Trettiosju nykterhetsföredrag!

Styrelsen för Södra Gotlands nykterhetsförbund anordnar från och med den 15 Maj t. o. m. den 22 Juni nykterhetsföredrag, hvilka alla hållas af ev. Intherska predikanten Claes G. Danielsson trån Ekeby å följande ställen och dagar:

Herrar skolrådsordförande anmodas vördsamt att kungöra föredragen inom resp.
socknar och upplåta skollokalerna för talarep! Skolans lärare och öfriga vänner till nykterhet ombedas vänligen att underrätta sina sockenbor om föredragen! En kollekt upptages vid föredragen.
Linde den 4 Maj 1893.
Å styrelsens vägnar:
Aug. Fredin.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 Maj 1893
N:r 71

Från landsbygden.

Eldskenet från Vestergarn i lördags afton gaf en obeskriflig anblick, Det härrörde sig från en å Vestergarns Kronbolme brinnande ladugårdslänga, hvilken i grund nedbrann.
Elden utbröt strax efter kl, 8 på aftonen och varsnades först af egendomens arrendator K. O. H. Carlson, hvilken just stod i begrepp att gå till sängs. Halfklädd skyndade han ut, fick i hast folk tillsammans. Att söka släcka elden var ej mycket lönt, då den fick riklig näring af det i ladugården befintliga fodret. Genom rådighet lyckades man dock rädda kreatursbesättningen, 11 kor och 2 kalfvar, samt hästarna.
Kl. half 11-tiden var ladugården totalt nedbrunnen. Förhör bar af länsman Svallingson hållits ang. eldsolyckan och af hvad dervid kommit i dagen kan elden med säkerhet anses hafva uppkommit genom den i ladugården befintliga lyktan.
Bygnaden var försäkrad i södra häradets brandstodsförsning för 6,000 kronor och inveatarierna för 4,000 kronor.
Skenet af eldsvådan var synligt ända ned till Vamlingbo.

Mellersta Gotland, 21 Mars.
En ny, mindre orgel, bygd af hr A. Cedergren i Vänge, invigdea i söndags i Fröjel kyrka. Verket, som kostat åttabundra kr., afprofvades då på församlingens begäran af skolläraren Aug. Fredin. Utom koraler och messan sjöng hr Fredin ätven före predikan Davids 8 psalm med ackompanjemang på orgelv, hvilket tog sig särdeles högtidligt ut.
Sedan den allmänna gudstjensten var slutad, framträdde kyrkoherden Hulteman på korgolfvet och höll tal, lyckönskande församlingen att hafva hunnit målet: kyrkosångens ledning, hvarefter han tackade såväl hr Cedergren för ospard möda, som ock afgåends, utslitne kantorn Ahlberg, som i många och långa år ledt kyrksången.
Till slut uppläste kyrkoherden verser, författade af en församlingsbo, sjelf musikalisk.

Sjön utanför Fröjelskusten ser melankoliskot. Tills mot slutet af förra veckan hade den qvar, så långt ögat kunde se, sitt hvita täcke. Men så begat isen sig i väg vesterut (söder om St. Karlsö), lemnande en ganska bred remna mellan den qvarliggande vid land och den aftågande, hvilken senare knospt var synlig vid horisonten. I går morse var åter klyftan mindre, och med detsamma hoppet mindre att tiå en breflapp från den öfriga verlden.

Vid Stjernarfve i Ejsta, som äges aflandtbr. L. Sundahl, uppkom också eldsvåda för några dagar sedan. Der fick man i god tid släcka förrän elden bröt ut. En fruntimmersgarderob, värd omkring 300 kr., blef förstörd.

Vamlingbo, 21 Mars.
Slutadt menskligt elände. I förra veckan afled härstädes tjugoårige bondsonen Lorens Olsson, Lingsarfve. Allt ifrån spädaste barnaåren tycktes han vara ej fullt normal, mena var dock ej värre än han vid föreskrifven ålder började och fortsatta sin skolgång.
Men för omkring tio år sedan drabbades han samtidigt af två de hemskaste sjukdomar, man gerna kan tänka sig, han blef, som man säger, stenblind, så att han ej kunde skilja mellan dag och natt, samt det värsta af allt, förståndets ljus slocknade för alltid, han blef vansinning, De förtviflade föräldrarne anlitade, så godt i «deras förmåga stod, den läkarebjelp som kunde fås, men förgäfves. Gossen var och förblef obotlig. Under hela sin sjukdomstid har han vårdats i hemmet, då ibland vansinnet tagit sådan fart, att medan de vilda utbrotten varat, tvångsåtgärder med bindning och dylikt måst anlitas till de stackars föräldrarnes grämelse,. Man kan derför lättare tänka sig än beskrifva den glädje de måste känna, då den store befriaren döden frigjorde deras son från hans förfärliga ställning i lifvet samt för dem borttog ett tungt och sorgligt huskors.

Otur vid jagt. Häromdagen var en person i trakten nere vid sjöatranden idkande fågeljagt. I en remna i isen der öppet vatten fans, låg några slöa och utsvultna fåglar, hvaraf tre stycken, för ett välriktadt skott ur jägarens stora muskedunder fingo sluta sin ömkliga tillvaro, Att döda fåglarne gick lätt nog, men ej så att få dem iland, alldenstund jägaren ej hade någon båt och till iskanten tordes han ej. Rådvill sprang han till en bondgård i närheten och fick en karl med sig att hämta i land jagtbytet. Men de hade uppgjort räkningen utan den hungrande — höken, som så snart han sett den hotande bössän aflägsna gripit an med de döda fåglarne och i frosseri kalasade derpå uppvaktad af en hel armé skrikande kråkor som försökte snylta sig till någon bit af den läckra anrättningen. Jägaren och hans biträde, funno vid sin ankomst till stranden de tre döda fåglarne uppdragna på iskanten och alldeles massakrerade, omöjliga att begagvas till menniskoföda,

Skarlakansfebern, denna mordengel bland de små, rasar ännu i Hamra, der den under vintern kräft flere offer. Till följd af den stora sjukligheten, måste skolan ännu tillsvidare hållas stängd, efter hvad berättas.

