Från landsbygden.

Näs, 19 Augusi.
Råg- och hveteskörden är nu afslutad och hafva dessa sädesslag i år gifvit rikligare skörd än man väntat. Rågen har ock i år ökat ovanligt mycket, 2 tunnor och derutöfver efter hvarje häck.
Kornet håller man nu som bäst på att afmeja.
Rågsådden tog sin början bärstädes 15 dennes. Oaktadt jorden är torr och otjenlig till sådd, tortsättes dock arbetet med fall fart.
Näs kyrkogård, hvilken eder meddelare på sin tid omtalade höll på att utvidgas och äf ven i flere afseenden förbättras, har nu ändtligen blifvit fullt färdig, Alla diken omkring densamma ha blifvit uppgräfda, alla kullar afjämnade och lös jord har inkörts. Detta arbete påbörjades för 3 år sedan och har afslatats nu i dessa dagar. Den nya delen af kyrkogårde;. kommer att invigas af biskopen någon dag i nästa månad.
Socknens planteringsland, der folkskolans barn skola öfva sig i trädgårdsskötsel, har i sommar upparbetats, och många träd och buskar ha blifvit planterade. Som detta planteringsland är ganska lämpligt till trädgårdsjord, torde Näsborna kunna hoppas att med tiden få en snygg skolträgård.
En orgel i kyrkan har länge varit ett önskningsmål här i sockaen. Nu har man emellertid kommit så långt att en orgelfond börjat afsättas. Det ser således ut som vi svart skola få höra orgelns toner i vårt tempel.
Sockenbibliotek har man bestutat anskaffa härstädes, och skall kommunens andel i bränvinsmedlen använtas för ändamålet. Vi helsa detta beslut välkommet. För mången skall det säkerligen blifva en kär sysselsättning att under de låvga vinterqvällarne studera biblotekets böcker.

Riksdagsmannaval

för södra domsagan förrättades igår, då nuvarande ombudet hemmansägaren Ludv. Norrby i Fardhem omvaldes med 278 röster. Motkandidaten hemmanvsägaren Kristoffer Johansson i Hogrän erhöll 192 röster.
I valet deltogo endast omkring 23 procent af de röstberättigade.
Jämfördt med närmast föregående val visar detta (494 röstande) något större lifaktighet än valet på hösten 1887 (285 röstande), men kan icke jämföras med valet till Majriksdagen 1887, då icke mindre än 998 valsedlar aflemnades.
Hr Norrby erhöll till Majriksdagen 869 röster och 253 röster på hösten &r 1887.
Hr Kristoffer Johansson, som en gång i början af 1880-talet erhöll 199 röster och hvars kandidatur sedan låg nere, fick vid valet på hösten 1887 endast en enda röst.
Resultatet är kändt från alla socknar utom två:

1) Pettersson, Odvalls 1 röst.
2) Kapten Vennemo 3 röster.
3) O. R. Pettersson, Stånga 2 röst:r.
4) J. Vessman, Hogrän 2 röster.
(* 1 sedel kasserades.
(** 3 sedlar kasserades.

