Etikett: Dede

Dede ligger i Follingbo socken.

Publicerat

Gotlands Skarpskytte- och Jägaregille

hade i onsdags sitt åärssammanträde, besökt af närmare 30 medlemmar, hvarvid jägmästare Sylvan, gillets v. ordförande, ledde förhandlingarne.
Doktor L. Kolmodin, gillets sekreterare, föredrog årsberättelsen, som bland annat meddelade, att k. m:t äfven för inneyvarande är tilldelat gillet 1,000 kronor af riksdagens anslag till skarpskytteföreningarne i riket samt att länets landsting höjt anslaget till belöningars utdelande för rofdjurs utrotande från 750 till 1,000 kronor för nästkommande är. Oaktadt denna höjning har styrelsen likväl icke ansett sig kunna föreslå högre pris än de förut utdelade, enär det under de senaste fem åren visat sig, att med de hittills gällande prisbeloppen ungefärligen 1,000 kronor varit erforderliga för detta ändamål.
Af revisionsberättelsen. framgick, att innevarande års ekonomiska ställning visar:
Behållning från 1879 kr. 1,700:41
Inkomster för 1880 kr. 538:50
Summa kr. 2,238:91
Årets utgifter hafva varit kr. 300:24, hvadan behållningen till 1881 är kr. 1,938:67.
Granskningsmännen, kapten Gyllenhammar och postmästare Lindquist, tillstyrkte full ansvarsfrihet åt styrelsen och gillets skattmästare, kapten Törnqvist, för årets förvaltning, hvilken tillstyrkan af gillet bifölls. Åt styrelsen uppdrogs att på lämpligt sätt indrifva de af gillets f. vaktmästare förskingrade medel, 34 kronor.
Vidare beslöts att-i länets allmännast spridda tidning låta införa ett sammandrag af årsberättelsen.
Den gamla styrelsen, bestående af doktor O. Klintberg, kapten Hedenblad, styckjunkaren Visselgren samt hrr L. Vedin och Rud. Kolmodin, omvaldes. Sekrete: raren, doktor L. Kolmodin, skattmästaren, kapten Törnqvist och rustmästaren, kapten Lindström, återvaldes likaledes till sina respektive befattningar. Till gillets v. ordförande utsågs ånyo jägmästare Sylvan med öfverstelöjtnant Gahne och major Ihre såsom ersättare. Till granskare valdes postmästare Lindquist, kapten Gyllenhammar och löjtnant af Klint. Såsom nye ledamöter i gillet invaldes handlanden K. F. Lindström i Stockholm, handl. Gustaf Klintberg, redaktör Jeurling, e. o. kammarskrifvaren R. Svenson, kapten Frick, skogseleven Nyman, underlöjtnant Bolin, sjökapten J. V. Herlitz, handl. M. Bogström, färgerifabrikören O. Åkerman, qvartettsångaren Diiring och v. häradshöfding Tiberg.
Öfverläggningen angående styrelsens förslag att äfven för nästa år bibehålla samma belopp å belöningarne för rofdjurens utrotade som hittills utgått, öppnades af hr R. Kolmodin, som föreslog, att belöningen för skjuten gammal räf borde sättas högre, hvaremot belöningen för dödad diräf borde sänkas. Härom utspann sig ett ganska lifligt tankebyte, hvarunder det framstälda förslaget delvis förordades af landshöfding Horn och major Ihre, men ogillades af hrr Wöhler, Hedenblad, Törnqvist och Sylvan; förslaget förkastades äfven af gillet. På tal om belöningar kan nämnas, att sådana för samlande af kråkägg ej vidare utdelas af gillet, enär, såsom doktor Kolmodin upplyste, borttagande af ägg från kråkan ingalunda leder till det dermed åsyftade ändamåtet, utan tvärtom.
På hr R. Kolmodins förslag tilldelade gillet en extra belöning af 15 kronor åt Jakob Nygren, Källgårds i Atlingbo, hvilken under året dödat ej mindre än 26 räfvar. Vidare anslog gillet 200 kronor till plantering å de s. k. östra grafvarne.
På” styrelsens förslag antogs en ändring i 16 paragrafen af gillets stadgar, hvilken handlar om vilkoren för erhållandet af gillets medalj, hvilken på de senaste 10 åren ej utdelats. För att möjliggöra utdelningen af medaljen borttogs föreskriften, att alla fem skotten skulle träffa taflan, och stadgades, att styrelsen inför gillet skulle anmäla till erhållande af medaljen den skytt, som hade visat vackra prof på träffsäkerhet, hvarefter gillet hade att afgöra den gjorda anmälan. Derjämte beslöt gillet, att täfling om medaljen nästa år skulle ega rum.
Om doktor Säves förslag, att gillet borde vidtaga någon åtgärd till skydd för småfåglar, yttrade sig afstyrkande doktor Kolmodin, major Ihre, landshöfding Horn och jägmästare Sylvan, hvarefter förslaget afslogs.
Tvänne skottaflor af jern i stället för de nu brukliga trätaflorna beslöt gillet på hr R. Kolmodins förslag att inköpa. Under öfverläggningen härom, hvari motionä ren, major Ihre, kapten Hedenblad, landshöfding Horn och postmästare Lindquist deltogo, upplystes bland annat, att tvänne dylika jerntaflor kunna anskaffas för 75 kronor stycket.
Enligt från kompanierna inkomna uppgifter äro skytteförbundens antal lika med föregående år nämligen 89 med tillsammans 2,000 ledamöter. Till följd af vid årets skjutöfningar visad skicklighet hafva följande blifvit för segerskyttar förklarade:

Etter sammankomstens slut upplästes ett från gillets ordförande, öfverste v. Vegesack, ankommet telegram, hvari en varm välgåugsönskan uttalades för gillet.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 December 1880
N:r 97

Publicerat

Gotlands Skarpskytte- och Jägaregille

hade igår sitt årssammanträde, hvari omkring 30 ledamöter deltogo. Gillets ordförande, öfverste v. Vegesack öppnade sammanträdet med ett kort tal och framhöll särskildt jagtens nuvarande dåliga beskafferhet, som tyvärr ej vore lätt att afhjelpa, enär det var nästan omöjligt att få arrendera jagträtt. En god sak hade dock vunnits genom den af k. m:t på gillets begäran utfärdade fridlysningen för rapphöns.
Derefter invaldes till ledamöter af gillet garfvaren J. Ödin, borgmästaren Een, konsul J. P. Stahre, handlanden O. N. Vestöö, öfverstelöjtnant Borg samt underlöjtnanterna Söderberg, Cederblad, Landberg, Bergström och Mannerhjerta. Till vice ordförande valdes jägmästare Sylvan och till hans ersättare öfverstelöjtnant Gahne och major Ihre. Innevarande års styrelse, bestående af doktor O. Klintberg, kapten Hedenblad, hrr Visselgren, R. Kolmodin och Vedin, omvaldes. Sekreteraren, doktor L. Kolmodin, skattmästaren, kapten Törnqvist och rustmästaren, kapten Lindström återvaldes likaledes till sina respektive befattningar. Till granskningsmän utsågos postmästaren Lindqvist samt kaptenerna Gyllenhammar och Kruse.
Till hedersledamot af gillet valdes hertigen af Gotland.
Af riksdagens anslag till rikets skarpskytteföreningar har gillet för 1879 tilldelats 1,000 kronor, hvarjämte landstinget lemnat ett anslag af 750 kronor, hvilka utbetalts till skottpenningar. Dessa medel hade dock varit otillräckliga, hvarför styrelsen nu föreslog gillet besluta, att lemna uppdrag åt styrelsen att ingå till k. m:ts befallningshafvande med anhållan, att 1,000 kronor utverkades af landstinget för 1880, hvilket förslag af gillet bifölls. Vidare godkändes ett styrelsens förslag att af staden åt gillet söka förvärfva dispositionsrätten öfver de s. k. östra grafvarne för att derigenom bättre kunna skydda gillets planteringar vid skjutbanan, hvilka nyligen af derstädes betande kreatur blifvit nästan förstörda, samt anskaffa en egen ingång till gillets egendom. Gillet öfverlemnade åt styrelsens godtfinnande att efter omständigheterna utverka förnyad fridlysning för rapphöns eller ej.
På styrelsens förslag förslogs en ändring i 16 paragrafen af gillets stadgar, som handlar om vilkoren för erhållandet af gillets medalj, hvilken på de senaste 10 åren ej utdelats. För att möjliggöra utdelningen af medaljen borttogs föreskriften, att alla fem skotten skulle träffa taflan, och stadgades, att styrelsen inför gillet skulle anmäla den skytt, som hade visat vackra prof på träffsäkerhet, hvarefter gillet hade att afgöra den gjorda anmälan. Detta beslut föregicks af en stunds öfverläggning, hvari ordföranden, doktor L. Kolmodin samt hrr Vöhlers och Vedin deltogo.