Näs 21 Mars.
Åtgärder för småskolans borttagande härstädes ha vidtagita af skolrådet. Framställning kommer att göras till folkskoleinspektören om hans bifall till saken, hvarefter frågan framlägges å en blifvande kyrkostämma, Det torde förefalla besynnerligt att församlingen vill ba bort en sådan nyttig inrättning, men då de skolpliktige barnens antal ej vuxit till 29 stycken och då pastor upplyst att detta antal kommer ännu ytterligare att minskas, anser sig skolrådet i sin fulla rätt att på denna väg försöka minska församlingens utgifter till skolväsendet.

Insamling af bidrag till de nödlidande i Norrland pågår nu i denna socken. På föranstaltande af Näs nykterhetsförening har er lista kringsändts, hvilken, då detta skrifves, är påtecknad till ett femtiotal kronor.

Redskap till slöjdskola har nu erhållits från hushållningssällskapet. Uppsättningen är afsedd för 12 lärjungar och upptages till ett värde af 125 kronor.

Öppet vatten i sjön ha vi ej sett på länge utan är hafvet här utanför fyldt med is så långt ögat kan nå.

Hemse, 21 Mars.
Återigen har här företagits en insamling till förmån för norrländingarne, hvilket visar att vårt lilla samhälle ej saknar individer med varmt klappande bjertan för andras nöd. I söndags afton arrangerades nämligen på härvarande missionshus musik och föredrag om Norrland af predikant Nord, hvilken i flera år haft sin verksamhet deruppe. Festen, som inleddes med en god predikan af Jacobsson, Spenarfve i Hafdhem, var särdeles lyckad och inbragte 90 kr. Från tre särskilda håll ha således penningar influtit till de nödlidande. Till ombud att närvara vid ordinarie bolagastämman i Maj månad med delägarne i Gotlands Södra Härads brandstodsförening utsågs vid idag hållen kommnnalstämma dr Sätervall, och till elektor vid kommande landstingsmannaval landtbrukaren A. Pettersson, Hulte.
Källarmästar L. Mibrers och hans hustrus ansökan om rättighet till utskänkning af öl och vin afslogs af stämman.
Intresset för kursen vid den qrvinliga folkhögskolan är i tilltagande, I år hafva anmält vig ett så stort antal att näppeligen alla kunna beredas plats.

Södra Gotland, 21 Mars.
För ett obehagligt möte var en i ett mindre lofligt ärenda stadd person utsatt härom natten, Som hans visthus nu på våren var något uttömdt skulle han skaffa sig någon fyllnad derpå, men som kassan var skral tänkte han taga hvad han tyckte sig ej ha råd att köpa, dervid hans tankar föllo på en förmögen bonde i närheten, hvilken ej brukade vara så noga med att säkert stänga sin kälI re och der han ägde fullkomlig lokalkännedom. En natt i veckan då det var alldeles becksvart mörker instälde han sig på ort och ställe med en tomsäck med sig, men fann mot förmodan till förargelse dörren stängd. Så tyst som möjligt och som han trodde obemärkt, började han arbeta med dörrens öppnande och hanms bemödanden kröntes med framgång, då ill hans förskräckelse ett par armar famnade honom bakifrån såsom i ett skrufstäd och en stentorsstämma röt i hans öra: »hvem är du, och hvad vill du tjufstrykare», Af det oförmodade häftiga angreppet blef mannen i början så slagen af höpoad att han blott stönade fram ett »kors i Herrans namn», men sjelfbevarelseinstinkten segrade öfver forskräckelsen och nu började i den mörka natten en förtviflad kamp för friheten.
Väl var angrparen kraftfoll, men den angripne var homom dock öfverlägsen såväl i styrka som vighet, hvarför han ock efter många unsträngningar lyckades frigöra sig. Lika hastigt fattades han deck återigen, denna gång blott i tröjkragen, då tjufven för att blifva fri lät tröjan fara och tog till flykten allt hvad tygen höllo. Att förfölja honom ansåg angriparen ej lönvärdt utan hopsamlade han de saker tjufven vid brottningen lemnat, nämligen tröjan, mössan och tomsäcken, Det hela hade försiggått så tyst och obemärkt att i haset sofvande personer ej väckts. Hj ett ord, undantagandes de första utropen, bade växlats under brottningen. Angriparen var bonden sjelf på stället, kom i något ärende varit borta på qvällen och dervid dröjt till öfver midnatt samt vid hemgåendet begagnat en genväg och framkommit till sin bostad strax före tjufven, som han hörde komma traskande landsvägen fram samt sedan smygande närma sig byggnaden. Nyfiken att se hvem den nattlige smyggästen kunde vara och hans uppsåt, hade han sjelf dold, så godt som i det intensiva mörkret lät sig göra, bevakat den andres rörelser och då ban ansåg tiden vara inne, med handling ingripit. Sedan bonden inlåst sina segertruléer, mössan m. m., lade han sig med väkta bondlugn att sofva utan att väcka andra personer. Påföljande morgon tog han sitt byte och visade husets folk, förfrågande dem, om de kände ägaren till dessa, som de allesammans gjorde, hvilket ock var ganska lätt helst å säcken stod ägarens namn, en arbetare i närheten som derifrån hade sin största arbetsförtjenst. Genast afsändes några rader till honom med uppmaning att skyndsamt infinna sig i bondgården, men arbetaren svarade med budet att han ej hade tid, förståg. Vid ett andra bref från bonden, hållet i sträng och hotande ton, blef arbetaren förskräckt och instälde sig snopen och förlägen. Väl sökte han i början förneka alltsammans, men då bonden visade honom säcken med namnet på och gaf honom en vink om att i nödfall genom kronobetjeningens försorg skaffs honom fritt husrum, föll han till föga, bekände sitt brottsliga uppsåt och bad om förlåtelse samt om förskoning från lagens inskridande, hvilket ock beviljades, Men i stället tog bonden fram sin knölpåk och lät denna under en kraftig moralpredikan göra en allt annan än angenäm bekantskap med den del af kroppen man har högst, när man plockar smultron.