Biskopsvisitation

hölls i lördags och i går inom Hafdhems och Näs församlingar, dervid biskopen biträddes af kontraktsprosten Alfvegren och kyrkoherde Uddin i Sanda.
Den af pastor afgifna embetsberättelsen innehöll i hufvudsak:
Ställningen inom församlingen. Under de 10 åren från senaste visitation har tillståndet inom församlingen blifvit så till vida sämre i kyrkligt afseende som de offentliga gudstjensterna nu blifva mera sällan besökta äfven af dem som ej affallit från kyrkans bekännelse. Detta gäller äfven nattvarden. Många af de unga uraktlåta att låta admittera sig till densamma. Mot söa- och helgdagens helighållande vore intet att anmärka i allmänhet. Husandakt öfvades inom en del familjer. Församlingslifvet företedde hvad det yttre beträffar flere ljusa än mörka sidor. Grof brottslighet är sällsynt; på tio år har ej något större brott begåtts inom pastoratet. Af gröfre laster tycktes dryckenskapen finna de flesta offren och den svåraste att öfvervinna. Inom församlingarne fannes några drinkare; af flertalet begagnades starka drycker med mycken måtta och iovgalunda till dagligt bruk och många afhålla sig helt och hållet från dem. Af sedan förra visitationen födda 180 barn voro 8 födda utom äktenskapet och af mödrarne till dessa 8 voro 5 från andra församlingar. Inga varnivgar för oenighet i äktenskapet ha behöft gifvas; någon äktenskapsskilnad har ej förekommit; inga äktenskapslysningar ha återkallats. Bibelförklaringar hållas då och då, äfvensom missionsgudstjenster och missionsböner. Kommunionförhören ha ersatts med nattvardssamtal. Husförhören, vid hvilka Hafdhems församling är delad i 4 rotar och Näs i tre, besökas fåtaligt i den förra, något flitigare i den senare, Nattvardsgång hålles fyra gånger årligen. Konfirmationsundervisning äger rum hvarje år. Dop och kyrktagning ske merändels i kyrkan.
Okyrklighet.. Den okyrkliga rörelse, som började inom dessa församlingar på 1850-talet, fortfar ännu, underhållen som den är af hänsynslösa predikanter och proselytmakare från när och fjerran. Anhängarne af densamma utgjorde för närvarande inom båda församlingarne omkring 260 personer utom dem som äro under 18 år. De flesta äro baptister. De äga ingen ledare, utan låta vid sina sammankomster hvilka som helst uppträda predikande och bedjande, Utom baptisterna finnas inom pastoratet några få mormoner samt en och annan fcikyrklig. Ioga nattvardsföreningar utom baptisterna finnas. Odöpta barn äro 74, af hvilka 58 tillhöra Hafdhem,; och 16 Näs. Döptå, men ej konfirmerade äro 23 personer öfver 18 år, 15 i Hafdhem, 8 i Näs. Sedan lageh om borgerligt äktenskap blef gällande, ha 11 sådana ingåtts. Sedan tiden före denna lag finnas i Hafdhem tre förbindelser mellan män och qvinnor utan bekräftelse af vare sig kyrklig eller borgerlig myndighet. Kolportörer, de fleste frikyrkliga, uppträda ganska ofta, Kristendomsfientlighet har ej förmärkts.
Yttre kyrkoangelägenheter. Kyrkorna ha sedan senaste visitation ej undergått några väsentliga reparationer och befinna sig i något förfallet skick, Hafdhems kyrka dock i högre grad än Näs’, hufvudsakligen en följd afnpå 1840-talet mindre försigtigt vidtagna större förändrivgar. Dopfunter finnas i båda kyrkorna. Ingen ny eller utvidgad begrafningsplats har i Hafdhem anskaffats; men deremot har kyrkogården i Näs utvidgats genom ett under laga skifte för detta ändamål afsöndradt jordstycke, som skall i ordninvgställas, — Hafdhems kyrkokassas behållning vid sista bokslutet utgjords kr. 7,128: 12 och i Näg kr. 872: 26. Hafdhems kyrka är brandförsäkrad för 15,000 kronor och Näs för 12,000 i Gotlands södra härads brandsförening. I ingendera kyrkan finnes spanmålsmagasin inrymdt, utan finnas dessa i särskilda bygnader.
Skolväsendet. Folk- och småskolor finnas i båda församlingarne. År 1882 reparerades Hafdhems skolhus för 3,500 kronor. För 8 år sedan uppfördes nytt skolhus i Näs för 7,000 kronor. Skolträdgård och planteringsland finnas i båda församlingarne. BSlöjdskola för gossar finnes i Hafdhem, Äfven flickorna undervisas i en del handarbeten, Barn, som uteslutande undervisas i hemmen, finnas ej.
Inom Hafdhem finues tidtals en enskild skola, inrättad af det strängare baptistpartiet. Undervisningen i denna har skolrådet funnit vara tämligen medelmåttig och motsvara ungefär småskolan. Skolkassornas behållning vid senaste bokslutet utgjorde i Hafdhem kr. 506: 51 och i Näs kr. 551: 69. Sockenbibliotek fianes i Hafdhem.
Fattigvården handbafves inom båda församlingarne tillfredsställande och är i synnerhet Hafdhems fattigvårdssamhälle välvälligt; ja frikostigt i afseende på sina fattigas understöd och vård. Inom denna kommun ha fattigvårdsutgifterna på senaste åren ökats betydligt af orsak, att flere personer, alla meddellösa, blifvit sinnessjuka, Fattighus finnas i båda församlingarne. Inga donationer ha gjorts sedan senaste visitationen.
