Om folkhögskolans öppnande

i går i de oybygda lokalerna skrifves till oss:
Med tåget från Visby kl. 9,45 anlände folkhögskolestyrelsens ordförande landshöfding Poignant och vice ordf. öfverstlöjtn. O. Carlstedt samt landssekreterare Hambræns jemte en del ynglingar med deras fäder.
Kosan styrdes derpå till den nya skolan under det att äfven från andra håll samlades sådana som hade folkhögskolan till mål. Sedan samtliga tagit den nya bygnadens yttre och inre i närmare skärskådande (det yttre är till alla delar färdigt och folkhögskolans, landtmannaskolans samt frökontrollanstaltens salar desslikes) samlades alla kl. 11 i folkhögskolans rymliga sal och upprop förrättades af skolans föreståndare. Af 24 till lärjungar i folkhögskolan antagna voro 20 närvarande, en var af sjukdom, en af annan orsak hindrad samt 2 utan uppgifven orsak.
At de 9 som sökt inträde i landtmannaskolan voro 6 ngärvarande, en kommer ej, två hade ej lemnat någon underrättelse.
Sedan uppropet förrättats, skildrade föreståndaren folkhögskolans öden under dess nu 15-åriga tillvaro på Gotland, hurasom densamma så småningom kommit att utvidgas med en landtbruksundervisningskurs, unodervisniogskurs för qvinliga lärjungar samt frökontrollanstalt o. s. v., hvilken undervisning nu kunde erbjudas lärjungar afgiftsfritt, åt alla utan undantag. Slutligen framstäldes betydelsen af att en dylik inrättning ägde den väsentliga förmånen af en fast plats för sin verksamhet, hvilken från och med i dag vunvits, då skolan fått sitt hem »i vackra former» visserligen »planlagdt af en stor konstnär», men dock grundadt och bygdt på beräkningar, som utgått från länets landshöfdingeresidens.
Föreståndaren anhöll derpå att få hembära landshöfding Poignant skolans varma tack för alla hans omsorger och kraftiga &tgärder att få skolan under eget tak.
Till landsböfdiogen, i egenskap af Hush.
sällskapets och förvaltningsutskottets ordförande anhöll han vidare att få betyga sällskapet och utskotall skyldig tacksamhet för deras beredvillighet att besprin ga med råd och dåd. Slutligen anhöll han att till landstingets ordförande öfverstelöjtnant Carlsteit få — för säkra med uppriktig erkänsla, att landstinget förutan litet eller intet kanske kunnat uträttas.
Till sist uttryckte föreståndaren sin lifliga önskan att det måtte förunnas lärarne förmågan att alltid kunna välja äkta, rent och fullgodt utsäde samt skoJan förunpas att draga till sig lärjungar, som låta utsädet falla i god jordmån, hvarigenom han hoppades att Han, som växten gifver, skulle visa skolan vara en plantskola, ett medel till enskildt och allmänt gagn. Akten afslöts med att nedkalla Horrans välsignelse öfver skolan och dess verksamhet.
Den talrika åhöraremassan spridde sig så småningom, sedan den ännu en gång tagit lokalsn och omgifningar i skärskådande.
De till inträde anmälda lärjungarne voro:
I folkhögskolan: J. Bolin Bolsi Hafdhem, O. L. J. Larsson Halbevarfye i Hablingbo, A. B. Ekelund L:a Snögrinda i Klinte, J. J. J. Johansson Tjengdarfve i Hemse, L. H. Hägg Hakuse i Björke, K. P. Jakobsson Bjers i Guldrupe, K. A. Kolmodin Snovalls i Hörsne, K. O. A. Alfvin Mattsarfyve i Hörsne, K. A. E. Söderdahl Alvena i Eskelhem, R. P. E. Vedin Björkebos i Follingbo, J. A. Pettersson Amlings i Linde, J. A. S. Pettersson Sigsarfve i Hangvar, J. J. Pettersson, Endregårda i Endre, K. M. Pettersson Robbenarfye i Garda, K. O. H. Hedström Ekes i Bro, A. N. J. Melin Mullvalds i Hemse, H. Levander Bols i Hafdhem, N. Andersson Sigers i Hafdhem, J. O. A. Eklund Dune i Dalhem, H. J. A. Bäckström Massarfve i Barlingbo, G. A. Larsson Lisla i Norrlanda, N. E. Lindgren i Gerum, T. Pettersson Medebys i Ekeby, G. Andersson Siggeby i Källunge.
I landtmannaskolan: P. T. Gardell Björnungs i Lokrume, K. O. F. Hanson Stale i Rone, G. Nyberg, Malms i Hellvi, A. M. V. Stenström Skäggs i Veskinde, H. C. B. E. Grehlert, Träskvälder i Tingstäde, E. B. R. R. Dassow i Visby If., N. G. Karlsson Krysås i Kalmar län, L. A. Ehrenström prestg. i Kräklingbo.

