Etikett: Näs

Näs socken ligger vid sydvästra kusten av Gotland och omfattar halvön Näsudden.
Gårdsnamn: Amfunds, Annexen, Båtels, Drakarve, Gans, Jakobs, Levide, Lingsarve, Martarve, Ogges tomt, Olsvenne, Rangsarve, Siglajvs Lilla, Siglajvs Stora, Sigsarve, Sigvards, Skåls, Tomsarve.

Publicerat

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kömmunernas inom Gotlands län inkomster under 1890 — de senaste uppgifter som i detta fall föreligga — uppgick till 499,299 kr., af hvilka 312,685 kr. belöpte sig på landskommunerna och 186,614 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af inkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyror, arrenden, räntor och dylikt endast 5.0 procent af alla inkomsterna för landskommunerna i länet, men 35.2 procent för Visby. Kommunalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 69.1 procent för de förstnämda, men med blott 50.3 procent för Visby. Statsbidragen uppgå till 17.0 procent för landskommunerna, men stanna vid 3.0 procent för Visby, hvaremot utskänknisgs- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3.0 procent, men stiger för stadskommunen till 11.8 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom länet till 491,340 kr., af hvilka 314,141 kr. föllo på landskommunerna och 177,199 kr. på Visby. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 7,959 kr. På Visby var öfverskottet 9,415 kr. medan deremot landskommunerna visade en brist af 1,456 kr.
Af de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgifter än inkomster Rone och Hangvar främst med en brist för hvardera af omkring 8,000 kr. samt Vestkinde, Tingstäde och Hall med hvardera omkriog 1,000 kr. Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 100,138 kr. eller 32.1 procent, till folkskolan 145,984 kr. eller 46.5 procent, till fattigvården 42,007 kr. eller 13.4 procent, till sundhetsvård 7,969 kr. eller 2.5 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,358 kr. eller 1.2 procent För Visby uppgick utgifterna för kyrkliga ändamål till 12,985 kr. eller 7.3 procent, till folkskolan 19,379 kr. eller 10.9 procent, (till fattigvården 25,560 kr. eller 14.4 procent), till sundhetsvård 5,481 kr. eller 3.0 procent samt till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 46,797 kr. eller 26.4 procent.
Med hänsyn till den kommunala myndighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkstälts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 257,666 kr. och de å kommunalstämma 56,475 kr., hvaremot inom Visby endast 21,520 kr. beslutits å kyrkostämma, men 155,679 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde den ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande rum mellan landsbygd och staden. På landsbygden utgjorde nämligen, som beslutits af kyrkostämmorna, icke mindre än 78.9 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för Visby var endast 12.1 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämma beslutade utgifterna i hela utgiftsennman med endast 21.1 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 87.9 procent.
Vid 1890 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,827,979 kr., derat 950,076 kr. tillhörde landskommunerna och 877,903 kr.
Visby. Med hänsya till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar & landsbygden med 615,617 kr. på fastigheter och inventarier och 334,459 kr. uti fordringar och kontanta medel. I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 396,749 kr. och fordringar och kon: tånta medel till 581,154 kr. Tillgångarna i fastigheter utgjorde å landsbygden 456,243 kr. i folkskolehus 59,752 kr. i fattigvårdsanstalter, 7,532 kr., i sockenstugor, och 33,435 kr. i andra fastigheter eller inalles 556,962 kr.
I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endast stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myndigheterna Dessa uppgingo för länets landsbygd till 1,738,279 kr. i kyrkor, 701,199 kr. i ecklesiastika boställen m. m. samt 63,619 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 851,812 kr., deraf för landsbygden 115,848 kr. och för Visby 735,964 kr.
Skulden för landskommunerna var vid årets början 107,189 kr., hvadan skulden under året ökats med 8,659 kr. eller 8.1 proc. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån utgjorde 9,874 kr. med hvilken summa de förra öfverstego de senares belopp. Af enskilda landskommuner hade Hemse den största skulden eller 16,752 kr., dernäst Vänge med 14,320 kr., Hejdeby med 7,603 kr., Othem med 6,653 kr. samt Hangvar med 6,517 kr. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Veskinde, Bro, Källunge, Vallstena, Martebo, Lummelunda, Boge, Fleringe, Bunge, Norrlanda, Ganthem; Halla, Viklau, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Mästerby, Hejde, Hamra, Sundre, Hafdhem, Näs, Eke, Silte, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skuldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillningen. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelen i kommunernas skuldbelopp kr. 2:62 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 103:65 alltså en ganska betydlig skilnad mellan lande- och stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgåogarne fördela sig högst olika, nämligen med kr. 21:48 pr invånare å landsbygden och kr. 123:64 i Visby, kommer behållningen att stanna vid kr. 18:86 för landsbygden, men uppgå till kr. 19:99 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarna utgjorde skulderna samtidigt 12.2 procent för länets landskommuner och 83.0 procent för Visby. Fördelas landskommuneroas skalder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 43 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bovillningen utfaller med kr. 51:1.
Kommunernas behållning, eller det belopp, som återstår, sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet tilll 876,167 kr. deraf 834,228 kr. för landskommunerna och 141,939 kr. för Visby.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Juli 1892
N:r 113