För öfrigt deltogo i öfverläggningarna jägmästaren Sylvan, kapten Törnqvist och hr R. Kolmodin samt doktor Säve, som bland annat föreslog, att gillet måtte företaga några åtgärder till småfåglarnes skydd, på samma gång man också i jagtens intresse kunde motverka hrr söndagsjägare. Gillet beslöt att vid nästa sammankomst upptaga doktor Säves förslag till öfverläggningsämne.
Af revisionsberättelsen framgick att innevarande års inkomster utgjort:
Behållning från 1878 kr. 1,696,04
Inkomster för 1879 kr. 523,00
Summa kr. 2,219,04
Årets utgifter hafva varit kr, 518,63, hvadan behållningen till 1880 är 2,219,04 kronor.
Sekreterarens årsberättelse innehöll bland annat, att 280 rapphönsägg inköpts från England, af hvilka 60 blitvit utkläckta, och att skottpenningar utdelats för 110 räfvar, 1 örn, 163 dufhökar, 89 sparfhökar, 2,061 kråkor och 188 kråkägg. Vidare meddelades antalet skytteförbund och antalet af dessas ledamöter inom de olika bataljonerna sålunda:
Södra batalj. 26 skytteförbund 531 ledamöter,
Medelbatalj. 23 skytteförbund 479 ledamöter,
Visby batalj. 18 skytteförbund 407 ledamöter,
Norra batalj. 22 skytteförbund 494 ledamöter,
Summa 89 skytteförbund 1,911 ledamöter.
Enligt från kompanierna meddelade uppgifter hafva till följd af vid årets skjutöfningar visad skicklighet följande blifvit för segerskyttar förklarade:
Grötlinge infanter. 205 P. Pettersson 23
Hemse furiren P. Pettersson 22
Fardhem jägaren 117 F. Larsson 21
Burs infanter. 317 P. O. Malmberg 23
Närs jägaren 311 O. Larsson 22
Garda v. korporal. 419 L. Jakobsson 21
Klinte infanter. 306 S. Klint 19
Banda infanter. 505 K. Fahlstedt 19
Hejde infanter. 815 F. Larsson 22
Thorsburgs furiren N. Timström 20
Östergarns jägaren 216 F. Johansson 25
Eskelhems furiren G. Bolin 22
Stenkumla fanjank. A. Pettersson 20
Dede jägaren 125 J. Jakobsson 22
Visby jägaren 129 F. Svallingsson 19
Endre infanter. 301 O. Pettersson 20
Bro korporal. 301 O. Persson 20
Halla landstorm 1. G. Hansson 28
Lina landstorm J. Rossander 20
Bäls furiren K. Eriksson 23
Lummelunda jäg. 106 O. Johansson 19
Tingstäde furir A. Eriksson 21
Rute landstorm 2203 O. Kalström 22
Emedan vid de öfrige kompanierna ingen uppnått det föreskrifna antalet ringar, hafva vid dem icke några såsom segerskyttar kunnat förklaras.
Gemensam middag intogs omedelbart efter sammanträdets slut vid half 3-tiden å stadshotellets »blåa sal» som var festligt smyckad med gillets sinnebilder.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 December 1879
N:r 97

