Villatjuvarna ha mycket på sitt samvete.

Kostölder från 1936 uppklarade.
Vid de fortsatta förhören med de häktade villatjuvarna Westergren och Fredin har det framkommit en hel del andra stölder, i vilka framför allt Westergren haft del.
Sålunda försvunno år 1936 på ett par ställen i Follingbo och Västerhejde några kor utan att lämna spår efter sig. Westergren har nu erkänt, att han tillsammans med en Fagerström från Träkumla stulit en ko i Follingbo och två i Västerhejde. Den första stölden ägde rum på sommaren 1936 tidigt en morgon, och tjuvarna förde kon direkt till slakteriet, där man fick 125 kr. i förskottsbetalning. Fjorton dagar senare var man ute igen och tog hos Cedergren i Västerhejde en ko, som såldes till slakt för 150 kr.
Veckan därpå hemsöktes en hage vid Sion, där en ko tillhörig lantbrukare Wahlgren stals och såldes. Tjuven begärde förskottsbetalning på slakteriet och fick av bokhållaren en lapp på vilken stod \”1 ko – förskott 175 kr.\” På vägen till kassan ändrade Westergren lappen till \”3 kor – 475 kr.\” och bedrägeriet lyckades! Att saken upptäcktes beror väl närmast på att en lantbrukare plötsligt erhöll efterbetalning på en ko, som han aldrig sålt.
Ensam har Westergren vidare hemsökt en gård vid Vallda i Eskelhem, där han vid tolvtiden på natten gick in via en olåst köksdörr och ur en byrålåda tillgrep 50 kr. F. ö. har han erkänt en rad småstölder – bl. a. på Tempo, varjämte Westergren och Fredin i en källare i Träkumla stulit 10 kg. fläsk samt i kaffestugan på Högklint två vichyvatten.
De fortsatta förhören komma troligen att blotta ytterligare brott.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 Oktober 1940
N:r 228

Idrott och sport.

\"\"

Pärkpokal till Valls folkskola.
Lyckade tävlingar i torsdags.

Tävling i bakpärk om Gotlands Allehandas vandringspris för folkskolor inom kretsen Västerhejde, Träkumla, Vall, Atlingbo, Hogrän och Stenkumla ägde rum i Atlingbo den 29 dennes.
Från nämnda skolor ställde lag upp endast från Atlingbo och Vall. Spelet, som gynnades av ett härligt väder, slutade till fördel för Valls pärklag, som hemförde segern i pärk, väddring och inslag.
I båda lagen deltogo flickor övervägande till antalet på ett förtjänstfullt sätt.
Tävlingen följdes med intresse såväl av äldre som elever från båda skolorna.

På väg mot svenskt varpkastningsförbund.
Enhetliga regler skola utarbetas.

Varpkastningen som sport skall få enhetliga regler och ordnat samarbete för hela landet, där den gamla gotländska idrottsleken nu utövas. Det är främst Gotland, Stockholm och Göteborg, som blivit varpkastningscentra i modern tid, och en kommitté med representanter för dessa sammanträder på onsdagen för 2:a gången för att dryfta gemensamma intressen.
Kommittén består av följande fem bland varpkastarna högt värderade personer: ordförande Reinhold Dahlgren, Stånga, vice ordförande Marcus Hejdenberg, Stockholm, sekr. Helge Lindström, Stockholm, K. F. Söderdahl, Visby, och Willgoth Ståhl, Göteborg.
Målet för kommittens verksamhet är bildandet av ett svenskt varpkastningsförbund.