Från landsbygden.

Gerum, 26 Sept.
Hemsekretsens höstmöte hölls härstädes i går och var jämte af församlingens kyrkoherde och skolråd besökt af kretsens samtlige medlemmar. Efter bön och välkomsthelsning af ordför. höll hr Vinberg lektion öfver menniskokroppen. Under kritiken som derpå följde framhölls bland annat att i förberedelsen målet kunde vinnas och det kanske bättre genom att oftare framställa frågor än genom att föredraga längre stycken, hvarigenom barnens uppmärksamhet slappas — ty de kunna ej följa med, och så fås af barnen färre svar vid repetitionen eller upphörandet.
Sedan ett par sånger efter Mallings taktoch tonbeteckning afejungits, ett besök i den lilla kyrkan gjorts och middagesrast hållits företogs till behandling frågan om tukten i skolan, som genom ett slags föredrag inleddes af hr Olson. I diskussionen i denna fråga, i hvilken hrr Fredin, Olson Söderberg m. fl. deltogo, framhölls behofvet af föräldramöten för att dermed närma hem och skola, tidsandan och , många hems slapphet för hvilka läraren står vanmäktig, faran för att blifva martyrer, hvarpå gafs exempel: HEa lärares lön sänktes ett år från 700 till 600 kronor och hvarför? Jo, derför att han uppenbarat en gosses last som väckte emot gosseas fader storm och ovilja. Nu är att märka att denne var son af en mera framskjuten rik församlingsmedlem, — Denna fråga om tukten, hvarpå hela skolan står eller faller, och som långt ifrån bann afelutas, skall vid nästa möte, som hålles i Levide näeta år, fortsättas, då en afdelning af sedlighetsfrågan skall behandlas nämligen uppfostran till lydnad och sanningskärlek. Vid samma tillfälle håller hr Cederlund lektion i Decimalbråk i st. f. satslösning och bebandlas frågan: Hvilken skrifmetod är bäst?
Sedan mötet på öfligt sätt afslutats reste vid 7-tiden hvar och en till sitt hem.

Mellersta Gotland, 26 Sept.
Jorden har hittills varit ytterst torr, tills förliden natt emellan kl 10—11 ett välgörande regn föll. I dag har luften ock varit blidare, hvarför brasan i qväll kunnat inbesparas.

Rågen å lerjord ser icke alls lofvande ut. Men å sandmylla deremot tyckes det blifva väl mycket brodd, särdeles om hösten, som man vill hopp:s, ännu förblifver mild. Å lerjorden har säden lidit både af mask och torka.

Hvetet, mycket jämt uppkommet artar sig rätt bra.

Potatisupptagningen har ej, till följd af annat nödvändigt arbete, tagit någon större fart, hvarför beskaffonheten af denna produkt heller ännu kan tillförlitligt bedömas. Bäst vore att ej något vidare uppskof gjordes vid detta arbete, ty gifvet är, att ju längre potatisen ligger iden allt mer tillpackade jorden, ju mera tar rötan öfverhand, särdeles som regntiden snart infaller.
Alla söckendagar gå riktiga karavaner med sädlass at alla slag åt staden. Litet försigtighet med försäljningen borde kanske jordbrukare iakttaga: man känner ej ännu nästa års skörd, för att ej nämna en annan omständighet som är lätt tänkbar.

