En kustroddaresyssla

med tjenstgöringsskyldighet inom Visby distrikt, har till i dag hos tullkammaren härstädes sökts af e. o. kuatroddarne i Karlshamn A. V. Nilsson och S. J. Samuelsson, t. f. kustroddarne vid Lutterhorn, Fårö, Oskar Rondahl och O. K. Nordin samt af e. o. kustroddaren i Oskarshamn N. V. F. Pettersson.

Gotlands Allehanda
Fredagen 2 Mars 1888
N:r 18

Auktion.

På begäran af sysslomännen i bagerifirman A. Anderssons konkurs, kommer genom offentlig auktion i Anderssonska huset vid stora torget här i staden, torsdagen den 8 Mars från kl. 10 f. m., till den högstbjudande att försäljas: varulagret, bestående af en del sammanmalet och siktadt rågmjöl samt kli, kryddor af flere slag, konfektyrer, 1 fat sirup m. m.; bageri- och bodinventarier, denibland må nämnas 2:ne decimalvågar, 1 mortel af sten, en mängd plåtar af jern och sink, korgar och köttet, 1 hodinrede och disk; lösöreboet, bestående af silfver och nysilfverarbeten såsom mat-, té-, grädd-, förlägg- och toddyakedar, 1 ankargångefickur af silfver med kedja och nyckel af guld, kaffe- och gräddkanna, sockerskål, bröd- och visitkortskorg, ur- och bordsatäll samt gafflat.; koppar- jern och blecksaher samt glas och porslin af hvarjehanda slag, sängkläder och linne; möbler, såsom 1 schiffonier, 1 piano, imparial- och andra sängar, reseår- och utdragssoffor, divan-, spel-, fönster- och andra bord, spegel i förgyld ram med bord gungstol och andra stolar, m. m.; 1 telefon, 1 symaskin, 1 strykugn; 1 köttqvarn, 1 vagn, 1 dragkärra, 1 kälke, 1 hackelsekista, bättre och sämre golfmattor samt en mängd träkärl m. m.; skolande betalningen erläggas kontant.
Visby den 27 Februari 1888.

Gotlands Allehanda
Fredagen 2 Mars 1888
N:r 18

Ångfartygsbolaget Gotlands

verksamhet under år 1887 har rönt mindre inflytande af de dåliga konjunkturerna än man skulle hafva kunnat tro. Under det att bruttointägten år 1886 utgjorde 184 tusen (i rundt tal), höjde den sig år 1887 till 186 tusen kronor, kommande ökningen hufvudsakligaet på godstrafiken (106 tusen mot 104), under det åter persontrafiken (80 tusen mot närmare 81) gifvit några hundra kronor mindre.
Emellertid har nettoinkomsten icke blifvit lika stor som föregående året, beroende detta nästan uteslutande på högre driftkostnad för Tjelvar och en dyrbarare, grundlig utrustning af Visby, som fått sin panna reparerad m. m. Utgifterna för bolagets samtliga ångare gingo år 1887 till 161 tusen kr. mot 133 tusen året förut.
Ser man på de särskilda ångarna, så utgör inseglade nettobeloppet
för Visby 328:62
för Gotland 19,713:41
för Tjefvar 472:92
för Klintehamn 12,311:87, 32,826:82
härtill komma räntor m. m. 7,589:87
Summa kr. 40,416:69.
Då härifrån afräknas
div. omkostnader med 7,912:45
så utgör nettovinsten 1887 32,504:24
Om härtill läggas:
för 1887 reserverade 8,033:43
statsersättning för Klintehamn 6,500:-
från reservfonden för Visbys utrustning 14,000:-, 28,533:43
så blir disponibel behålln. 61,037:67.
Denna förestår styrelsen morgondagens stämma att dela sålunde, att 7 kr. pr aktie utdelas med 38,150 kr., för fartygens utrustning reserveras 12,887 kr. och till reservfonden afsättas 10 tusen kr.
Reservfonden, som vid sistlidna års slut utgjorde 122 tusen kr., skulle, om styrelsens förslag att derar bestrida Visbys utrustning bifalles, komma att uppgå till 108 tusen kr.