Hangvar, 21 Mars.
Liflig rörelse kan man säga ha ägt rum i vinter vid Suderbys. Hvarhelst man passerat genom den stora och vidlyftiga skogen ha massor, jag hade nära sagt huodratals menniskor varit sysselsatta, en del med att fälla, en del med tir merkörning till de två sågar, som gått dagligen alltsedan i fjor höst, då arbetet tog sin början. Mången fattig har derigenom kunnat förtjena sitt uppehälle, hvaraf de annars kunnat varit i saknad under en sådan sträng vinter, då arbetena i allmänhet äro koappa. En del utaf virket såsom slipers har körts till Kappelshamn för att derifrån utskeppas, och plankorna ha forslats till Slite, Bönderna som i allmänhet ej kupnat uträtta något af sina egna körslor för den myckna snön, hafva varit flitigt sysselsatta med vir: keskörningen från sågen till Slite. Man har kunnat räkna ända till 100 skjutsar om dagen allt eftersom väderleken varit. Priset för körningen har varit från 1:70 till 1: 80 tolften. Förändringen i väderleken har dock nu afbrutit körslorna för en tid på grund af det dåliga slädföret.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 22 Mars 1893
N:r 46

Från landsbygden.

Ljugarn, 23 Febr.
Då jag uti nr 19 af Gotlands Allehanda tog mig friheten att nämna något om skolförhållanden inom Ardre socken, har detta gifvit en person, kallande sig »Dixi», anledning att uti nr 23 af samma ärade tidning försöka genom framläggande af hvad han kallar fakta gifva »en saklig rättelse» af min nämda oförargliga lilla epistel. — Som dessa »Dixis» fakta emellertid för mig, och många med mig, ej framträda såsom sådana, må det tillåtas undertecknad gifva svar på tal: D:xi upplyser den utom Arde kommun boende allmänheten, (den inom kommunen boende har sig nog bekant, att trakten ifråga är mindre talrikt befolkad) att »det nya småskolehuset kommer att förläggas i en tämligen folkrik trakt»; — Dixi må försöka förlåta mig, att jag är af motsatt åsigt, i trots af att midt emot den blitvande skolan finnes »en handelsbod der ej ringa rörelse drifves»; för, öfrigt lär denna omständighet ej bidraga till den åsigten, att småskofan förlägges på lämpligt ställe. — Komma vi så till »vägen», — och sanningen —, den långa vägen, som de små skolbarnen (för de äldre barzen gör det godt att få en daglig, kraftig motion blott »matpusarna» kunna ersätta den genom den starka rörelsen uppstående vigtförlusten hos kroppen,) hafva att traska till den nya skolan; då medgifver »Dixi» att 2 till 3 barn möjligtvis få att gå ända till 1 1/2 fjerdingsväg; — det är synd om dessa 2 till 3 barn, enligt min åsigt; — äfven fastän de hafva att gå på allmän väg, hvilken vintertid ovilkorligen måste hållas öppen för allmän trafik»; — ta patent på det, »Dixi», att hålla Gotlands landsvägar öppna för trafik så tidigt om morgonen, att barnen vid afgången från hemmet slippa klifva i drifvorna för att hinna fram till skolan i rättan tid. — Förutom de två till tre barnen, som hafva att gå 3/8 mil till skolan, undrar jag om icke baraen från Petsartve, Hulsegårda, Vestorby, Botvalde m. fl. ställen äfven hafva att tillryggaligga en dryg väg eller nära nog samma väglängd för att uppnå målet för morgonpromenaden. — Att skolrådet i Ardre är visare, än att lyesna till »Dixis» häntydning på att förlägga tiden för läsningen »till sådana tider af året, då köld och drifvor ej äro så mycket att befara», hoppas jag; ty nog vet skolrådet, att värmen, den »heta sommarvärmem, är för barven en större huse än kölden, — nota bene, då de sitta uti qvalmiga skolsalar, Jag skulle enligt »Dixis» påstående hafva tllrådt barnen att skaffa läkarebetyg för att undslippa skolan, — detta är en infam lögn, ty jag har tvärtom skrifvit: »jag befarar, att följden blir, det litet hvar skaffa sig läkarebetyg på att deras barn ej kunna besöka dennes skola vintertid»; dessa ord antyda snarare min önskan, att denna åtgård måtte undvikas. — Angående insinuationen om »en viss läkare, som är synnerligen snar att utfärda dyliks läkarebetyg», får detta blifva en sak mellan nämde läkare och »Dixi», ty derom har jag mig ej något bekant; jag tror mig likväl kunna säga, att »Dixi» genom detta yttrande har förgått sig. Vidare och till sist har »Dixi» attryckt sin missbelåtenhet med att jag så der oftentligt i en tidning och ej på »stämman> tillkännagitvit min »vilja» uti ifrågavarande skolförhållande inom Ardre kommun ; Dixi tyckes förutsätta, att alla menniskor hafva rösträtt inom Ardre socken tänk, om så icke är förhållandet !
Atminstone hade eder »brefskrifvare» det icke vid den omnämda stämman. — För öfrigt spiller jag ej flere ord om denna »skogsskola» eller i allmänhet om en sak, som ej står att ändra, och var min första uppsats i ämnet endast ett meddelande till offentligheten, hvilken det alltid roar att få höra talas om både lämpliga och olämpliga offentliga anordningar.
Att jag ej förut besvarat »Dixis» »sakliga rättelse», torde ursäktas.
Sagdt.

