Från landsbygden. Väte.

VÄTE, 8 mars.
Diskussioinsafton hade av härvarande sockenförening av J. R. anordnats i lördags kl. 7 e. m. i kmmunalrummet. Av de uppsatta ämnena: »Vilken hästras anses för gotlandsförhållanden vara den lämpligaste?» samt: »Lantarbetarefrågan i dess nuvarande läge», hann endast det första behandlas.
Frågan inleddes av lantbr. Karl Olofsson i Bäcks, som i ett intressant och utredande föredrag gav en överblick av de i Sverige mest gängse hästraserna, med en kort karaktäristik av varje. Sedan inl. fått en applåd och ordet lämnats fritt uppstod snart en livlig diskussion, varvid, som var att vänta, olika meningar gjorde, sig gällande. En del talare, ansåg ardennerrasen såsom den för oss gotlänningar lämpligaste, då den var kraftig att använda för jordbrukbehov samt lugn att sköta. Även betingade denna ras den bästa omsättningen, i penningar. Andra talare höllo på varmblodsrasen såsom lämplig både på väg och i lantbruk och vad omsättning i penningar beträffar, kunde den gott jämföras med ardennern. Även dess betydelse som remont framhölls, men därpå, framhöll en tal; är väl ej nu så mycket att fästa avseende, då försvar rest är på avskrivning. Åter andra talare förordade varmt den norska rasen såsom härdig och lugn samt passande både till väg- och arbetshäst. Även den gamla gotländska rasen, ej »skogsruss» eller ponnies, fick sitt varma erkännande. Ponnies däremot kunde endast betraktas som lyxhästar. En talare trodde, att även den nordsvenska rasen kunde i framtiden komma att tävla med andra raser här på ön. Korsningar de olika raserna emellan diskuterades också livligt. De olika meningarna gav en talare anledning att vid slutet av diskussonen yttra, det sammanfattningen av det sagda väl kunde formuleras som en gång hästkännaren kapten Beselin i Visby gjort det efter en liknande diskussion: att angående fruntimmer och hästar var det bäst, att var och en fritt fick välja efter tycke och smak. Diskussionen fick ock utgöra svar på frågan.
Sist tog ordf., Karl Olofsson i Magnuse, ordet och avtackade såväl inledaren som alla övriga för visat intresse. Mötet var besökt av ett 20-tal lantbrukare. De närvarande beslöto med acklamation att efter 14 dagar anordna ett nytt diskussionsmöte över ett annat ämne.

Gotlands Allehanda.
Onsdagen 10 mars 1920.
N:r 58.

Egendomsaffär.

Hemmansägaren Frans Fahlstedt har i dagarna försålt sin egendom vid kuse i Väte åt sin broder skohandlanden Aug. Fahlstedt i Stockholm för ett pris av 60,000 kronor.

Gotlands Allehanda.
Onsdagen 10 mars 1920.
N:r 58.

Från landsbygden. Väte.

VÄTE, 4 mars.
Den religiösa verksamheten. Rätt livligt har det nu varit ett tag härute i religiöst hänseende, beroende på, att vi haft besök av ett par framstående predikanter. I tisdags i förra veckan talte predikant Otto Nilsson från Slite hos lantbr. M. P. Nilsson i Kvie över ämnet fotatvagningen inför en talrik publik, som med intresse, följde det gedigna och lärorika föredraget ifrån början till slut. Tal. är en av dem, som ger rik valuta för den stund man ägnar åt åhörandet av hans bibelutläggångar. – I förrgår och igår hade vi besök av sjömansmissionären Joh. O. Otterberg från Helsingborg, som i Svenska Betelföreningens tjänst gör en resa på ön. De båda föredragen här höllos i folkskolan, som trots det nu en tid genomusla väglaget, Var till sista plats fylld med folk de båda gånger, talaren uppträdde. Med spänning följer man även denne talares gedigna föredrag och drages med genom tal:s förmåga att kunna göra sin framställning intressant och på samma gång dock konsekvent Vid genomförandet av det enligt texten givna ämnet. Vid åhörandet av sådana föredrag kan man ej gärna undgå att göra. jämförelser med en del s. k. predikanter, som efter timslånga anföranden, med huvudvikten på känsloretande fraser, komma åhöraren att vid föredragets slut fråga: vad har han sagt igentligen? Frågan är ofta ej lätt att besvara. — Tal:s. ämne första kvällen var »den saliga frukten av Jesu lidande» – text: Es. 53:10 — och den andra kvällen fariseens fråga: »Herre, äro de få, som varda frälsta?» — text: Luk. 13: 22-30. Detta senare föredrag formade sig till en allvarlig väckelsepredikan, som gjorde ett djupt intryck på åhörarn. En kollekt, som upptogs till förmån för Betelföreningens verksamhet, uppgick till sammanlagt över 27 kronor.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 5 mars 1920.
N:r 54.