Ångfartyget Tjelvar har under den tid båten underhöll trafik på Stettin inbragt
för passagerare 15,721:70
för gods 11,704:14
27,425:84.
Det ojämförligt långa afståndet till Stettin och de af den utrikes farten föranledda drygare kostnaderna hafva likväl gjort, att utgifterna för fartyget under hela tiden för Stettinerfarten uppgått till 129 tusen kr. Resorna hafva således lemnat en förlust af omkr. 17 hundra kr.
Men, säger styrelsen, såsom redan förut påpekats, kunde man icke ställa stora förhoppningar på företa årets fart, då beslutet fattadee så sent, att för en sådan trade nödiga förberedelser icke medhunnos, hvartill kommer att Visby, som ensam trafikerat Kalmar, lemnat bättre resultat än om båda båtarna fortsatt på sist nämda linie. Emellertid äro nu för årets turer på Stettin flere fraktaftal träffade, klareringskostnaderna kunna möjligen minskas, och fartygets turer äro införda i flera tyska resehandböcker, så att man bör kunna hysa hopp om gynsamtnare resultat detta kr.


Bolagets ställning 31 Dec. visar:
Tillgångar:
Visby 115,000
Gotland 120,000
Tjelvar 200,000
Klintehamn 110,000, 545,000
Stenkolslager m. m. 14,860
I bank insatta 93,500
Visby stads obligationer 50,000
Utlånta medel, förskott
för Klintehamns vinterfart i år 16,830:07
720,190:07.

Skulder:
Aktiekapitalet 545,000
Reservfonden 108,748:40
Diverse 5,404:-
Till bolagets disposition 61,037:67
720,190:07.

Spanmålsskeppningen sommar och vinter under år 1887 öfverstiger med 70 tusen kbf. den för 1886 och sommar skeppningen endbart under år 1887 är den största, som med bolagets båtar någonsin förekommit, öfverskjutande med 30 tusen kbf. den för år 1884, den största skeppning, som dittills ägt rum.

Gotlands Allehanda
Fredagen 2 Mars 1888
N:r 18

Som Damoklessvärd

sväfva nu de på många ställen vid takrännor och annorstädes vid hustakens kanter nedhängande både hvassa och ganska tunga isspjuten öfver hufvudat på de intet ondt anande fotgängarna, som trafikera gångbanorna. Det må nu så vara, att sådana der ispiggar på ett alldeles oförklarligt sätt så småningom lösas i vatten; men det händer nästan lika väl att de osmälta med ene ramla ner, och då kunna de, när de äro stora, verkligen vara farliga för den som råkar vara i vägen. Det är säkrare att förekomma än att förekommas, och bäst vore derför att husvärdarna läte slå ned större ispiggar.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För våld var i dag instämd målaren Julius August Söderström. Svaranden skulle enligt stämningen hafva 11 Februari på Hästgatan tilldelat hemmansägaren Petter Malmqvist, Nycklings Lockrume, samt åkaren J. Jakobsson här i staden ett par knytnäfsslag och några piskrapp. Söderström erkände att kärandena hvardera fått en snyting med flata handen för munnen, men med piskrappen förhöll det sig så, att kärandena tagit i hästen för en bonde, som kom körande uppåt Österport, hvarpå bonden tilldelat dem piskrappen och då de fortsatte att bråka, hade svaranden trädt emellam, hvarpå snytingarne skett, då han fått skällning. Söderström dömdes till 20 kronors böter, 10 kr. för hvardera snytingen.

