Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Etikett: Västerhejde
Västerhejde socken ligger vid västra kusten av Gotland, söder om Visby.
Gårdsnamn: Annexen, Bjärs, Botmunds, Hallbros, Hallvards, Kauparve, Kuse, Lunds, Nygårds, Sigrajvs, Stenstugu, Suderbys, Vibble.
Snabb hjälp kunde icke räddaden förolyckade. Strax efter midnatt natten till onsdagen hördes från trakten av den nya småbåtshamnen här i Visby svaga rop på hjälp, vilka snart konstaterades komma från en man, som låg i vattnet ungefär fem meter norrut från kajen. Ett par flottister, som befunno sig i närheten rodde genast ut mot den nödställde, men när de kommo fram hade denne redan sjunkit. Efter en kort stunds sökande fick man emellertid tag i den drunknande, vilken snarast fördes i land, där godsägare Karl Munthe, Vesterhejde, medlem i Visby röda korskår – omedelbart satte i gång med konstgjord andning. Stadsläkaren dr Nils Bolin efterskickades också, men trots att upplivningsförsöken efter hans ankomst fortsattes med största energi lyckades man icke återkalla den förolyckade till livet utan han fördes i ambulans direkt till bårhuset. Ingen av de närvarande kände igen mannen, som tycktes vara i trettioårsåldern, o. man lutade därför åt den åsikten, att det skulle vara någon tillfällig besökare, som så tragiskt omkommit. På onsdagen kom man emellertid i förbindelse med personer, som i den döde tyckte sig känna igen fiskhandlare E. L. Stjärnberg från Österby, och detta visade sig också vara rätt. Den döde identifierades av sin fader, som också omtalade, att sonen vid flera tillfällen uttryckt leda vid livet. Han hade för flera år sedan råkat ut för en olyckshändelse, varvid han bl. a. fick skador i huvudet och sedan dess har han tidvis varit grubblande. Stjärnberg föddes den 2 januari 1911 och efterlämnar som närmast sörjande föräldrar.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 17 Juli 1940 N:r 162
att Länsstyrelsen genom beslut den 11 juli 1940 på därom gjord ansökning lämnat trafikbilägarna Mathias Hesselsten och Carl Hellgren, båda i Visby, tillstånd att gemensamt bedriva linjetrafik för befordran av personer, post och paketgods mellan Visby stad och Högklint i Västerhejde socken. Visby i landskansliet den 11 juli 1940. LÄNSSTYRELSEN.
Gotlands Allehanda Måndagen den 15 Juli 1940 N:r 160
Att vår käre broder Karl Persson lämnade oss idag efter ett svårt lidande 47 år gammal. Sörjd och saknad av oss syskon, syskonbarn, övriga släktingar samt familjen Jacobsson och många vänner. Sigreifs i Västerhejde den 10 juli 1940. Hulda och Ragnar Maria och Fredrik
Kära broder, snart nog jorden gömma skall din trötta kropp. Ack, så fattiga bli orden, men vi ha vårt säkra hopp, att din död till liv förvandlats. Själen fri från jordiskt band när den nya dagen randats flyttat till ett bättre land.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 11 Juli 1940 N:r 157
går avled på Mariahemmet diversearbetaren Karl Persson, Sigreifs i Västerhejde. Han var född smålänning men kom till Gotland i unga år och har bl. a. drivit ett hönseri i Västerhejde. Han var vid sin död 47 år gammal och ogift. Närmast sörjande äro syskon.
