Från landsbygden.

Norra Gotland, 5 Maj.
Åttio år fylde i går kyrkoherde Klintberg i Veskinde. Med anledning af dagens betydelse hade för att lyckönska den athållne åldringen infunnit sig biskopen, kontraktsprosten Gustafsson, lektor Bergman, flera af stiftets presterskap och lärarekår m. fl. andra.

Resepredikant Öblom — en mycket god andlig talare — har på föranstaltande af hr biskopen hållit flera mycket besökta föredrag i många af norra Gotlands kyrkor.

En ny likvagn har enkefru Jakobsson, Lummelunda, skänkt nämda församling! Den vackra gåfvan gör gifvarinnan all heder.

En åtskilligt ruskig historia omtalas från en af de norra socknarna. Två hemmansägare »öfverkommo», för att begagna ett lindrigt uttryck, åtskillig spanmål från en annan, Den ene af herrarne, som är medlem i kyrkrådet bl. a, tyckte saken vara »förarglig», hvarför han tubbade den andre att ensam taga på sig hela skulden. Vid noggrann eftertanke tyckte »den andre» å sin sida, att han begått en dumhet och satte anspelningarna i gång som de voro, d. v. s. yppade sanningen! Nu lär den »allom rättfärdige» vilja sätta i scen en rättegång. Detta kunde ju ej skada. Då man sjelf rycker bort masken, är det angenämare än att andra skola behöfva göra det.

Sundre, 5 Maj.
Från strandningsstället kan följande antecknas. Det strandade skeppet »Merkur» kapt.
Hansson, är nu till stor del vattenfyldt tillföljd af de) under loppet at lördagen erhållna bottenskadorna å grundet. Oafbruten pumpning med manskap från land pågick till omkring kl. 12 natten till söndagen, dock utan resultat; vattnet fortfor att intränga i vraket allt mer och mer. På lördagen kl. 8 e. m. ankom dykareångaren »Poseidon» från Oskarshamn till platsen och förankrade i närheten af haveristen. På söndagens morgon sedan den svåra tjockan skingrat sig något och öfverenskommelse om bergning af fartyg och last var träffad, lade Poseidon »bi» och intog omkring 150 baler bomull, hvarmed den afgick till Slite. Medan man på söndagen var sysselsatt med lossning af bomullsbalar till Poseidon, anlände bergningsångaren »Årgo» kapt. Höjer, från Visby (via Burgsvik der den måst ingå till följd af uppkommen felaktighet i maskinen) och afgick omedelbart derpå till Faludden efter derstädes förtöjda pråmen »Ceres», som vid hitkomsten lades i lä af haveristen långskepps och så började man att med omkr. 40—50 mans landhjelp lossa bomull till »Ceres», hvilket fortgick oafbrutet till i dag då »Argo» afgick till Visby, bogserande den lastade »Ceres». Med ångaren »Bornholm» från Oskarshamn, ankom äfven tidigt i måndags morgse vederbörande assuransombud till platsen. En stund efteråt afgick åter »Bornholm» med kurs åt Oskarshamn. Lossning af »Merkers» last pågår fortfarande oafbrutet i en annan pråm med ombytande af »friska krafter» och är väl meningen att — såvida väderleken tilllåter — lossa hela lasten, som enligt uppgift består af 2,300 balar bomull, och föra den till någon bamn’ på kusten. Deo hittills lossade balarne ha med få undantag varit i torrt och oskadadt tillstånd. Vid pågående lossning i går qväll fick en af landtarbetarne en bomullsbal ned på fötterna dervid han erhöll en allvarsam skada å ena foten, så att han strax måste bege sig till sitt i närheten belägna hem.

Den vid Hoburgsref sistl. fredag strandade svenska briggen »Baltic» kapt. Larsson, har af lördagens storm blifvit totalt sönderslagen och spillrorna flyta nu iland äfvensom delar af lasten som bestod af 800 tunnor sill. -Besättningen, som ännu är qvar, har ej fått bergadt mer än sina egna tillhörigheter från vraket, det öfriga, deribland en hel mängd proviant, reservsegel och tåg m. m. har dels gått till botten och dels i sönderslaget och ramponeradt tillstånd förts i land af sjön.

Näs, 5 Maj.
Vårsådden är nu i det närmaste afslutad härstädes.