För oljud var svarfvaren K. N. V. Söderberg, Sjonhem, instämd af allmänna åklagaren. Svaranden inlemnade en skrift, hvari han begärde, att då han ej med afsigt fört oljud utan haft snufva och ondt i bröstet, han måtte undslippa med en varning, hvarpå han fortsatte:
Se, saken var den, att jag en afton gick hem från centralkafét, nöjd med min dag och nöjd med min afton. Då kom jag ned på Hästgatan invid bagare Lyberg och fick höra något stoj och stim såsom af några fruntimmer med tal och hög nysning. Jag förstod genast att det ej var något finare sällskap och fick sedan höra att det var några bagaregesällar som hade fest. Föröfrigt kan jag ej svara annat än att jag smitit mig och hade bröstvärk, som jag förresten har ännu i dag.
Åklagaren: Enligt uppgift skall Söderberg utanför kasernen halva ropat korpral ut! eller
i gevär!
Svaranden: Herr stadsfiskal, det är icke skäl i att tala om den snön som föll i fjor.
Åklagaren begärde uppskof för att styrka stämningen.
Svaranden (patetiskt): Ja, det må han göra. Tjenare, herr borgmästare och råd!

Oupphuggen gata. Målet mellan allmänna åklagaren och handlande Sandelius för denna förseelse förevar i dag ånyo. Åklagaren hörde 4 vittnen, som intygade dels att gatan den dag åtalet gälda varit vådlig för trafiken samt att inga åtgärder vidtagits från herr Sandelius sida. Herr Sandelius påstod fortfarande att han oaktadt han ansåg det vara stadens skyldighet att hugga upp gatan, likväl tillsagt sin gårdskarl att göra det, samt att han också påbörjat arbetet, men blifvit afbruten af arbete inne i boden.
För att höra vittnen begärde herr Sandelius uppskof, men rådhusrätten ansåg att målet borde förfalla.

Brott mot bygnadsstadgan. I de förut omnämda målen angående denna förseelse dömde rådhusrätten i dag handlanden Ax. Sjöström till 15 och fiskaren Nygren till 25 kronors böter.

I ärekränkningsmålet mellan snickaren Dahlgren och hattmakaren de Brun ansåg rådhusrätten icke sådan bevisning föreligga, att svaranden kunde till ansvar fällas.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

Goodtemplarlogen »Oskars minne»

hade igår kl. 5 e. m. anordnat en talrikt besökt fest till förmån för sin bygnadekassa.
Sedan en dubbelqvartett, af friska röster tillhörande orden, på ett förtjenstfullt och tilltalande sätt utfört några sångnummer, följde ett föredrag af lektor Höjer öfver den engelske upptäcktsfararen James Cooks lif och betydelse.
Föreläsaren skildrade först, huru denne märklige man genom arbete och försakelser höjde sig från en fattig jordbruksarbetares ställning till en ansvarsfull och inflytelserik plats inom engelska örlogsflottan, och öfvergick derefter till en skildring af hans epokgörande upptäcktsresa: 1768-1771 till Söderhafvets öar för iakttagande af Venuspassagen; 1772-1775 till Södra ishafvet för att efterforska det stora Australlandet, som man på den tiden ännu ansåg upptaga en större rymd af södra halfklotet ; 1776-1779 för att uppsöka en nordlig väg från Stilla hafset till Atlantiska oceanen ofvan Amerika. Härunder skildrades såväl Cooks många geografiska upptäckter och deras förhållande till tidigare franska, spanska och holländska upptäckter i samma farvatten, som ock Cooks förhållande till infödingarna och hans personlighet. Hvad angår Cookabetydelse, framginge den redan till en del af ett blott uppräknande af kana upptäckter och en skildring et hane resor. Men den räckte ännu långt vidare. Särskildt framhölls den betydelse för naturvetenskapen, som Cook ntlifvat genom den liver för upptacktsreaor, som han ingal andra. Härvid erinrades, att Alexander v. Humboldt vittnat om sig ejelf, att det var hane lärare och vän, Gotiks följeslagare G. Forsters skildring af dessa resor, som hos honom tände en osläcklig lust att egna sig åt upptäcktsfärder och naturvetenskapliga studier. Och ett alldeles liknande vittnesbörd levnad, Charles Darwin om sitt förhållande till Alex. v. Humboldt. Härvid borde dock erinras, och en svensk kunde minst glömma, att Cooks märkligaste följeslagare ock medarbetare jämte Foteter vero Linds lärjungar, svenskerne Selander och Sparrman, hvilkas lifsgerning korteligen framhölls. Den politiska betydelsen af Cooks resor framginge bland annat deraf, att dec engelska regeringen för jämt 100 år sedan anlade det första engelska nybygget vid den af Cook något förut upptäckte Botany bay, som således gal företa upphofvet till Australiens blomstrande stater.
Efter detta föredrag följde kaffeservering, bvarpå samqvämet forteatten till frampå aftonen.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