Slite, 27 Sept.
Stortorgdagen å Slite i lördags var, tack vare det vackra vädret, talrikt besökt. Kreaturstillförseln var jämförelsevis ringa i år: ett tjugntal hästar samt ungefär lika många oxar och kor, de allra flesta vid godt hull. Köplusten tycktes ock vara ringa; en häst såldes för 165 en annan till 125, en tre månader gammal unghäst till 50 kr. o. 8. Vv. För oxar begärdes ända till 300 kr. paret, docx såldas en oxe till 180 kr.; kor för hvilka begärdes från 45—90 kr., såldes för 50 till 60 kr. Smågrisar hade strykande åtgång. Glädjande var att se den lifliga rörelse som rådde vid magasinerna, der ganska mycket med landtmannavaror afyttrades. Att s. k. marknadsnöjen äfven voro att bjuda på faller af sig sjelft. Såsom vanligt föreföll ej någon nämnvärd oordning; blott en enda bråkmakare måste omhändertagas af vederbörande ordningsman.

Till vederbörandes

efterrättelse kungöres: Att betalning för inrop å alla at mig under innevarande år förrättade frivilliga auktioner å fastigheter, lösegendom och utarrenderade lägenheter, skola å nedanvämda tider och ställen till mig utan rest liqvideras näml.:
Onsdagen den 30 d:s kl. 9 f. m. i Rone skolhus; samma dag kl. 2 e. m. å Gardings i Alfva; torsdagen den 1 instundande Oktober kl. 10 f. m hos L. Myhrer i Hemse; lördagea den 3 Okt. kl. 10 f. m. i Garda skolhus; s. dag kl. 3 e. m; hos Ekman, Österlinga i Stånga; måndagen den 5 Okt. kl. 12 på dagen å Burge i Lefvide; tisdagen den 6 Okt. kl. 9 f. m. vid Mickelbys i Gerum; torsdagen den 8 Okt. kl. 10 f. m. vid Uggårds i Ejsta; 8. dag kl. 3 e. m, vid Stymner i Sproge; fredagen den 9 Okt. kl. 10 f. m. vid Domerarfve i Hablingbo; 8. dag kl. 3 e. m. vid Hugleifs i Silte.
Den som underlåter, att å något af bär förat uppräknade ställe hvarest uppbörd verkställes, infiona sig och erlägga full liqvid för förfallna auktionsinrop, får underkasta sig det obe hag, som blifver en följd af underlåten betalning å bestämd tid.
Alfva den 21 September 1891.
AND:S MAGN:S ENEMAN.

Fattigvården inom Gotlands län.

