Etikett: Väder

Här finns allt om vädret på Gotland.

Publicerat

Från landsbygden.

Norra Gotland, 14 Mars.
Under förra veckan hafva tvänne lika sällsynta som egendomliga dödsfall inträffat i Lärbro.
Det ena rörde en alldeles obekant gammal man från Visby, hvilken vandrade kring landet för att medels sko- och sellagning söka sin näring. Kom han så till Källstäde i näm da socken och insjuknade der samt dog efter några dagar. Mannen blef emellertid på dens försorg, kos hvilken han dog, i fredags begrafven på Lärbro kyrkogård.
Lika arm på anföryvandter, som han varit i lifvet, lika ensam var han i döden, som sökte honom bland främmande och obekanta.
Det andra, ett mera beklagansvärdt fall var ett af ett fattighusbjon framfödt oäkta gossebarn, om hvilket, då detta skrifves, ännu ej blifvit utrönt, huravida det varit dödfödt eller efter födseln ljutit döden. Man har emellertid enligt hvad det uppgifves anledning misstänka något, på grund deraf att modren i största tysthet framfödt barnet, ehuru flere menniskor funnos i samma hus, och att det blifvit doldt i en byrålåda, der det först elfva dygn efter födseln påträffades af socknens barnmorska, som fått kännedom om förhållandet och på grund af misstankar på stället nndersökte förhållandet. Närmare undersökning kommer af vederbörande att hållas med skyndsammaste.

Medan vi nu rusta i dödsriket, kunna vi göra en liten »afstickare» till Rute och få då veta, att i söndags en åldrig gumma från Tallugs i nämda socken, på väg till kyrkan och i sällskap med sin dotter-dotter, efter yttrandet: »jag kunde gerna gett mig i väg en stund förut, ty jag har så\’n andtäppa», föll framstupa till marken samt var och förblef — stendöd. Ett hjertslag hade ändat hennes lif, då hon var i begrepp att göra sin kyrkfärd, som sålunda blef hennes sista.

Äfven i Lärbro afkördes i söndags ettslädparti. Utgåvgspunokten var Angelbos, hvarifrån vägen togs förbi Pazalds, Wägome och Gisslauser tillbaka till utgångspunkten, der en glad afton tillbragtes med spel och dans. — Men Lärbroborna tycktes ej hysa särdeles stort intresse för detsamma, ty hela skjutslaget bestod blott af 12 par; och det var ganska litet i en så stor socken.

Utom de vanliga vårtecknen med uppsjö på mjölk och kattserenader, samt brist på potatis, hafva vi äfven i förra veckan sett ra svanorna dragit häröfeer till nordligare trakter; och det är ej utan, att äfven det goda väglaget, som på senvintern varit rådande, börjar tävka på våren, ty här och der kan man få erfara, att kälkmedarne och marken dysta på hvarandra litet smått.
Parvus.

Sundre, 13 Mars.
Väderleken
har en tid varit ovanligt vacker. Solen har nästan bränt om dagarne och en stor del snö har försmält. Nätterna deremot ha varit kalla (9 grader om morgnarne). Slädföret är detta oaktadt ännu välbehållet, dock ges vissa ställen der solen verkat så, att bar jord kommit i lagen.

Sjöisen
sträcker sig långt ut i sjön här för södra udden; så långt att knappast öppet vatten kan förmärkas. Långs med stränderna ha hopat sig väldiga isvallar, nästan höga som hus. Vattenfåglarnes område är betydligt inskränkt och i de små vakar, som äro närmast land, lägga sig fåglarne i betydliga flockar. En stor del äro ock så tillvida medtagna af köld och hunger, att de ej förmå flyga vid jägarens ankomst, hvilket gör att jagten derå lönar sig förträffligt. Svanvar ligga i hundratal i de små vakarne längre ut i sjön. En död men ännu varm svan hittades häromdagen.

En jakt
syntes passera igenom isarne härutanför onsd. 3 dennes på e.m. Isen hade då ännu icke hopat sig så vidsträckt, som nu är fallet. Jakten, hvilken man med kikare kunde iakttaga, förde flagg under gaffeln, styrde med den friska S. V. viod, som då blåste, för fulla segel N. O. kurs. Kommen ostvart om Heligholm, möttes han af en stor issträcka och för att undvika påstötning med denzamma måate hon styra fullt syd kurs, hvilken kurs hon ock behöll så länge man kunde se en skymt af henne.

Starar
hördes här i förgår morgse; ytterligare en påminnelse om att sommaren är i antågande.

En olycklig familj
finnes här i Sundre. I ett gammalt kyffe — uppbygdt af kokhuset från ett strandadt fartyg — mätande tio fot i fyrkant och fem fot i höjd, dväljas sju personer. »Herren på täppam> är en båtskeppare, en gammal bepröfvad väderleksspåman, och han rådfrågas gerna af sundreborna, då någon upplysning önskas med afseende på väderleken. Tre minderåriga barn uppfödas här och det är i sanning ett under, att deej under vintern frusit ihjäl. — Det synes verkligen, som om helso- och fattigvårdsnämden härstäd:s slumrar, då den icke vill ngripa och vidtaga anordningar i och för upphjelpandet af dessa förhållanden. En olidlig stank kommer alltid den besökande till mötes, och vid inträdet här måste man minst sagdt hafva kallt blod, för att icke genast rysa och rygga tillbaka. Två qvinnor och en gosse ligga här höljda af trasor. Allt härinom vittnar om fattigdom, nöd och elände.

