I här fört handelsregister

hava denna dag intagits följande anmälningar:
Hulda Vendla Gustafsson, född Bingström, ämnar i Östergarns socken, postadress Katthammarsvik, idka handelsrörelse, omfattande försäljning från kiosk av kaffe, läskedrycker, choklad och tobaksvaror, under firma Hulda Gustafsson.
Jakob Vilhelm Grauner ämnar i Västerhejde socken, postadress Hallvards, idka handelsrörelse under firma Jakob Grannar, Richard Olof Arvid Söderberg och Sigurd Karl Erik Åhlström ämna i Slite köping, postadress Slite, i bolag idka handelsrörelse under firma Söderberg & Ahlström. Firman tecknas av bolagsmännen var för sig.
Den av Tyko Gerhard Larsson och Oskar Theodor Ingemund Hansson i Hemse municipalsamhälle under firma Bensinbolaget, Larsson & C:o, idkade handelsrörelsen har upphört.
Visby i landskansliet den 10 juni 1940.
LÄNSSTYRELSEN.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 juni 1940
N:r 133

Studentexamen

avlades i går vid läroverket av samtliga de 12 examinander, som fått sina prov förlagda till denna dag. En knapp halvtimme efter det att förhören avslutats förelåg resultatet klart och de nybakade studenterna kunde styra stegen ned till väntande vänner och anhöriga på planen, där hyllningarna utvecklade sig i gammal god stil. Med regementsmusiken i spetsen tågade man sedan den vanliga vägen genom staden.
Gårdagens studenter voro följande:
På latinlinjen : Lars Andersson, Hemse, Gärd Holmqvist och Gerd Löfquist, Visby.
På reallinjen: Sune Borg, Bo Franzen, Sven Gerentz, Per Runander, Tord Runeborg, samtliga från Visby, Karl-Gustaf Stålhandske, Västerhejde, Per-Sune Wallin, Visby, Elisabet Hammarlund, Visby, och Gertie Hejneman, Alva.
I dag, då 11 abiturienter, 6 latinare och 5 realare, äro uppe i examen, avslutas förhören kl. 4.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 juni 1940
N:r 133

En högtidlig scoutinvigning

ägde i söndags rum d Västerhejde kyrka i samband med högmässan. Invigningen anordnades av IOGT-scouterna i Västerhejde och vid högtiden var även samma förbunds kår i Visby närvarande.
Efter högmässan förekom fanparad, varefter folkskollärare Harald Fardelin höll ett kort tal, där han riktade sig både till scouterna och de andra kyrkobesökarna. Efter scoutlöftet och scoutlagen följde utnämningarna. Till första klass scouter utnämndes Bertil Möller, Visby, och Ivar Siltberg, Västerhejde, till andra klass scouter en från vardera Visby och Västerhejde och till tredjeklassare 12 från Västerhejde och en från Visby. Sex flickor fingo mottaga det s. k. hemtrevnadsmärket. Till scouten Torvald Pettersson, Visby, överlämnades en silverstatyett för visad rådighet vid livräddning.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 11 juni 1940
N:r 132

Blomsterlöksodlingarna i Västerhejde.

Hortikulturell framgång för Gotland.

Blommande sköna dalar vid Nygårds.
Sällskapet på bilden plockar inte blommor utan ogräs.

Gotlands klimatiska förhållanden möjliggör odlandet av en delväxter, som annars ha svårt att komma till sin rätt på våra breddgrader. Även den vilda floran upptar som bekant många rara växter, varav några äro så sällsynta att man funnit lämpligt fridlysa dem. Den kalkhaltiga och i flesta fall bördiga jorden ger färgstarka blommor, frodiga grönsaker, saftiga och aromatiska bär och frukter, vilket gör att Gotlands produkter eftersträvas bl. a. av konservfabriker.
Möjligheter för vidgade odlingar föreligga, och det är därför inte så underligt, om man även försöker odla blomsterlökar, som annars importeras i mycket stora mängder. Sverige liksom många andra länder försöker att i görligaste mån bli självförsörjande, och lökodlingen kan vara ett led i desa strävanden.
Men man blir minst sagt häpen, när man får se den stora blomsterlöksodlingen i Västerhejde ,där tulpaner, påsk- och pingstliljor, nareissor, tasetter o. a. blommor stå i full blom. Det är ett färgspel för ögat, ett feeri, som inte kan med ord beskrivas. Ett så färgsprakande skådespel får man ju inte heller se var som helst i vårt land.
Blomsterlöksodlingarnas land är som bekant Holland, och efter berömt mönster har trädgårdsmästare C. L. Persson, Irisdal iordningställt cirka tio tnld god jord — arrenderad å Nygårds egendom — för odling av tulpan. oeh andra blomsterlökar. Föret i portgången är naturligtvis värst, men blomsterlöksodlingen å Nygårds har lyckligt passerat försöksstadiet, och börjar nu bli en producent att räkna med.