Till simtävlingarna i Visby
den i september hava pris skänkts av följande firmor och enskilda:
Emil Appelquist Radio- och sportavd., A.-B. Wisby Järn- & Maskinaffär, Boråslagret, Handlande H. Angelöv, Direktör C. Degerman, Konsul J. Driessen, Firma Maria Bergström, Handlande D. Holmert, Gotlands Allehanda, Jakobsson & Engström A.-B., Julia Hultgrens Manufaktur & Beklädnadsaffär, Gotlands Järnhandel A.-B., C. J. Hägg-ströms Guldsmeds A.-B., Järnaktiebolaget Södertorg, Kapten B. Ljungholm, Löfveberg & Pettersson Aktiebolag, Konditor E. Selvrenius, Juvelerare E. Swenson, Handlande G. W. Tingström, Wessman & Pettersson, C. Widströms Eftr., Visby Färghandel, Fr. U. Öhman.

Orienteringstävling.
Söndagen den 1 sept. tävlar VIF och AIK i respektive serier på gemensam bana. AIK startar då sin serie för seniorer. För VIF blir detta den andra tävlingen. En kortare orienteringsbana är lagd för juniorer och damer, och därmed går AIK:s 4:de tävling i juniorserien av stapeln.
Samling sker vid Söderport kl. 8,30. Karta: Arméns förläggningsorter. (Visbybladet duger ej.) Övriga intresserade äro välkomna.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Augusti 1940
N:r 200

Åter regn över ön.

Under den gångna natten har åter regn fallit över ön. En del orter ha fått mer, en del mindre mängder av nederbörden, men i medeltal torde den kunna räknas till 5 mm. Här i Visby uppmättes i morse 3,9 mm., Källunge 4, Roma 4, Fårö 4,8, Vamlingbo 5 — på ett håll där i trakten hade man fått ända till 9 mm. — Västerhejde 5, Follingbo 6 m. m. o. s. v.
På en del håll har man nu fått för mycket blöta, vadan regnet inte är välkommet. T. o. m. för rotfrukterna kan det bli för mycket av det goda, och givetvis ha de lantmän, som ha säd obärgad, det synnerligen besvärligt. På de platser, där man varit mera missgynnade med regn tål emellertid rotfrukterna ännu en hel del.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Augusti 1940
N:r 198

Skandinaviska Kreatursförsäkringsbolaget

i Stockholm har utbetalat följande skadeersättningar till försäkringstagare inom Gotlands län under juli månad 1940.
För hästar till: godsäg. Hugo Pettersson, Myrungs i Linde, 350 kr.; lantbrukarna Nils Kellgren, Vägome i Lärbro, 356 kr., Oscar Björkander, Pajse i Martebo, 200 kr., Tyko Malmqvist, Bottnunds i Vesterhejde, 420 kr., Olof Fröström, Smiss i Sanda, 220 kr., major Fredrik Nyström, Villa Västanbo, Visby, 275 kr., Skäggs AB, Västkinde, 420 kr., lantbr. Karl J. Johansson, Thomsarve i Hogrän, 420 kr. och Gustaf Lindgren, Hejdes i Fole, 420 kr.
För föl till: lantbrukarna Gustav Olofsson, Boters i Hejnum, 99 kr., Axel Jacobsson, Halvards i Garda, 99 kr., G. Nylander, Binge i Martebo, 99 kr., Gustav Andersson, Lingsarve i Eskelhem, 60 kr., Hjalmar Friberg, Runne i Sanda, 42 kr.
För nötkreatur till: fru Olga Pettersson, Koparve i Lärbro, 100 kr., lantbrukarna Em. Malmström, Ringome i Alva, 133: 33 kr., Orion H. J. Thomsson, Stenstu i Stenkyrka, 100 kr., Thord Laurin, Haralds i Alva, 100 kr., Carl Gardell, Björnungs i Lokrume, 150 kr., A. Jonasson, Sojdeby i Fole, 100 kr., John Klasson, Närs i Othem, 250 kr., Albin Fridlund, Bara i Etelhem, 200 kr., Petter Pettersson Annas, Gannarve i Källunge, 300 kr., Tage Andersson, Lina i Hörsne, 200 kr., Algot Jakobsson, Hammars i Lokrume, 250 kr., Arvid Rudberg, St. Banna i Lärbro, 230 kr., Birger Cederlund, Nickarve i Havdhem, 200 kr., Sven Johansson, Kakuse i Väte, 100 kr., Lars H. Mattsson, Mattsarve i Sproge, 133: 33 kr., Joh:s Jakobsson, Oppuse i Bäl, 250 kr., fru Agnes Johansson, Kallings i Follingbo, 450 kr., handl. Sune Lindahl, Gutenviks i Östergarn, 250 kr., lantbr. Johan Höglund, Hallbjenne i När, 150 kr.
För svin till: lantbr. O. A. J. Nilsson, Kärna i Burs, 193: 70 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Augusti 1940
N:r 192