På lördagen inspekterades Hafdhems folk- och småskolor. Efter förhören stälde biskopen till barnen och deras målsmän några maningens ord i anledving af orden Salige äro de renhjertade, ty de skola se Gud, Vid skolrkdssammanträde uttalade biskopen å ena sidan sin tillfredställelse med lärarens och lärarinnans arbete, men å andra sidan framhölls med kraft och allvar, huru som försumligheten med afseende på barnens skolgång gaf anledning till stora bekymmer. Skolrådet lades allvarligt på hjertat att mot tredskande föräldrar upprätthålla gällande lag, som stadgar, att sedan de tredskande af pastor och kyrkoråd blifvit varnade, barnen må skiljas från föräldrarne och på den tredskandes eller i händelse af fattigdom på församlingens kostnad utackorderas för erhållande af nödig skolgång.
Rörande baptistskolan meddelade skolrådet, att der intagna barn, som haft underhaltiga kunskaper, satts i folk- eller småskolan. I sammanhang härmed erinrade biskopen om nödvändigheten af att alla i privatskola intagna barn vid hvarje läsårs slut pröfvades af skolrådet. Alla barn, vare sig de tillhörde ev. lutherska föräldrar eller föräldrar af annan bekännelse vore pliktiga att inhämta det föreskrifna måttet af folkskolekunskaper, lika visst som hvarje man måste fullgöra sin värnplikt. En fortsättoingsskola borde inrätras. Skolmaterialen var god.
Hafdhems kyrka besigtigades och befans till det inre i någorlunda godt skick, men det yttre, särskildt tornmuren var i behof af reparation. För att komma till klarhet om huru reparationen på lämpligaste sätt borde företagas ville kyrkorådet gå i författning om att genom sakkunnig person ofördröjligen inhämta bristernas omfång, och förslag till deras afhjelpande. Öm plantering af träd kring kyrkogården hade kyrkorådet visat sig angeläget. Ehuru försöken upprepade gåvger misslyckats, ville kyrkorådet göra ytterligare försök.
Några smärre afskrifningar af kyrkans tillhörighet gjordes. Dopkärlet, som var i godt skick, borde användas äfven vid dop i hemmen. Messkruden i tämligen godt stånd, ville kyrkorådet hålla i brukbart skick, äfvensom anshaffa ny messskjorta. Bland minnesmärken anteckna: des en grafsten med runskrift vid altaret, en tafla vid dopfanten förfärdigad 1686, och en kandelaber af brons från 1580. Kyrkorådet åtog sig se till att sockenbiblioteket efter hand måtte något förkofras. Rörande sockenmagasinet, som var uppfördt iop& kyrkans torn, beslöts, att det skulle stå qvar, om det behöfdes som stöd, dock med vilkor att på kyrkogårdsmuren en port upptogs till prestgårdens bakgård. Om det ej behöfdes till stöd, skulle kyrkorådet gå i författning om att i så god tid uppsäga kommunen, som då ägde att flytta detsamma.
Näs folk- och småskola inspekterades. Äfven här talade biskopen till barn och föräldrar om den förlorade sonen. Undervisningen hade bedrifvits försvarligt, men skolgången hade varit oförsvarlig, i det att folkskolan härvidlag stode lägst isom inspektionsområdet. Skolrådet, som ej syntes ha handlat med vederbörlig kraft, lades på bjertat att framförallt icke sjelfva bryta mot gällande skolstadga, dels tillbålla andra att efterlefva densamma. Om något barn vore af fattigdom hinradt att besöka skolan, vore det församlingens plikt att hjelpande ingripa.
Under det att slöjd för flickor hade öfvats, hade deremot slöjd för gossar icke förekommit och fans ej heller fortsättningaskola. Rörande dessa angelägenheter ansåg folkskoleinspektören att med deras ordnande borde anstå, tills ny ordinarie lärare blifvit anstäld. Till sockenbiblioteket, som befans vara högst obstydligt, ville skolrådet söka få anslagna bränvinsmedlen.
Besigtigades Näs kyrka och befans i bättra skick äna Hafdhems. Några rennor i hvalfvet borde tillser. För bildande af orgelfond beslöt kyrkorkdet föreslå församlingen en årlig uttaxefing af 5 öre på fyrk. Rörande messkrud, beslöt kyrkorådet att göra framställniog till Hafdhems kyrkoråd att få begagna den i moderförsamlingen befintliga skruden, Prestkappan skulle ersättas af en ny sådan, äfvensom mess-skjorta anskaffas. Af minnesmärken antecknades en gammal runsten som blifvit förflyttad till Sixarfve gård, men som borde snarast återföras till kyrkogården. Å kyrkogården borde träd planteras och skulle sockenmagasinet uppsägas till bortfiyttning inom 4 år.
Alla kassor och ioventarier befunnos i ordning. Da i bruk varande ministeralböckerna granskades och befunnos med god ordning förda.
Efter högmessogudstjensten i går, hvilken förrättades af prosten Broander, höll biskopen från altaret ett tal till församlingarne, dervid han, utgående från berättelsen i Apg. 16: 25—34 om fångvaktaren i Filippi, manade församlingarne att hålla sig bekännelsetrogna. Detsamma var äfven kärnpunokten i samtalet med nattvardsbarnen öfver defyra böndagarnes betydelse.
Vid till sist hållen kyrkostämma lade biskopen församlingarne ytterligare på bjertat hvad han vid specialvisitationen redan anfört.
I går afton invigdes af biskopen på sedvanligt sätt den nya delen af Näs’ kyrkogård, hvarefter kontraktsprosten Alfvegren höll bibelförklaring i Näs kyrka.