Nykterhetspredikanten A. P. Nordqvist från Ångermanland har ett par qvällar hållit föredrag härstädes, Han talar med sådan hänförelse om nykterhetssaken, att en skickligare talare ha vi knappast hört här ute. Frukten af hans föredrag har ock blifvit att ett 40-tal personer ingått i nykterhetsföreningen.

Panik uppstod för kort tid sedan under pågående gudstjenst i Hafdhems kyrka. Just då åhörarne sutto uppmärksamt lyssnande till presten, hördes plötsligt ett ras och alla rusade förfärade upp ur sina bänkar mot utgångarne. Då man fick se att raset härledde sig från några tegelpannor, som af den rådande starka blåsten blifvit nedslungade från taket var snart alltsammans åter tyst och stilla.
Gndstjensten, som för en stund måste afbrytas, kunde sedan i vanlig ordning fortsättas och afslutas.

Ett baptistdop ägde rum i lördags utanför fiskeläget Marboda i Hafdhem, då 8 st. unga flickor mottogo dopet. De sågo skälfvande och förfrusna ut, då de upptogos ur vattnet.
Dopsförrättningen åsågs af omkring 100-tal personer.

Vid folkhögskolan

i Hemse har idag hållits afslutning för läsåret.
Vid afslutningen närvoro, bl. a., landshöfdingen. Under förmiddagens lopp ha lektioner, hållits i Frökontroll, skogshushållning och landtbrukslära.
Statens avslag till mindre bemedlade lärjungar i folkskolan, 460 kr., har fördelads på fölljande sätt: .August Lindgren, Fardhem, Karl Engström, Garda, Kristian Lindberg, Alfva, hvardera 60 kr.; Niklas Bergvall, Etelhem, Emil Larsson, Lokrume, Anshelm Hallbom, Silte, Johan Jakobsson, Näs, Johan Pettersson, Martebo, August Larsson, Sundre, Karl Larsson, Ejsta, Jakob Båtelsson, Ejsta, hvardera 35 kr.
Af landtmannaskolans. nio. lärjungar ha af styrelsen antagits att med anslag från hushållningssällskapet genomgå en 18 månaders praktisk jordbrukskurs i Skåne från och med innevarande år: Rikard Vedin, Westringe i Etelhem, Gunnar Bodin, Gransne i Lokrume, Johan Jakobsson, Stenstu gård i Viklau, Arvid Wittberg, Grens i Mästerby, Kristian Johansson, Gardarfve i Fardhem och Johan Broström, Broa å Fårö.

Från landsbygden.

Näs, 3 Februari.
Extra kommunalstämma hölls härstädes i lördags, Till ledamöter i bevillningsberedningen utsågos J. Tomasson, Olsvenne och L. Hansson, Tomsarfve. Frågan om hundskatt bebandlades och beslöt stämman att en skatt af 3 kr. skall erläggas för hvarje hundkreatur inom socknen.

Vilse körde en hemmansägare häromdagen då han skulle begifva sig från Burgsvik till sitt hem härstädes. I det rådande mörkret om qvällen kunde han ej se att hålla vägen utan kom ut på isen på Burgsviks hamn. Till all lycka var isen körbar så att han. omsider välbehållen landade på Näsudden, der folk anträffades, som bjelpte honom till rätta igen.

Yxan slant för en person i Hafdhem här om dagen då han var sysselsatt med vedhuggning, hvarvid han skadade sig rätt illa i ena benet.

En gammal säljägare af äkta skrot och korn finnes i Näs, näml. G. Nyman. Han är nu snart 60 år gammal, men det oaktadt är ännu hans största lust att slåss med sälhundarne, Nu på en 30 års tid har denne man skjutit omkring 300 sälar. Den sista sälen han fälde var dock den värste af alla, berättade gubben sjelf, ty han högg tag i armen på jägaren och förde honom med sig ett godt stycke ut i sjön, men gubben van vid sådana na ppatag förut, fick gynnaren öfver nacken, flink att skynda uppå backen, Gubben är ännu vid bästa vigör, språksam och munter, och det är roande att höra honom berätta om alla sina säljagtsäfventyr.

Landsbygden.

Näs, 10 Januari.
Ett nytt missionshus torde komma att byggas härstädes. Det är härvarande baptistförsamling som tänker skaffa sig egen lokal.

Ingen ottepredikning har hållits härstädes under den nu förflutna juolhelgen. Det är kyrkorådsledamöterna, hvilka lära anmodat församlingens pastor att icke hålla någon ottepredikning här. Detta har inom församlingen väckt blandade känslor.