Näs, 21 Febr.
Näs kreatursförsäkringsförening hade i lördags sitt årssammanträde. Föregående års räkenskaper vederbörligen reviderade upplästes och godkändes.
Af desse framgick att föreningons inkomster för året stigit till 199 kr. 78 öre och utgilterna till 196 kr. 10 öre. I skadeersättninningar ha utbetalts 150 kr. Föreningen äger 53 delägare, hvilka ha en sammanlagd försäkringssumma af 40,275 kr. Till ordförande för nästa två år omvaldes dea nu afgående hemmansägaren O. N. Pettersson, Drakarfve, och till ledamot i försäkringsnämden för samma tid nyvaldes hemmansägaren H. Hansson, Olsvenne. Revisorer blefvo J. N. Hansson, Sigleifs och Th. Norrby, Drakarfve. — Att föreningen omfattats med sympati framgår deraf att socknens alla kreatursägare ingått i densamma.

Att en sträng vinter gör sig känbar i denna kala trakt, ha vi i år fått erfara, Kölden har varit ovanligt skarp och de oerhörda snömassorna ha af stormen hopat sig till väldiga snödrifvor. Snöskottning har varit ett dagligt arbete. Något arbete i skogen är svårt att uträtta, ity att snön ligger hopad långt uppå trädstammarna. — Allt är tyst och stilla här, isolerade som vi äro från den öfriga verlden. Det enda afbrott i ensamheten är, när vårt kära Allehanda kommer, hvars nyheter begärligt slukas af alla. Allas önskan är att Bore må snart fly sin kos och den efterlängtade våren nalkas våra bygder såsmåningom.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Februari 1893
N:r 31

Kronouppbörden

för året äger rum i norra fögderiet:
Januari 30 kl. 9 f. m. med Vänge pastorat i Bjerges jernvägsstationshus; 31 kl. 9 f. m. med Sjonhem pastorat dersammastädes;
Febrnari 1 kl. 9 f. m. med Östergarns pastorat vid Kräklings i Kräklingbo; 2 kl. 9 tf, m,. med Norrlanda svcken och Kräklingbo pastorat dersammastädes; 3 kl. 9 f. m. med Dalhem pasterst i Dalhem skolhus; 4 kl. 10 f. m. med Visby norra landsförsamling och Endre pastorat å kronofogdekontoret; 6 kl. 10 f. m. med Barlingbo pastorat dersammastädes; 7 kl. 10 f. m. med Roma pastorat dersammastädes; 8 kl. 10 f. m. med Follingbo pastorat tersammastädes; 9 kl. 10 f. m. med Fole pastorat dersammastädes; 10 kl. 10 f. m. med Veskinde pastorat dersammastädes; 11 kl. 10 f. m, med Martebo pastorat dersammastädes; 18 kl. 10 f. m. med Stenkyrka socken dersammastädee; 14 kl. 10 f. m. med Hörsne pestorat dersammastädes; 16 kl. 10 f. m. med Tingstäde socken vid Myrväller; 17 kl. 9 f. m. med Hangvar pastorat hos M.
Osterman, Snäckere; 18 kl. 9 f. m. med Lärbro socken bos handlanden H. Hägvall, Storunge; 20 kl. 9 f. m. med Fårö pastorat hos fru Sandström, Fårösund; 21 kl. 9 f. m. med Rute pastorat dersammastädes; 22 kl. 10 f. m, med Helvig socken vid Norrgårda; 23 kl. 9 f. m, med Boge och Gothem socknar i värdshuset vid Slitehamn; 24 kl. 9 f. m. med Othem socken dersammastädee; 25 kl. 9 f. m. år Källunge och Hejnum pastorater vid Gute;
Mars 3 kl. 10 f. m. med arrendatorerne af kronans domäner å kronofogdekontoret.

I södra fögderiet:
Februari 3 kl. 8 f. m. med Garda och Alskoga pastorater i Etelhems skolhus; 4 kl. 9 f. m. med Närs pastorat i Närs skolhus; 6 kl. 9 f. m. med Burs pastorat i Rone skolhus å hamnen; 7 kl. 9 f. m. med Rone pastorat å samma ställe; 8 kl. 9 f. m, med Hafdhems och Hablingbo socknar i Hafdhema skolhus; 9 kl. 9 f. m. med Öja pastorat och Fide socken i Öja sockens skolhus å Burgsvik; 10 kl. 9 f. m. med Vamlingbo pastorat i Vamlingbo skolhus; 11 kl. 9 f. m. med Grötlingbo och Näs socknar i Grötlingbo skolhus; 17 kl. 9 f. m. med Levide pastorat samt Fardhems och Löjsta socknar; 18 kl. 9 f. m. med Ejsta pastorat och Silte socken; 20 kl. 9 f. m. med Alfva pastorat och Linde socken, alla å Burge gästgifvaregård; 21 kl. 9 f. m. med Klinte pastorat i Klinte sockens skolbus å hamnen; 22 kl. 9 f. m. med Hejde pastorat i Hejde skolhus; 23 kl. 8 f. m. med Sanda pastorat i Sanda skolhus; 24 kl. 9 f. m. med Eskelhems pastorat i Eskelhems skolhus; 25 kl. 9 f. m. med Stenkumla pastorat i Stenkumla skolhus; 28 kl. 1/210 f. m. med Vall och Atlingbo pastorater i Vall skolhus;
Mars 15 kl. 5 e, m. med Visby södra landsförsamling och arrendatorerne af kronans domäner å södra kronofogdekontoret.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Januari 1893
N:r 10

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 December 1892.