Publicerat

Styrelsen för Gotlands södra härads brandstodsförening

har vid ordinarie sammanträde den 30 nysslidne Maj handlagt och beslutat i följande ärenden:
1:o Faststäldes de sedan föregående sammanträden inlemnade försäkringshandlingar. Enligt deröfver fördt protokoll ökades föreningens försäkringsbelopp med 26,661 kronor;
2:o Ersättning för under tiden timade brandskador tillerkändes åt nedannämda delegare:
a) hemmansägaren Oskar Anderson Mickels i Silte 784:50
b) enkan Johanna Henriksson Tenglings i Etelhem 7:c) hemmansägaren Jakob Jakobsson Maldes i När och dennes dotter Sofia Öström 53:75
d) hemmansägaren Jakob Olsson Bringsarfve i Eskelhem 16:e) smeden Kristoffer Lindgren Halor i Rone 15:f) arbetaren Oskar Pettersson Tass i Hejde 631:92
g) hemmansägaren G. Göransson Bredqvie i Fide 15:h) arbetaren Olof Ledin Stenhuse i Sanda 1,057:25
i) hemmansägaren Fr, Johansson Tjengvide i Alskog 7:50
Summa brandskadeersättningar 2,587:92
3:o Till betäckande af förenämda brandskadeersättningar och andra föreningen tillkommande utgifter beslöts att sammanskott, två (2) öre pr 100 kronor försäkringsvärde, skall at socknarnes värderingsmän i stadgad ordning uppbäras och till föreningens kassaförvaltare, A. Lagergren, Kyrkebols i Garda, aflemnas lördagen den 2:dra nästkommande Juli. — Med stöd at brandstodsreglementets 19 § och med hänsyn till de vid ersättningsfrågans behandling antydda giltiga skäl affordrag at Oskar Andersson Mickels i Silte och bang hustru, Josefina Andersson, bevis om aflagd vådaed innan ersättningen utbetalas.
4:o På grund af dagens bolagsstämmobeslut, inkomna ansökningar, lokala förbållanden samt gällande försäkringsvärden placerades de reserverade brandsprutorna sålunda: Hogrän socken 2, Eskelhem 4, Tofta 3, Hejde 3, Väte 3, Fröjel 3, Ejsta 1, Linde 1, Garda 2, Etelhem 1, Alskog 1, När 1, Lau 2, Burs 3, Rone 3, Hafdhem 5, Näs 3, Grötlingbo 3, Vamlingbo 4. — Genom brefkort, som tillsändas sockenvärderingsmännen, lemnas underrättelse hvarest och när ifrågavarande brandsprutor få afhämtas.
Burs den 4 Juni 1892.
På brandstodsstyrelsens vägnar:
C. H. Löfveberg.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juni 1892
N:r 89

Publicerat

Från landsbygden.