Löneregleringen för Visby och Stenkumla pastorat.

Kammarkollegiet avstyrker en andra komministratur i Visby.
Stockholm, 17 aug. (Press.) Kammarkollegiet har nu till regeringen för fastställelse överlämnat förslag till nya löneregleringar för prästerskapet i Visby stads och landsförsamlingars pastorat samt i Stenkumla m. fl. församlingars pastorat att gälla åren 1941-1960. I det preliminära förslaget för Visby pastorat har som bekant föreslagits inrättandet av ytterligare en
komministratur i pastorat. För sin del finner kollegiet tillräckliga skäl för närvarande ej föreligga för utökning av den kyrkliga organisationen inom pastoratet utan föreslår oförändrad organisation inom detsamma. Något hinder att sedermera under kommande lönereglerings-period inrätta en kyrkoadjunkts-tjänst i pastoratet om förhållandena skulle så påkalla, finnes icke.
Enligt förslaget skall kyrkoherden erhålla kontant årslön av 8,000 kr. och komministern 4,750 kr., varjämte de skulle erhålla fast reseanslag av resp. 300 och 200 kr. samt bränsleersättning med resp. 200 .och 160 kr. pr år. Minimiantalet särskilda gudstjänster inom pastoratet föreslås till 42.
Kyrkoherden i Stenkumla pastorat skall enligt förslaget åtnjuta en kontant lön av 5,140 kr. pr år och komministern 3,300 kr., samt reseanslag med resp. 500 och 400 kr. och bränsleersättning med resp. 200 och 160 kr.
Kollegiet föreslår, att k. m:t lämnar utan vidare åtgärd den av Reinhold Pettersson i Vall m. fl. gjorda framställningen om ändring av pastoratsindelningen. Kollegiet biträder vad som i det preliminära förslaget anförts som skäl för bibehållande av nuvarande pastoratsindelning. Det torde visserligen ej kunna bestridas, att sammanförande av sex församlingar till ett pastorat medför vissa olägenheter, men
dessa synas ej kollegiet böra undanröjas genom bildande av ett pastorat som i anseende till den ringa folkmängden blir allt för obetydligt för att lämpligen utgöra \’ett tjänstgöringsområde för en kyrkoherde, snarare borde de minsta församlingarna i pastoratet sammanslås till större församlingsenheter. Sådan indelningsändring — vilken givetvis borde avse såväl den kyrkliga som den borgerliga kommunen — torde medföra flera betydande fördelar i förvaltningshänseende.
Enligt förslaget skall särskild pastorsexpedition en gång i veckan hållas öppen i Västerhejde församling av kyrkoherden och i Atlingbo församling av komministern varjämte särskild konfirmationsundervisning skall anordnas i Västerhejde av kyrkoherden och i Atlingbo av komministern.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 Augusti 1940
N:r 189

Ett lärarevikariat

vid Roma skola under ordinarie lärares militärtjänstgöring uppehålles tillsvidare under höstterminen av ex. läraren Sören Gottberg från Vesterhejde.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 Augusti 1940
N:r 181

Sista resan.

\”Gamle Majen\” drar rälsvagnen då Vesterhejdebanan plockas upp.
Foto: Gotlands Allehanda.