Förutsättningarna.
Vilka äro betingelserna för att skapa en sådan här odling, fråga vi herr Persson, som berett oss nöjet följa med ut till Tillipas och Narcissus stora rike i Västerhejde.
Det är inte så lätt att på rak arm räkna upp allt, som är oundgängligt för att driva en blomsterlöksodling. Först och främst måste man ha tillgång på lämpliga jordar med djup och god mylla. För att få jorden i kultur, fordras att den brukas omsorgsfullt, gödes kraftigt och hålles fri från ogräs.
Här är jorden så bra man kan önska, fortsätter hr Persson. Och läget är det inte heller något fel på, för fälten äro bra skyddade mot stormar tack vare omgivande löv- och barrskogar. För övrigt måste man skaffa förstklassigt utsäde och handha det på rätt sätt för att resultatet skall bli bra.
Blomsterlökarna sättas i ren och fin jord på hösten, i slutet av september eller i oktober. Därefter utsås gödningen — men man måste så rikligt och av lämpligt slag. För att jorden skall kunna absorbera gödningen helt och hållet, krattas den ned för hand. Så snart lökbroddarna börja skjuta upp, övertäckes fälten med halm eller torvströ, dels för att lökarna ej skall frysa och dels för att hålla den lätta myllan kvar, om det skulle börja storma, när det är barmark.

Vårarbetet i blomsterlöksodlingen.
I slutet av mars eller i april — beroende på väderleksförhållandena —börjar vårarbetet i odlingarna. Vinterhöljet avlägsnas. Sedan dröjer det inte länge förrän man måste draga i härnad mot ogräset, därför att den kraftiga gödningen ger naturligtvis också fart åt ogräset. Jorden luckras upp med små handhackor och ogräset rensas bort. När detta arbete är slutfört, d. v. s. när man kommit till bortre ändan av odlingen, är det lagom att börja på nytt igen i början av fältet. Nu är det handrensningen som vidtager och som måste utföras med största noggrannhet men även varsamt, så att de nu tämligen stora plantorna inte skadas.
Krokuslökarna blomma ju först, och fordra således den första vården som bl. a. består däri att blomkalkarna nypas av, så snart de börja vissna. Fram i maj och ett par dagar in i juni tävla påsk- och pingstliljor tulpaner och de andra om att utveckla sin fägring. Nu är emellertid tiden inne även för dem, så om några dagar är ledet slut med de praktfulla blomstren. En och annan tulpansort är nästan utblommad. Och innan detta sker, böra blommorna knipas av. Men endast själva \’blomkalken, för om stjälken skäres av, få lökarna i marken inte den saft de behöva för att bli kraftiga och för blomämnenas bildande.
Men, invända vi, är det inte skada på alla de här vackra blommorna, att de inte komma till användning?
Det kan nog tyckas så, men det är absolut nödvändigt, att plocka av dem, om man skall få stora och värdefulla lökar. Så om några dagar är det bara en liten komposthög kvar av alla blomkalkar.
Det är således bäst att njuta av härligheten medan den ännu är kvar.