En liten eldsvådeunge

allarmeraden midt under djupaste stillheten natten mellan lördagen och söndagen. Vid 1/4 2-tiden märkte en person, som gick Tranhusgatan fram åt norr, att eld syntes genom fönstret på nedre botten af ett litet hus, liggande midt emot Botaniska trädgården och tillhörigt sällskapet D. B. V., som upplåtit det till något slags slöjdbod åt trädgårdsmästare May. Rapport sändes till vaktkontoret, hvarifrån klämtningen genast började med den elektriska apparaten och sedan fortsattes från domkyrkan. Något folk hade emellertid samlats med vattenhinkar, och medels något snö släcktes elden, som fattat i en trälåda, hvilken nästan uppbrunnit, och spridt sig till ett par byxor hvilka hängde på ett bredvid stående skåp. Någon större låga hann aldrig uppkomma, och endast taket i rummet och skåpet hade blifvit svedda.
Enligt hvad man efter hållet polisförhör antar, har elden uppkommit på det sätt, att en trädgårdselev på lördagseftermiddagen tagit aska ur kakelugnen och lagt den i ofvan nämda trälåda, som så småningom kolats och fattat eld.
Hvarken sprutor eller vattentunnor hunno ankomma till stället, åtminstone icke till kl. 2, då elden för länge sedan var släckt.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

Domareförordnande.

Svea hofrätt har förordrat v. häradshöfdingen K. I. A. J. Bergström att, i egenskap af särskild ordförande i rådhusrätten i Visby, till behandling företaga en derstädes anhängiggjord rättegång emellan borgmästaren i Visby C. Een och kyrkoherden i Östra Ny församling T. G. Een.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

Visby torgpris.

23 Februari.
Fisk: färsk, Gädda 15 till 20 öre skålp., Torsk 40 öre till 80 öre lisp., Flundror 80 öre till 1 kr. tjoget, Strömming 50 till 75 öre valen. — Grädda 1 kr. kannan. — Jordfrukter och Grönsaker: Rödbetor 25, Morötter 17 till 23 och Palsternaekor 25 öre för 2 kannor, Potatis 2:50 till 3 kr. tunnan, Rättickor 5 till 8 öre st., Grön- och Blåkål 6, och Hvitkål 5 till 10 öre hufvudet, Lök 6 till 8 öre ekålp., Brysselkål 50 öre kanna, — Kött: Svin- 4:75 till 5, Nöt- 2:50 till 3 kr. lisp. Kall- 19 till 20, Häst- 5 till 10 öre skälp,, Svinhufvud 17 till 18 öre skålp., Kalfranta 75 öre till 1:25 st., Jufver 12 öre skålp. —Mjöl: af Hvete siktadt 1:40 till 1:50 Iisp. — Mjölk: oskummad 20 till 25 och skummad 10 öre kannan. — Smör: 35 till 60 öre skålp. — Ägg: 80 till 70 öre tjoget.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Februari 1888
N:r 16

Skottpenningar

för dödade rofdj ur få från o. m. 15 Mars uppbäras hos handlanden Schenholm, boende i huset nr 34 Adelsgatan. För erhållande af skottpenningar fordras intyg af kommunalordföranden i den socken, der sökanden bor, att öronen af räf samt fötterna af rotfågel blifvit afskurna i hans närvaro, och skola dessa sålunda afstyropade delar jämte bemälde intyg åtfölja ansökningen.
Premie för räf utgår med kr. 2:50
Premie för örn utgår med kr. 2:—
Premie för dufhök utgår med kr. 1:—
Premie för spafhök utgår med kr. 0:50
Premie för kråka utgår med kr. 0:10
allt så långt dertill af landstinget anslagna medel lemma tillgång.
Visby i Februari 1888.
Gotlands Skarpskytte- o. Jägaregille.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Februari 1888
N:r 16