Endre: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 6 (1 m. 5 qv.), inflyttade 56 (27 m. 29 qv.), utflyttade 39 (19 m. 20 qv.), vigde 3 par, folkmängd 357, ökning 16.

Hejdeby: födda 4 (1 m. 3 qv.), döda 1 qv., inflyttade 13 (9 m. 4 qv.), utflyttade 12 (7 m, 5 qv.), vigda 1 par, folkmängd 190, ökning 4.
Pastoratets folkmängd 547.

Grötlingbo: födda 13 (6 m. 7 qv.), döda 13 (9 m. 4 qv.), inflyttade 19 (10 m. 9 qv.), utflyttade 31 (14 m. 17 gv.) vigde 7 par, folkmängd 623, minskning. 13.

Fide: födda 6 (4 m, 2 qv.), döda 5 (3 m. 2 qv.), inflyttade 9 (3 m. 6 qv.), utflyttade 9 (3 m. 6 qv.), vigde 3 par, folkmängd 319.
Pastoratets folkmängd 942.

Hafdhem: födda 15 (10 m. 5 qv.), döda 9 (5 m. 4 qv.), inflyttade 34 (19 m. 15 qv.), utflyttade 34 (18 m. 16 qv.), vigde 1 par, folkmängd 668, ökning 6.

Näs; födda 5 (1 m, 4 qv,), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 2 qv., utflyttade 18 (10 m. 8 qv.), folkmängd 390, minskning 15.
Pastoratets folkmängd 1,058.

Roma: födda 12 (10 m. 2 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 65 (28 m. 37 qv.), utflyttade 63 (27 m. 36 qv.), vigde 4 par, folkmängd 574, ökning 10.

Björke: födda 3 (2 m. 1 qv.), döda 4 (2 m, 2 qv.), inflyttade 29 (16 m. 13 qv.), utflyttade 35 (16 m. 19 qv.), folkmängd 180, minskning 7.
Pastoratets folkmängd 754.

Fardhem: födda 10 (4 m. 6 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 15 (10 m. 5 qv.), utflyttade 25 (16 m. 9 qv.), vigde 3 par, folkmängd 337, minskning 4.

Linde: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 2 m., inflyttade 52 (27 m. 25 qv.), utflyttade 20 (5 m, 15 qv.), vigde 6 par, folkmängd 297, ökning 38.

Löjsta: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 4 (1 m. 3 qv.), inflyttade 18 (9 m. 9 qv.), utflyttade 23 (8 m. 15 qv.), vigde 2 par, folkmängd 283, minskning 4.
Pastoratets folkmängd 917.

Ejsta: födda 10 (4 m, 6 qv.), döda 12 (8 m. 4 qv.), inflyttade 11 (6 m. 5 qv.), utflyttade 19 (9 m. 10 qv.), vigde 3 par, folkmängd 598, minskning 10.

Sproge: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 7 (4 m. 3 qv.), inflyttade 10 (6 m. 4 qv.), utflyttade 19 (8 m. 11 qv.), vigde 5 par, folkmängd 359, minskning 10.
Pastoratets folkmängd 957.

Eskelhem: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 17 (8 m. 9 qv.), inflyttade 31 (20 m, 11 qv.), utflyttade 43 (22 m. 21 qv.), vigde 6 par, folkmängd 719, minskning 23.

Tofta: födda 12 (9 m. 3 qv.), döda 12 (8 m. 4 qv.), inflyttade 28 (11 m. 17 qv.), utflyttade 39 (24 m. 15 qv.), vigde 2 par, folkmängd 708, minskning 11.
Pastoratets folkmängd 1,427.

Garda: födda 4 (3 m. 1 qv.), döda 2 m., inflyttade 21 (9 m. 12 qv.), utflyttade 31 (19 m. 12 qv.), vigde 3 par, folkmängd 456, minskning 8.

Etelhem: födda 8 (6 m. 2 qv.), döda 12 (4 m. 8 qv.), inflyttade 31 (14 m. 17 qv.), utflyttade 41 (20 m. 21 qv.), vigde 1 par, folkmängd 502, minskning 14.
Pastoratets folkmängd 958.

Kräklingbo: födda 3 (2 m. 1 qv.), döda 10 (6 m. 4 qv.), inflyttade 19 (8 m. 11 qv.), utflyttade 17 (5 m. 12 qv.), vigde 2 par, folkmängd 401, minskning 5.

Ala: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttade 11 (7 m. 4 qv.), utflyttade 14 (8 m. 6 qv.), folkmängd 304, minskning 4.

Anga: födda 3 (1 m. 2 qv.), döda 11 (5 m. 6 qv.), inflyttade 8 (4 m. 4 qv.), utflyttade 10 (1 m. 9 qv.), vigde 2 par, folkmängd 286, minskning 10.
Pastorats folkmängd 991.

Hörsne med Bara: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 3 (2 m, 1 qv.), inflyttade 22 (8 m. 14 qv.), utflyttade 23 (I1 m. 12 qv.), vigde 5 par, folkmängd 375, ökning 0.

Burs: födda 11 (3 m. 8 qv.), döda 22 (8 m, 14 qv.), inflyttade 47 (23 m. 24 qv.), utflyttade 44 (22 m. 22 qv.), vigde 6 par, folkmängd 798, minsknning 8.

Stånga: födda 12 (6 m. 6 qv.), döda 13 (5 m. 8 qv.), inflyttade 52 (28 m. 24 qv.), utflyttade 29 (9 m. 20 qv.), vigde 4 par, folkmängd 665, ökning 22.
Pastoratets folkmängd 1,463.