Under 1889, de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga, utgjorde antalet fattigvårdssamhällen inom länet 94, deraf 93 på landsbygden. Af dessa senare voro 3 indelade i rotar. Inom länet funnos följande fattigvårdsanstalter: 80 fattighus med utrymme för 856 personer, deraf ett i Visby för 140, en fattiggård för 30 personer samt 21 mindre fattigstugor for 135 personer, deraf 3 i Visby för 60 personer.
Hela antalet personer, som under 1889 åtojutit kommunalt understöd inom länet utgjorde 1,402, af hvilka 1,135 tillhörde landsbygden och 267 Visby. Hela antalet understödstagare inom länets landsbygd har sålunda sedan näst föregående &r minskats med 37 personer eller 3,2 procent. Med hänsyn till proportionen mellan antalet understödstagare och folkmängden visar sig, att fattigvårdsprocenten för landsbygden 1889 utgjorde 2,54 och understeg fattigvårdsprocenten i länet sålunda medeltalet för landsbygden i riket, hvilket utgjorde 4,47 procent. Högst i detta hänseende kommer fortfarande Vermlands län, der antalet understödstagare uppgick till 6,12 procent af folkmängden och sist Jämtlands län med 2,49 procent. Ser man till samtliga fattigvårdssamhällen i såväl städerna som landsbygden befinnas antalet understödstagare uppgå till endast 1 procent eller ännu mindre af folkmängden i Norrlanda, Anga, Träkumla, Tofta, Öja, Hamra och Gerum fattigvårdssamhällen.
Antalet direkta understödstagare, såväl barn som äldre, uppgick till 367 män och 758 qvinnor, deraf å landsbygden 277 män och 31 qvinnor samt i Visby 90 män och 127 qvinnor. De indirekta understödstagarne, d. v. s. barn tillhörande understödstagare, utgjorde inalles 277, deraf 227 å landsbygden och 50 i städerna. De direkt understödda barnen fördelade sig på följande sätt: föräldralösa äkta 17, moderlösa oäkta 29 samt andra barn 108. Hela antalet barn, som sommaren 1889 åtnjöto fattigunderstöd inom länet, vare sig direkt eller indirekt uppgick alltså till 431. De äldre understödstagarne fördelade sig på följande sätt:
ogifta: 336, af hvilka 55 qvinnor med 85 eller tillhörande barn;
gifta: 224, deraf 63 med 91 tillhörande barn, samt
enklingar, enkor och frånskilda 411, deraf 50 med 101 tillhörande barn.
I afseende på sitt kön fördelade sig de direkta understödstagarne i 367 mankön och 758 qvinkön. Härvid ger sig dock en väsentlig skilnad gällande mellan barn och äldre understödstagare, i det att de förre räknade 77 mankön mot lika många qvinkön, hvaremot af de senare 290 voro män och 681 qvinnor. Denna qvinnokönets öfvertalighet tydliggöres deraf, att i hela riket svarade mot 100 understödstagare af mankön 179 af qvinkön eller 182 på landsbygden och 170 i städerna.
Ser man till proportionen mellan direkta och indirekta understödstagare, barn och äldre personer, ogifta och gifta o. s. v., så finner man att å länets landsbygd utgjorde de direkt understödda barnen 10,4 procent; af äldre personer voro 23,5 procent gifta med 7,1 procent tillhörande barn, 15,9 procent gifta med 5,9 procent barn samt 30,1 procent enklingar, enkor och frånskilde med 7,1 procent tillhörande barn. Således inalles 79,9 procent direkta och 20,1 procent indirekta understödstagare.
Antalet fullt försörjda understödstagare inom länet uppgick till 202 män och 282 qvinnor med 55 tillhörande barn, deraf å landsbygden 128 män, 212 qvinnor med 55 barn samt i Visby 74 män och 70 qvinnor. Delvis understödda voro 115 män, 351 qvinnor med 172 barn, deraf å landsbygden 104 män, 295 qvinnor med 125 barn samt i Visby 11 män, 56 qvinnor med 47 barn. Personer med tillfälligt understöd voro 50 män, 125 qvinnor med 50 barn, deraf å landsbygden 45 män, 124 qvinnor med 47 barn samt i Visby 5 män och en qvinna med 3 barn.
Understödets beskaffenhet. Utackorderade voro 128 mankön och 148 qvinkön med 7 barn, deraf å landsbygden 106 män och 131 qvinnor med 7 barn, samt i Visby 22 män och 17 qvinnor. I sjukvårdsanstalter vårdades 14 män, 27 qvinnor med 1 barn, deraf å landsbygden 11 män, 21 qvinnor med 1 barn samt i Visby 3 män och 6 qvinnor. I egna hem understödda voro 110 män, 335 qvinnor och 163 barn, deraf å landsbygden 100 män, 293 qvinnor med 124 barn samt i Visby 10 män, 42 qvinnor med 39 barn. På annat sätt understödda voro 9 män, 37 qvinnor med 16 barn, alla å landsbygden.
Understödstagarnes omsättning. Under året tillkommo 41 män, 91 qvinnor, med 12 barn, deraf å landsbygden 25 män, 69 qvinnor med 6 barn samt i Visby 16 män, 22 qvinnor med 6 barn. Under fåret afledo 35 män, 45 qvinnor med 3 barn, deraf å landsbygden 26 män, 39 qvinnor med 3 barn samt i Visby 9 män och 6 qvinnor. På annat sätt afgångna voro 33 män, 59 qvinnor med 44 barn, deraf å landsbygden 20 män, 48 qvinnor med 32 barn samt i Visby 13 män, 11 qvinnor med 12 barn. Till nästa år qvarvarande voro 299 män, 654 qvinnor med 230 barn, deraf å landsbygden 231 män, 544 qvinnor med 192 barn samt i Visby 68 män, 110 qvinnor med 38 barn.
Utgifterna för kommunernas fattigvård inom länet år 1889 utgjorde 65,899 kr., deraf för landsbygden 43,138 kr. (2,134 kr. för hus och inventarier, 38,277 kr.
för understödstagares vård och underh&ll samt 2,727 kr. för öfriga utgifter) samt för städerna 22,761 kr. (1,076 kr. för hus och inventarier, 16,194 kr. för vård och underhåll samt 5,491 kr. för öfriga utgifter). Totalkostnaden för hvarje understödstagare utgjorde & Gotlands läns landsbygd 38 kr. 1 öre; deraf underhållskostnad 33 kr. 72 öre, och utgjorde högsta värdet af en understödstagares fulla försörjning 200 kr. och lägsta samma värde 50 kr. eller i medeltal 102 kronor.
Fördelade på länets båda härader och på Visby ställer sig antalet understödstagare och fattigvårdskostnader sålunda:

I pröfningsnämden,

som sammanträder 22 Sept., har länsstyrelsen till ledamöter utsett: handl. Degerman, Palm och Schenholm i Visby, hemmansäg. J. Larsson, Endregårda, L. P. Bodin, Grausne i Lokrume, Aug. Larsson, Altheime i Bautle, J. Jacobsson, Kyrkebys i Etelhem, J. Pettersson, Vestergårda i Sanda, J. Johansson, Botes i Gerum, K. Bolin, Butvie i Sproge, L. Jacobsson, Rosenbys i Eskelhem, skollärarne E. Dahlström, Follingbo, J. P. Nordin, Veskinde, J. O. Jacobsson, Östergarn, K. Qviberg, Garda, handl. K. Smitterberg, Fårösund, D. Cedergren, Gothem, R. Snöbohm, Klinte, kyrkoherde Gradelius, Othem, arrendator J. O. Pettersson, Hejnum, kapten H. Wennemo, Fide, dr Sätervall, Hemse och styckjunkare Vessman, Hogrän.

Biskopsvisitation

förrättades i lördags och söndags i Levide och Gerums församlingars pastorat, hvarvid biskop von Schéele i förrättningen biträddes af kontraktsprosten Alfvegren.
Först besöktes Levide församlings såväl folk- som småskola. Undervisningen ansågs hafva i småskolan ledt till ett mycket godt och i folkskolan till ett medelgodt resultat. I skolgången hade under de senare åren en fortgående förbättring inträdt, så att skolgångsprocenten nu utgjorde 95,55. Biskopen hoppades, att hvad härntinnan änvu återstode att önska skulle genom skolrådets och särskildt den nye kyrkoherdens bemödanden vinnas. Enligt beslut, fattadt med anledning af skolrådets vid senastefvisitationen 1886 framlagda förslag har under 3 år tio kr. årligen uttaxerats till underhåll, och utvidgande af sockenbiblioteket. För öfrigt hafva inga andra åtgärder, vare sig genom inköp af böcker eller på annat sätt, vidtagits för bibliotekets tillgodoseende, än att skolrådet 16 Sept. beslutat göra hemställan om åtgärder för att så fort som möjligt få biblioteket till stånd samt att bibliotekarie 8 sistl. Maj utsetts. Uttalande sin ledsnad öfver detta förhållande och sitt beklagande deraf, uppmanade biskopen skolrådet till ofördröjliga åtgärder härntinnan. För meddelande af undervisning i trädgårdsskötsel fans jordland afsöndradt, hvilket dock ansågs mindre lämpligt för ändamålet. Med tillit öfverlemnade biskopen åt skolrådet att ordna ifrågavarande angelägenhet vare sig genom att försätta landet i brukbart skick eller genom att utbyta det mot ett tjenligare. För skolan behöflig materiel ville skolrådet i mån af församlingens tillgångar på bästa vis tillgodose. I slöjd hade undervisning meddelats flickorna, men icke gossarne. Då skolans lärare var slöjdkunnig och lokal ansågs kunna beredas å skolans vind, förklarade sig emellertid skolrådet villigt att göra framställning om anordnande jämväl af manlig slöjdundervisning.
Vid besigtniogen af Levide kyrka anmärktes: sockeln å norra och vestra sidorna bör befrias från gräs och buskar; en i vestra portalen bortfallen kolonn bör med ny ersättas; åt trätornet bör egnas nödig omsigt och behöflig reparation. Kyrkorådet förklarade sig vilja vidtaga nödiga åtgärder för dessa bristers afhjelpande. Några utmed sockeln & kyrkans södra sida nppstälda grafbällar ansågos delvis hafva inskriptioner af antiqvariskt värde Pastor skulle sätta sig i förbindelse med riksantiqvarien för att få utrönt, hvilka af dessa kunde vara af det värde, att de borde på af riksantiqvarien anvisadt sätt skyddas mot vidare nötning. Beträffande kyrkans inre anmärktes, att korgolfvet, der likaledes grafhällar voro placerade, om hvilkas värde riksantiqvariens yttrande borde inhämtas, med första möjliga borde repareras och läggas i plan yta; för verkställigheten häraf ville kyrkorådet vidtaga nödiga — åtgärder. Likaså behöfde, för undvikande af obehag för pastor vid nattvardens utdelande, ändring ske med altarskranket, hvilket i förhållande till altargolfvet vore för lågt. Härvid fick emellertid tills vidare bero, enär pastor icke ville för sin del påyrka sådan ändring.