Från landsbygden.

Näs, 10 Maj.
Nykterhetsföredrag hölls härstädes i går qväll af herr F. O. Nygren från Rönneshyttan. Talaren uppläste Ordspr. bok 23 kap. och lade detta till grund för sitt föredrag.
Han sökte visa huru rusdryckerna icke allenast afkläda drinkaren ock gör honom fattig utan och förstöra både hans kropp och själ. Äfven framdrogs mången skildring ur verkligheten samt betonades skarpt nyttan af att afstå från bruket af detta giftiga fludium. Både före och efter föredraget afsjöngos några psalmverser af folkskolans barn uader ledning af deras lärare, för hvilket herr Nygren i erkänsamma ordalag frambar sin tacksägelse. Den rymliga skolsalen, som blifvit upplåten för talaren, var till trängsel fyld af åhörare.
Herr Nygren höll äfven mot 10 öres inträde en föreläsning om »kristendom och fritänkeri», som var besökt af ett fåtal personer.
Vår postgång är allt annat än tidsenligt ordnad. Vi erhålla icke post mer än två gånger i veckan. Gotlands Allehandas onsdagsnummer är, då det kommer oss till handa, tre dygn gammalt. Borde vi icke få post tre gånger i veckan?
Rågax voro synliga här redan 3 Maj.

Vamlingbo 13 Maj.
Nykterhetsföredrag hölls sistlidne lördagsqväll härstädes af hr F. O. Nygren från Nerike, hvilket med spändt intresse åhördes af så många personer som folkskolesalen beqvämligt kunde rymma. Till text hade talaren valt Dan. 5 kap. — På söndagens eftermiddag samlades ånyo en massa folk i Suadre lilla skolhus, hvilket dock blef för trångt för alltmer tillskyndanda åhörarne, hvarför kyrkan måste tagas i anspråk för föredragets hållande.
Senare på söndags e. m. höll samme talare i Vamlingbo missionshus, en föreläsning öfver ämnet Fritänkeri och kristendom inför en talrik publik.

Olyckshändelse. En mureriarbetare, sysselsatt att transportera sten upp på en hög murareställning, erhöll dervid af en från ställningen nedfallande större sten ett våldsamt slag, först å ena skuldran och sedan på ena foten, hvilken erhöll svåra skador. Med bjelp af ötriga arbetarne forslades han in i bostaden och erhöll tillfällig omvårdnad.