Jordupplåtelse från Väte annexhemman.

Kammarkollegium har nu till k. m:t avgivit utlåtande över den av Väte församling år 1918 gjorda ansökningen om rätt till köp eller upplåtelse under nyttjanderätt till utvidgning av församlingens skoltomt av tvenne områden av ecklesiastika bostället 1/4 mt1 krono Väte annex n:r 1, det ena, litt. a, om 0,3160 hektar och det andra, litt. b. om 0,9890 hektar.
I avgivet utlåtande har länsstyrelsen framhållit, att det med litt. a betecknade jordstycket förut är för församlingens räkning för alltid avsöndrat från Väte annexhemman, vadan ansökningen i vad den rören detta jordområde enligt länsstyrelsens mening ej borde föranleda någon k. m:ts åtgärd.
I vad ansökningen avser det med litt. b. angivna området har länsstyrelsen ansett sig böra avstyrka, att området försäljes, då författnings enliga förutsättningar för upplåtelse med äganderätt här ej synas föreligga. Däremot tillstyrker länsstyrelsen, att det med litt. b betecknade området mål för angivet ändamål till församlingen upplåtas, att innehavas så länge lägenheten för ändamålet av församlingen användes och laga hinder ej möter, under vilkor att årlig avgäld, som anses skälig, av länsstyrelsen efter vederbörandes hörande fastställelse i spannmål eller annan lämplig räntepersedel, att av församlingen till vederbörandes utgöras med lösen i penningar ofter medelmarkegångspris.
Kollegium hemställer — enligt vad G. A:s stockholmsredaktion erfarit — att det med litt. b betecknade området om 0,9890 hektar må till församlingen med nyttjanderätt upplåtas på sätt och under villkor, som länsstyrelsen föreslagit.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 27 April 1920
N:r 96

Dödsfall. Sofia Sandberg

Tillkännagives att Gud till sig hemkallat vår trotjänarinna Sofia Sandberg efter en levnad av 76 år.
Haltarve Väte den 23 april 1920.
Anna och Christoffer Pettersson.
Sv. Ps. 275 v. 8, 9.

\"Dödsannons\"

Gotlands Allehanda
Lördagen den 24 April 1920
N:r 94

Brister i Barlingbokanalens upprensning.

Lantbruksstyrelsen hemställer hos k. m:t — enligt vad G. A:s stockholmsredacktion erfarit — att k. m:t måtte förklara att vissa förefintliga brister i Barlingbokanalens upprensning icke skola utgöra hinder för lantbruksstyrelsen att godkänna vattenavlednings- och avdik- ninigsarbetet i dess helhet, Detta omfattar och avser utdikning av Roma och Store myra jämte kringliggande sankmarker inom Väte, Atlingbo, Björke, Sjonhems, Roma, Halla, Follingbo, Dalhems, Barlingbo, Ekeby och Viklau socknar.
Samtliga, arbeten med undantag av Barlingbokanalen befunna sig vid avsyningstillfället utförda på sådant sätt, att de kunna av lantbruksstyrelsen godkännas, median däremot i Barlingbokanalen sedan dess förekommit uppslamningar, som medfört att den nuvarande bottenprofilen ej överensstämmer med den fastställda. Dessa uppslamningar äro emellertid icke av sådan art, att vattenledningsarbetet kan anses i någon mån förfelat, även om bristerna ej omedelbart avhjälpas. En nu företagen upprensning via enligt lantbruksstyrelsens åsikt ett delvis bortkastat arbete, som till följd av dess stiora kostnader skulle i hög grad betunga intressenterna, vilka redan äro synnerligen hårt belastade därigenoan att avdikningsföretaget blivit omkring 100 proc, dyrare, än vad beräknats i det fastställda kostnadsförslaget.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 April 1920
N:r 93

Från landsbygden. Väte.