Riktigt fiskafänge har erhållits härstädes nu i dagarna, då man på en gång med s. k. isnot erhöll 33 lispund. Fångsten utgjordes förnämligast af sik och gädda.

Othem, 12 Januari.
Ett slädparti var igår söndag anordnadt, med utgångspunkt från Othems korsväg i Othem till landtbrukaren Hederstedt Gullauser i Tingstäde, deri ett antal Slite-, Kappelshamns-, Tingstäde-, Lummelunds- och några Visbybor, eller omkring 60 personer deltogo.
Aftärden från Othem skedde vid 1/2 3-tiden, och ankomsten till Tingstäde kl. 1/25 e. m.
På Gullauser var väl arrangeradt både inom och utom hus, svenska flaggan svajade från byggningen. Sedan kaffe serverats vidtog dansen, som fortgick till kl. 9 under åtskilliga förfriskningars intagande. Derefter serverades supé och omedelbart derpå vidtog åter dansen tille klockan var minst 2.
Som värdar fungerade hrr E. Gräblert och Ad. Malmros. Slädarnes antel varinemot 20.

Hamra, 10 Januari.
Messfall inträffade vid ottesångsgudstjenten i Hamra kyrka sistlidne trettondedag på grund af att vägarne voro igenyrade så att tjenstförrättande pastorn ej kunde komma fram, Klockaren, orgeltramparen, en kyrkovärd samt tre andra personer hade kommit tillstädes.
I Öja kyrka der gudstjenst var utlyst till kl. 10 f. m., hade infunnit sig två personer, men sedan pastorn tillsagt sitt eget folk att komma i kyrkan förrättades morgonbön.
Ofantliga snömassor ha under fyra dagars stark storm hopat sig å landsvägarna.