Skolgången

inom Gotlands södra inspektionsområde har under år 1889 i någon mån förbättrats i jämförelse med näst föregående år 1888. Enligt inspektörens, kyrkoherde Uddins statistiska uppgifter utgjorde skolbesökens medelprocent inom folkskolan 93,6 år 1889 mot 88,9 proc. år 1888.
Med afseende på de olika procenttalen af skolbesök i folkskolan har inspektören indelat distriktet sålunda:
Klass 1 (100—95 procent skolbesök): 1 Hogrän, 2 Sproge, 3 Öja, 4 Klinte vid kyrkan, 5 Öja m. folksk., 6 Gröttlingbo, 7 Eskelhem, 8 Elinte vid hamnen, 9 Sanda, 10 Burs, 11 Mästerby, 12 Ejsta, 13 Väte, 14 Lye, 15 Träkumla, 16 Vall, 17 Hamra, 18 Lau, 19 Hemse, 20 Fröjel.
Klass 2 (94—90 proc.): 21 Alskog, 22 Tofta, 23 Alfva, 24 Hejde, 25 Stånga, 26 Atlingbo, 27 Rone m. folksk., 28 Stenkumla, 29 Fide, 30 Vestergarn, 31 Vesterhejde, 32 Garda, 33 Eke, 34 Sundre, 35 när, 36 Etelhem, 37 Levide, 38 Vamlingbo, 39 Gerum, 40 Linde.
Klass 3 (89—85 proc.): 41 Hafdhem, 42 Hablingbo, 43 Rone.
Klass 4 (84—380 proc.): 44 Silte.
Klass 5 (79—75 proc.): 45 Näs.
Flitigast voro således barnen, eller rättare sagdt mera ordningsfulla och förståndiga föräldrarne i Hogräns socken under det att motsatsen gjorde sig gällande i Näs socken (76,6 proc.). År 1888 var det blott 57,1 proc; sålunda dock äfven här förbättring.
I fråga om småskolorna var i dem skolbesökens medelprocent 91,8 år 1889 mot 91,7 år 1888, alltså der jämförelsevis jämnare. Dessa skolor har inspektören indelat i följande klasser:
Klass 1 (100—95 proc.): 1 Stånga, 2 Klinte vid kyrkan, 3 Öja, 4 Burs, 5 Ejsta, 6 Lau, 7 Väte, 8 Sanda, 9 Klinte vid hamnen, 10 Grötlingbo, 11 Rone, 12 Fardhem, 13 Vestergarn, 14 Eskelhem, 15 Vesterhejde.
Klass 2 (94—90 proec.): 16 Fröjel, 17 Hablingbo, 18 Hafdhem, 19 När sm., 20 Hemse, 21 Lefvide, 22 När mellanskola, 23 Näs, 24 Alfva, 25 Hejde.
Klass 3 (89—85 proc.): 26 Vamlingbo.
Klass 4 (84—80 proc.): 27 Lojsta.
Den jämnaste skolgången var alltså bär i Stånga och den oregelbundnaste i Lojsta, der den dock år 1889 stigit med nära 11 proc. eller från 73 år 1888 till 83,9 sistlidna år.
Till sist bör anmärkas, att bortovaro för sjukdom och paturhinder i denna beräkning äro frånräknade skolförsummelserpa.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 1 Januari 1890:
Vamlingbo: födda 12, döda 8, vigda 3 par, inflyttade 20, utflyttade 27; minskning 3; folkmängd 754.
Sundre: födda 8, död 1, vigda 2 par (1 borgerligt), inflyttade 4, utflyttade 13; minskning 7; folkmängd 220.
Hablingbo: födde 11 (7 m. 4 qv.), döda 10 (7 m. 3 qv.), vigda 6 par, ivflyttade 24 (17 m. 7 qv.), utflyttade 22 (15 m. 7 qv.); ökning 8; folkmängd 646.
Silte: födda 9 (5 m. 4 qv.), döda 7 (1 m, 6 qv.), vigda 4 par, inflyttade 9 (3 m. 6 qv.), utflyttade 18 (12 m. 6 qv.); minskning 7; folkmängd 363.
Grötlingbo: födda 8, döda 12, vigda 3, inflyttade 29, utflyttade 19; ökning 6; folkmängd 632.
Fide: födda 7, döda 6, vigda 2, inflyttade 7, utflyttade 12; minskning 4; folkmängd 315.
Öja: födda 28 (13 m. 15 qv.), döda 10 (7 m. 3 qv.), inflyttade 33 (16 m. 17 qv.), utflyttade 62 (82 m. 30 qv.); minskniug 11; folkmängd 870.
Hamra: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 2 qv., inflyttade 15 (10 m. 5 qv.), utflyttade 6 (8 m. 3 qv.); ökning 12; folkmängd 344.
Hafdhem: födda 11, döda 6, vigda 2 par, inflyttade 34, utflyttade 33; ökning 6; folkmängd 693.
Näs: födda 7, döda 4, vigda 2 par, inflyttade 8, utflyttade 22; minskning 11; folkmängd 408.

Välbesökt SLU-stämma på Borgen

Uttalande om sysselsättningen
Det låg något av klang- och jubelstämning över Borgen i Visby på söndagen när c:a 600 gotländska SLU-are samlades till års- och jubileumsstämma. Nationalkädda ungdomar paraderade med gröna SLU-fanor, förbundsordföranden, Olof Jonsson, talade och de övriga centerorganisationerna gratulerade.

Distriktsordföranden, Carl Erik Nilsson, överlämnar Gust. Jakobssons
vandringspris till Mats Hermansson, vilken mottar priset i egenskap
av ordförande i Havdhemsavdelningen, som vann verksamhetstävlingen
för andra året i rad.

Stämman inleddes med ett specialkomponerat jubileumsprogram som fick en ståtlig upptakt genom att 8 nationalklädda ungdomar tågade in med fanor. Därefter läste lantbrukare Per Andersson, Stenkyrka, Justus Elgeskogs vackra dikt ”Ungdom”.
Stämmobesökarna hälsade välkomna av distriktsordföranden, Carl-Erik Nilsson, som erinrade om vad SLU betytt under de 30 år rörelsen varit versam på Gotland. Med SLU har en mycket stor uppgift även i framtiden, rörelsen måste ta som sin främsta uppgift att tillvarata ungdomens intressen, det mest angelägna i detta sammanhang är ungdomens sysselsättningsmöjligheter. Dessa blev f. ö. Föremål för särskild behandling på stämman vilken gjorde ett uttalande i detta avseende.

Några gotländska SLU-pionjärer i samtal med förbundsordföranden.
Fr. v. Erik Forslund, Väskinde, Bertil Ericsson, Barlingbo, Olof Jonsson
och Nils Franzén, Träkumla.