En gammal gumma
finnes i socknens fattighus; hon är f. o. m. i går 97 år; ty hon är född 12 Mars 1789. I förhållande till den höga åldern kan det sägas att hon år ovanligt frisk. Så till dömes hugger hon ännu dagligen sin ved, lagar sin mat, hämtar sitt vatten och utför förutan ringaste möda alla sina sysslor. Iunan denna qvinna uppnått 63 års ålder, var hon allt emellanåt sjuklig ömsom svag till sinnet; men sedan dess har hon varit som en nötkärna kry och vaknar alltid då dagen börjar gry.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Mars 1886
N:r 22.

Publicerat

Från landsbygden.

Södra Gotland 23 Februari.
Temperaturen
är fortfarande vinterlik härstädes, växlande mellan 2—8 grader. Smärre snöfall hafva tidt och ofta bättrat på det på många ställen utslitna föret, så att detta åter blifvit utmärkt, hvilket haft till följd att en utomordentligt liflig samfärdsel ägt rum på denna tid.

Isarne
på hafsvikar och myrar hafva hela tiden varit körbara, så att mången med tunga lass kunnat färdas deröfver. I Burgsviks bamn är för närvarande nära nog isfritt intill sjelfva hamnbryggan, så att fartyg ledigt kunna passera intill den s. k. redden.

Försåld landtegendom.
Den af byggmästare Hallström i Stockholm för en tid tillbaka inköpta landtegendom under Vestergårda och Hallbjens gårdar i Sundre har nu med inventarier öfvergått till ny ägare, arbetsförmannen Johansson derstädes, som inköpt nämda egendom, för, som det för mig uppgitvits, 10,000 kr. (deri inberäknadten stor del inventarier) med undantag af ett mindre jordetycke i närheten af Hoburg, jämte der befintliga sandstensbrott. På tal om sandstensbrott kan jag nämna, att ej något arbete, hvarken med brytning eller huggning, innevarande vinter der förekommit, till stor sorg för många, som der flere år förut haft jämn och god förtjenst. På törsommaren torde dock arbetet åter komma att upptagas uti brottet.

Vakanssättningen
å båtsmansrotehållen har äfven här på sydligaste delen af ön omfattats med ett bfligt intresse från rotehållarnes sida, Så vidt mig är bekant (och jag tror äfven att så är verkliga förhåliandet) hafva alla rotehåll med nöje ingått på att betala s. k. vakansafgift, i stället för att underhålla båtsman, och detta är ju en god sak. Visserligen fans väl en och annan, som, till följd af att han ej visste huru stor vakansafgiften kunde blitva, för tilifället var i villrådidighet, men denna häfdes tullkomligt, när de fiogo syn på riksdagsmannen P. Larssons meddelande i tidningen.

En brefskrifvare
från Sundre har tid efter annan insändt en del meddelanden till denna tidning, hvilka icke äro med sanna förhållandet örverensstämmande, Detta har ock orsakat åtskilligt, som med rätta kan betraktas som efterspel. Så t. ex, har han i ett bret uppgifvit, att en s. k. »schiffonier», med namnet »Riddarholm» inbrändt uti, skulle ha hittats vid kusten. Vederbörande som tått syn på denna notis tuvno för godt avt efterforska saken, hvilket lär ha uppdragits åt en tulivaktmästare; men detta forskande och frågande blef utan resultat, ty ingen visste hvem som hittat den der kistan.

Lokomobilerna
här ute å södra landsbygden ha i följd af det ypperliga slädföret fullt upp att göra med tummersågning. Vid Bopparive, Tjengdarfve med flere ställen äro massor af stockar framtorslade och mera tillkommer för hvarje dag. Ejsta och Sproge socknar ha i följd arskitter med kraft satt yxan i roten på träden, kan man säga, och arbetet dermed fortsättes utan rast och ro.

Ännu några ord
om Altvs ånsåg som dess ägare tänkt att flytta till det nyinköpta hemmanet vid Vesterby i Ardre. Detta sågverk kommer, om flyttning sker, mycket att saknas af närgränsande skogsägare, emedan vintertiden, då inga vattensågar kunna ställas i gång, den förra fyller behotven. Många skogsagare ba derför uttalat en önskan att Alfva ångsåg måtte få qvarstå på sin nuvarande plats.

Sundre 23 Februari.
I vraket
efter det i höstas härutanför strandade norska barkskeppet Rvalen ha tunnits fyra stycken svenska krongevär af äldre kopstrukvion. Med allt tillbehör såsom läskstänger, bajonetter, m. m., voro de väl inlagda mellan tvänne vid fartygets sida fastspikade bräder, der de troligen en längre tid legat och så (ifall Rivalens besättning hade någon kunskap om att gevären funnos om bord) vid strandningen blitvit glömda.
För någon tid sedan, då ett gammalt ryskt vrak upphöggs här, hittade man under dess fockmast en hästsko och ett kopparmynt, båda af väldiga dimensioner. Det påstås, att sådant medföres på sjön derför att tur och lycka då förmenas medrölja.

Fruktsamhet.
En hustru här i orten har i degarne gifvit lifvet åt tvänne gosse- och ett flickebarn. De voro alla tre vid lifvet, men dogo efter några timmars förlopp. Då samma qvinna för ett år sedan vistades i Amerika, framtfödde hon också trillingar; men äfven de äro döda. Hon har på en tid af endast tre år blifvit välsignad med 7 barn, hvaraf blott ett är i lifvet.