Tulipas släkt har fina anor.
Tulpanodlingens historia är liksom orchideodlingens rik på intressanta aktstycken. Man kan bl. a. läsa om hur en och annan driftig odlare lyckats draga upp de mest underbara tulpaner tack vare outtröttliga ansträngningar i odlingsarbetet och kärleksfull vård av tulpanlökarna, deras förädling o. s. v. Men man kan ur samma historia även inhämta rafflande berättelser om intriger, som av vissa personer spunnits, för att komma över värdefulla men hemliga uppdragningsmetoder och resultatet av dem — tulpanlökar. Säkert är att förmögenheter offrats på uppdragning och förädling av tulpaner. Det händer förresten än i dag, att en epokgörande tulpansort dyker upp, och betingar väldiga summor på tulpanbörsen.
Många namn med världsrykte har i ett eller annat avseende varit knutit till TUlipas segertåg genom tiderna, och det är väl därför, som\’många tulpansorter förlänats med gloriösa namn. Med hr Persson som ciceron bege vi oss ut bland odlingens långa och många blomsterängar för att bekanta oss med storheterna, eller rättare sagt för att titta på ståten, för alla gentila namn kommer man inte ihåg.
Darwintulpanerna förekomma i många variationer. Benämningen är icke namnet på en viss tulpan utan på uppdragningen. Darwintulpanerna äro utan tvivel de mest populära. De äro mycket högväxta och förekomma i många lila och röda nyanser. Flamingo-tulpan är flammigt röd och vit och har stora kalkar. Lady Borel är gnistrande vit, är mindre och sirligare. Triumf och Mendel höra till de mest bekanta tulpanerna.
Vi passera ideligen nya sorter guldkantade- och silverkantade röda tulpaner, gula med ett eller annat \”blodstänk\” — en röd slinga på kalkbladen — ja t. o, m. svarta tulpaner — nästan. Helt svarta tulpaner finns inte ännu annat än i romanerna. Den mest fantastiska både till färg och form är Fantasi. Övervägande rosafärgad men skiftar dessutom i grönt o. a. färger. Kalken på denna säregna blomma är mycket stor och kalkbladen tjocka och buckliga liksom hamrad metall. Även, härligt doftande tulpaner finns i den stora odlingen, som upptager tre tnld av totalarealen.
Liljekonvaljen saknas inte heller i denna förnämliga samling av lökblomster. Den börjar först nu titta fram, men det dröjer icke länge förrän även denna så omtyckta blomma är i full blomning. Den får stå i tre år innan lökarna äro färdiga för drivhus.

Mors lilla Olle i tulpatuskogen.

Skördandet
sker när lökarna mognat, vilket man ser på bladen. När stjälkarna och bladen äro så gott som borttorkade, är det tid att plocka upp lökarna. Lökarna växa hela sommaren och rensningsarbetet mkste oförtrutet hållas igång, så att inte ogräset suger till sig för mycket av den näring, som skall komma lökarna till del.
Upptagningen av lökarna sker försiktigt, så att de inte skadas. De göras väl rena och sorteras i tre olika sorteringar, och läggas i luftiga lådor, som förvaras på svalt men luftigt ställe. Präktiga magasin för lökarnas lagring ha hyrts på Nygårds, meddelar hr Persson. Narcissors och liljornas lökar få ligga någon dag på åkern efter upptagningen men pac kas sedan ihop orensade sedan de torkats.
Gladiolus lökar tål inte att stå i jorden över vintern, utan planteras ut i slutet av maj. De blomma redan i medio av juni och äro färdiga att tagas upp samtidigt med tulpanerna.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 juni 1940
N:r 130

Stenkumla pastorat delas?

Oformligt med sexförsamlingspastorat, säger domkapitlet.
Ortsmyndigheterna ha nu granskat det inom kammarkollegiet uppgjorda förslaget till ny lönereglering för Stenkumla, Västerhejde, Träkumla, Valls, Hogräns och Atlingbo församlingars pastorat.
Domkapitlet, i vars yttrande länsstyrelsen instämmer, vidhåller sin tidigare uttalade uppfattning att en delning av pastoratet så att Valls, Hogräns och Atlingbo församlingar bilda eget pastorat är det principellt riktiga. Förvaltningen kan kanske nu ordnas på ett mera praktiskt sätt, men kvar står dock att det är oformligt med ett pastorat om sex församlingar med sammanlagt sju kyrkoråd. Ett Valls pastorat skulle visserligen bli litet till folkmängden men kommer dock att bestå av tre församlingar och två hela gamla pastorat.
Fullmakt för kyrkoherden i det odelade pastoratet har utfärdats, varför det kan synas som om k. m :t genom att i fullmakten icke inta förbehåll om skyldighet för tjänsteinnehavaren att underkasta sig ny indelning av pastorat tagit ställning mot pastoratsdelningen. Domkapitlet betraktar det icke så. Domkapitlet har från nye kyrkoherden, I. Lilja införskaffat ett skriftligt meddelande att underkasta sig de förändringar som skulle bli en följd av ett utbrytande av Valls, Hogräns och Atlingbo församlingar till eget pastorat.
Domkapitlet vidhåller därför att pastoratet bör delas vid nuv. komministerns avgång ur tjänsten. Mot det inom kollegiet uppgjorda löneförslaget för det odelade pastoratet har myndigheterna intet att erinra. (P.)

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 juni 1940
N:r 127

Fjärdingsmännen.

Länsstyrelsen har beviljat fjärdingsmannen i Hallvards polisdistrikt Otto Rosenlund tjänstledighet fr. o. m. 1 juni tills vidare under 6 veckor. Poststationsföreståndare O. Bengtsson, Västerhejde, har förordnats att bestrida befattningen under nämnda tid.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 juni 1940
N:r 127

Landsbygden. Västerhejde.