Å kyrkogården hade hvarje hemman sin särskilda grafplats. Å åtskilliga af dessa grafplatser hade under en följd af år inga nya grafvar kunnat öppnas, hvarför kyrkorådet uttalat önskvärdheten af att en omplanering af kyrkogården inom en ej så aflägsen framtid skedde. Detta uttalande kunde påräkna biskopens gillande och understöd. Å kyrkogårdens nordöstra hörn var sockenmagasinet beläget, hvarvid tills vidare fick bero, alldenstund’ ingången var så anbragt, att säden icke behöfde transporteras & fordon öfver kyrkogården. Arkiv och inventarier granskades och lemnades utan anmärkning. Till arkivets skyddande mot fukt borde nödig ventilation af sakristian ombesörjas äfvensom arkivskåpet flyttas till en mindre fuktig vägg. Gerum kyrkas arkiv, som hittills här förvarats, borde för utrymmes vinnande flyttas till nämda kyrka. Med undantag af ofvan omförmälda grafhällar samt några små kopparmynt, om hvilkas värde och lämpligaste förvaring riksantiqvariens yttrande jämväl borde inhämtas, fonnos inga gamla minnesmärken i eller vid kyrkan.
Gerums skola besöktes derefter. Undervisningen kunde, ehuru läraren haft att handleda jämväl barnen inom småskolestadiet, anses i allmänhet hafva ledt till ett tillfredsställande resultat. Förfallolös frånvaro hade förekommit, så att t. ex. en gosse under senare tid varit utan förfall frånvarande 19 och en flicka icke mindre än 27 1/2 dagar, om hvilket förhållande läraren gjort vederbörlig anmälan hos skolrådets ordf. Likväl hade ingen vidare åtgärd blifvit vare sig af skol- eller kyrkorådet vidtagen till rättande och förebyggande af dylik beklaglig oordning, trots lagens tydliga föreskrift och biskopens uppmaning i detta afseende vid senaste visitationen. Icke heller hade, förrän på allra sista tiden något blifvit åtgjordt med anledning af uppmaningen vid samma visitation rörande skolträdgårdslandets uppodlande.
Förklaring kommer med anledning häraf att affordras vederbörande, under tiden I fråga tjenstförrättande vice pastorer, rörande det sätt, hvarp&k de i dessa afseenden iakttagit sina åligganden. — Slöjdundervisning hade ej meddelats i skolan, men på uppmaning af biskopen förklarade skolrådet sig vilja göra vederbörlig framställning om denna angelägenhet. Behofvet af undervisningsmateriel ville skolrådet på bästa vis tillgodose. Belysningen i skolan var mindre tillfredaställando, men denna olägenhet kunde genom bänkarnes omplacering och ett fönsters täckande lätt afbjelpas, om hvilken anorduving skolrådet ville draga försorg. Sockenbibliotek fans ej; skoirådet ville tillse hvad för bildandet af ett sådant kunde göras.
Till sist besöktes Gerum kyrka. Intet hade åtgjorts för afbjelpande at de vid förra visitationen anmärkta bristerna, cämligen: att affallen revetering å skeppets’ norra yttervägg behöfde återställas; att de bortfallna kolopnerna å båda södra portalerna borde återställas; att tornspiran, som ansågs bräcklig, borde undersökas och dess fäste förstärkas; att sakristian utvändigt tarfvade putsning och att en spricka i densamma borde invändigt igenfyllas; att det söndriga klädet å predikstolspulpeten borde genast lagas och nytt sedermera anskaffas; samt att kronan närmast tornrummet likaledes borde lagas.