VÄTE, 20 april.
Ett smärtsamt dödsbud, inte blott för de närmaste, som djupast därav berördes, utan som jämväl väckt förstämning inom hela församlingen, sjöngs i går högtidligt ut över hejden genom Väte kyrkklocka. Dagen förut berövade oss nämligen döden, vår unge fjärdingeman, Verner Emanuel Pettersson i Skradarve, omkr. 31 år gammal, efterlämnande sin i sorg försänkta moder, änkan Hilma Pettersson, samt 3 yngre systrar. Dödsorsaken var lunginflammation som följdsjukdom av spanskan. Särdeles lång var icke hans bana min statens förtroendeman. Det var vid början av mobiliseringen han blev kallad därtill. Aspiranter till den lediga befattningen saknades icke vid detta tillfälle. Anbud från både höger och vänster i socknen hade ingivita och hade de sökande blott fått platsen, hade en del kanske betalat till, ty befattningen innebar, befrielse från mobilisering och krig. Men då valet föll på Pettersson, var det med tanke på, att han så väl behövdes hemma för att hjälpa mor… Nu blev mor utan hjälpen och får söka reda sig ändå.
Men blev hans officiella bana kort, så efterlämnar han dock ett ljust minne. Plikttrogen och punktlig vann han snart både sina förmäns och sockenbors förtroende; enkel och anspråkslös gock han stilla sin väg fram genom livet, ett mönster, våga vi ???a, för de unga. Vile han i frid! Den tredje i rask följd av socknens kraftiga unga män. Det är sjukdomstid, skördetid!
Den nu alltför tidigt bortrycktes efterlevande moder har prövat åtskilligt av livets bitterhet. Två män har hon fått följa till graven och nu sin son, som skulle bliva hennes ålderdoms stöd. Och de ekonomiska förhålandena hava inte varit de bästa. Men hon har tagit allt med lugn. Av den avlidnea systrar ligger en f. n. i lungkatarr, också en följd av spanskan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 April 1920
N:r 91

Dödsfall. Verner Emanuel Pettersson

Att Gud i sitt allvisa råd behagat hemkalla min älskade son och vår käre broder Hemmansägaren Verner Emanuel Pettersson, som stilla och fridfullt avled vid Skradarve den 18 dennes efter endast några dagars svår sjukdom, i en ålder av 31 år och 15 dagar, outsägligt sörjd och begråten av oss, släktingar och många vänner, hava vi den sorgliga plikten tillkännagiva.
Skradarve, Väte don 19 april 1920.
Hilma Pettersson,
född Sahlsten.
Hildur, Edna och Klara.
Sv. Ps, 484: 1.

\"Dödsannons\"

Gotlands Allehanda
Måndagen den 19 April 1920
N:r 89

En olyckshändelse

af allvarsammare beskaffenhet förorsakades i dag af skenande hästar. Vid 2-tiden kommo ett par lass med sparrar körande genom Söderport nedåt slottsbacken, då på eftersta lasset en af spanarna sköt sig fram så att den stötte till hästen. Af en förbikörande varnades körsvennen och tillsades att lägga sparrer till rätta. Han åtlydde dock ej tillsägelsen med den påföljd att hästarne, skrämda, satte af i sken utefter svängen vid Södertorg, förbi förrådshuset till Björkanderska magasinet, der de svängde af i ned åt residenset. Här slog vagnen mot väggen och stannade, under det hästarna fortsatte.
På Mellangatan skulle en jordbruksarbetare Alin från Tofta hejda de skenande djuren, hvarför han stälde sig i vägen för dem, men det lyckades ej bättre än att han slogs omkull och släpades med ända till Björkandars magasin, hvarunder han illa tilltygades i hufvudet. Doktor Bolling, som just gick förbi, gaf den skadade den första omvårdnaden, hvarpå han fördes till lasarettet, der han för närvarande vårdas. Någon fara för lifvet tros ej förefinnas.
De skenande hästarna tillhörde Olof Björkgvist, Timmas i Väte.

Gotlands Allehanda
Måndagen 30 April 1888
N:r 35