Sjöisen
här för kusten är tämligen hållbar och sträcker sig låvgt ut i sjön. Hela vestkusten så långt man härifrån kan se, är alldeles isfri.
För några dagar sedan styrde en, synbarligen nedisad och illa utsatt skonert in under landet, och enligt hvad man trodde sig iakttaga ville han förankra här, men is mötte honom öfver ailt och han fortsatte derför resan längs ut med ostkusten. Kommen till Faludden i Öja ere han (enligt hvad lotsen derstädes berättat) landet långt inom »prickarne».

En olyckshändelse
tilldrog sig vid Skoga i Sundre 18 Febr. En fem års gammal flicka derstädes skadade sig ganska illa, i det hon från en hög stol föll bufvudstupa emot en jernspis, dervid öfre läppen klöfs och ansigtet erhöll flere djupa skråmor.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Februari 1886
N:r 17.

Publicerat

Kölden

fortfar härstädes och är om nätterna jämförelsevis ganska stark; igår morgse räknade man elfva köldgrader. Vikarne utefter stränderna äro belagda med gångbar is. Igår lär et: och annat drifisstycke kommande norrirån hafva varit synligt härifrån.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Februari 1886
N:r 17.

Publicerat

En jämn vinter

har under de senaste dagarne varit rådande härstädes. Kölden har en och annin gånog uppgått ända till tio grader.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 Februari 1886
N:r 16.

Publicerat

Från landsbygden.

Vintern
innevarande år har, så att säga, på senare tiden varit utmärkt på södra Gotland, ty att ett det förträffligaste slädföre varit rådande, hvilket ej med så litet snö på många år varit förhållandet i denna trakt af länet, Också har landtmannen i körselväg fått uträtta mycket både med hemforsling af bränsle och stängsel m. m. Temperaturen har dock varit ombytlig med lindrig frost och blidväder; största kölden var 28 Januari, då den uppgick till omkr. 6—8 grader Celsius. Någon hafsis har här ej i pämnvärd mån förekommit; deremot äro myrar och smärre vattendrag allestädes isbelagda. Väderleken 25 Januari (Pålsdagen) emotses alltid med ett visst intresse af en del utaf allmogen, ty denna dags väderlek, så påstå de, innebär ett säkert förebådande tecken på den kommande sommarens väderleksförhållanden, Det säges nämligen, att om solen denna dag skiner klart på förmiddagen och det blir mulet eftermiddagen, blifver det torr försommar och våt eftersommar, eller i motsatt fall: är det omväxlande solsken och mulet, ja blott solen skiner fram så länge att man kan sadla en bäst, och dertill behöfs för en i yrket öfvad väl ej mer än omkring 5 minuter, erhåller man ett godt skördeår, och väderleken blir i allo gynsam. Såsom »Pål» i år tedde sig torde vi, om dessa förutsägelser bålla streck, få vänta oss en någorlunda våt sommar, ty solen såg man knapt nog en skymt af sagde dag, utan var det mulet och på e. m. föll regnblandad snö.

Hastigt dödsfall.
En bondson från Fardhem afled häromdagen efter blott några timmars föregående sjukdom. Misstankar lära, om man får tro ryktet, förefinnas at: den aflidne genom egen medverkan ljutit döden.

Höken,
denna rapphönsens värsta fiende, har under snöperioden skördat många offer af dessa ut: märkta fåglar. Jag har sjelf varit i tillfälle att se, hurusom denna roffågel, tvänne särskilda gånger under sistförflutna månad, kilat ned i rapphönsflocken, der den legat på den snöbetäckta marken, och fåvgat ett byte. Under vinterns lopp har här äfven varit särdeles godt om både hök och större roffåglar, och vore det önskvärdt att alla jagtvänner mera beflitade sig om utrotande af dessa roffåglar, än hvad verkligen nu är fallet. På tal om roffåglar och hvad de fånga och bortföra som sitt byte, kan jag meddela en händelse, som blifvit mig berättad af en fullt trovärdig person: En större örn hade för en tid sedan bygt sitt bo i en stor fura i trakten af Hamra socken, och då många af landtmännen blefvo bestulna på dem tillhöriga lamungar, företog man sig en vacker dag att afhugga furav, ty den var af en ansenlig höjd och så fri från grenar att det var omöjligt för någon att uppklättra i densamma. Hvad man nu i örnboet fick se, hade man dock icke väntat sig; der fans utom 2 glupska ungar, tillhöriga boets ägare, äfven nio stycken lamtiska kVära alla inelfver voro uttagna, samt 15 stycken fiskar (Id) fallkomligt uppfläckta och torkade. Huruvida örnen här sjelf varit fiskare, eller han nappat dem från någon fiskare, kan jag ej afgöra!

Vid Gotlands södra häradsrätts
första sammantäde å vårtinget handlades ett från ett föregående sammanträde uppskjutet mål af ganska egendendomlig natur. En person från Lye hade nämligen instämt en hemmansägare från Hafdhem med yrkande att erhålla ersättning med 130 kronor för en käranden tillhörig tjur, hvilken dött på elfte dygnet efter det denne blifvit af svaranden kastrerad. Svaranden bestred krafvet på den grund, att han blifvit af käranden ombedd att verkställa det ifrågavarande uppdraget, dervid han ej på något sätt iklädt sig något ansvar för kreaturet. Käranden företeddeintyg af vederbörande veterinär, att tjuren dött af kastrerandet, och ansåg, att sv. vore dertill vållande. För mera bevisnings förebringande erhölls uppskof, men parterna funno för godt att sedermera träffa förlikning på sådant sätt att svaranden betalade till kär. 63 kr. och fick äfven kär. behålla det döda djuret. Jag har velat offentliggöra detta af den orsak att på många ställen inträffar alldeles likartadt förbållande, och vore det derför bäst att i sådana fall anlita veterinären.