Trotjänaren Lorents Åhlström, Kappelshamn, har avlidit 72 år gammal. Under en mångfald av år har han varit i tjänst vid Ringvide i Lärbro. På senare tid har han varit sjuklig och har vårdats på Mariaheminet i Visby, där han nu avled.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 11 Juli 1940 N:r 157
Utom scharlakansfeberfallen endast få sjukdomar. Provinsialläkaren i Visby distrikt, förste provinsialläkare Åke Nordlander, konstaterar i sin årsrapport, att bristfälliga bostäder ännu finnas här och var. Den ståtliga bostadsförbättringen höjer emellertid undan för undan bostadsstandarden, betonar han. I en del kommuner synes hälsovårdsnämnderna ha utövat en rätt energisk bostadskontroll och åstadkommit behövliga förbättringar. I något enstaka fall har förekommit utdömning av bostad. Från ungefär hälften av de i Visby distrikt ingående 29 kommunerna påpekas otillräcklig vattenförsörjning särskilt under sommaren. I Sjonhems socken säges brunnsvattnet på flera ställen vara mindre gott. I Lummelunda socken har förekommit förorening av en brunn genom ytvattnet. I Västkinde socken förorenades vattnet i en brunn från ett avloppsdike. Rättelse har åstadkommits i båda fallen. I Hörsne med Bara påtalas vattenförorening från Hörsne-ån. Förhållandet är föremål för utredning. I Västerhejde socken lär alltjämt förekomma stark förorening av vattnet i en del brunnar. Missförhållandet sättes i samband med en närbelägen avloppsledning. I ett par socknar ha smärre missförhållanden beträffande renhållningen iakttagits. Genom hälsovårds nämndernas ingripande ha missförhållandena avhjälpts. Under fjolåret har av provinsialläkaren konstaterats eller till honom anmälts 52 fall av scharlakansfeber, fördelade på 16 socknar, samt 4 fall av nervfeber (i Ganthems och Sjonhems socknar) och 1 fall av paratyfus (i Ganthems socken). Sjukdomsfallen ha varit tämligen jämt fördelade på årets olika månader. Slutligen meddelar dr Nordlander, att ympningsplikten i regal villigt fullgöres. Som anmärkningsvärt framhålles dock, att vid ympningsmötet i Roma endast ett enda barn inställdes för ympning. År 1939 har varit det friskaste år, som jag minnes, säger stadsläkare Bolin i sin redogörelse. I Visby förekom under året undast 6 fall av lunginflammation. Av epidemiska sjukdomar inträffade endast fall av scharlakansfeber. Dr Bolin erinrar om, att de ur hygienisk synpunkt för Visby mest viktiga frågorna ännu kvarstå olösta, nämligen renhållningsfrågan och kloakföroreningarna vid badplatserna. Det är emellertid givet att under de allvarstunga tider vilka vi nu leva dessa frågor, som kräva stora ekonomiska utgifter, få anstå i avvaktan på kommande normala tider.
Ännu finnas dock många osunda kalkstenshus. Även provinsialläkarna i Ljugarn, Hemse och Slite rapportera till medicinalstyrelsen att det ännu finns en del mindre goda bostäder på den gotländska landsbygden. Dr Sven Möllerstedt i Ljugarn\” erinrar, att de gamla, av kalksten uppförda boningshusen alltjämt användas i stor utsträckning i sitt ursprungliga skick. De äro dragiga, fuktiga och kalla. Innanfönster saknas ofta o. s. v. Som uppvärmningsanordning finns i de flesta rummen endast gammalmodiga spisar, i en del fall har man satt in kaminer, i regel plåtkaminer för vedeldning. Då det är omöjligt att erhålla en tillfredsställande rumsvärme med dessa medel, blir den bekanta följden, att hela familjen vintertid packar ihop sig i ett eller två mindre rum. På glädjande många ställen ser man likväl sådana gamla gårdar fullständigt moderniserade, försedda med värmeledning samt ibland t. o. m. badrum. Det går mycket väl för sig, säger läkaren, att förvandla dessa gamla stenhus — utan att våldföra sig på deras stil — till hygieniskt tillfredsställande bostäder. I Hemse distrikt kvarstår, säger provinsialläkare Axel Sasse, de gamla anmärkningarna mot bostäderna i ett stort antal fall. I stort sett har det dock bättrat sig, säkerligen till stor del tack vare bostadsförbättringsbidragen. Tyvärr tycks i en del fall med bidrag reparerade bostäder blivit godkända av hälsovårdsnämnderna, utan att hälsovårdsstadgans bestämmelser varit uppfyllda. Som ett önskemål uttalar dr Sasse vidare, att värmeledning infördes överallt i skolorna. En del skollokaler äro också onödigt mörka och dragiga. Provinsialläkare T. Funck konstaterar, att höstens militära försvarsberedskap bragte nybyggnadsverksamheten att avstanna, så att en del byggen blivit. fördröjda och endast med stor svåriglw kunnat fortsättas. I Slite och i viss mån även i Fårösund har på grund av ovanligt rikliga arbetstillfällen tillfällig överbefolkning förekommit med trängsel i bostäderna. En viss brist på goda bostäder föreligger alltjämt. De som an.Uta i stenindustrin äro också tvungna att skaffa sig en bostad inte Balt för långt från arbetsplatsen, varvid ett mestadels inte blir så mycket att välja på. Fall av kvacksalveri har inte förekommit i distrikten utom i Gammelgarn, där en person uppträtt och uppgivit sig vara \”läkare vid kungl. pensionsstyrelsen\”. Han hade åt en kvinna, som vårdats på en kuranstalt, mot förskottsbetalning erbjudit sig leverera en sorts korsett. Likaledes för ett fantastiskt ockerpris hade en man erhållit en salva och en binda för bensår. Salvan befanns utgöra gul vaselin och bindan var en vanlig 5 cm:s gasbinda! (TT.)
Gotlands Allehanda Tisdagen den 9 Juli 1940 N:r 155
K. m:t har vid fördelningen av de räntefria studielånen tilldelat Bertil Olofsson, Visby, 800 kr. till studier vid universitetet i Uppsala, och Bertil Söderberg, Västerhejde, 900 kr. till studier vid folkskoleseminariet i Linköping. (P.)