Näs, 10 Maj.
Om de silfvermynt, som nyligen hitvats i närheten af Lingsarfve gård härstädes kan nu lemnas närmare upplysningar. De lågo alla lösa i jorden och lemningar efter något kärl hvari mynten förvarats kunde icke förmärkas. Mynten äro arabiska och ganska väl bibehållna.

Höstsädesbrodden, som förut var rätt vacker, har lidit betydligt af den ihållande kalla väderleken.

Växtligheten här är ovanligt sen i år. För två år sedan voro rågaxen synliga 2 Maj, men i år torde vi väl icke få se dem förr än i elutet af denna månad.

Foderbrist är rådande i dessa trakter. Många landtbrukare måste långa vägar forsla halm till sina kreatur.

Fyra ungar framfödde en tacka helt nyligen vid Qvinnegårda i Hafdhem, Ungarne dogo allesamman.

Till Amerika afreste härifrån socknarne i söndags öfver 30 unga arbetare. Skada att så många lemna fädernebygden ty här är mycket arbete som måste uppskjutas till följd af allt för litet arbetsfolk.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 Maj 1892
N:r 71

Publicerat

Från landsbygden.

Näs, 3 Maj.
Jordfynd. I fredags hittades under pågående gräfning af landtbrukaren J. Tomasson, Lingsarfve i Näs, i en åker i närheten af nämda gård 280 stycken silfvermynt. Mynten äro af olika storlekar samt förseddda med en mängd inskriptioner.
Vårsådden är nu i fall gång härstädes. Jorden är ännu: på sina ställen våt och klibbig, men i anseende till den långt framskridna årstiden anses dock nödvändigt att verkställa detta arbete.
117 medlemmar räknar för närvarande härvarande nykterhetsförening.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Maj 1892
N:r 67

Publicerat

Från landsbygden.

Vamlingbo, 26 Mars.
Ordinarie Marsstämman har i dag gått af stapel härstädes. Från densamma kan antecknas: Revisionsberättelserna öfver kommunens och magasinets räkenskaper och förvaltning upplästes och godkändes utan anmärkning, hvarefter ansvarsfrihet beviljades åt respektive styrelser. Från favtigvårdsstyrelsen hade till stämman inlemnats en anhållan om att antingen afskrifva eller vidtaga laga åtgärd emot en församlingsmedlem som innehade gods tillhörigt ett fattighjon. Som ärendet ej var vederbörligen utredt återförvisades det för vidare utredning. Ombud för kommunen för landtingsmans väljande ville stämmoledamöterna icke ha, hvadan intet ombud blef utsedt. Till dinbud vid nästa bolagsstämma med södra häradets brandstodsförening utsågs N. L. Olsson, Nora. Mantalslängden upplästes, granskades och underskrefs med de anmärkningar som förekommo.

Dödligt tyckes det vara i denna socken för närverande, ty på något öfver 8 dagars tid ha hör ej aflidit mindre än. 4—5 personer.

Näs, 26 Mars.
Antalet skolpliktiga barn minskas år efter år i denna församling. För 10 år sedan funnos här omkring 80 barn i skolåldern, då nu deremot endast 37. Af dessa undervisas 25 i folk- och 12 i småskolan. Med anledning häraf är man betänkt på att låta småskolan upphöra, såvida vederbörande dertill gifva sitt samtycker.

Sockenmagasinets vara eller icke vara är en fråga som för närvarande sysselsätter kommilnens medlemmar härstädes. Då den gamla magasinsbygnaden ovilkorligen måste flyttas, så anser en del det vara förmånligast att försälja spanmålen och afsätta medlen till en gemensam kassa, då andra deremot fasthålla vid att den skall fortfara såsom förut. Frågan kommer att framläggas vid en blifvande kommunalstämma.