VÄSTERHEJDE.
Försäljning i ordenshuset. I lördags kväll hade logen Fridhems av IOGT syförening sin försäljning i ordenshuset vid Vible. Lokalen var fullsatt vid festens början och allt präglades av gemytlighet och feststämning. De närvarande hälsades välkomna av logens ordf., varefter det blev uppläsning och deklamation. SGU-are från Visby medverkade med sång och folkskollärare Magnusson från Stenkumla drog några glada bitar. Syföreningen, som endast är ett år gammal, har på denna korta tid kunnat till loge-kassan överlämna 175 kr., vilket möjliggjort målning av lokalen invändigt samt fernissning av golvet. Syföreningen tänker omedelbart börja arbeta igen, ty den har tänkt att med tiden kunna hjälpa till att betala av på skulden på ordenshuset. Ett hjärtligt tack till dem som besökte festen!

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 24 November 1938
N:r 273

I här fört föreningsregister

har denna dag intagits följande anmälan:
år 1938 den 30 oktober antogos stadgar för Gotlands Skogsägareförening u. p. a., som har till ändamål att för medlemmarnas gemensamma räkning idka kommissions- och handelsrörelse med skogsprodukter och driva propaganda för ändamålsenlig produktion och ökad användning av sådana produkter samt i övrigt tillvarataga medlemmarnas intressen. Styrelsen, som har sitt säte i Visby, utgöres av lantbrukaren Ernst Karl Ivar Hoppe, Valla, Klintehamn, med inspektorn Nils Adolf Dahlbäck, Ihre i Hangvar, som suppleant, godsägaren Gunnar Johannes Nilsson, Halner i Bro, med nämndemannen Lennart Ingvar Otto Pettersson, Gudings i Vallstena, som suppleant, agronomen Gösta Viktor Gradelius, Bjers i Lärbro, med lantbrukaren Nils Karl Hugo Fransson, Anglarve i Träkumla, som suppleant, bruksägaren Gustaf Ekstrand, Ahrs bruk i Fleringe, med lantbrukaren Ejnar Karl Johan Thomsson, Skäggstäde i Källunge, som suppleant, samt landstingsmannen Per Gustaf Ansgarius Svensson, Sorby i Stenkyrka, med godsägaren Carl Magnus Munthe, Stenstugu i Västerhejde, som suppleant. Föreningens firma tecknas av ovannämnda Hoppe och Ekstrand var för sig utom vid uppgörande av affärer eller lånetransaktioner, då firman tecknas av Hoppe och Ekstrand i förening eller av endera av dem i förening med annan styrelseledamot. Räkenskaperna avslutas för kalenderår. Kallelse till såväl ordinarie som extra föreningssammanträde sker genom kungörelse minst 14 dagar förut i tidning eller tidningar, som styrelsen bestämmer. Andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom genom annons eller cirkulär.
Visby i landskansliet den 19 november 1938.
Länsstyrelsen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 November 1938
N:r 270

Skogsauktion Stenkumla.

Lördagen den 26 november 1938 kl. 2 e. m. försäljes medelst offentlig auktion i Stenkumla skola, skog utstämplad i mindre poster inom Stenkumla pastorat.
Betalningsanstånd till 1 juni 1939 mot avlämnande av godkänd borgen.
Stämplingslängder tillgängliga hos A. Carlsson, Kube, Stenkumla, tel. Visby 912 B, C. Munthe, Stenste, Västerhejde, tel. Visby 210 A, och N. Johansson, Hardings, Vall, tel. Vall 19.
Pastoratskyrkorådet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 November 1938
N:r 262

Landsbygden. Västerhejde.

VÄSTERHEJDE.
Logen Fridhem av IOGT firade söndagen den 6 nov. Godtemplarordens dag, varvid den inbjudit avdelningen Vible Framtidshopp av NOV till gemensamt möte. Sammanlagt ett 60-tal personer voro närvarande. Programmet, som hade en allvarlig karaktär på grund av dagens betydelse, bestod av deklamation och sång samt ett kort tal av folkskollärare Fardelin, vilken framdrog en del drag ur Godtemplarordens arbete under de gångna åren. Han framförde även ett förslag om bildande av en samarbetskommittémellan föreningarna. Sedan saken diskuterats en stund valdes hr Fardelin till sammankallande i kommitt, varefter de olika föreningarna skulle inom sig välja ombud.
Sedan detta var klart tackade NOV-avdelningen genom sin ordförande för inbjudan, varefter mötet avslöts med sången \”Verka, ty natten kommer\”.
Logen Fridhem har numera många intresserade medlemmar och hoppas ännu få flera.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 10 November 1938
N:r 261