Å kyrkostämman, som hölls vid samma visitationstillfälle, hade dock beslut i enlighet med kyrkorådets förslag fattats om dessa bristers afbjelpande. Under nuttalande af sin förvåning öfver kyrkorådets och särskildt vederbörande vice pastorers uraktlåtenhet att låta bringa församlingens nyss berörda laga kraftvunna beslut till verkställighet, tillkännagaf biskopen, att vice pastorernas förklaringar rörande förhållandet komme att infordras. Såsom ytterligare brister anmärktes nu, att kyrkans sockel borde frigöras från gräs och buskar samt att tornhvalfvec borde omses och repareras, enär stark läckning förekommit i detsamma. Kyrkogården var tillräcklig men tarfvade omplanering. Fråga derom lär hafva förevarit redan för 25 år sedan. Om hurn härmed förhölle sig, skulle pastor så fort sig göra läte meddela upplysniog. Emellertid ville kyrkorådet, då sådan planering under alla förhållanden påkallades, göra framställning derom till församlingen. Ätven här var sockenmagasinet uppfördt å kyrkogården, i dess nordvestra hörn; af samma skäl som anförts i fråga om sockenmaga: sinet i Levide lät biskopen dervid tills vidare bero. Grinden till öppningen i kyrkogårdsmuren derinvid borde emellertid föreättas i anständigt och passande skick. Arkiv och inventarier lemnades utan anmärkning. Vidare granskades församlingarnas samtliga räkenskaper, utan att föranleda tlll annan anmärkning än att säkerheten för en förbindelse å 100 kr. borde ytterligare betryggas. Ministerialböckerna befannos vara med noggranhet och ordning förda.
Andra dagen efter slutad installationsförrättning och högmässogudstjenat hölls kyrkostämma, hvarvid biskopen med anledning af hvad under visitationen förekommit talade allvarligt manande ord till församlingarna. Af pastors embetsmemorial, som vid stämman föredrogs, inhämtades bland annat:
Gudstjensten bevistades ganska ordentligt, flitigare dock under den varma än under den kalla årstiden, Nattvarden brukades också ganska allmänt. Med söndagens helighållande var förhållandet bättre hos de äldre än hos de yngre. Passionsgudstjensterna hade varit fåtaligt besökta. Bibelförklaringar hade ej regelbundet hållits, utan endast någon gång. Ej heller hade kommunionföshör hållits, utan hade anteckningarne till nattvardsgång blifvit inledda med kortare förmaningstal. Husförhören besöktes ordentligt af båda församlingarne, Konfirmationsundervisning ägde rum hvartannat år. Dopet förrättades vanligen i hemmen, någon gång i kyrkan och framfördes barnen dertill inom föreskrifven tid. Vid dop i hemmen användes ej kyrkans dopskål. Frivilliga husbesök at pastor hade någon gång ägt rum. 1 segligt afseende anmärkte pastor, att en förbättring inträdt i så måtto, att dryckenskapslasten betydligt aftagit. Detsamma konde ej sägas om otukten, i det barn föddes utom äktenskap till lika stort antal som förut. Detta gälde dock endast Levide. — Doe tldre okyrkliga rörelserna tycktes ej ha haft nå on tacksam jordmån. De nyare rörelserna hade ej synnerligen tilltagit i styrka. Misstroende mot statskyrkan fans visserligen fortfarande hos de frikyrklige, men de voro dock mera fördragsamme, så att öppen strid existerade ej. En nattvardsförening funnes inom pastoratet. Af odöpta barn funnes inom Levide tre. Iogen lysning till borgerligt äktenskap hade sedan senaste visitation afkunnats. Något utträde ur kyrkan i laga ordning hade ej ägt ram.

