats och en anslående djurskyddsberättelse blifvit föreläst, böll skollärare Fredin ett föredrag öfver samma ämne. Efter föredragets slut förevisades åtskilliga djurskyddseffekter och utdelades skrifter. Från den för sitt djurskyddsintresse väl bekanta fröken Viktorine Hägg hade 10 kronor erhållits, hvilka genom skoll. Fredin utdelades till 10 af distriktets barn och ungdom såsom en uppmuntran för visadt nit om djurens skydå och vård. Föreningen räknar nu 80 inskrifna ledamöter inom Fardhem, Linde och Lojsta.
Söndagen förut hade pykterhetsvännerna inom samma socknar anordnat nykterhetsmöte på det beryktade Stånga slott, der längre och kortare föredrag höllor af skollärarne Fredin, Stengård och Lingström. Musik utfördes af Klinte messingsqvartett.

Till vikarierande lärarinna i socknens småskola har skolrådet antagit fröken Alertha Nyström från Mästerby.

Laga skifte pågår nu som bäst inom vår socken och arbetet utföres så raskt, så att det troligen kommer att slutas i nästa vår.

Här och hvar i Lojsta hed synas spår efter senaste åskvädret, i det en mängd tallar och granar äro söndersplittrade.

Till konsistorieombud

ha förordnats: vid ägodelningsrättssammanträde i Alleqvia 15 Juli kyrkoherde Tilén, vid ägoutbyte med Hablingbo prestgård samma dag prosten Alfvegren, vid syneförrättning angående utdikning af Kolemyr i Gothem 20 Juli kyrkoherde Gradelius, vid ägodelningsrätt 13 Juli i Etelhem kyrkoherde Åsberg samt vid skiftesförrättning i Lojsta 14 Juli prosten Alfvegren.

I val till landstingsmän

i dag vid södra häradet deltogo 30 valmän. Dervid återvaldes J. N. Bolin, Gandarfve i Alfva (21 röster), Jakob Olsson, Kyrkebys i Etelhem (20), Ferd. Hermansson, Hafdhem (19), Lars Pettersson, Hallbjens i Lau (16) samt nyvaldes efter J. Hägg i Gerum Lars Jakobsson, Halfvans i Garda (15).
Till ersättare återvaldes likaledes Georg Niklasson, Bjers i Löjsta (17), A. Lagergren, Kyrkebols i Garda (17), A. Bergman, Botvide i Sanda (16), Karl Hägg, Petes i Hablingbo (15), Olof Jakobsson, Skogs i Hejde (14), Jakob Jakobsson, Lillgårds i Ejsta (16) samt nyvaldes Joh.
Johansson, Gandarfve i Fardhem (16).

Lösöreköp

afslöts 11 April mellan Nils Jönsson, Autsarfve, Löjsta, säljare, och kommister M. A. Lindfors, Löjsta, köpare. Köpesumman 2,243: 50 kr.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 31 December 1890: (Forts.)
Atlingbo: födda 7, döda 3, inflyttade 17, utflyttade 21, vigda 0 par; ökning 0; folkmängd 215 (100 m. 115 qv.) Vamlingbo: födda 14 (8 m. 6 qv.), döda 12 (6 m. 6 qv.), inflyttade 14 (8 m. 6 qv.), utflyttade 25 (11 m. 14 qv.), vigde 3 par; minskning 9; folkmängd 746 (364 m, 382 qv.).
Sundre: födda 4 (2 m.2qv.), döda 3 (qv.), inflyttade 10 (5 m. 5 qv.), utflyttade 9 (5 m. 4 qv.), vigde 1 par; ökning 2; folkmängd 222 (102 m. 120 qv.).
Fardhem: födda 8 (6 m. 2 qv.), döda 5 (4 m, 1 qv.), inflyttade 21, utflyttade 23, vigda 1 par; ökning 1; folkmängd 353.
Linde: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 5 (3 m. 2 qv.), inflyttade 24, utflyttade 42, vigde 1 par; minskning 18; folkmängd 271.
Lojsta: födda 7 (8 m. 4. qv.) döda 1 (qv.), inflyttade 5, utflyttade 14, vigda 0 par; minskniog 3; folkmängd 287.

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.

Riksdagsmannaval

för södra domsagan förrättades igår, då nuvarande ombudet hemmansägaren Ludv. Norrby i Fardhem omvaldes med 278 röster. Motkandidaten hemmanvsägaren Kristoffer Johansson i Hogrän erhöll 192 röster.
I valet deltogo endast omkring 23 procent af de röstberättigade.
Jämfördt med närmast föregående val visar detta (494 röstande) något större lifaktighet än valet på hösten 1887 (285 röstande), men kan icke jämföras med valet till Majriksdagen 1887, då icke mindre än 998 valsedlar aflemnades.
Hr Norrby erhöll till Majriksdagen 869 röster och 253 röster på hösten &r 1887.
Hr Kristoffer Johansson, som en gång i början af 1880-talet erhöll 199 röster och hvars kandidatur sedan låg nere, fick vid valet på hösten 1887 endast en enda röst.
Resultatet är kändt från alla socknar utom två:

1) Pettersson, Odvalls 1 röst.
2) Kapten Vennemo 3 röster.
3) O. R. Pettersson, Stånga 2 röst:r.
4) J. Vessman, Hogrän 2 röster.
(* 1 sedel kasserades.
(** 3 sedlar kasserades.

Till kyrkoherde

i Garda och Etelhems församlingar valde pastoratsborna igår med 2,757 röster innehafvaren af andra förslagsrummet v. pastorn i Barlingbo och Ekeby A. Sundblad. Tredje förslagsrummets innehafvare komminister A. M. Lindfors i Lojsta erhöll 78 röster af 1 röstande och första försiagsrummets innehafvare kyrkoherden i Vamlingbo P. R. Kullin erhöll ingen röst. Några röster på den sistnämde nedlades dock.
Valförrättare var kontraktsprosten Alfvegren i Ejsta. Deltagandet i valet ganska lifligt från Gardabornas sida. Från Etelhem hade knapt hälften af de röstberättigade infunnit sig.
Pastor Sundblad uppvaktades på eftermiddagen af, dels deputerade från Garda och Etelhems församlingar dels af åtskilliga Visbybor, hvilka på middagen afreste härifrån med extratåg till Etelhem och efter valets slut till Barlingbo samt återvände dels till Etelhem dels till staden på aftonen.