f. d. generalmajor och f. d. landshöfding i Gotlands och Vermlands län afled i går vid 76 års ålder i Stockholm, der han efter afskedstagandet år 1885 slagit sig ned, ömt vårdad och omhuldad af en ogift dotter.
Landshöfding G. var en på det hela taget välmenande och nitisk höfding, ehuru hans något strama militära hållning här stälde honom i konflikter, som antagligen gjorde hans flyttning till Karlstad &r 1873 för honom sjelf ganska angenäm. På sina sista år härstädes stred han, ehuru dess bättre förgäfves, för åtskiljandet af den civila och militära högsta myndighetsn — på Gotland. Riksdagen beslöt saken och general G. fick under närmare ett 20-tai af år tillfälle att på afstånd se de lyckliga följderna deraf för Gotlands både »civila» och militära utveckling.
Om de yttre dragen af hang lif må meddelas:
Landshöfding Gyllenram var född 5 Mej 1814 och blef kadett 1828. År 1833 aflade han officersexamen och utnämdes samma år till fänrik vid andra lifgrenadierregementet.
Löjtnant blef han 1846, kapten 1854, major 1858. Öfverstelöjtnant blef han 1862. Den 13 Maj samma år utnämdes han till landshöfding och militärbefälhafvare på Gotland samt blef samma dag öfverste i armén för att året derpå bli generalmajor i armén. År 1860 deltog han i statsrevisionen, 1866 blef han ledamot af första kammaren. Som ordförande satt han i Gotlands läns landsting åren 1863—70.
År 1873 utnämdes han till landshöfding i Karlstad och tog samma år afsked ur krigstjensten.
Bergman har i sin Gotlands historia antecknat följande, i hvilket den aflidne tagit mer eller mindre verksam del:
Under den tid han var landshöfding (1862 —78) vidtogos åtgärder för att förbättra fiskerieroa, och att väcka allmännare håg för bränntorfsberedning; på Gyllenrams förslag bildades ett gotländskt bolag, som för sommarpostföringen och varuntbytet med fastlandet anskaffade två tidsenliga ångbåtar, »Visby» (1866) och »Gotland> (1868). Vid 1867 års landsting väcktes utaf en ledamot af bondeståndet, Lars Granberg Granskogs, förslag att till regeringen ingå med anhållan om en särskild skogslagstiftning för länet; ett utskott, i hvilket länets (sedan år 1859 anstälde) jägmästare J. O. Sylvan, tog en verksam del, utarbetade förslag till stadgar i berörda hänseende, hvilket förslag blef af landstinget enhälligt antaget, samt af hushållningssällskapet och kon. befallningshafvande förordadt. På Gyllenrams framställning vid 1869 års riksdag blef förslaget af riksdagen gilladt, och har genom förordningen af 10 Sept. nämda år blifvit till efterlefnad faststäldt. — År 1868 utsträcktes telegrafledningen till Klinte och Rone hamnar samt 1872 till Slite. År 1871 blef en ny undervattenskabel nedlagd, samt »Polhem» ersatt af en snabbare vinterpostångbåt »Sofia». — År 1869 aflöstes Filialbanken af Gotlands Enskilda Bank. — Hushållningssällskapet anvisade 1871, på Gyllenrams förslag, medel att börja utförandet af den år 1866 aflidne förste landtmästaren A. A. Asplunds plan för ett utdikningssystem för ön, dervid afvägningarna (höjd- och sluttningsuträkningarna) skulle afse såväl myrarnas läge öfver hafvet och sing emellan, som ock den till myrarna och dessas utflöden gränsande odlade och odlingsbara marken. År 1872 anstälde nämda sällskap på densammes förslag en landtbrukskemist, samt anslog, på vice ordförandens, landssekreterare J. Hambraeus förslag, . 5,000 kr. till i å år räntefria lån för anläggande af mejerier. — När Gyllenram år 1878 förflyttades till landshöfdingeplatsen i Värmland, åtskildes landshöfdinge- och militärbefälhafvareembetena, som alltsedan 1811 varit förenade.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 November 1890
N:r 180