Gotlands Allehanda Måndagen den 8 Juli 1940 N:r 154
hava denna dag intagits följande anmälningar: Sven Magne Boberg med hemvist i Hablingbo socken och Hans Oskar Samuel Björkqvist med hemvist i Visby ämna i Havdhems socken, postadress Havdhem, i bolag idka handelsrörelse under firma Havdhems Cykel- & Sportaffär, Boberg och pjörkqvist. Firman tecknas av bolagsmännen var för sig; Karl Herman Brolin med hemvist i Visby ämnar i Västerhejde socken, postadress Hallvards, idka handelsrörelse under firma Herman Brolin; Albin Levander ämnar med huvudkontor i Ala socken, postadress Kräklingbo, samt avdelningskontor utan självständig förvaltning i Lye socken idka handelsrörelse under firma Albin Levander; Firman Strömma Yllefabrik, Hj. Medéen C:o i Stånga socken har upphört. Visby i landskansliet den 26 juni 1940. LÄNSSTYRELSEN.
Gotlands Allehanda Lördagen den 29 juni 1940 N:r 147
FREDAGEN DEN 28 JUNI kl. 1 e. m. låter lärarinnan I. Samuelsson, Hallvardsskolan, på grund av avflyttning från orten, genom offentlig auktion försälja: byrå, skrivbord, spel- och andra bord, korg- och andra stolar, piedestaler, lavoar, turistsäng, madrasser, nickelservis, porslin, konserveringsapparat, konserveringsglas, syltburkar, köttkar, hushållsvåg, strykjärn, två damcyklar, trädgårdsmöbel, laggkärl, två korgfat, Bonniers konversationslexikon m. m. Betalningsanstånd med vanligt äganderättsförbehåll till den 1 nov. 1940. Jakob Grauner.
Gotlands Allehanda Fredagen den 21 juni 1940 N:r 141
Svea hovrätt har fastställt Gotlands norra domsagas utslag att döma en person i Vesterhejde för ovarsam framfart på, cykel till 20 dagsböter å. 1: 50. Under cykelfärd på vägen Visby—Fårösund hade denne, utan att ge tecken, ändrat körriktning med påföljd att han blev påkörd bakifrån av en kronans bil, körd av en värnpliktig. Bussen körde därvid i diket och skadades, varjämte även cyklisten och hans cykel skadades. Ansvar- och skadeståndstalan mot bilföraren har ogillats och cyklisten har ålagts utge skadestånd med 917 kr.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 20 juni 1940 N:r 140
Huvudbyggnaden och flyglarna vid Nygårds.En av uthuslängorna på gården.
Den gamla vackra herrgården Nygårds i Västerhejde är så omgärdad av högvuxna kastanjer och andra trädjättar med lummiga lövkronor att ylet nästan är Omöjligt fånga någon bild av byggnaderna, som skulle göra dem rättvisa. Tyvärr. Byggnaderna äro så förnämliga, att det skulle vara intressant att få dem riktigt på kornet. På bilden här ovan se vi manbyggnaden och tvenne flyglar som verkar ganska tilltalande, men förargligt nog skymmer flygelparet på bilden ett par andra flyglar, som äro belägna å gårdsplanens ömse sidor närmare manbyggnaden och som i vårt tycke äro ovanligt trevliga. Byggnaderna. Äldst bland dessa hus är manbyggnaden, vars mittparti lär vara det ursprungliga boningshuset, som uppfördes i slutet av 1700-talet. Södra delen byggdes till 1860 och den norra delen något senare. Flyglarna närmast manbyggnaden lära också ha uppförts under medio av 1800talet. Manbyggnaden hör till de allra ståtligaste i sitt slag på Gotland, och har under senare år grundligt restaurerats och försetts med den komfort, som för ett par årtionden sedan var ytterst sällsynt på gotländska lantgårdar, men som på sistone har börjat införas i många gamla ärevördiga bostadshus. Och några nya hus bygges numera inte ens på landsbygden, utan att byggherren räknar med att installera centralvärme, badrum o. s. v. Den första vänstra flygeln – från huvudbyggnaden räknat – är apterad för bostadsändamål. Och den mitt emot denna är en flygel i samma byggnadsstil, som rymmer bl. a. magasin. De båda flyglar, som synas på bilden inrymma gårdskontor, bryggstuga samt sadelmakeri- snickarverkstad o. dyl. verkstadsrum, som äro oundgängliga på en större egendom. Nämnda välbehållna byggnader från olika tidsåldrar ha en värdig inramning av den välskötta vackra parken och trädgården, som har en areal om cirka fem tnld.