Långsam post.
Alt post från en eller annan mera aflägsen ort understundom behöfver en rundlig tid att komma adressater tillhanda, torde vara många förut bekant; men att post från vår stad, som är belägen 7—8 mil härifrån, behöfver en tid af nitton dygn för att framkomma till bestämmelseorten på södra Gotland låter föga troligt. Så är dock förhållandet, och vore det oss på söder boende särskildt kärkommet, om ej sådant vidare inträffade. Hvems felet är, vill jag ej här påpeka, men skulle detta oftare inträffa, torde en sådan upplysning ej uteblifva, helst då jag med säkerhet vet hvem som bär skulden härtill.
Sudergute.

3 Febr.
Karlsdagen
hade trenne vördige herrar med sina fruar och en hel massa bönder med sina gummor ordnat ett »slädparti» i Hemse, Färden anträddes vid tretiden från »gamla värdshuset» med nära ett tjugutal slädar och raska trafvare. Vägen tozs förbi »nya värdshuset» och förbi Linde kyrka, och sedan Fardhemsvägen åter till Hemse. De glada resenärerna, återkomna till sin utgångspunkt efter exa glad förd, togo in å »värdshuset», der många angenäma timmar tillbragtes med måltid och förfriskningar. Snart började de 3 musikanterna spela upp en »jublande vals» och. sällskapet svängde um med friska tag. Den glada festen slöts ej förr än kl. tre på morgonen, då sällskapet upplöstes åt skilda nåll i den vackra vinternatten.

Vid Alfva ångsåg
råder lif och rörelse. Det goda slädföret har åstadkommit att dervarande sågägare har fått fullt upp ätt göra med att hålla ånga uppe, ty en väldig mängd stockar äro der framtorslade. För några dagar sedan, kunde man under en middagsrast räkna icke mindre än tjugu par dragare derstädes, och fortsättes ännu dagligen med ditforsling. Nämde sågverk kommer fram på våren att flyttas till »Ardre» socken, emedan verkets ägare derstädes köpt ett skogshemman.

Tolf kronor
för ett väl riktadt skott erhöll en jägare vid vestra hafskusten här om dagen. Han begat sig ut för att spana efter en Jösse, men fick från hafvet sigte på en säl på något långt håll från stranden, Vår jägare lade emellertid an och denne hafvets invånare fick dödsstöten hvarefter man lyckades medels båt transportera djuret i land.

Sundre, 2 Febr.
Ett ovanligt naturfenomen
visade sig under några minuter 26 Januari mellan kl. 10—11 e.m. På sydvestra himmelen tätt ofvanför horizonten sågs liksom tvänne blodröda strimmor, der bildande en rät vinkel.
Vinkeln vardt derefter omväxlande trubbig och rät; i hvilken senare ställnirg han varade i flere minuter. Till sist ville det synas, som om vinkeln delade sig vid sin spets och strimmorna frånskildes, hvarefter de allt mer och mer sänkte sig, tills de slutligen försvunno för våra blickar. Himmelen, som för öfrigt var molnhböljd, blef kort derpå klar, och vid midnattstid inträdde en skarp bitande kyla, hvilken senare på morgonen lemnade rum för töväder.

Fynd.
Uader en sten på det ställe i Sundre, som vanligen benämnes »Bassåker», hittade några arbetare nyligen åtskilliga utländska myntsorter, af hvilka några försskrifva sig från fjorton- men de flesta från femton-hundratalet. Do äro alla 9 af koppar eller tenn. På samma ställe och vid samma tillfälle hittades äfven ett rör, liknande munstycket till ett jagthorn eller annat dylikt blåsinstrument. Äfven det är af koppar.

Olyckshändelse.
Man var för några dagar sedan syselsatt med malning i en qvarn, gammal och förfallen. Vädret blåste starkt och qvarnens lopp ökades derigenom betydligt. För att nu förekomma olycka måste man med oxar köra qvarven ur väder, d. v. s. att vingarne kommo i half vind. Denna åtgärd vardt olycksbringande nog (om det var illa kördt eller oxarne sjelfmant gått för nära vingarne vet jag icke), men allt nog en af qvarnvingarne träffade den ene af oxarne i ryggen och dödade honom ögovblickligen. Oxens kropp blef liksom skuren tvärt af.
— Husbondedrängen Lars Larsson Skoga i Sundre råkade förliden vecka att köra omkull med ett stocklass med den påföljd, att ena foten, som kom emellan vagnshjulet och vägen, bokstafligen krossades, Man fruktar för att foten måste aftagas.