Tingstäde, 27 Mars.
I Tingstäde kyrka har nu en af de varmugnar, som förut stått i Visby domkyrka, blifvit uppsatt, och utstrålade för första gången Marie bebådelsedag en för kyrkan fullt tillräcklig värme, som efter blott två timmars eldning steg till 10 grader Celsius, och detta med ett ringa qvantum furuved. Den allmänna belåtenheten hos församlingen gaf sig tydligen tillkänna emedan den, oberörd af den eljest vanliga kölden, som ju är besvärlig och störande, kunde med verklig tillfredsställelse och ökad uppmärksamhet hämta välsignelse af sitt besök i Herrans hus. Heder och tack åt dem, som till detta, särdeles nyttiga företags både genomdrifvande och utförande varit verksamma.

Atlingbo, 22 Mars.
Sistlidne lördag och söndag hölls härstädes prostvisitation, påbjuden för att tag: reda på ett förment sedligt felsteg, som en församlingsmedlem skulle låtit komma sig till last. På lördagen var kyrkorådet och de, som för biskopen angifvit saken samt den anklagade kallade. Kyrkorådet hade ingenting att tilllägga till. sitt förra beslut eller att det ingenting kunde åtgöra. Angifvarne nämde å ena sidan att pastor Vesterdahl efter det de nekat 2 gånger, förmått dem att underskrifva angifvelsen, »svaranden» å andra sidan att ingen berättigad åklagare mot honom funnes. På söndagen höll prosten ett tal från altaret efter gudstjensten, hvarefter han började kyrkostämman och uppläste alla handlingar i saken samt tillfrågade församlingen om den anmäldes beteende väckt allmän förargelse. Härpå svarade en af stämmans medlemmar uogefär: att som saken var af så enskild natur kunde den ej betraktas som allmän förargelseväckande eller behöft påkalla extra visitation, hvilken tvärtom mera skadat än gagnoat ett sedligt sträfvande; hvari stämman i sin helhet instämde.
Att ett sådant ärende — som ej heller alls blifvit nämdt i kung. om stämman — kan få behandlag å krykostämma saknar tvifvelsutan stöd för sig i allmänna författningar. Att man ej satte sig deremot kom sig derat att prosten, som i allt förhöll sig mycket humant och synbarligen ej tänkt på oegentligheterna i detta afseende, skulle ansett ett sådant påstående blott som slingring eller advokatyr. Troligtvis är det ett ytterst sällsynt fall att visitation hålles af sådan orsak som denna och redan från början, då myndigheterna togo saken om hand, tyckte man det var litet eget. Kyrkan har ju ingen makt att straffa ens bevisade förbrytelser och så mycket mindre var det befogadt att ingripa här, då allt hade sin grund i ett rykte och saken var af den beskaffenhet att troligen ingen domstol kunde få den under behandling. Icke heller kunde något resultat vinnas med visitationen, ty att kyrkostämman skulle behandla saken var endast att öka besynnerligheterna. Eller äger väl kyrkostämma betogenhet att med fyrktalet som röstgrand besluta om en persons uppförande varit sedligt eller icke?

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 Mars 1892
N:r 48

Publicerat

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 Dec. 1891.

Stenkumla: födda 9 (4 m. 5 q.); döda 6 (5 m. 1 q.); inflyttade 27 (18 m. 9 q.); utyttade 55 (33 m. 22 q.); vigde 5 par; folkmängd 414; minskning 25.

Träkumla: födda 2 m. döda 2 (1 m. 1 q.); inflyttade 12 (4 m. 8 q.); utflyttade 19 (9. m. 10 q.); vigde 3 par; folkmängd 214; minskning 7.

Vesterhejde: födda 12 (8 m. 4 q.); döda 9 (4 m. 5.); inflyttade 72 (34 m. 38 q.); utflyttade 49 (21 m. 28 q.); vigde 2 par; folkmängd 486; ökning 26.

Ejsta: födda 9 (6 m. 3 q.); döda 13 (7 m, 6 q.); inflyttade 31 (19 m. 12 q.); utflyttade 30 (18 m, 12 q.); vigde 5 par; folkmängd 608; minskning 3.

Sproge: födda 8 (4 m. 4 q.); döda 1 q.; inflyttade 11 (6 m, 5 q.); utflyttade 15 (7 m. 8 q.); vigde 3 par; folkmängd 369; ökning 3.