Auktion.

Tisdagen den 7 i denna månad från kl. 11 f. m. låter styrelsen för Lau sockens sparbank, genom offentlig auktion till den högstbjudande försälja 45/128 mtl Mickelbys i Gerum socken. Hemmanet, som är beläget i socknens bördigaste trakt, har undergått laga skifte och är fritt från 8 k. »undantag», utbjudes först i sin helhet samt sedan i mindre lotter; om antagliga anbud ej derå göras, så kommer växande grödan i mindre atrop att försäljas, med i allo förbehållen: pröfningsrätt af gjorda anbud. Betalnings- och öfriga vilkor tillkännagitvas vid auktionen.
Lau den 1 Juli 1891.
L. PETTERSSON.

Två exekutiva auktioner

ha i dag ägt rum å landskansliet. Patrik Jakobssons 3/8 mantal Stenbjers i Gerum, saluvärderadt till 7 tusen kronor, inropades af Gotlands hypoteksförening för 6,300 kr.
Mårten Niklas Stenströms konkursbos 45/128 mantal Mickelbys i Gerum, saluvärderadt till 6,000 kr., inropades af hemmansägaren Lars Pettersson, Hallbjens, för 5,900 kronor.

I val till landstingsmän

i dag vid södra häradet deltogo 30 valmän. Dervid återvaldes J. N. Bolin, Gandarfve i Alfva (21 röster), Jakob Olsson, Kyrkebys i Etelhem (20), Ferd. Hermansson, Hafdhem (19), Lars Pettersson, Hallbjens i Lau (16) samt nyvaldes efter J. Hägg i Gerum Lars Jakobsson, Halfvans i Garda (15).
Till ersättare återvaldes likaledes Georg Niklasson, Bjers i Löjsta (17), A. Lagergren, Kyrkebols i Garda (17), A. Bergman, Botvide i Sanda (16), Karl Hägg, Petes i Hablingbo (15), Olof Jakobsson, Skogs i Hejde (14), Jakob Jakobsson, Lillgårds i Ejsta (16) samt nyvaldes Joh.
Johansson, Gandarfve i Fardhem (16).

Borgenärerne

i f. hemmansägaren M. N. Stenström, Mickelbys i Gerum, konkursmassa kallas härigenom att sammanträda å Skogs tingsställe i Levide måndagen den 11 Maj 1891 klockan 3 e. m. för att dels föreslå dels bestämma. förvaltningsarvoden samt höras i andra frågor, som angå utredvingen af boet.
RÄTTENS OMBUDSMAN.