Bandelen Hallvards—Kneippbyn är nu borttagen vad rälsen angår och banans slipers ha upplagts i travar. Vår bild är tagen vid Axelsro.
\”Mycket tålde den skrattas åt, men mera att hedras ändå\”, skulle man efter känd förebild kunna säga om Vesterhejdebanan. Den gamla ångspårvagnen från Hornsgatan i Stockholm var originell redan på sin tid i Stockholm, Vesterhejdebanan fick en attraktion även i den, men så småningom kom det lok och så lokvagnen Rone-Majen eller som den mest kallades Majen. Vad som skall bli materielens öde i fortsättningen är väl ännu icke bestämt, men för alla trafikanter åt Högklint och Hallvards till har järnvägen i många år, trots sina skröpligheter varit en stor hjälp. Medan man vackra dagar stolt for på cykel eller skjuts, tog man ruskdagar gärna till järnvägen. Nu har busstrafiken avlöst järnvägen, utvecklingen går framåt och det gamla avpolleteras. Det är på sin plats med en honnör när en gammal trotjänare såsom i detta fall lämnar plats för den nya tidens kommunikationsmedel. Och detta må även gälla det företags personal, som under mer eller mindre osäkra förhållanden betjänat allmänheten, vare sig detta skett med hjälp av lok eller \”gamle Majen\” eller eventuellt någon vinter med hjälp av trafikanterna själva. Tack för år som gått.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Juli 1940
N:r 170

Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget

i Stockholm har utbetalat följande skadeersättningar till försäkringstagare inom Gotlands län under juni månad 1940.
För hästar till: lantbrukarna Herman Jakobsson, Lilla Velinge i Buttle, 400 kr., Alvin Hjelm, Kodings i Hemse, 350 kr., Anshelm Carlsson, Nors i Fleringe, 250 kr., Josef Björklund, Larsarve i Roma, 240 kr., Klas Magnusson, Forsa i Hejde, 160 kr., A. Resare, Klintebys, 2 st., 680 kr., Arvid Gardell, Bäcks i Hangvar, 200 kr., E. Göransson, Dals i Grötlingbo, 250 kr.
För föl till: lantbrukarna Herman Larsson, Lingvede i Havdhem, 42 kr., Axel Carlsson, Kube i Stenkumla, 70 kr., nämndeman Lennart Pettersson, Gudings i Vallstena, 119 kr., lantbrukarna Aug. Håkansson, Vible i Västerhejde, 90 kr., Alb. Strömbeck, Botvalds i Ardre, 120 kr., Gustaf Olsson, ösarve i Bäl, 180 kr., Frida Ahlqvist, Roma, 60 kr., Gustaf Cedersten, Granskogs i Dalhem, 64 kr., Elof Nilsson, Lilla Hästnäs, 89 kr., Karl Nilsson, Hallbjens i När, 58 kr., Carl I. Sandqvist, Myrungs i Linde, 69 kr., Axner Smedberg, Prästbåtels i Vänge, 95 kr., godsägare Gösta Hult, Suderbys i Västerhejde, 70 kr., lantbrukarna Albin Pettersson, By i Hablingbo, 70 kr., Anselm Pettersson, Esarve i Levede, 70 kr., Adolf Johansson, Kopungs i Ardre, 70 kr., Aug. Olofsson, Lilla Åkra i Barlingbo, 89 kr., köpman Harry Angelöw, Rågåkra i Hejde, 99 kr., lantbrukarna Axel Olsson, Homa i Stenkumla, 79 kr., Gottfrid Pettersson, Sigvalda i Etelhem, 70 kr., Henning Jacobsson, Fackla i Östergarn, 90 kr., Elias Jakobsson, Smedegårda i Björke, 60 kr.
För nöt till: lantbrukarna Nils Pettersson, Gisslauser i Lärbro, 150 kr., Knut Stenström, Moos i Stenkyrka, 250 kr., Per Olof Ählander, St. Ihre i Hellvi, 125 kr., Bengt Bengtsson, Lan-gens hage, 100 kr., Enelius Fredin, Nygårds i Garda, 250 kr., Kristian Fohlin, Kisslings i Fole, 107 kr., Gustav Johansson, Liffride i Lärbro, 240 kr., Gustav Olofsson, Botvide i Sanda, 250 kr., Knut Thomasson, Västkinde, 300 kr., fjärdingsman Lennart Yttergren, Thuna i Stenkyrka, 300 kr., godsägare Harald Cramér, Smiss i Eke, 300 kr., lantbrukaren Selma Nyberg, Kyrkebys i Hangvar, 200 kr.
För svin till: lantbrukaren N. A. Lindgren, Likmunds i Gerum, 56 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 Juli 1940
N:r 168