Men vi har även problem utanför vårt eget lands gränser som påkallar vår uppmärksamhet, sade Carl-Erik Nilsson, med bestörtning och avsky har vi de senaste dagarna sett hur de vita i Sydafrika går fram mot den färgade befolkningen. Med denna politik kommer hela västerlandet i uppenbar fara. Olika raser och olika folk måste kunna leva sida vid sida.
Hr Nilsson hälsade ?????? välkomna till stämman. Särskilt vände han sig därvid till de f. d. Distriktsordförande som kommit tillstädes. Henric Levander, Havdhem, hade lovat att närvara, men tyvärr blivit förhindrad av sjukdom, han är den äldste nu levande som suttit i distriktets ledning. Men hans efterföljare Nils Franzén, Erik Forslund och Eric Carlsson fanns med.

SLU jämngammalt med den svenska demokratien
SLU har kommit till och utvecklats i ungefär samma takt som den svenska demokratien, sade förbundsordförande Olof Jonsson i sitt högtadstal. SLU har varit i verksamhet i 40 år, och dess tillkomst härleder sig följaktligen till samma tidsperiod som det demokratiska genombrottet. SLU:s fortbestånd är även beroende av vår demokratis fortbestånd.
Vår rörelse har gamla principer att arbeta för, men arbetsmetoderna måste anpassas efter utvecklingen, fortsatte Olof Jonsson. Vi måste ändra verksamhetsformerna i vår kamp om ungdomen.
SLU inför 60-talet har stora saker att kämpa för på det politiska området. Det är kampen mellan den enskilde och kollektivet som kommer att hårdna mer och mer. Vi måste vidare slå vakt om näringspolitiken så att den anpassas efter utvecklingen. Näringslivet i glesbygderna måste stimuleras på olika sätt. Bl. A. Genom skattepolitiken.
Jubileumsprogrammet omramades av sång av distriktskören som för dagen hade rekordartad anslutning. Dess ordinarie dirigent, kamrer Bengt Ekedahl, hade insjuknat och i hans ställe dirigerades kören av Bertil Engquist.

Stämmoförhandlingar
Efter en kort paus vidtog stämmans förhandlinar med Carl-Erik Nilsson som ordförande, Bengt Söderdahl som vice ordf och med ombudsman Arvid Andersson. Av den årsberättelse som förelades stämman framgick det som vid tidigare omnämnt att distriktet under 1959 nått den högsta medlemssiffran i sin historia, eller 3.375.
Till ordförande i distriktet omvaldes med acklamation Carl-Erik Nisson. Till övriga ledamöter i distriktsstyrelsen utsågs (suppleanter inom parentes) Nils-Torsten Falk, Hellvi (Karl-Gustav Henriksson, Stenkyrka), Berndt Norström, Ganthem (Lars-Ulle Gadefors, Norrlanda), Bengt Söderdahl, Stenkumla (Bertil Pettersson, Hejde), Folke Wedin, Etelhem (Arne Österberg, Burs), Folke Larsson, Levide (Nils Kotz, Fardhem), Börje Smitterberg, Hablingbo (Berndt Söderlund, Näs), Carin Häglund, När (Maj-Britt Mattiasson, Bara), Karl Pettersson, Klinte (Thure Larsson, Väskinde), Mats Hermansson, Havdhem (G. A. Gandå, Endre).
Ledamöter i förbundets förtroenderåd blev Carl-Erik Nilsson och Bengt Söderdahl och till ombud vid årets reksstämma valdes Barbro Johansson, Ekeby, Robert Brunsberg, Fårö, Marianne Bendelin, Väte, Arnold Melander, Etelhem, Nils Kotz, Fardhem, Birger Andersson, Fide, och Gideon Thomasson, Rone.
Till representation i cp:s distriktsstyrelse valdes Carl-Erik Nilsson och Carin Häglund fick samma funktion i SLKF-styrelsen.
Innan stämmoförhandlingarna avslutades pasade ordföranden på att framföra ett tack till de som efter dagens stämma lämnar distriktsledningen. Det var Evert Jacobsson, Linde, och Berit Williamsson, Norrlanda, vilka båda på egen begäran nu lämnade distriktsstyrelsen. Ett tack uttalades vidare till Thure Ström, Bunge, som under året lämnat posten som distriktstävlingslesare.

Uppvaktningar
Före det inledande jubileumsprogrammet avslutades blev det jubilerande SLU-distriktet föremål för en hel del uppvaktningar och lyckönskningar inför framtiden. Centerpartidistriktet gratulerade genom Erik Forslund SLKF genom Matilda Olofsson och slutligen SLS genom Ingvar Johansson. En blomsterkorg hade även kommit från Gotlandsdistrikt av Bygdegårdarnas Riksförbund.
Några telegrafiska lyckönskningar anlände även under dagens lopp, bl a från distriktets förste sekreterare Eric Larsson.