Skenande hästar.
Hemmansbrukaren Jakob Petterson, Sallmunds i Hamra, blef för kort tid sedan försatt i en ganska lifsfarlig belägenhet genom skenande hästar. P. skulle nämligen färdas äfver s. k. »skråpis» och af det buller, åkdonet deavid åstadkom, blefvo bästarne förskrämda och började i vild och hejdlös fart ila fram öfver den svaga isen, som bugtade sig under deras fötter. P., som gjorde allt för att hämma och om möjligt återhålla de eldige springarne, blef emot den hårda isen ganska allvarsamt skadad i hufvudet m. fl. ställen. Hästarne blefvo i seldonen snärjda vid en icke långt från stället varande stenmur; men äfven de hade blifvit illa skadade emot den hvassa isen.

Ansenlig »hitta» vid stranden
gjorde en man från Nore i Vamlingbo för en tid sedan. Han uppbergade på en och samma dag trettiofem tolfter eller 420 stycken bräder, hvilka dock voro små och skefkantade och sällan höllo mer än 8 fot i längd. På ett annat ställe har upphittats en alldeles oskadad mansschiffonier eller s. k. dragkista, Dock fianes i den intet spår af hvem hon tillhört. Hon är synbarligen tillverkad i Stockholm, enär »Riddarholm» i stora bokstätver är inbrändt.

Tillbud till eldsvåda.
På ett ställe i Sundre utbröt sent på aftonen 23 Jan. eld i en halmstack, belägen nära intill ett ladugårdshus. Klockan kunde vara vid pass 11 e.m., då man kom i stallet för att fodra kreaturen för natten. Der kände man, att rök strömmade tillmötes och vid öppnandet af en glugg midt emot nämda halmstack instörtade eld och lågor. Skyndsamt öfveröstes balmen med vatten ur en närbelägen brunn. Efter någon stunds arbete lyckades man dämpa elden och slutligen fullkomligt släcka densamma. Hade icke halmstacken varit öfversnöad, hade släckning af elden ej varit möjlig.
Huru elden uppkommit vet man icke; men man antager, att ett oförsigtigt aflossadt skott möjligen dertill varit vållande; ty man hade några ögonblick förut bört smällen från ett gevär. Hvem gernivgsmannen är vet man icke,

Lönande fiske.
Med s. k. torskanglar har man Ian drekusten senaste tiden fångat en rätt ansenlig myckenhet af torsk. Så snart väderleken det tillåtit har man varit ue med sina fiskredszap. Häromdagen lyckades en fiskare fånga 25 tjog stor torsk, hvilket på dena tid måste anses såsom ovanligt.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Februari 1886
N:r 11.

Publicerat

Från landsbygden.

Tre tama gäss
vid Frixarfve i Rone hafva helt nyligen med vildgässen flugit från ägaren till varmare trakter i söder. Man följde dem till kusten och trodde, att de skulle stanna vid holmarne, men förgäfves.

Fiskeri.
Natten mellan 18 och 19 d-nuts hade 2 båtar satt vid Herta i Burs, dervid den en fått sammanlagdt 55 valar strömming.

Sin belåtenhet
med magasinsräntaus nedsättning har allmogen vid nu skedde ändringar allmänt uttryckt, n. b. der räntan är sänkt.
I Rone sockenmagasin fnnes en skopa för mätning och kastning, som vär årtalet 1 757.

Sjuklig tid
med lunginflammation och nervfeber bar börjat på landsbygden och flere dödsfall ha inträffat.

Ångsågen
på Ronehamn med lokomobil och tillbehör är såld till ett bolag i Sproge för timmer sågning i stor skala. Alva ångsåg skall äfven flyttas till norra delen af landet.

Enkan Anna Erasmidotter
från Smiss i Eke, som ehuru mindre vetande på eftersommaren i fjor rest den långa vägen till Amerika, har derifrån helt nyligen åter kommit, och det ser ut, som om denna resa verkat god på hennes förstånd, ty bon uppför sig nu under sina vandringar efter hemkomsten rätt likt andra menniskor. Men så lär hon på andra sidan atlanten ej haft glada dagar.
När hon berättar detta, gråter gumman som ett barn. Sina barn, som hon skulle besöka, säger hon sig aldrig träffat. Men deremot en hel mängd som bebandlat henne illa, Sist blef hon inspärrad på ett hospital för sinnessjuka, der hon med bakbundna häuder i sällskap med andra fånar drefs för piskan. Isin nöd säger hon sig anropat Gud om befrielse, och en dag kommer en herre och säger: nu »smissmor» skall ni få resa hem. Denne man (som troligen, fastän hon ej vet derom, var hennes son) löste biljett och följde henne till Stockholm. Denna tjenst och denne man har djupt fäst sig hos benne. Nu vill hon i ro förblifva hemma till döddagar.
I fjor vid denna tid nämds jag i Gotl. Alleh; några drag ur hennes lif och hennes boriresa, hvarför jag äfven i år ville nämna detta, helst som hon är ryktbar och populär bland allmogen och alltid närvarande vid tingen, auktioner och större folksammankomster. Hennes växlande öden i lifvet, vore nog värda sitt eget lilla kapitel.