Publicerat

Afsked

är beviljadt kronolänsmannen i Endre och Dede ting, F. G. Frendin, och kommer kronolänsman J. A. Smedberg att öfvertaga länsmanstjenstgöringen i Stenkyrka pastorat och kronolänsman J. Håkansson i den öfriga delen af distriktet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Januari 1879
N:r 5

Publicerat

Tredje qvartalets aflöning

till nationalbeväringens underbefäl och spel kommer att utbetalas

måndagen 2 Sept. kl. 5 e.m.
Tillbeväringsbatteriernas underbefäl och spel, underbefälet vid artillerikårens stamtrupp, filtmnsikanterne och gevärshandtverkarne, å drätselkammarens expeditionsrum å rådhuset;

Måndagen 9 Sept. kl. 12.
Hoburgs komp. vid Olofs i Öja;
Gröttlinge » » Lingvide i Hafdhem ;
Hafdhems » » Qvinnegårda i d:o;
Hemse » » Petsarfve i Eke;
Habblinge » » Stenbro i Silte;
Fardhems » » Burge i Letvide;
Burs » » Gumbalder i Stånga;
Närs » » Hallute i När;
Garde » » Hallvans i Garda;
Klinte » » Sicklings i Klinte;
Banda » » Botvide i Sanda ;
Hejde » » L:a Atlings i Atlingbo ;
Sjonhems » » Bjerges i Vänge;
Torsburgs » » Kräklings i Kräklingbo;
Östergarns » » TrossingsiGammalgarn;
Eskelhems » » Buters i Eskelhem;
Stenkumla » » Gardrongs i Stenkumla ;
Dede » » Harqvie i Björke ;
Visby infant. » » komp. befälh:s bostad;
Visby jäg. » » komp. befälh:s bostad;
Endre » » Endregårda i Endre;
Bro » » Stenstugu i Bro;
Halla » » Gandarfve i Dalhem ;
Lina » i Källunge sockenstuga;
Bäls » vid Gute i Bäl;
Lummelunds » » Mos i Stenkyrka;
Tingstäde » » Kyrkebys i Hangvar;
Forsa » » Angeibos i Lärbro ;
Rute » » Koparfve i Rute;
Fårö » » Broa å Fårön.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Augusti 1878
N:r 64

Publicerat

I brandskadeersättning

har norra häradets kompromissrätt vid sitt senaste sammanträde beviljat torparen Johan Pettersson å Gane i Bäl 47J kronor 50 öre, äfvensom utbetalt förut beviljade ersättningar till landtbr. L. Ljungberg, St. Hästnäs, 313 kr. A. Nyberg, Pafvalds i Lärbro, 76 kr., K. F. Liljegren, Butlex å Fårö, 419 kr. 70 öre, J. Pettersson, Broungs i Stenkyrka, 199 kr. 78 öre, torparen O. Malmqvist i Stenkyrka 31 kr. 20 öre samt arbetaren J. Gardell, Skogby i Gammelgarn, 84 kr. 80 öre, tillsammans utbetaldt 1,124 kr. 84 öre.
Kompromissrättens omkostnader för år 1877, såsom arvoden till ledamöterna, reseersättningar m. m. belöpa sig till 755 kr. 70 öre.
Från Vesterhejde socken inkommen ansökan att få ingå uti norra häradets brandstodsförening, fann kompromiss rätten för sin del, såsom medförande fördel för föreningen, skäligt tillstyrka med vilkor, att Vesterhejde socken förenar sig med Dede ting i fråga om val af kompromissarie. I följd deraf skola hvar och en af de till föreningen hörande socknar å kommunalstämma besluta i denna fråga samt insända protokollen till ordföranden, kapt. Broander, senast 25 Jan. 1878.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 December 1877
N:r 101

Publicerat

Skytte.