Kåseri och undrhållning
Vid 18-tiden hade man hunnit med en kaffepaus och kunde åter bänka sig i teatersalongen för att avnjuta stämmans underhållningsprogram. Dessförinnan kåserade Erik Forslund lätt och trevligt som vanligt om några minnen från distriktets tidigare år. Underhållningsprogrammet hade sammanställts av distriktets programråd, och det upptog bl a några avsnitt ur När-revyn. Livligt applåder vittnade om publikens uppskattning.
Carl-Erik Nilsson tackade de medverkande programkrafterna och meddelade samtidigt att SLU-arna i framtiden kommer att möta en av de medverkande i mera allvarliga sammanhang. Distriktsstyrelsen har nämligen beslutat utse Allan Nilsson, När till distriktets ombudsman fr o m 1 juli.

Gotlänningen
Måndagen 28 Mars 1960
N:r 73

Länets folkhögskola

och Landtmannaskola började i går sinverksamhet. Till inträde i folkhögskolan hade 20 anmält sig och antagits. Till inträde i Landtmannaskolan hade efter vederbörlig anmälan antagits 7 inträdessökande. Af folkhögskolans 20 lärjungar voro följ. 19 närvarande: J. V. Christiansson, Klinte; J. O. Jakobsson, Levide; K. F. Cederlund, Hafdhem; K. A. Gustafsson, Hemse, K. J. Levander, Hafdhem, J. J. Jakobsson, Viklau; Å. T. Hellström, Klinte; L. G. Bodin, Lokrume; C. H. Eneqvist, Roma; J. L. Gottberg, Eksta; A. T. Mattsson, Näs; K. V. Hansson, Alfva; O. T. Gardell, Lokrume; J. P. Carlsson, Tofta; T. H. V. Båtelsson, Näs; T. A. Pettersson, Stånga; J. P. Båtelsson, Silte; R. P. Pettersson, Hafdhem; P. G. L. Levander, Hafdhem; den 20 K. V. Palmqvist, Alfva kommer någon gång i veckan.
At Landtmannaskolans 7 lärjungar voro närvarande: J. N. Vahlgren, Vänge; J. K. Ehinger, Vesternorrland; K. Ljungberg, Visby och F. A. M. A. von Corswant, Barlingbo; de öfriga 3 komma med första.
Efter förrättadt upprop gafs af skolans föreståndare dr Säterwall hvarjehanda anvisningar för de antagna lirjungarne med afsende på ett rätt tillgodogörande af undervisningen vid skolan, m. m. hvarfter Herrens välsignelse nedkallades öfver det nu började arbetet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 16 Oktober 1889
N:r 119