Alskog: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 15 (7 m. 8 qv.), inflyttade 22 (9 m. 18 qv.) utflyttade 21 (9 m. 12 qv.), vigde 3 par, folkmängd 468, minskning 8.

Lye: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 7 (1 m. 6 qv.), inflyttade 16 (8 m. 8 qv.), utflyttade 8 (5 m. 3 qv.), vigde 2 par, folkmängd 292, ökning 6.
Pastoratets folkmängd 760.

Östergarn: födda 21 (9 m. 12 qv.), döda 10 (3 m. 7 qv.), inflyttade 16 (6 m. 10 qv.), utflyttade 25 (15 m. 10 qv.), vigde 2 par, folkmängd 679, ökning 2.

Gammalgarn: födda 12 (6 m. 6 qv.), döda 12 (6 m. 6 qv.), inflyttade 7 (5 m. 2 qv.), utflyttade 11 (9 m. 2 qv.), vigde 1 par, folkmängd 472, minskning 4.

Ardre: födda 4 m., döda 8 (2 m. 6 qv.), inflyttade 13 (3 m. 10 qv.), utfyttade 16 (6 m. 10 qv). vigde 3 par, folkmängd 483, minskning 7.
Pastoratets folkmängd 1,634.

Vänge: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 9 (1 m. 8 qv.), inflyttade 37 (19 m. 18 qv.), utflyttade 40 (21 m. 19 qv.), vigde 4 par, folkmängd 539, minskning 3.

Buttle: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 4 (2 m. 2 qr.), inflyttade 17 (9 m. 8 qv.), utflyttade 17 (5 m. 12 qv.), vigde 1 par, folkmängd 349, ökning 5.

Guldrupe: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 4 (1 m. 3 qv.), inflyttade 18 (9 m. 9 qv.), utflyttade 14 (7 m, 7 qv.), folkmängd 277, ökning 6.
Pastoratets folkmängd 1,165.

Klinte: Födda 23 (16 m. 7 qv.); döda 20 (12 m. 8 qv.), utflyttade 143 (68 m. 75 qv.), inflyttade 91 (38 m. 53 qv.), vigde: 3 par, folkmängd 1,178, minskning 49.

Fröjel: födda 7 (4 m. 3 qv.), döda 17 (4 m. 13 qv.), inflyttade 29 (12 m, 17 qv), utflyttade 34 (16 m. 18 qv.), vigde 9 par, folkmängd 577, minskning 15.
Pastoratets folkmängd 1,755.

Öja: födda 17 (9 m. 8 qv.), döda 15 (7 m.
8 qv.), inflyttade 46, (24 m. 22 qv.), utflyttade 45 (20 m. 25 qv.); vigde 4 par, folkmängd 897, ökning 3.

Hamra: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 7 (2 m, 5 qv.), inflyttade 45 (24 m. 21 qv.), utflyttade 15 (9 m. 6 qv.), vigde 2 par, folkmängd 357, ökning 27.
Pastoratets folkmängd 1,254.

Stenkumla: födda 10 (5 m. 5 qv.), döda 10 (3 m. 7 qv.), inflyttade 43 (21 m. 22 qv.), utflyttade 33 (19 m. 14 qv.), vigde 4 par, folkmängd 424, ökning 10.

Träkumla: födda 2 (1 m. 1 qv.), döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 5 (1 m. 4 qv.), utflyttade 10 (8 m. 2 qv.), vigde 2 par, folkmängd 208, minskning 6.

Vesterhejde: födda 15 (7 m. 8 qv.), döda 4 (2 m, 2 qv.), inflyttade 51 (25 m. 26 qv.), utflyttade 69 (30 m. 39 qv.), vigde 2 par, folkmängd 479, minskning 7.
Pastoratets folkmängd 1,111.

Rone: födda 20 (11 m. 9 qv.), döda 19 (6 m. 13 qv.), inflyttade 87 (38 m. 49 qv.), utflyttade 82 (40 m. 42 qv.) vigde 6 par, folkmängd 1,036, ökning 6.

Eke: födda 4 (2 m, 2 qv.), döda 2 m., inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 4 (3 m. 1 qv.), folkmängd 241, ökning 7.
Pastoratets folkmängd 1,277.

Lärbro: födda 24 (12 m. 12 qv.), döda 19 9 m. 10 qv.), inflyttade 91 (37 m. 54 qv), utflyttade 73 (39 m. 34 qv.), vigde 6 par, folkmängd 1,296 ökning 23.

Helvi: födda 11 (8 m. 3 qv.), döda 9 (3 m. 6 qv.), inflyttade 34 (17 m. 17 qv.) utflyttade 14 (5 m. 9 qv.), vigde 1 par, folkmängd 440, ökning 22.
Pastoratets folkmängd 1,736.

Dalhem: födda 9 (6 m. 3 qv.), döda 10 (3 m. 7 qv.), inflyttade 35 (17 m. 18 qv.), utfyttade 35 (18 m,. 17 qv.), vigde 7 par, folkmängd 487, minskning 1.

Ganthem: födda 4 (1 m. 3 qv.), döda 3 qv., inflyttade 18 (6 m. 12 qv.), utflyttade 14 (9 m. 5 qv.), vigde 2 par, folkmängd 294, ökning 5.

Halla: födda 2 qv., döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 17 (7 m. 10 qv.), utflyttade 18 (10 m. 8 qv.), vigde 1 par, folkmängd 213, minskning 2.
Pastoratets folkmängd 994.

Källunge: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 3 qv., inflyttade 32 (13 m. 19 qv.), utflyttade 30 (12 m. 18 qv.), vigde 2 par, folkmängd 248, ökning 4.