Till ordförande

äro utsedde: i Hejnum sockens kommunsalnämd hemmansägaren P. Nilsson, Graute och samma sockens fattigvårdsstyrelse hommansägaren P. Björkegren, Rings; i Sanda sockens kommunalnämd hemmanaägaren A. Olsson, Vifves, och samma sockens fattigvårdsstyrelse hemmansägaren P. Björkquist, Övide; i Ekeby sockens kommusalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren M. A. Pettersson, Ardags; i Väte sockens kommunalnämd J. P. Larsson, Kakuse, i samma sockens fattigvårdsstyrelse Carl Björquist, Lunde; i Sundre sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren M. N. Vestergren, Jufves; i Gothem sockens kommunalnämd hemmansägaren O. Johansson, Magnuse, i samma sockens fattidvårdsstyrelse J. Hellgren, Jusarfve; i Tingstäde sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren J. A. Hägbom, Bryyor; i Garda sockens kommunalnämd kyrkvärden N. Larsson, Anutsarfve; i Hemse sockens kommunalnämd handlanden R. Vittberg; i Grötlingbo sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren Z. Rondahl, Rovalds; i Näs sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren O. Georgsson, Sixarfve.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 31 December 1890:
Othem: födda 19, döda 11, inflyttade 74, utflyttade 105, vigda 4 par; minskning 23; folkmängd 1,007.
Boge: födda 8, döda 6, inflyttade 22, utflyttade 19, vigda 1 par; ökning 5; folkmängd 472.
Follingbo: födda 9 (6 m. 2 qv.), döda 5 (4 m. 1 qv.), inflyttade 90 (54 m. 36 qv.), utflyttade 90 (49 m. 41 qv.), vigda 7 par; ökning 4; folkmängd 474 (237 m. 237 qv.).
Akebäck: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), inflyttade & (2 m. 3 qv.), utflyttade 9 (5 m. 4 qv.), vigda 0 par; minskning 1; folkmängd 158 (78 m. 80 qv.) Gothem: födda 22 (17 m. 5 qv.), döda 6 4 m. 2 qv.), inflyttade 19 (7 m. 12 qv.) utflyttade 37 (19 m. 18 qv.), (vigda 5 par; minskning 2; folkmängd 6386 (305 m. 331 qv.).
Norrlanda: födda 2 (1 m. 1 qv.), döda 1 (man), inflyttade 18 (7 m. 11 qv.), utflyttade 9 (3 m. 6 qv.); vigda 2 par; ökning 10; folkmångd 292 (139 m, 153 qv.).
Eskelhem: födda 17, döda 11, inflyttade 39, utflyttade 51, vigda 3 par; minskning 6; folkmängd 757.
Tofta: födda 10, döda 7, inflyttade 12, utflyttade 25, vigda 3 par; minskning 10; folkmängd 734.
Sjonhem: födda 4, döda 2, inflyttade 22, utflyttade 32, vigda 2 par; minskning 8; folkmängd 304.
Viklau: född 1, död 1, inflyttade 14, utflyttade 19, vigda 3 par; minskning 5; folkmängd 206.
Rone: födda 21 (11 m. 10 qv.), döda 12 (5 m. 7 qv.), inflyttade 32, utflyttade 54, vigda 4 par; minskning 13; folkmängd 1,044.
Eke: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 1 (qv.), inflyttade 17, utflyttade 31, vigda 1 par; minskning 10; folkmängd 243.
När: födda 19 (9 m. 10 qv.), döda 14 (6 m. 8 qv.), inflyttade 25, utflyttade 53 vigda 4 par; minskning 23; folkmängd 1,082.
Lau: födda 9 (5 m, 4 qv.), döda 12 (8 m. 4 qv.), inflyttade 15, utflyttade 24, vigda 2 par; minskving 12; folkmängd 517.
Kräklingbo: födda 10 (4 m. 6 qv.), döda 4 (1 m. 3 qv.), inflyttade 25 (13 m. 12 qv.), utflyttade 15 (6 m. 9 qv.), vigda 0 par; ökning 16, folkmängd 423 (202 m. 221 qv).
Ala: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 5 (2 m. 3 qv.), inflyttade 14 (6 m. 8 qv.), utflyttade 20 (9 m,. 11 qv.), vigda 0 par; minskning 6; folkmängd 296 (135 m, 161 qv.).
Anga: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 8 (3 m. 5 qv.), inflyttade 24 (8 m. 16 qv.), utflyttade 27 (13 m. 14 qv.), vigda 3 par; minskning 5; folkmängd 303 (148 m. 155 qv.).
Hafdhem: födda 12, döda 7, inflyttade 24, utflyttade 45, vigda 4 par; minskning 12; folkmängd 681 (324 m, 357 qv.).
Näs: födda 4, döda 3, inflyttade 19, utflyttade 20, vigda 1 par; minskning 0; folkmängd 408 (202 m. 206 qv.).
Grötlingbo: födda 11 (6 m. 5 qv.), döda 10 (2 m, 8 qv.), inflyttade 20 (9 m. 11 qv.), utflyttade 22 (7 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 1; folkmängd 630.
Fide: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 7 (2 m. 5 qv.) inflyttade 14 Å m. 10 qv.), utflyttade 8 (4 m. 4 qv.), vigda 1 par; ökning 3 folkmängd 322.
Östergarn: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 17 (7 m. 10 qv.), utflyttade 24 (11 m. 13 qv.), vigda 2 par; minskning 9; folkmängd 681 (332 m. 350 qv.).
Gammalgarn: födda 10 (7 m, 3 qv.), döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 17 (9 m. 8 qv.), utflyttade 13 (8 m. 3 qv.), vigda 1 par; ökning 11; folkmängd 471 (230 m. 241 qv.).
Ardre: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 3 (2 m. 1 qv.), inflyttade 27 (9 m. 18 qv.), utflyttade 40 (14 m. 26 qv.), vigda 1 par; minskning 8; folkmängd 498 (224 m. 274 qv.).
Sanda: födda 17 (5 m. 12 qv.), döda 6 (5 m. 1 qv.), inflyttade 38, utflyttade 47, ökning 2, folkmängd 827 (374 m. 453 qv.).
Mästerby: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 22, utflyttade 23; minsNnlg 2; folkmängd 393 (188 m. 205 qv.).
Vestergarn: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 7 m., inflyttade 28, utflyttade 24; ökning 2; folkmängd 339 (169 m. 170 qv.).
Endre: födda 8 (6 m, 2 qv.), döda 7 (3 m. 4 qv.), inflyttade 40 (22 m. 18 qv.), utflyttade 48 (26 m, 22 qv.), vigda 1 par; minskning 7; folkmängd 348 (169 m. 179 qv.).
Hejdeby: födda 3 (1 m. 2 qv.), död 1 m., inflyttade 12 (7 m, 5 qv.), u:flyttade 28 (17 m. 11 qv.); minskning 14; folkmängd 194 (95 m. 99 qv.).

Landsbygden.