Levide: födda 11 (8 m, 3 q.); döda 9(5 m. 4 q.); inflyttade 24 (8 m. 16 q.); utflyttade 20 (7 m, 13 q.); vigde 3 par; folkmängd 576; ökning 6.

Gerum: födda 2 (1 m. 1 q.); döda 3 (1m,. 2 q.); inflyttade 4 (2 m. 2 q.); utflyttade 9 (5 m. 4 q.); vigde 1 par; folkmängd 166; minskning 6.

Sanda: födda 9 (6 m. 3 q.); döda 10 (6 m, 4 q.); inflyttade 56 (24 m. 32 q.); utflyttade 55 (23 m. 32 q.); vigde 4 par; folkmängd 828; ökning 7.

Mästerby:, födda 5 (2 m. 3 q.); döda 6 m, 4 q.); inflyttade 35 (19 m. 16 q.); utlyttade 37 (25 m. 12 q.); vigde 3 par, folkmängd 392; minskning 0.

Vestergarn: födda 7 m.; döda 7,(5 m. 2 q.); ivflyttade 30 (14 m. 16 q.); utflyttade 33 (15 se 18 q.); vigde 2 par; folkmångd 340; minskning 3.

Vall: födda 3 (1 m, 2 q.); döda 5 (2 m. 3 q.); inflyttade 22 (18 m. 9 q.); utflyttade 27 (10 m. 17 q.); vigde 1 par; borgerligt äktenskap 1 par; folkmängd 283; minskning 7.

Hogrän: födda 5 (3 m. 2 q.); döda 6 (2 m. 4 q.); inflyttade 29 (13 m. 16q.); utflyttade 23 (14 m. 9 q.); vigde 1 par; folkmängd 325; ökning 5.

Fårö: födda 25 (9 m. 16 q.); döda 13 (10 m. 3 q.); inflyttade 33 (17 m, 16 q.); utflyttade 63 (34 m. 29 q.); vigde 4 par; folkmängd 1,157 (541 m. 616 q.); minskning 18.
Församlingens äldste medlem fyllt 97 år.

Alskog: födda 12 (6 m. 6 q.); döda 5 (1 m. 4 q.); inflyttade 21 (7 m. 14 q.); utflyttade 20 (9 m. 11 q.); vigde 3 par; folkmängd 476; ökning 8.

Lye: födda 11 (7 m. 4 q.); döda 7 (5 m. 2 q.); inflyttade 11 (3 m. 8 q.); utflyttade 16 (6 m. 10 q.); vigde 1 par; folkmängd 291; minskning 1.

Hejde: födda 9 (6 m. 3 q.); döda 11 (6 m, 5 q.); inflyttade 38 (12 m. 26 q.); utflytta de 42 (22 m. 20 q.); vigde 4 par; folkmängd 606; minskning 6.

Väte: födda 7 (4 m. 8 q.); döda 9 (6 m. 3 q.); inflyttade 34 (19 m. 15 q.); utflyttade 27 (14 m. 13 q.); vigde 2 par; folkmängd 580; ökning 5.

Klinte: födda 29 (19 m. 10 q.); döda 14 (10 m. 4q.); inflyttade 127 (62 m. 65 q:); utflyttade 102 (47 m. 55 q.); vigde 2 par; folkmängd 1,228; ökning 40.

Fröjel: födda 15 (11 m. 4 q.); döda 3 (1 m, 2 q.); inflyttade 17 (8 m. 9 q.); utflyttade 28 (16 m. 12 q.); vigde 5 par; folkmängd 592; ökning 1.

Hafdhem: födda 14 (7 m. 7 q.); döda 9 1 m, 8 q.); inflyttade 19 (7 m. 12 q.); utflyttade 38 (21 m 17 q.); vigde 2 par; folkmängd 662; minskning 14.

Näs: födda 7 (2 m. 5 q.); döda 2 m,; inflyttade 9 (4 m. 5 q.); uflyttade 17 (7 m.
10 q.); vigde 0 par; folkmängd 405; minskning 3.