Förbundstävlingen går programenligt lördagen den 30 augusti på skjutbanorna vid I 18. Klasserna 5, 4 och Vet. tävla liksom tidigare på A och B-banorna, där anmälan mottages från kl. 07.00. Huvudskjutningen går på B-banan och insatstävlingarna på A-banan. Skjuttiden för tävling B, 10-ring. liggande, har ökats till 3 minuter. — Klasserna 1, 2 och 3 tävlar på C- och D-banorna, där anmälan mottages från kl. 08.00. Huvudskjutningen sker på D-banan. — Kpistskjutning omfattande huvudskjutning, föregången av 5 provskott, förlägges till E-banan på Södra Hällarna. Kpist m/45 tillhandahålles men kpist m37/39 får medföras. Ammunition tillhandahålles gratis av förbundet.
På B-banan försiggår vidare rekrytmästerskapet, upprop kl. 10.30, samt mästerskapet för kl. 5, upprop kl. 12.00. Till första omgången går de 30 bästa 5:e klassskyttarna i huvudskjutningen jämte de skyttar, som har samma poäng som 30:e man.
Mästerskapstävlingen kommer att tillgå på samma sätt söm i fjol. Vid årets skytteriksdag ändrades som bekant sista serien vid SM och då förbundsmästerskap enligt gällande bestämmelser skall följa bestämmelserna för SM med uteslutande av näst sista serien, har det rått oklarhet rörande det sätt på vilket sista serien skulle skjutas inom förbunden. Överstyrelsen meddelar emellertid på förfrågan att ändringen t. v. endast berör SM.
Emikson, som tycks vara bätre än någonsin, är favorit i tävlingen men P. S. Wallin och flera andra kan nog bjuda konkurrens om de får en hygglig start i den inledande dubbelserien.

Rekryternas förbundstävling
på hemmabanor den 10 aug. samlade ej mindre än 121 deltagare, ett synnerligen glädjande faktum. Prisfördelningen sker kretsvis och penningpriserna utsändas under de närmaste dagarna. De 24 främsta, som kvalificerat sig för deltagande i rekrytmästerskapet är följande:
1) H. Engström, Dede 100(9)
2) P. Thoren, Lau 100(6)
3) E. Bolin, KA 3 100(5)
4) I. Steen, KA 3 100(5)
5) 7… Jakobsson, Endre 100(5)
5), S. E. Larsson, Lau 100(3)
7) R. Linder, Stånga 100(3)
8) B. Karlsson, Hoburgs 99
9) B. Jakobsson, Endre 99
10) F. Gardelin, Dede 99
11) R. Olofsson, Klinte 99
12) K. Karlsson, Lärbro 99
13), B. Mårtensson, Fårösund 99
14) S. Andersson, Garda 98
15) V. Johansson, Etelhem 98
18) R. Kraft, Havdhem 98
17) Ä. Pettersson, Hoburgs 98
18), S. Arweson, Gothem 98
19) G. Lindberg, Hoburgs 97
20) B. Hoffman, Hejde 97
21) H. Jakobsson, Eksta 97
22) S. Norrby, Etelhem 97
23) E. Larsson, Hogrän 97
24) Y. Jakobsson, Hoburgs 97
Tävlingen omfattar 2 st. 10-skottserier och huvudskjutningen medräknas givetvis ej i år. Ammunition tillhandahålles av förbundet. Segraren erhåller landshövding Nylanders vandringspris för året.

Visby skyttegille
har på söndag den 24 dennes statspristävling för samtliga klasser samt mästerskapstävling. Dessutom tävlas om Lunds pokal, som vandrat inom gillet i 50 år.

Gotlänningen
Lördagen 23 augusti 1952
Nr 194

Publicerat

Emilsson i särklass i kretsmästerskapen.

J. H. Emilsson, KA 3, stod i särklass vid gårdagens kretsmästerskap, som missgynnades av blåst och regn. Hans resultat 98+49+47 = 194 p. är desto märkligare som Norra kretsen tillämpade de nya bästerskapsbestämmelserna med 5 skott i knästående odh 5 skott i stående för sista serien.
Erik Gammarström, Fårö, belade andra platsen med 178 p., 3) T. Olofsson, KA 3, 175, 4) A. Berglund, KA 3, 175, 5) B. Larsson, Fårö, 174 och 6) Alf. Larsson, Lärbro, 173 p. Vandringspriset för 3-mannalag, omfattande de 3 första serierna, hemfördes av KA 3:s lag I med 411 poäng, 2) Fårö, lag I, 400 poäng.