Näs, 16 Dec.
Årets ordinarie decemberstämma har hållivs härstädes i dag. Till kommunalstämmans ordförande för nistkommande fyra år valdes hemmansägaren J. Tomasson, Lingsarfve, och till vice ordförande Hans Csaderlund, Rangsarfve, Till ordförando i kommunalnämden och fattigvårdsstyrelsen hemmansägaren O. Georgsson Sigsarfve och till vice ordförande P. G. Pettersson, Drokarfve. Till revisorer utsågos J. Båtelsson, Olsvenue, och Lars Hansson, Tomsarfve. Ett klandervärdt förbållande vid kommunalstämmorna härstädes är att blott ett fital röstberättigade infiona sig, då endast en fjerdedel af de röstberättiga hade kommit tillstädes vid denna stämma.

Vamlingbo, 18 Dec.
En råtta i postväskan är vågot som väl bör till sällsyatheterna, men detta hände dock för ett par dagar sedan, under transportering af post emellan Burgsvik—Vamlingbo. Postväskan blef som vanligt af postföraren inlemnad till postmästaren, väskan blef straxt upplåst och dess innehåll tömdes. Men det fans änvu ett litet rum, som postmästaren icke bade tittat uti; det blef öppnadt; i samma ögonblick hoppar en liten råtta fram för att snart få plikta med lifvet för sin värgångevhet.

Strandfynd. En del smala bräder har ilandflotit på vestkusten i dessa dagar. Apropå sjöfynd kan nämnas, att ens. k. balke, af ovanlig storlek, har ilaudflutit och bergats af kustbefolkningen.

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten.
(Tredje sammanträdet 27—28 Oktober å Skogs.) Följande utslag afkunnades: I målet mot t. handl. O. Bokström angående barnuppfostringshjelp, kunde Anna Jacobssons käromål ej bifallas, enär Bokström begått den ådömda värjemålseden.

— Till boskilnad dömde häradsrätten mellan hustru M. Bolander och hennes man skräddarev K. H. Bolander.

— I tvisten mellan Olof Mårten Bodin och F. Jacobsson, Hemmor, angående bättre rätt till den s. k. Nygårdsdyan, tilldömdes denna bättre rätt käranden Bodin.

— Den talen för ärekränkning, d. v. s. utspridande af rykte att ha begått olofligt tillgrepp, som hustru Niklas Larsson anhängiggjort mot Kristina Olsson kunde ej af häradsrätten bifallas såsom ej lagligen styrkt.

— »Klubbekriget i Hemse» fick vid detta sammanträde sin afslutning. Då f. handl. Johan Bokström blifvit genom halft bevis öfvertygad om att ha begått våld mot skräddaren Nils Persson ålades han att med ed fria sig härifrån, Men då äfven Persson och hans hustru, instämda af Bokström, syntes rätten med halft bevis öfvertygade om att icke heller ba varit oskyldiga, ådömdes äfveu de värjemålsed, hvarigenom Persson skulle fria sig från att ha slagit Bokström och hustrun från att ha kallat honom »skojare».

— För djurplågeri, begagnande till upprepade körslor af mycket selbruten häst, dömdes Johan Bokström, mot sitt nekande, att böta 50 kronor.

— I målet mot O. Nilsson, Ringome i Alfva, svarande, angående beskyllningen för att ha slagit Johan Bokström med en lykta, ogillades åtalet såsom ej styrkt och som Bokström fört falsk talan emot Nilsson dömdes han härför att böta 100 kronor samt utgifsa 50 kronor i ersättning åt Nilason.

— Den revers, som J. T. Levander, Sixartve i Näs fordrade betalning för af bröderna J. och O. Bokström, dömdes nu svarandena gementsamt eller den det bäst gälda gitter att till käranden utgifva det omstämda beloppet samt derjämte 66 kronor i rättegångskostnader, Oskar Bokström dömdes dessutom att utgifva 100 kronors vite för ej iakttagen personlig inställelse.

— För olaga utskänkning af maltdrycker dömdes värdshusidkaren L. Miihrer i Hemse att böta 15 kronor.

— Det åtal, com väckts mot handl. Anton Jacobsson, Fardhem, för oloflig vinutskänkning ogillades, enär mot svarandens nekande fall bevisning ej kunnat åstadkommas derom att detta var en annan förseelse än den, för hvilken han blifvit förut dömd, och skulle åklagaren ersätta sv. med 15 kronor samt utgifva vittnesersättningar.