Regn över Gotland!

Emma kom med efterlängtad väta — men mera behövs.
Den som till äventyrs lyssnade på väderleksrapporten i radio i går kväll fick till sin förvåning höra, att \”Fårö på Gotland\” fått hela 9 mm. nederbörd. Uppgiften föreföll minst sagt sensationell och överglänste betydligt i detta hänseende de utrikespolitiska händelserna. Man \\hade nämligen på allvar börjat tro, att det inte k a n regna på Gotland. Såsom ett ytterligare bevis om motsatsen fink gotlänningarna dock i morse uppleva några kraftiga regnskurar, som föllo över stora delar av ön i samband med ett åskväder. – Det har väl i allmänhet \” inte blivit några imponerande nederbördssiffror, men under nuvarande förhållanden mottas även minsta bidrag med största tacksamhet, och någon nytta har väl vätan i alla fall gjort. F. ö. ser det på förmiddagen ännu. ganska mulet ut, varför man kanske kan hoppas på ytterligare skurar under dagens lopp.
Av de rapporter, som under förmiddagen kommit oss tillhanda framgår, att så gott som hela. Gotland blivit. delaktigt av regnet ehuru givetvis mängderna växla ,gänska betydligt. Åskan tycks ej heller på någon plats varit inne över land, trots att det på sina håll varit ganska kraftiga knallar. För att börja söderöver, så kan från Vamlingbo antecknas en kraftig skur på morgonen, som dock ej torde ha gett mer än 3 å 4 mm. När hade ungefär samma siffror, Östergarn 5-6 mm., Stånga och Vänge 10 Anga 8, Vall 7, Endre 6, Hörsne 17, Visby 4,2, Dalhem 5 mm. och Fårö omkring 1 mm. Rekordet innehas som synes av Hörsne, där det kom ett riktigt skyfall. Även i Vänge regnade det mycket häftigt och där kom det dessutom en kraftig hagelskur.
Medan detta, skrivits har det tyvärr börjat klarna igen men runt horisonten kretsa fortfarande svarta moln, så man vet aldrig vad dagen ännu kan bära i sitt sköte. Under alla förhållanden hoppas vi nu, att Kristina inte skall visa sig vara sämre än Emma.
Sedan ovanstående skrivits har åter kommit ett par skurar, som väl bättrat på statistiken med någon eller några millimeter. Det kan kanske till slut bli en riktig rotblöta, om det fortsätter som det börjat.
Bland morgonens nederbördssiffror kan nämnas 10 mm. vid Nygårds i Västerhejde, 4 mm. i Lärbro plus 1 mm. i går morse samt 11 mm. i Vallstena kl. 8 i morse, Stenkyrka hade 7 mm.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 Juli 1940
N:r 167

Högklintsvägen ingen lyxväg.