Mellersta kretsens skyttar
tävlade i Endre. Av de 27 deltagarna tog E. Lindgren, Visborgs, ledningen efter förstå omgången med 95 p., följd av V. Stengård, Visby, 92, P. S. Wallin, Visborgs, och H. Hagvall, Dede, 91. Dedeskyttarna höll sig f. ö. väl framme i de inledande omgångarna. Wallin gick i andra omgången i fatt Lindgren och båda låg på 140 poäng.
I slutomgången, som sköts enligt gamla programmet, avgjorde P. S. Wallin tävlingen till sin fördel genom att skjuta 48 p., vilket gav honom 188 i slitpoäng, 2) H. Hagvall, Dede, 183, 3) E. Lindgren, Visborgs, 183, 4) C. E. Nilsson 182, 5) V. Stengård 180, 6) B. Möllerström, Dede, 179.
I 4:e k(lassarnas speciella tävling om vandringspriset vann B. Gustafsson, Visborgs, med 177 poäng efter omskjutning med B. Engström, Dede.

I Södra kretsen
tävlade ej mindre än 60 skyttar om mästerskapet, som försvarades av John Gahnström med 177 p. Även här sköts sista serien med 5 i knästående och 5 i stående, 2) G. Lindstedt, Klinte, 173, 3) A. Pettersson, Hoburgs, 172, 4) B. Sandqvist, Linde, 5) Y. Smitterberg, Hoburgs.
Hemseskyttarna vann Hemsepokalen för året med 237 poäng närmast följd av Hoburgs 229 och Havdhem.

Gotlänningen
Måndagen 18 augusti 1952
Nr 189

Publicerat

Holländskt mynt av guld från 1400-talet.

Funnet vid Dede gård i Follingbo.
Till Gotlands Fornsal har inlämnats ett medeltida guldmynt, som hittats på Dede gård i Follingbo av herr Dage Ekstrand. Ett första försök att bestämma myntets ursprung har visat att det säkert är ett medeltida, holländskt mynt, sannolikt präglat i staden Utrecht under slutet av 1400-talet. Myntet är föga nött och på dess ena sida synes bilden av en biskop samt omskriften Sanetus Martin. Epis., vilket betyder Den helige biskop Martin.
Silver var under medeltiden den vanligaste myntmetallen och först under 1400-talet blev guldmyntning åter mera allmän i Europa. Flera guldmynt av Utrecht-prägling är tidigare funna på Gotland, men då inget av dessa tidigare fynd kunnat förvärvas av Fornsalen, har det ännu ej kunnat fastställas om det nyfunna myntet är av alldeles samma prägel som något av dessa. Sedan Riksantikvarieämbetet närmare klassificerat myntet hoppas Gotlands Fornsal få färvärva det för sina samlingar.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 September 1947
N:r 204

Publicerat

Om upprättandet av ett lantvärn på Gotland år 1801.

Av Nils Vilhelm Söderberg.
II.