— I målet mellan husbonden N. Jacobsson, Bara i Etelhem, kärande, och arbetaren Bomqvist, Bara, svarande, angående oloflig vedtägt, biföll häradsrätten icke kärandens talan liksom ej heller svarandens mot käranden gjorda ansvarsyrkande.

— För djurplågeri dömdes arbetaren Alfred Olofsson, Orleifs i Alskog, att böta 15 kronor.

— Till skilnad i äktenskapet dömde häradsrätten mellan Petter Jakobsson, Jakobs i Ejsta, och hans hustru Britz Jakobsson.

— För falsk värjemålsed i ett förut refereradt mål angående hästköp, men hvilken ed svaranden sedan, innan i saken dömts, återtagit, dömdes hemmansägaren T. Berggren, Gervalds i Vamlingbo, till 6 månaders fängelse.

Med ed friade sig Reinhold Johansson, Krasse Grund i Guldrupe, från taderskapet till ogifta Anna Lindstedts barn och husbondesonen Karl Niklas Felix Jacobsson i Burs, från faderskapet till ogifta Karolina Jacobssons barn.

— Edgång var i ett liknande mål, instämdt af Emma Larsson, ålagd f. husbonden Olof Johannes Reinhold Ahlin, Hejde. Då emellertid pastors intyg var af det innehåll, att Ahlin, som icke ordentligt besökt presten, ej kunde anförtros edgång, beviljades han uppskof härmed, men dömdes att utgifva 25 kronor i vite för det han ej stält sig häradsrättens föreläggande, i fråga om inhämtandet af edens vigt och betydelse, till efterrättelse.

För stenkastning på vakten vid lägret å Visborgs slätt någon atton afton i somras under pågående möte, samt bråk och oljud, så att de måst omhändertagas af patrull, hade kronolänsman Svallingsson, instämt murarne J. Berglund och Aug. Melin samt slagtaren Viktor Löfqvist, alla från Visby.

Svarandena bestredo genom sitt ombud, skrifvaren P. Flygare, att på något sätt ha förfördelat lägervakten, utan voro de alldeles oskyldiga. För att åstadkomma bevisning erhöll åklagaren uppskof till andra rättegångsdagen af vårtingets första sammanträde.

För oloflig ölförsäljning vid senaste stortorgdagen på Sandesrum i Grötlingbo voro instämda hustrurna Anna Johansson och Anna Vengström från Visby. Båda erkände skriftligen. Utslag första rättegångsdagen af nästa sammanträde.

— För samma förseelse å samma tid och plats var likaledes instämd f. hemmansägaren Adam Niklas Vestberg i Hemse. Han bestred stämningen, enär han och hans hustru endast hade vid försäljningen biträdt hr Frans Lysholm, hvilken ägde rättighet att för Bryggeribolaget i Visby vid ofvannämda tillfälle utskänka maltdrycker. Vestberg och hans hustru hade skött försäljningen i ett stånd, hvilket varit förbundet med ett tält der Lysholm hållit till. Detta vitsordades af åklagaren. Utslag första rättegångsdagen af nästa sammanträde.

Ärliga själar. T. f. kronolänsman Sv. Lindström hade instämt drängen Teodor Olofsson, Domartve, och Axel Teodor Andersson, Stale i Rone, för det de en afton i sietlidne September månad på allmänna landsvägen strax invid Rone kyrka öfverfallet drängen J. Bolin med hugg och slag, hvarvid Bolin tillfogats af Olofsson ett 10 centimeters långt sår i högra armen och ett mindre i venstra underarmen. Svarandena voro dessutom instämda för att ha fört oljud.

Bolin fick redogöra för förloppet af slagsmålet, dervid han mycket ärligt bekände att han, efter det man »gurglat» åtskilligt, blifvit förargad på Olofsson och gifvit honom en snyting», då denne dragit knif och tillfogat honom de båda såren, hvilka enligt läkares utsago, icke komme att medföra men för Bolin.

Teodor Olofsson vitsordade Bolins uppgifter.
Ha: hade fått två snytingar af Bolin, innan han tog till knifven, som han på domarens uppmaning mycket ärligt framvisade. Anderssons deltagande i kalabaliken inskränkte sig, enligt Bolins och hans enstämmiga utsago, derhän att de båda slagit efter hvarandra utan att! träffa någondera, hvarför åklagaren afstod från ansvarsyrkande mot honom.