Vallstena: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 20 (7 m. 13 qv.), utflyttade 20 (11 m. 9 qv.), vigde 1 par, folkmängd 344, minskning 4.
Pastoratets folkmängd 592.

När: födda 13 (8 m. 10 qv.), döda 20 (9 m. 11 qv.), inflyttade 24 (18 m. 11 qv.), utflyttade 65 (34 m. 31 qv.), vigde 10 par, folkmängd 1,029, minskniog 48.

Lau: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 10 (5 m. 5 qv.), inflyttade 16 (8 m. 8 qv.), utflyttade 20 (10 m. 10 qv.), vigde 4 par, folkmängd 505, minskning 8.
Pastoratets folkmängd 1,584.

Follingbo: födda 12 (6 m. 6 qv.), döda 7 (2 m, qv.), inflytade 68 (37 m. 31 qv.), utflyttade 75 (42 m. 33 qv.), vigde 3 par, folkmängd 483, minskning 3 personer.

Akebäck: född 1 qv., döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 7 (3 m. 4 qv.), utflyttade 11 (6 m. 5 qv.), vigde 1 par, folkmängd 145, minskning 6 personer. Pastoratets folkmängd 628.

Hejde: födda 14 (6 m. 8 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 35 (14 m. 21 qr.), utflyttade 43 (23 m. 20 qv.), vigde 5 par, folkmängd 603, minskning 3.

Väte födda 4 (3 m. 1 qv.), döda 11 (5 m. 6 qv.), inflyttade 29 (16 m. 13 qv.) utflyttade 20 (12 m. 8 qv.), vigde 5 par, folkmängd 582, ökning 2. Pastoratets folkmängd 1,185.

Sanda: födda 16 (10 m. 6 qv.), döda 21 (7 m. 14 qv.), inflyttade 50 (17 m. 33 qv.) utflyttade 51 (22 m. 29 qv.), vigde 4 par, folkmängd 822, minskning 6.

Mästerby: födda 5 (2 m, 3 qv.), döda 9 (3 m. 6 qv.), inflyttade 21 (13 m. 8qv.), utflyttade 28 (12 m. 16 qv.), vigde 4 par, folkmängd 381, minsknivg 11.

Vestergarn: födda 7 (6 m. 1 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 19 (7 m. 12 qv.), utflyttade 31 (15 m. 16 qv), vigde 5 par, folkmängd 329, minskning 11. Pastoratets folkmängd 1,552.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Januari 1893
N:r 2

Från landsbygden.

Näs, 13 Dec.
Årets ordinarie Decemberstämma har nu hållits härstädes. Till ordförande i kommunalnämden och fattigvårdsstyrel en valdes P. G. Petterss n och till vice ordförande P. Tomasson båda från Lingsarfve. Till godman vid landtmäteriförrättringen utsågs kyrkovärden J. Tomasson Lingsarfve. Revisorer blefvo skoll. O. A. Gardell och hemmansägare O. N. Pettersson.
Den här så mycket man och man emellan diskuterade magasinsfrågan behandlades och beslöt stämman att socknens spanmålsmagasin skall fortfara såsom förut samt att ny magasinsbygnad skall uppföras nästa sommar. En bygnadsstyrelse blef vald, hvilken fick i uppdrag att så fort ske kan uppgöra ritning och kostnadsförslag för att framlägga till stämmans pröfning.
Pasto atets barnmorska hade framstält begäran om löneförhöjning, hvilket af stämman bifölls på så sätt, att hennes förlossningsarvode hädanefter skall utgå med 75 öre mer än förut.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 December 1892
N:r 193

Dödsfall Mathias Grelsson

Att min älskade make husbonden, kyrkovärden och godeman Mathias Grelsson efter en lårgvarig och tärande sjukdom stilla och fridsamt afled vid Sigleifs i Näs lördagen den 12 November 1892 kl. 2,30 f. m. i en ålder af 54 år, 1 månad och 24 dagar, sörjd och saknad af mig, barn, syskon, slägt och många vänntr, varder på detta sätt tillkännagifvet.
Christina Grelsson.
Sv. Ps. 490, 2—3 vers.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 November 1892
N:r 176

Mantals- och skattskrifningarna i Gotlands län för 1892

förrättas:
I norra fögderiet:

Nov. 14 kl. 9 f.m, med Källunge pastorat vid Gute i Bäl; Nov. 14 kl. 11 f.m. med Hejnum d:o dereammastädes; Nov. 14 kl. 2 e.m. med Fole d:o i Fole sockenstuga; Nov. 15 kl. 9 f.m. med Endre d:o i Barlingbo sockenstuga; Nov, 15 kl. 12 på dagen med Barlingbo d:o dersammastädes; Nov. 16 kl. 9 f.m, med Hörsne pastorat i Dalhem sgockenstuga; Nov. 16 kl.
11 f.m. med Dalhem d:o dersammastädes; Nov. 17 kl. 9 f.m. med Follingbo d:o i Roma sockenstuga; Nov. 17 kl. 1 e.m. med Roma d:o dersammastädes; Nov. 18 kl. 9 f.m, med Sjonhem d:o vid Kyrkljufves i Vänge; Nov. 18 kl: 11 f.m. med Vänge d:o dersammastädes; Nov. 19 kl. 9 f.m. med Östergarn d:o vid Ganne; Nov. 21 kl. 11 f.m, med Kräklingbo d:o vid Kräklings; Nov. 22 kl. 10 f.m. med Gothem d:o i Gothem sockenstuga; Nov. 23 kl. 9 f.m. med Othem d:o i värdshuset vid Slitehamn; Nov. 24 kl. 9 f.m, med Lärbro d:o i Lärbro gockenstuga; Nov. 25 kl. 9 f.m, med Rute d:o hos fru Sandström vid Fårösund; Nov. 26 kl. 10 f.m. med Fårö d:o i skolhuset vid kyrkan; Nov. 28 kl. 9f.m. med Hangvar d:o vid Snäckers; Nov. 29 kl. 10 f.m. med Stenkyrka d:o vid Grausne; Nov. 30 kl. 9 f.m. med Martebo d:o i Martebo sockenstuga; Nov. 30 kl. 1 e. m. med Veskinde d:o i Veskinde sockenstuga; Dec, 12 kl. 10 f. m. med Visby norra landsförsamling i domkyrkans sakristia.