Till disskussion

voro inlemnade tre frågor. Den förste lydde:
Hvad kan man fordra af en slöjdskola, som, jämte att vara normalskola, äfven utbildas slöjdlärare? Frågan inleddes af
slöjdläraren Åke Pettersson, som ansåg densamma mycket vidtomfattande. I främsta rummet kunde man dock af en sådan skola fordra att den meddelade pedagogisk undervisning.
Så vore ej alltid fallet, hade varit det mindre förr än nu. En bestämd serie slöjdmodeller skulle användas; sådana fick man nu från Nääs.
Kyrkoherde Odin trodde, att frågan hade särskildt afseende på hushållningssällskapets slöjdskola. Han satte i fråga om det öfver hufvud kunde lyckligt förenas att vara på samma gång normalskola och slöjdlärare seminarium. Enligt talarens åsigt borde slöjdskolan för att bli normal förestås af folkskolans egna lärare, om alla dess frukter och välsignelser skulle träda fram. Ty naturligtvis kunde ej en sådan växelverkan uppstå mellan ämnesläraren och lärjungarne, som mellan dem och deras lärare dagen igenom. Deremot vore denna skola förträfflig att utbilda slöjdlärare. I fråga om dem vore nämligen de pedagogiska krafven ej så stränga. Lärarne behöfde hufvudsakligen teknisk utbildning. Frågan Mr svår att besvara såsom den nu vore uppstäld.
Slöjdlärars Pettersson: Lärarne få i denna skola både teoretisk och praktisk bildning.
Skolan vore en hjelp och ett stöd för öfriga slöjdskolor inom länet.
Kyrkoherde Odin: Då borde namnet vara »centralskola»; ty normalskola kan aldrig den slöjdskola bli, som är skild från folkskolan. Skolan vore emellertid ett verkligt behof. Talaren ansåg att hushållningssällskapot borde sända någon af skolans lärare till Nääs för att taga kännedom om den uppfostrande slöjden. Då frågan blifvit så speciel som nu, kanske den ej vore så vigtig.
Skollärare Herlitz, Halla instämde med inspsktoren i att denna skola ej vore någon normalskola. Så mycket hade han sett att undervisningen ej vore mönstergill för barn. Man har för många att sköta. Som ett elöjdseminarium för orten vore skolan utmärkt.
Skollärare Qviberg ansåg bäst att folkskolelärarne äfven voro slöjdlärare. Men ingenting hindrade emellertid en siöjdlärare att äga en speciell metodisk insigt i sitt ämne.
Slöjdlärare Pettersson tyckte ej att man borde se saken som hr Herlitz gjort. Förhållandena inom skolan kunde för öfrigt snart nog bli ändrade.
Odin. Sant vore att man kan ha en speciell metodik. Men är man derför pedagog i allmänhet?
Skollärare Timgren vände sig mot hr Herlitz, hvilkens beskylningar mot skolan han skarpt tillbakavisade.
Skollärare Herlitz hade trott att frågan gälde denna skola. Då så ej var förhållandet, bad ban om ursäkt, Vidhöll emellertid att denna skola aldrig kunde bli en normalskola.
Slöjdlärare Pettersson: Det är dock ingen yrkesskola; dess grundprincip är att utbilda allmän händighet.
Skollärare Rosvall: Skolan hade aldrig lotvat meddela pedagogisk slöjd, åtminstone åt lärarne, endast lära dem modellserien. Trodde ej att utbildningsskola för lärare och normalskola kunde förenas.
Slöjdföreståndare Svebeliws, Vestervik: Äfven icke folkskolelärare kunna ha pedagogisk förmåga. Vid Nääs kunde man få pedagogisk undervisning.
Lektor Bergman, såsom ledamot af skolans styrelse, bad att få yttra några ord. Olficiella intyg fuunes deröfver att de här af folkskolans barn förfärdigade arbetena voro mönstergilla. Det vore hårdt om man gkulle skiljas härifrån med det omdömet att hvad man här gör är dåligt. Visst vore det bra att få sända lärare till Nääs. Men slöjdskolan arbetar som bekant under knappa tillgångar. Under sådana förhållanden borde man ej spänna för högt, utan tacka Gud för hvad man har.
Det talades mycket om pedagogisk slöjd. Det är ett mångtydigt uttryck. Talaren tyckte den vara pedagog, som kunde undervisa i sitt ämne. »All teori är grå» har Göthe sagt. Praktiken är det uppfriskande. Låtom oss i slöjdskolan mest hålla oss till praktiken. Visst vore slöjden uppfostrande genom att den lärde barnen arbeta, Men att vara uppfostrande för hjertat i högre mening, det trodde talaren icke att den dugde till. Det vore vackert nog ändå. Måtte alla vara ense derom att söka sprida slöjdens välsignelse.
Disknssionen afslutades härmed och meningsutbytet fick utgöra svar på frågan.
I hvad mån bör läraren tillfredställa föräldrarnes begäran att barnen må förfärdiga saker, som icke äro intagna i modellserien ?
Skollärare Qviberg, inledare, yttrade: Det har visat sig att barnen komma med begäran att då och då få förfärdiga en sak som behöfves i hemmet, men ej ingår i den faststälda modellserien. När man vet hur noga serien är beräknad, faller det sig svårt att deri insätta pya nummer. Men å andra sidan står föräldrarnes begäran, Nekar man kunna föräldrarne tycka att man är afvogt stämd mot dem och detta vore ej nyttigt för samarbetet mellan skolan och hemmet. Alltså ville talarep förorda att läraren med urskillning ville mötesgå föräldrarnes önskningar.
Kyrkoherde Odin trodde det vore gagneligt, om man, när man faun på något nytt föremål, gjorde ritning deraf och insände det till Nääs.
Möjligen fann man der att det kunde inrangeras i modellserien. Han hadekänt behofvet af seriens utvidgning. Nyttigt vore nog också att dela numren i flere föremål, som fordrade samma slags arbete.
Skollärare Timgren, trodde, att om medgilvanden utom den faststälda planen gjordes vi skulle bli så eplittrade, att det ej bletve något bevändt med slöjden. Inga afvikelser från serien borde tillåtas.
Skollärare Hartman instämde med inledaren. Användes flere serier blef slöjdskolan en yrkesskola.
Slöjdtöreståndare Svebelius: I Nääs serien ingå opraktiska saker. Ingen skada vore skedd, om man utbytte dessa mot andra och läte barnen göra dem, blott man noga tillsåg att dessa ej lågo högre upp i serien än dit barnen hunnit.
Sedan lektor Bergman samt skollärare Björkander och Dahlström instämt med ’Timgren, beslöt mötet uttala att lärarne bör vid undervisningen blott följa gällande modellserie.
Tredje frågan: Hvilket hinder för slöjden vållas derigenom att barnen, ej distriktet anskaffar slöjdvirke ?
Utan diskussion uttalade mötet att distrikten böra anskaffa virke, hvarpå mötet afslutades.
Möte kommer att hållas äfven nästa år och sammankallas af slöjdlärare Åke Pettersson.

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Augusti 1889
N:r 90