Svarandena framvisade qvitto på att de gemensamt betalat Bolin 50 kronor i förlikning, vid hvilket förhållande åklagaren upplyste, att anm älan till honom var gjord före detta qvittoa datum, Olofsson tyckte nu att skulle han, sedan han betalat, dertill plikta för knifstingen, så borde också Bolin stånda ansvar för sina »snytingar», men det yrkandet återtog han sedermera. — Utslag första rättegångsdagen nästa sammanträde.

Ett vattenmål. Hemmansägarne Jakob Larsson, A. Svensson och Olof Pettersson, Hallgårds, Anders Andersson och L. Nyman Bockes samt Nils Jacobsson och P. Böklund, Rovide, alla i Fröjel, hade instämt ägarne af Grymlings såg i Ejsta, Per Rosendal och Jakob Hederstedt, med yrkande om skälig ersättning för den förlust de lidit derigenom att svarandena dämt upp vattnet på deras kringliggande ägor, hvilkas växtlighet derigenom tagit skada.
Svarandena bestredo alla ersättningsyrkanden. Visserligen kunde de medgifva, att ifrågavarande marker kunde i någon liten mån lida af det uppdämda vattnet, men härför ville de ej gifva större ersättning än förut varit medgifven kärandena, nämligen fri försågning af vissa träpartier. Kärandena påstostodo sig icke längre kunna vara nöjda med denna ersättning, då deras lidande marker efter laga skifte nu blifvit betydligt större.
Såsom bevis för att de hade rätt att dämma upp vattnet, framlade svarandena en handlipg från år 1782, utgörande ett protokoll öfver en syneförrättning, som kronofogden hållit just med anledning af en likadan tvist som denna, hvarvid förlikning ingåtts med vilkor att de kring sågen boende åborna fiage något litet fri försågning. Detta dokument ville kärandena, hvilkas talan fördes af kronolänsman Svallingsson, icke tillerkänna något som helst värde.
A kärandens sida hördes såsom vittnen hemmansägarne Petter Boberg och Johan Cederlund. Tillsammans med kommissarien hade de hållit syn å de genom det uppdämda vattnet lidande markerna dels medan vattnet stod öfver dem dels sedan vattnet bortgått, och hade då funnit växtligheten på de öfversvämmade markerna sämre än på dem, som icke stått under vatten och var deras öfvortygelse att detta berodde just på det uppdämda vattnet. De värderade kärandenas förluster till belopp växlande mellan 45 och 5 kr.
Svarandena ansågo dessa belopp för höga, ville icke lemna annan ersättntng än fri försågning. Kärandena öfverlemnade målet, men svaranden begärde och erhöllo uppskof till andra rättegångsdagen af första vårseammanträdet då svarandena skola vara beredda att i allo stycka det de äga rätt att utan någon som helst ersättning dämma upp vattnet öfver kärandens marker.

Handl. A. D. Ahlberg i Visby gjorde vid detta sammanträde sina slutpåståenden mot fru Matilda Berger för det hon fråntagit hans minderårige son dennes karamellådor samt nekat honom handla på Visborgs slätt. Såsom skäl för att han, Ahlberg, dock hade rätt dertill åberopade han en till militärbefälhafvaren stäld ansökan om rätt till försäljning af tobak och snus i stånd. Denna hade afslagits, hvadan enligt Ahlbergs mening rättighet vore honom medgifven att idka handel utan stånd. Han fordrade 118 kronor i ersättning.
Äfven å svarandesidan öfverlomnades målet. Utslag vid tingets slut.

För ärekränkning hade Anna Andersson, Botvide i Öja, instämt hustru Gustafva Andersson, hvilken skulle ha beskylt käranden för att ha köpt en skinka med vetskap om att den var stulen från svaranden, hvarjämte hon skulle ha gifvit Anna Andersson några tillmälea, som icke gerna återgifvas i tryck.
Två vittnen, P. Lindqvist och Ludvig Rosengren, intygade, att svaranden sagt, det käranden köpt skinkan, men kunde ej påstå, att svaranden beskylt henne för att ha afvetat att den var tjufgods. De omnämda tillmälena hade käranden emellertid fått.
Svaranden bestred vittnesmålen om hon också hade yttrat något om käranden hade detta skett i svarandens eget hem endast i närvaro af husfolket. Utslag vid tingets slut.