Vår s. k. modernärmg
är ju jordbruket. Och jag antager, att de fleste utaf tidningens läsare äro jordbrukare.
Derför tänkte jag meddela några spridda drag om burndant detsamma tett sig här för det nu snart tillindagångna året 1885.
Väderleken har i år ej varit gynsam, Försommarn ovanligt torr, eftersommarin lika ovanligt våt. Den kalla, torra våren gjorde Kornet kortväxt, en del »kom ej i ax», som allmogen säger, och der axbildningsn försigsick ordinärt, blef det »bara ax», endast 1/2 lot långt mångenstädes, Vid bergningen vållade detta, att en stor mängd koru ej af räfsorna typfiskades, utan blef qvarliggande; kornet blef mörkt och fullt at orenbeter, sten och jord. Klövern har i år varit så kort, tunnoch dålig som den ej varit på ett par decennier och hårdvallshöet lika så, men det lilla, som deraf fåtts, har varit af utmärkt beskaffenhet. Myrfodret har derför i år stått ovanligt högt i pris, 30 till 40 kr. häcken. Kornkalmen är också i år odryg, hvarför hästarne lära få spisa hackelse i långa banor. Rågen gaf en god skörd, visserligen ej särdeles vigtig vara, men dock ymnig a\’kastning efter lass, 2 1/2 till 3 tuunor; halmen såväl af råg som hvete af god besksffenhet. Hvetet gaf omkr, tannor efter lass (65 band) Förvågra, som 1j istid bergade densamma, utrann nog eu tredjedel på roten. Ea del hemmansägare fingo sivasädesskylar illa skadade af det myckva, ihållande regnet på eftersommaren, och särskildt kornet led deraf ganska kävbart. s. k, hafreår var det ej heller, men den hafre £om bergades god var vigtig och kärnig. Denna sorts säd odlas ej mreket och det som sås användes merändels till hästarnes utfodring. Potatisen, som i September månads slut ansågs ej fallt mogen, upptogs för sent under regn cch slask i midten af Oktober och hade genom vätan tagit röta, så att en del fått mer än halfva FÖRRE GER förstörd. Om den upptagits i slutet af Sept-mber, hade den sannolikt varit räddad. Största delen af allmogens kreatur fingo äfven, oförsvarligt nog, vistas ute under det stora regnvädret i oupphörligt regn i åtta dygn i Oktober. Att sådant kan förderfva kreaturen, är ju sjelfklart, Hosta och andra sjukdomssymp:omer hafva derefter visat sig, På grund at de låga prisen har man rödgats sälja sin säd till det yttersta och när sålunda påströet är borta, får man nog se magra kreatur på våren. E1 storoförståndighet tror jag ligger deri, att mårga sitta med 4 hästar, då de deremot ej bafragmerajän två kor. Nej, korna böra intaga främsta platsen.
Lin, hampa, ärter, vickir, betor och rofvor odlas här på söder jämförelsevis litet. Skörden häraf var dock god. Ett undantag gjorde morötterna, som lemuade rivga afkastning.
I och för utdikning af åkrarna vill jag utfrycka som ett önskningsmål täckdikning omsorgsfullt verkstäld. Men innan den kan försiggå, bör jorden vara fullständigt afdikad med öppen afdikning och väl planlagd. Eadast i så fall skall vårt jordbruk lyckas, och vi ej beböfva grufva oss så förfärligt för ett itemveraturförhållanden så växlande år som år 1885.
Jordbrukaren bör ej görastorslagna beräkningar hvilka endast med stor kostnad kunna realiseras, utan han bör gå sakta och lugnt till väga, endast så att säga med tupp\’jät, men göra allt med klokhet och omtanke, om än aldrig så litet, och han skall på ett sådant land som Gotland vinna härliga segrar. Detta kan bovisas bland aunat deraf att en mängd småländingar, som på en liten jordtäppa slagit tig ned här, stå sig bra och taga vodubbelt bättre skördar än de så att säga infödde.
Gute.

Till Amerika.
Från Hafdhem reste häromdagen en ung hemmansägare, hvilken ej längre kuude håller ut på stället härstädes, emedan skulderna öfverskredo inkomsterva, Han sålde innan sin afresa till en bekant i närheten åtskilligt bo hag och kreatur och erhöll derför respenningar. Flere fordringsägare blefvo lurade, ensamt tvänne sådana hade att fordra 1,100 kr.
tillhopa. Hemmanet är »Hypotiseradt» så att af datta har man ej mycket att vänta. Vår sagesman påstår att orsaken till hans ruinerande voro verkningar af det tryckande laga skifte, som derstädes kort förut blifvit verkesäldt, samt de dåliga tiderna.

En väderleksspåman
å Söder, som i många år förutsagt hvad väderlek man hade att vänta, har förklarat att »slädväg» och snö skulle inträffa före jul, och han tror äfven på slädväg i julbelgen, — få se, om det slår in.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 22 December 1885
N:r 102.

Publicerat

Från landsbygden.