Dess tillkomst löser mångårigt trafikproblem.
Vesterhejdebanan har som bekant nedlagts — ehuru själva banan ligger kvar för kronans räkning Visby —Kneippbyn — och någon persontrafik kan det väl hädanefter icke vara att vänta på den del som bibehålles. Banan rives för närvarande upp och \”Gamle Majen\”, den gamle gbngspårvagnen, som ibland också kallats \”Rone-Majen\” eftersom den var en relik från den gamla Ronebanan, gör för närvarande sin sista resa som bogserare av den vagn, på vilken man efterhand lastar rälsen. Just nu har man kommit så långt som ett stycke förbi Tullebo och har sålunda icke långt kvar till Kneippbyn. Och därmed är järnvägens till Hallvards—Högklint saga all. En del av banvallen kommer dock att omläggas till väg.
Såsom tidigare omtalats har länsstyrelsen beslutat att vägen till Högklint skall utläggas till allmän väg, d. v. s. upptagas till allmänt underhåll, och därmed kommer ett sedan många år trassligt trafikproblem att lösas. Förslag har flera gånger varit uppe om vägens utläggande till allmänt underhåll, enär man ansett att trafiken dit ut — på grund av Högklints karaktär av turistisk sevärdhet och över huvud taget omtyckt utflyktsort sommartid — under sommaren tagit sådan omfattning att de enskilda vägunderhållarne icke skäligen borde betungas med underhållet. Man försökte sig ett slag på förbud för bilkörning, men med mycken liten framgång, då det var svårt att skilja den legitima trafiken från den som skulle förbjudas. Vägen var för övrigt en gång till och med avstängd vid Kneippbyn, men sedan en Vesterhejdebo på cykel i stället för de förbjudna bilarna blivit offer för vägbommen, kom bommen bort och har veterligen sedan aldrig varit i funktion vidare. Till och med ur synpunkten av önskan att bevara en lugn och från folksamlingar fredad trakt för större folkinvasioner och stortrafik kan man förstå markägarnas-vägunderhållarnas ovillighet mo biltrafiken. Till en del berodde väl dock ovilian nå den massa av bilbussar, som sommartid från olika håll och med en i varje fall icke nedsatt hastighet dominerade trafiken på vägen ända upp på Högklint.
Tiden går och Gotlands vägväsen har avsevärt förbättrats till gagn och trevnad för både inbyggare och trafikanter. Med hänsyn till bl. a. såväl Högklints karaktär av provinsiell sevärdhet och stor naturskönhet som också traktens möjligheter —inklusive den mellanliggande delen Kneippbyn—Axelsro — till rekreation för stadens invånare, har i år beslut fattats om vägens upptagande till allmänt underhåll. Stakning av vägen har redan utförts och den som vill följa stakningen måste erkänna, att den skett med stor varsamhet. Villkoret för vägkassans och stadens övertagande av underhållet är att markägarne släppa till den mark, som här och där kan behövas för vägens breddning och rätning — man måste ju säga, att detta är ett billigt villkor mot dem, som gälla för andra enskilda vägar, som övertagas av vägkassan. Där få vägunderhållarna först iordningsställa vägen innan vägkassan övertager underhållet. När nu länsstyrelsen av olika samverkande orsaker beslutat ett övertagande på nyssnämnda goda villkor, må det ju anses såsom en mycket måttlig fordran att markägarne lämna den mark, som erfordras. Ett iordningsställande i fullgott skick av Högklintsvägen skulle med hänsyn till vägens synnerligen miserabla tillstånd säkerligen icke bli någon billig historia — och detta slippa nu vägunderhållarna från.