Om barnuppfostringshjelp| hade ogifte Kristina Vallin i Hablingbo instämt drängen Jakob Mattsson Vastäde. Han nekade för faderskapet, Käranden begärde uppskof, tills ett hennes vittne hunnit fylla 15 år. Besked meddelas vid tingets slut.

För olaga utskänkning af bränvin hade kronolänsman Lindström instämt Oskar Duse, Kodings i Hemse. Han erkände, och utslag afkunnas vid tingets slut.

Om bättre rätt till fiske hade förre nämdemannen Johan Engström, Mafrids i Vestergarn, instämt husbönderna Gabriel Bolin och Karl Carlsson derstädes.
En ström hade en gång i tiden ägt en del af Stora Mafrids, men vid olika tilifällen försålt denna del i 6 lotter. Dessa lotter hade ansett sig ha efter storlek del i idfisket i den genom ägorna löpande ån, så också svarandena, som äfven, ehuru ej i första hand, köpt hemmansdelar af Engströms egendom. Men nu påstod Engström, att med dessa senare ägolotter aldrig följt någor fiskerätt, utan hade han behållit denna sjelf. Detta bestredo svarandena. Särskildt gälde det ett tillfälle 18—19 April i år, då Engström velat dela den fångade fisken, utan att ens ha sjelf satt ut några ryssjor. z Åtskilliga vittnen hördes, hvilka skulle intyga, att Engström verkligen lagt ryssjor 18 —19 April. Ingen kunde dock upplysa derom, utom ett vittne, som vid sagda tillfälle sett E. upptaga en ryssja, som han dock icke visste om Engström verkligen ägde.
Käranden uppträdde under rättegången mycket hetsigt, så att han t. o. m. en gång af domaren blef utvisad, och åklagaren yrkade ansvar å honom för oskickligt beteende inför rätta. Svarandena erhöllo uppskof till till andra rättegångsdagen af första vårsammanträdet.

För att ha misshandlat på det grymmaste sätt en ko, tillhörig hustru Hejdenberg, Forssa i Hejde, var af kronolänsman Svallingsson instämd hustru Kajsa Vessman, Skogs i Hejde. Hon nekade. De skador djuret lidit hade det fått genom att sticka in hufvudet i en svarandens gärdesgård, från hvilken hon befriat kon.
Hon hörde ett par vittnen, som intygade att kon icke varit illa medfaren. Åklagaren begärde, att svaranden skulle åläggas edgång, i hvilket yrkande svarande sjelf instämde.
Utslag meddelas vid tingets slut.

Till syssloman i f. d. handl. Johan Bokstroms konkurs utsågs hr Aug. Nordstedt å Klinte. Gäldenärens hustru begärde boskillnad.

Vådaed aflades af landtbrukaren O. Knudsen i anledning af en vid Myrungs i Linde 23 Mej i år timad mindre eldsvåda.

Domareed aflades vid detta sammanträde af nyvalde nämdemannen för Hejde ting godsägaren V. Wöbhler, hvilken derefter tog säte i nämden.

Från landsbygden.

Näs, 20 Sept.
Kyrkogårdsinvigning. Den nya delen at Näs kyrkogård invigdes i går af biskop von Scheéle, d-rvid biträdd at prostarne Broander och Alfvegren, kyrkoherdarne Karlström, Gadd och Jakobsson samt pastorsadjunkten Husander. Sjelfva invigningstalet hölls af biskopen och hade han dervid till text valt Joh. Ev. 11 kap. 25, 26 versar. (Jag är uppståndelsen och lifvet, hvilken som tror på mig, han skall lefva, om han än död blefve; och hvar och en som lefver, och tror på mig, han skall icke dö evivnerligen; tror du detta?) Med anledning af denna text talades om lifvets allvar och dödens visshet samt att menniskan redan här i tiden bär inom sig fröet till allt lif.
Då biskopen slutat sitt tal uppläste hvar och en af de assisterande presterna ett bibelspråk. Så frameade biskopen sjelfva invigningsorden, hvilka lydde: Du jord, jag viger dig efter den makt, som mig betrodd är, att vara en hviloplats för de afsomnades lekamen. Ytterligare talades några maningens ord, hvarefter välsignelsen lästes öfver de närvarande. Derefter höll kontraktprosten Alfvegren en bibelförklaring i kyrkan, som var till trängsel fyld af åhörare. Vädret var det härligaste och folk hade också samlat sig från när och fjärran för att höra och se den i allo högtidliga akten.

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.