Klinte, 16 Dec.
På denna jämförelsevis folkrika trakt, har man länge känt

behofvet af en läkare,
boende på platsen. Afståndet till Visby, hvarest ortens provinsialläkare har sin bostad, är ej mindre än 31/4 mil. Oafsedt den dryga kostnad, som är förenad med anskaffandet af en läkare, isynnerhet ganska känbar för den mindre bemedlade, kan det ofta inträffi, art personer få sakna nödig vård och skötsel, ja rent af dö, innan läkare hinner auskaffas. För något mera än ett år sedan såg det dock ut, som om detta behof skulle blifva til!feedsatäldt, i det förre provinsialläkaren i Hemse, doktor Bergh ej visade sig obenägen att sätta sig ned som praktiserande läkare härstädes, men som någon lämplig lokal tj då genast kunde anskaffas, förföll saken. Eftersom behofvet alltmera griper omkring sig, har frågan just i dagarne åter vakvat till lif. På senaste kommunal:timma, den. k. decemberstämman, afhandlades bland anvat äfven detta ämne. Som frågan var af så stor vigt och alltför litet förberedd, kunde något baslut icke fattas på denna stämumna, utan tillsaties en komité, bestående af herrar Dablbäck och Wöhler, som skulle uvudersöka, buruvida det vore möjligt och under hvilka vilkor Klinte och augränsande socknar kunde bilda ett eget läkaredistrikt med station för läkaren på Klintebamn. Skulle något hinder möta för förverk ligandet at detta önskningsmål, ville stämman avhålla, ait Klinte församling finge höra till Hemse läkaredistrikt i stället för till Visby, enär afståndet till Hemse enda.t är omkring 2 mil, Önskligt vore, att saken snart finge en lycklig lösning, helst så att vi finge en egen läkare, Det största hindret att öfvervinna är väl anskaffindet af medel för läkarens aflöning, ty staten lär väl icke vilja bekosta detta eller ens bidraga dertill. Låtom oss derför göra allt hvad vi kunna för denna sak, som för vår ort är af sådan vigt.
Frågan om att få till stånd

en telefonledning
från Visby till Klinte jämte några flere betydande platser på södra Gotland, hvilken, som af tidningen syntes, förlidet år lifligt afbandlades, tyckes nu, efter att hafva legat i dvala en längre tid, ånyo hafva dykt upp igm. Då frågan förlidet år var för, beslöt Klinte kommun att teckna sig för 500 kronor, om någon telefonledning komme till stånd. Ryktesvis har försports att något slags möte bållits i dagarne i och för ordnandet af denna vngelägenhet. Kostnadsförslaget för denna linie skulle hafva beräknats till något öfver 2,000 kronor. När man då frånvräknar de 500 kronor, för hvilka Klinte kommun tecknat sig, skulle således återstå något öfver 1,500 kronor. Denna summa tänkte man sig anskaffa på så sätt, att de personer, som äro ivtresserade för företaget, bilda ett bolag cch gemensamt taga eit amorteringslån, hvilk:t af intressenterna, i mån af den nytta, hvar och en kunde an-es hafva af företaget, så småningom inbetaltes. Detta är också ensträfvan, åt hvilken önskas all möjlig framgåvg. Nu är den tid kommen, då det åter visar sig litet lif och rörlighet bland folket härstädes, Alla skola ju handla till jul, förse sig med sitt julbehof, hvaribland hos många

julbränvinet
intager ett vigtigt rum. Till följd derat fick man förliden måndag bevittna en sorglig syn, vittnande om stor råhet. En ung båtsman hade, åtföljd af sin minderåige bror, ev 12 års pojke, äfven kommit hit. Att nu afprofva julbrävinet var ju eunaturlig sak, huru så ulle man annars veta om, att man varit på hamnen? Båtsmannen tycktes älska sin nästa åtminstove sin bror som sig sjalf, ty han de\’1de med sig åt sin lille bror så mycket af den svenska nektarn, att gossen vard! a!ldeles redlös. . Denne försökte sjelf flere gånger att resa sig upp, men förgäfves. Brodren, som då var resfärdig, ville kasta den stackars gossen som ett oskäligt djur bak i vagnen, då tilldragelsen kom till kronolänsmannens kännedom. Denne tog hand om pojken och lyckades slutligen få honom från brodren in till en person i grannskapet, der han fick sofva ruset af sig.

Vamlingbo, 16 Dec.
Den våldsamma storm,
som rasade härstädes 5 dennes, har lemnat många spår efter sin vilda framfart. Som hvar och en väl vet är under sådana förhållanden, då stormen tjuter i hvarje vrå, hafvet våldsamt upprördt, hvadan det ser ut som ett haf af skum, — när det brusar emot stranden och stänker sina vågor högt upp på land; ej underligt då att äfven hafvets fiskar få göra bekantskap med torra landet, hvilket härstädes förut nämda dag inträffade, ty mycket fisk såsom gädda, torsk och strömming kasta des långt upp på torra landbacken, der de sedan hittats lifslefvande, såsom förhållandet var med en gädda, som vägde omkr. 5 skålp. hvilken ännu sprattlande följande dags morgon påträffades af en person å vestra kusten, En s.k.storbåt, hvilken var högt uppdragen på torra landet, slungades af stormen ut i sjön och vardt, sedan han passerat tvärs öfver en liten vik, ilandslagen och totalt ramponerad.

Väderleksförhållandena
ha på sista tiden varit vinterlika. Under sist förflutna vecka har en sträng köld varit rådande, som ib!and uppgått till 10—12 grader; äfven har snö fallit dock i ringa mängd på sydligaste delen af Gotland.

Billigt bränsle.
Nära nog hela hösten har stenkol efter engelska ångaren »Iuverleiths» list ilandslagits af vågorna på kusten utanför Sundre. Att detta lockaten mängd personer till platsen, är ju helt naturligt; också ha både qvinnor och män, fattiga och rika, i den närmast belägna trakten ti!l mer eller mindre grad plockat och hemforslat deraf. Somliga hafva nu kommit på den idén att begagna detta till bränsle, ty det ter sig ju alls icke dyrt, då stenkol sålts vid plockningsstället för det låga priset af 1—1:25 för gammal tunna. Annat pris är det nu för tiden på ett lass ved, ty på auktioner, som nyligen hållits, ha betalts ända till 4—5 kronor för ett litet lass björk- och furuved.