På morgonen den 9 mars finna vi landshövdingen och landssekreteraren i landshövdingens resvagn — eller kanske kursläde — dragen av gästgivarhästar på väg österut till Kräklings gästgivargård, där han skulle möta allmogen från Kräklinge ting. Därifrån gick vägen tillbaka igen, närmast till Tule i Ganthem, där sammanträde hölls med Lina och Halla ting kl. 12 och slutligen till Röstäde i Ekeby, där Endre och Dede ting mötte kl. 4 e. m. Protdkollet från dessa sammanträden är daterat i Röstäde.5) Vad som sagts på de olika mötena får man inte veta. De ha väl varit sig tämligen likartade. Landshövdingen har för allmogen framställt landets farliga belägenhet och nödvändigheten av det av Konungen anbefallda lantvärnet och vidare meddelat att Visby borgerskap beslutat biträda vid dess upprättande. Han förklarade vidare att ingen annan exercis skulle påfordras än som vore nödvändig för gevärens laddande och och ”för dem själfva icke skadeliga handterande”, samt att t. v. inga vårdkasar skulle uppsättas eller strandvakter utgå. Allmogen å sin sida förklarade sig villig och skyldig att deltaga i landets försvar. Varje husbonde skulle vara beredd att mottaga gevär och ammunition och för övrigt skulle nödvärnsvapen som pikar, klubbor och påkar anskaffas så att man kunde” gå fienden försvarsvis till mötes om fiendtliga anfall av i land satte besättningar på denna vår ö skulle ske”.
Man får icke föreställa sig detta lyckliga resultat av förhandlingarna som beroende på ett landshövdingens diktat, på vilket allmogen svarade ett mer eller mindre tvunget ”ja”. Gotlänningarna visste vad det var fråga om. De hade ansvarat för
sin ös säkerhet under ofredstid förr, finast under kriget 1788-90. Deras talmän ha säkert sagt sin ärliga mening. Det framgår av att de hade ett villkor att ställa upp. Om de under exercis eller eljes skulle kommenderas av främmande befäl skulle de bli väl behandlade av detta. Det var icke något nytt krav. Det begärde den gotländska allmogen av landshövding von Hökerstedt år 1742, då man ännu hade i friskt minne att förhållandet inte varit så väl beställt i detta hänseende under ”den stora ofredens” dagar. Det var fullmyndiga män, som gjorde sin plikt efter bästa förmåga, det skulle deras officerare förstå.
Från Röstäde ställdes förmodligen kosan tillbaka till Visby, men nästa dag kl. 10 f. m. mötte landshövdingen Bro och Bills ting vid Gute i Bäl för att kl. 4 e. m. samma dag sammanträffa med Forsa ting vid Angelbos i Lärbro. Nästa dag, den 11 mars, samlades Rute ting vid Rute kyrka och kl. 4 e. m. sammanträdde Lummelunds ting i Stenkyrka prästgård. Mötet var ursprungligen utsatt till Grausne. Ändringen var dock utan tvivel endast till fördel för herr landshövdingen och hans följeslagare, ty i Stenkyrka härskade prosten J. N-son Lutteman och hans hustru Lovisa Fredrika Bacher, som säkerligen visste att väl förpläga de höga herrarna från staden.6)
Därmed voro sammanträdena med Norra häradet avslutade. Om dessa är endast antecknat i Röstädeprotokollet :5) ”mutatis mutandis7) enahanda sammanträden och lika utgång deraf”. Efter ett par dagars uppehåll kom turen till Södra häradet. Där hölls det första sammanträdet med Garde ting vid Kyrkebys i Etelhem den 20 mars kl. 9 f. m. följt av möte med Burs ting vid Häggdarfve ”på Nähr” kl. 4 e. m. Följande dag gällde det Hemse ting, som samlades vid Tjengdarfve i Hemse kl. 9 f. m., Grötlinge ting vid Lingsarfve i Hafdhem kl. 3 e. m. och slutligen Hoburgs ting vid Botvide i Öja. Den 22 hölls inga sammanträden, vi våga förmoda, att landshövdingen då vilade ut i prosten A. Ekholtz gästfria hem i Fardhems prästgårds). Den 23 mars gick färden vidare till Burge i Levede, där Fardhem och Habblinge ting mötte kl. 9 f. m., och slutligen hölls den sista sammankomsten med återstående Hejde, Banda och Stenkumla ting vid Sandäskes kl. 11 fm. Här är protokollet för Södra häradets sammanträden uppsatt5). Resultatet var detsamma som i Norra häradet : ”Försäkrade hear och en af allmogen samt de öfriga socknemän, hvilha redan å utsatta samlingsställen blifvit hörda och sig uttalat, at med oförfärat mod samt ett för Konung och Fosterland Warmt fjärta söka til at fullgöra hvad på dem kunde ankomma och at på sätt omständigheterna medgåfvo samt ända mål af detta Landtwärns upprättande öfwerensstäma”.

5) Landskansliets utg. handl. 1801, pag. 81. LA.
6) Berta Wiman, Präster och Patroner, Visby 1933.
7) Ung. = med smärre ändringar.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 3 December 1946
N:r 281