Hur går den nya vägen?
Från vägskälet söder om Kungsladugården följer den nya vägen den gamlas sträckning, den nya blir något bredare — 6 meter noga räknat — och självfallet med rak sträckning. Ett stycke bortom Kneippbyns station, där hittillsvarande vägen svänger åt höger fram mot Tullebo, kommer den nya vägen att gå rakt fram över den hittillsvarande järnvägsbanken, som den vid Majungs fortfarande följer ett stycke fram mot Axelsro anhalt. Sedan Axelsro passerats kommer vägen att dragas i nuvarande vägens sträckning, alltså i den alle, som finnes mellan Axelsro och Nygårds. Ungefär mitt för Åldersro sträckes emellertid nya vägen rakt fram mot bron vid Högklint och skall gå över den gamla gälen just vid vägövergången. Här blir åter en mjuk kurva innan vägen fortsätter ned mot Fridhem, breddningen tages här huvudsakligen från den obebyggda tomten norr om vägen. Vid ingången till Fridhem blir som förut en kurva. Från Fridhem kommer nya vägen att i mjuk böjning fortsätta fram i nuvarande sträckning och ned till Fridtorps barnhem.
Det är endast på några få ställen som vägen kommer att inkräkta på tomtmark och i varje fall endast högst någon meter, ingenstädes synes den heller beröra några planteringar eller dylikt. Staketen flyttas i samband med vägarbetet, varför markägarna även slippa arbetet härmed.

Möjlighet att komma till staden även vintertid.
För Visbyborna blir den nya vägen ett kärkommet tillskott i möjligheterna att bekvämt komma ut till badstränderna söder om staden, för dem, som ha sommarvillor i Högklintsrayonen inklusive Axelsro, kommer avmagringsvibrationen under rådande vägförhållanden att avtaga vilket kanske inte är så önskvärt som behagligt. För de bofasta inbyggarne utmed och bortom Högklintsvägen är det självfallet en stor fördel att få en ordentlig och väl underhållen väg att befara vid kommunikationen med staden redan sommartid, men det största värdet kommer kanske att visa sig vintertid.
Hur var det i vintras? Hade icke genom välvilligt tillmötesgående kronan plogat vägen hade kanske isoleringen blivit fullständig den värsta tiden. Nu skall man komma ihåg, att vinterväghållet även ingår i de nya förhållandena och vad detta betyder, det torde bäst de Vesterhejdebor kunna intyga, som bodde där ute förliden vinter.
En gnällkråka utlät sig härom dagen on den nya vägen och dess nackdelar. Vägstakningen hade \”gått hårt åt enskilda tomtägares mark\” och vidare var han rädd för det idylliska Fridhemsområdet. Följer man stakningen faller den första anmärkningen omedelbart såsom obefogad. Och beträffande Fridhem, skall man komma ihåg att fastän pensionatet där är stängt i år, torde det sannolikt kommande somrar få lika mycket folk, som tidigare, och dessa sommargäster vilja också komma på hygglig väg fram till bestämmelseorten. Sedan Gotlands partidistrikt med vad det vill synas god framgång och till glädje för många, icke bara inom det egna lägret, tagit hand om ordningen på Högklint, kan man taga för givet att även den kategori medborgare, som besöker denna folkpark, skall ha stor nytta av den nya bekväma vägen. Med den stakning, som nu verkställts torde för övrigt idyllen vid Fridhem icke behöva störas av vägen — möjligheter finnas kanske att den i fortsättningen som hittills kan komma att störas av dem, som fara fram på vägen, helst när den nya vägen gör det lättare även för mera bekvämt. anlagda turister att komma ut i det fria. När man talar om att \”den breddade vägen kunde ha stannat vid Nygårds\” bör man komma ihåg, att den breddade vägen ännu i många år kunde ha fått stanna vid vägskälet vid Visborgs slätt.
Man må nu hoppas att uppgörelsen med markägarna snarast blir klar — innan så har skett kan vägstyrelsen icke taga ihåll med vägen — och att därefter vägen blir föremål för en första justering vid första lägliga väderlek. Det blir i så fall kanske en möjlighet redan i sommar att få en försmak av den kommande nya kommunikationsledens företräden. Och den gengasbuss, som nu uppehåller förbindelserna med Visby, kanske kan få behålla gengas-aggregatet bak på bilen — som vägen är nu förefaller det problematiskt hur länge så blir fallet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Juli 1940
N:r 164