Vamlingbo. födda 14 (8 m, 6 q.); döda 7 (3 m,. 4 q.); inflyttade 18 (12 m. 6 q.); utlyttade 21 (8 m. 13 q.); vigde 7 par; folkmängd 749; ökning 4.

Sundre: födda 4 (2 m. 2 q.); döda 3 (1 m. 2 q.); inflyttade 10 (4 m. 6 q.); utflyttade 21 (6 m. 15 q.); vigde 1 par; folkmängd 219; minskning 10.

Hablingbo: födda 10 (8 m. 2 q.); döda 8 (4 m. 4 q.); inflyttade 13 (6 m 7 q.); utflyttade 30 (19 m. 11 q,); vigde; 4 par folkmängd 631; minskning 15.

Slite; födda 4 (3 m. 1 ad döda 1 q.; inflyttade 14 (8 m. 6 q.); utflyttade 18 (8 m.
10 q.);vigda 2 par; folkmängd 365; minskning1.

Sjonhem: födda 9; döda 6; inflyttade 12 utflyttade 23; vigde 2 par; folkmängd 318.

Viklau födda 2; döda 2; inflyttade 19; utflyttade 12; vigde 1 par; folkmängd 207.

Vänge: födda 9 (5 m. 4 q.); döda 11 (3 m. 8 q.); inflyttade 31 (16 m. 15 q.); utflyttade 55 (33 m. 22 q.); vigde 5 par; folkmängd 542; minskning 26.

Buttle: födda 4 q.; döda 8 (2 m. 4 q.); inflyttade 19 (9 m. 10 q.); utflyttade 21 (8 m. 13 q.); vigde 1 par; folkmängd 344.

Guldrupe: födda 3 (1 m. 2 q.); döda 6 (5 m,. 1 q.); inflyttade 9 (4 m. 5 q.); utflyttade 19 (7 m. 12 q.); vigde 1 par; folkmängd 281; minskning 3.

Martebo: födda 3 m.; döda 5 (3 m. 2 q.); infyttade 31 (13 m. 18 q.); utflyttade 37 (20 m. 17 q.); vigde 1 par; folkmängd 294; minskning 8.

Lummelunda: födda 10 (6 m. 4 q.); döda 10 (7 m. 3 q.); inflyttade 39 (16 m. 23 q.); utflyttade 54 (24 m. 30 q.); vigde 3 par; folkmängd 366; minskning 15.

Hejnum: födda 7 (3 m. 4 q.); döda 5 (2 m. 3 q.); inflyttade 27 (13 m. 14 q.); utflyttade 24 (11 m. 13 q.); vigde 2 par; folkmängd 317; ökning 5.

Bäl: födda 8 q.; inflyttade 20 (8 m. 12 q.); utflyttade 23 (11 m, 12 q.); vigde 1 par; folkmängd 204,

Dalhem: födda 8 (4 m. 4 q.); döda 6 (3 m. 3 q.); inflyttade 36 (17 m. 19 q.); utflyttade 40 (18 m. 22 q.); vigde 1 par folkmängd 489; minskning 2.

Ganthem: födda 5 (2 m, 3 vi döda 4 (1 m. 3 q.); inflyttade 18 (11 m. 7 q.); utflyttade 18 (8 m. 10 q.); vigde 2 par; folkmängd 289; ökning 1.

Halla: födda 5 (2 m. 3 q.); döda 2 (1 m. 1 q.); inflyttade 18 (12 m. 6 q.); utflyttade 17 (11 m. 6 q); vigde 1 par (borgerligt); folkmängd 215; ökning 4,

Grötlingbo: födda 14 (7 m. 7 q.); döda 5 q.; inflyttade 19 (8 m, 11 q.); utfyttade 24 (13 m, 11 q.); vigde 3 par; folkmängd 636; Ökning 3.

Fide: födda 5 (1 m. 4 q.); döda 5 (3 m 2 q.); inflyttade 7 (3 m. 4 q.); utflyttade 14 (5 m. 7 g.) vigde 1 par; folkmängd 314; minskning 5.