Ladugårdsbyggnaderna. Kreaturen. Den stora ladugården, som även den uppfördes någon gång under 1860-talet, har invändigt ombyggts och inredningen anpassats efter nyare tiders krav. Där finns rymlig plats för minst 100-talet klavbundna djur o. dessutom gott om boxar för det uppväxande släktet. Nötkreatursbesättningen är av S. R. B.-ras och utan tvivel en av de vackraste man kan få se på Gotland. Näsby-Hero är också en grartn tjur, som väl försvarar sin rangplats bland S. R. B.tjurar i länet. I häststallet finna vi ett 10-tal ardennerhästar varav ett premierat sto. Här liksom på de flesta andra större gårdar har häststammen minskats, därför att det tyngsta jordbruksarbetet utföres med traktorer. i Fåraveln omhuldas även den. Men för ovanlighetens skull så är det inte de gamla bekanta utegångsfåren, utan för något år sedan inköpta Yorksire-downfår. De äro ganska stora och ge icke bara mycket kött utan även ovanligt mycket ull, som icke minst nu är av stort värde. Fårfamiljen i fråga har i år fått en tillökning om nio rara lamm. Om denna fårras kan vidare nämnas, att de äro lika fromma som kor och således inte svårt att hålla inom stängsel som de mera \”vylda\” utegångfåren. Även kaninaveln, som under senare år vunnit terräng på Gotland, har givits en inhägnad plats på Nygård. Det är den engelska vita lantrasen som är representerad. Och om denna säger godsägare Torsten Wiman, som tydligen inte har något större förtroende för hönsavel:
Den här kaninrasen är ganska bra. Djuren växa fort och väga slaktade 3 å 4 kilo. För min del anser jag det är bättre att ha kaniner än höns. Visserligen äta kaniner ganska mycket, men deras foder är inte så dyrt som hönsens, och så föröka de sig fort. För småbrukare skulle det säkerligen vara mera lönande att ha kaniner än höns. Kaninköttet är numera ganska begärligt och priserna inte så dåliga.
Nå, men svinaveln … ?
Svin har vi bara till husbehov. Det lönar sig inte att hålla svin, när man inte kan beräkna att få tillräckligt med skummjölk. Men på sådana orter, där mjölkleverantören får tillbaka i skummjölk cirka 80 å 90 procent av den levererade mjölken, ställer det sig förstås annorlunda.
Egendomens areal. Odlingarna. Åkerjorden, som omfattar cirka 240 tnld, består merändels av tämligen lätt mylla.
Den styvaste jorden vi har, säger hr Wiman, är den i trädgården. Där är det lerjord och således inte 1 så särdeles lämplig som trädgårdsjord. Åkerfälten äro belägna mestadels runt om egendomens åbyggnader. De äro samtliga dränerade, vilket ju, medverkar till att få jordarna i högkultur. Inget arbete har heller sparats för att fälten skola bli så väl skötta som möjligt. I detta sammanhang hang kan nämnas att Svalövs fröför ädlingsanstalt har försöksodlingar på Nygårds. Två rågförsök om vardera 7 olika sorter. Försöksodlingar av potatis finnas också på gårdens ägor. Det är icke mindre än sjutton olika sorter potatis som provas.
En del sorter ge bra, och är också goda, påstår hr Wiman, medan andra åter ge rikligt men inte äro så goda som matpotatis. En utmärkt god sort är mandelpotatis … God potatis det är vad vi alla vill ha, så dessa försöksodlingar komma nog att följas med ett särskilt intresse av potatisodlarna på Gotland. Som provfält för jordbruket har Nygårds egendom gamla anor, för där har en gång varit lantbruksskola. En dylik hade anordnats först på Rosendal, men flyttades sedermera till Nygårds. Samma skola förlades sedan till Stenstu gård i samma socken, där den slutligen upphörde. Allt detta skedde under förra seklet. Jordarna till Nygårds synas vara lämpliga för odlingar av olika slag. Sparris frodas där och på de senaste åren har som förut omtalats Irisdals handelsträdgård arrenderat ett 10tal tnld för blomsterlöksodling, som i slagit synnerligen väl ut.
Skogar och ängar. Skogsarealen är rätt vidlyftig.,. Cirka 800 tnld merändels bevuxen med vacker timmerskog. Även betesmarkerna äro bra. Det är fagra ängar och kulturbeten om ungefär 80 tlnd, som räcka väl till för sommarbete åt gårdens kreatur. Detta är i korta drag en beskrivning av Nygårds i modern tid, där åkerbruket skötes mycket rationellt, och som trots den ganska stora arealen är väl utnyttjat. Men uppbyggnadsarbetet på Nygårds fortfar alltjämt, varför egendom, som redan nu anses vara en mönstergård, säkerligen kommer att omnämnas i sammanhang med nydaningar på jordbrukets område. T-a.
Gotlands Allehanda Lördagen den 15 juni 1940 N:r 136