I södra fögderiet:
Nov. 16 kl. 8 f. m. med Alskog pastorat i Garda skolhus; Nov. s d. kl. 1/212 f. m. med Garda d:o å samma ställe; Nov. 17 kl. 9 f. m. med När d:o i När sockenstuga; Nov. 18 kl. 9 f. m. med Burs d:o i Burs skolhus; Nov. 19 kl. 9 f. m. med Rone d:o i Rone d:o; Nov. 21 kl. 9 f. m. med Alfva d:o i Hemse d:o; Nov. 22 kl. 8 f. m. med Hablingbo d:o i Hablingbo d:o; Nov. s. d. kl. 12 midd. med Hafdhem socken i Hafdhem sockenstuga; Nov. 23 kl. 8 f.m. med Näs socken i Hafdhem sockenstuga; s. d. kl. 11 f.m. med Grötlingbo pastorat i Grötlingbo sockenstuga; Nov. 24 kl. 9 f.m. med Vamlingbo d:o i Vamlingbo skolhus; Nov. 25 kl. 8 f.m. med Öja d:o i Öja cockenstuga; Nov. 26 kl. 8 f.m. Levide d:o å Burge gästgifvaregård; s. d. kl. 11 f.m. med Fardhem d:o å samma ställe; Nov. 28 kl. 8 f.m. med Ejsta d:o i Ejsta skolhus; g. d. kl. 1 e.m. med Fröjel socken i Klinte skolhus vid kyrkan; Nov. 29 kl. 1/29 f.m. med Klinte d:o å samma ställe; Nov. 30 kl. 8 f.m., med Sanda pastorat i Sanda gockenstuga; Dec. 1 kl. 9-f.m. med Hejde d:o i Hejde sockenstuga; Dec. 2 kl. 9 f.m., med Eskelhem d:o i Eskelhem skolhus; Dec. 5 kl. 9 f.m. med Vall d:o i Vall sockenstuga; s. d. kl. 1/2 12 f.m. med Atlingbo d:o å samma etälle; Dec. 7 kl. 9 f.m. med Stenkumla d:o i Stenkumla skolhus; Dec. 15 kl. 5 e.m. med Visby södra landsförsamling å södra häradsskrifvarekontoret.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 7 November 1892
N:r 172

Från landsbygden.

Näs, 17 Okt.
Det blir sent i höst förr än landtbrukarne här få allt sitt korn under tak. Mycket korn står ännu ute. Till följd af den myckenhet, som i år erhållits af detta sädesslag, har man ännu jeke hunnit inhämta alltsammans.
Emedan kornet är groft och långväxt, ökar det litet efter häck (omkring 1 1/2 tunna.)

Potatisupptagningen bar af en och annan påbörjats. Potatisen ger i allmänhet taget dåligt skörderesultat.

Rågbrodden, som såg ganska klen ut, har tagit sig betydligt sedan »myr» erhållits.

En uppmärksam betraktare kan icke förbigå ott se hurusom »Näsudden» nu på de senare åren erhållit en helt annan prägel. Denna udde, som före laga skifte här, var en kal och ödslig vildmark har nu blifvit en plats för många nybyggen. Dessa nybyggare hafva också kring sina boningshus planterat fruktoch löfträd, hvilket i icke ringa grad bidragit att omdana denna vildmark.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Oktober 1892
N:r 161

Undersökningen af den intressanta stenåldersboplatsen

i Näs har under sommaren fort satts af kandidat H. Hansson, som förlidet år påbörjade densamma. Såväl fjorårets som detta års fynd förete rätt stor likhet med dem från grottan på Stora Karlsö. Ytterst sällan har dock här bittats något helt föremål. De vanligen rätt små fragmentev af redskap o. dyl., som ligga bär och der, gifva osökt anledning till den förmodan, att de, när de ej längre kunnat förnyas eller ombildas till ett annat verktyg, af ägaren bortkastats. Utom stycken af harpunspetsar af ben eller elgboro, benprylar, yxor och små mejslar af grönsten, till prydnader eller redskap förarbetade tänder af vildsvin och säl (kut), flere tusen skärfvor af lerkärl, i allmänhet försedda med orsa: ment i ganska många olika mönster samt fliotskärfvor, hafva påträffats djurben (knut, nöt, får, fågel, fisk) dock ej i så stor mängd som förra året. Då hittades bland annat ben af räf, hare och igelkott.
Något helt menniskoskelett har ej i år påträffats men väl enstaka sönderbrutna ben. Huruvida de blifvit genom afsiktligt våld sönderslagna, har ännu ej kunnat afgöras. Af det fornsakshaltiga området, som utgör omkr. 2 hektar, har ungefär hälften ou blifvit undersökt. Möjligt är, att undersökningen kommer att fortsättas nästa år. Åtminstone måste en uppmätning och afvägning af området företagas. Vid bestämmandet af fornlemniogens ålder kan arkeologien här helt visst erhålla god ledning af de intressanta geologiska undersöknivgar, rörande nivåförändringarna in om det s. k. baltiska området, som docenten H. Munthe utfört.