När: födda 17 (8 m, 9 q.); döda 17 (2 m. 15 q.); inflyttade 36 (18 m. 18 q.) utflyttade 36 (15 m. 21 q.; vigde 2 par; folkmängd 1077.

Lau: födda 10 (3 m, 7 q.); döda 3 (1 m. 2 q.); inflyttade 11 (6 m, 5 q.); utflyttade 24 (13 m. 11 q.); vigde 1 par; folkmängd 513; minskning 6.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1892
N:r 3

Publicerat

Från landsbygden.

Burs, 14 Dec.
Ett ståtligt bröllop firades i går hos kapten Ferd. Vestberg, Qvie, då hans dotter Adelaide sammanvigdes med styrmannen å ångaren »Gotland», kapten Rudolt Ljungholm i Visby. Såsom tärnor och marskalkar tjenstgjorde; fröken Anna Vestberg, herr Karl Ljuogholm; fr. Hedda Vestöö, hr Karl Cedergren; fr. Mathilda Pettersson, hr Otto Svahn; fr, Hildur Vestberg, hr O. Rotstein; fr, Julia Vestberg, hr Karl E. Ekman; fr. Karolina Landström, hr E. Bachér; fr, Anna Landström, hr. L. Cramér; fr. Olga Hansén, hr J. Eklund; fr, Ellen Rotstein, hr E. Smitterberg; fr. Mina Vestberg, hr Hjalmar Klint; fr, Betty Vestberg, hr A. Smitterberg.
Fru bankdirektörskan Pettersson från Visby klädde bruden ock handlanden herr Gustaf Cramér, Ronshamn, var bruttbonde. Många lyckönskningstelegram anlände till brudparet från slägt och vänner, hvilka ej hade tillfälle öfvervara bröllopet.

Näs, 15 Dec.
En kreatursförsäkringsförening bildades härstädes i torsdags å sammanträde med Näs sockenmän, då eamtlige kreatursägare. inom socknen antecknade sig till delägare i föreningen. Till ordförande i föreningen för nästkommande 2 år valdes landtbrukaren Olof N. Pettersson, Drakarfve och till ledamöter i försäkringsnämden för samma tid hemmansägarne Ö. Nilsson, Amfands samt M. Grelsson och O. Olofsson, båda från Sigleifs. Föreningens verksamhet börjar 1 nästkommande Januari.
Likadana föreningar ha under innevarande månad bildats i Hafdhem, Hablingbo och Silte socknar. Dessvärre må man tillägga, ty en socken är en alldeles förliten krets för ett sådant företag.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 December 1891
N:r 195

Publicerat

Mönstring

inom Hafdhems kompaniområde nr 188 förrättas:
Fredagen den 18 December kl. 10 f. m. vid Sandesrum i Grötlingbo med beväringsmännen från Hablingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Grötlingbo och Fide socknar samt
Lördagen den 19 December kl. 10 f. m, vid Lingsarfverum i Vamlingbo med beväringsmännen från Öje, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Burgsvik & Fide den 6 Dec. 1891.
Hugo Wennemo,
kompaniområdesbefälhafvare.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 December 1891
N:r 192

Publicerat

Borgerligt äktenskap

ingicka här i dag inför kronofogden i södra häradet af husbonden Jakob Båtelsson från Olsvene i Näs och husbondedottren Anna Lovisa Ockander från Härdarfye i Eke. Den senare utgången ur statskyrkan och tillhörande baptistsamfundet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 December 1891
N:r 188

Publicerat

Till folkskollärare,

klockare och organist i Stenkumla församling valdes i går vikarierande läraren på stället Efraim Thomsson med alla do afgifna rösterna med undantag af 3 röstägandes. En mängd fullmakter, lydande på den valdes namn, kunde icke användas såsom icke behörigen affattade.
Thomson fick röster för 943 fyrk, Person för 483.
— Till folkskollärare, klockare och kantor i Näs valdes i går enhälligt innehafvaren at första förslagsrammet vik. läraren på stället O. A. Gardell.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 November 1891
N:r 183