Villebrådstillgången
är, särskildt bvad rapphöns och hare beträffar, fortfarande god i våra trakter. Under den lilla snöturen vi nu haft, ha äfven många »jössar» fått bita i gräset. Ripphönsen daremot ha, tack vare den knappa tillgången på snö, säkerligen undgått tjufskyttens spaningar och ej heller lidit brist på föda.

Sundre, 14 Dec.
Olyckstillbud.
En arbetare på Hallströms gård härstädes sköt en afton kort förrän ban gick till sängs, kakelngusspjellet för tidigt. I kakelugnen voro stenkoleu (här brännas öfverallt steckol) knappast halfbrända, hvilket gjorde att gas utströmmade i rummet. Hans sömn blef ej lång; ty af rök och gas fyldes snart rummet och han höll på att qväfvas. Hans försök att resa sig upp ur bädden misslyckade»; icke heller ropa förmådde han. Då man vid middagstiden händelsevis tittade in i den olyckliges rum, befans han bjelplös liggande vid dörren (han hade likväl sent omsider förmått komma ur sängen) till utseendet liflös, – Man utbar honom genast i friska luften, hvilket verkade att han inom några timmar visade tecken till lif. Nu är ban fullkomligt återstäld.

Den storm,
som fredagen 4 Decamber rasade så häftigt, hade illa tilltygat skonerten »Venus» från Hel: singborg. Månd, 7 Dec. sågo vi att en liten segelsliten farkost (den ofvannämde helsingborgare:) kröp in i Noreviken, der han lade sig för ankar. På måndags qvällen, oaktadt stormen, gick folk ifrån land ut med båtar och blefv) då underrättade att fartyget var i ett högst betänkligt tillstånd. Fyld med vatten, rodrat frånslitet och saglen m. m, blå ste öfverbord var det för den nödställda skonerten ingeluada tänkbart att kuana hålla öppan sjö. Fartyget hade trävarulast, hvilket gjorda att hela skrofvet flöt på lasten, Besättningen, som bestod af sex man, var utarbetad vid pumparne och illa medfaren isynnerhet en minderårig gosse, som härmed gjorde sin första seglats. I tisdags vid 11-tiden ankom Neptunbolagets ångare Hero, som för tillfället låg i Burgsviks hamn, och bogserade »Venus» till Slitebamn, der han skall undergå en fullständig reparation.

Hablingbo, 14 Dec.
Kyrktaket å Hablingbo kyrka
pröfvades också af den senaste starka stormen. Å takets norra sida afblåste många tegel, hvilka med kraft slungades till marken. Nämde tak blef för några år sedan utdömdt af en viss kyrkoherde härstädes att aftagas och omläggas, men de vördige bondgubbarne satte sig mot förslaget, då de trodde det vara hållbart, emedan det icke mera än en enda gång förut i mannvaminne rubbats af storm, och detta var den 15 Februari 1882.

Småskollärarinneval
förrättades i Hablingbo för kort tid sedan, då vederbörande kyrko- och skolråd valde bland de nio qvinliga sökandna lärarinnan Ebba Nordvall, från Atlingbo. — Läslokal kommer för tillfället att inredas å den befintliga sockenstugan till vårterminen. En ny skollokal kommer stundande sommar att uppföras; ett nytt folkskolhus kommer säkerligen att byggas och det gamla kommer att inredas till småbarnsskola och bostadsrum för lärarinnan.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 December 1885
N:r 101.

Publicerat

Från landsbygden.

Ett fickurs märkvärdiga öden.
En person vid Sigdes i Rone förlorade, under det spillningen utkördes på åkern på törsommaren, sitt ur. Man letade allt hvad tygen höllo, men fann det ej. Derefter plöj les åkern åtskilliga gånger, såddes med höstsäd, hvilken äfven året derpå bergades, hvarefter åkern sedan på bösten i fjor (1884) höstplojdes med väudplog. Rätt som det var observerar den plöjande vågonting blankt i tiltan och — uret var funnet: Det märkvärdiga härvidlag är dock nu ej slut. Uret återstäldes till ägaren.

Ett högst ovanligt stjernfall
iakttogs 27 Nov. på qvällen under halfklar himmel och stark, byig storm från ost till sydost. Termometern visade 4 grader kallt. Som ett bevis på buru talrikt meteorstenarna töll» kan nämnas att på fem minuter kunde räknas ända till 650 oc en stor del deraf syntes brinnande och träsande slockna tätt vid marken. Sedan sjelfva stenen slocknat, syntes alltid efteråt en lång strimma vppfyld af små hvarandra korsande gnistor. Det hela, ett på samma gång praktfullt och storartadt skådespel, hade lockat ut folken ur husen, tämligen högt förkunnande att nu måtte verldeus sista tid vara kommen. Fenomenet varade visserligen ända till midnatt men var talrikast och starkast mellan kl. 6 och 7 på qvällen.
Om samma nraturföreteelse skrifves till oss från norra Gotland:
Ert stjernregn af högst sällsynt prakt visade sig igår, 27 Nov. från kl. 5 till 10 e.m. och fortfor kanhända ännu senare på natten.
Från den triangel, fom bildas af stjernbilderna Väduren, Perseus och Andromeda inströmmade på bimlahvalfvet i hvarje sekund massor af meteoriter, som med mer eller mindre lysande eldstrålar refflade luftkretsen i alla väderstreck. De flesta drogo raka eldstrålar efter sig såsom en gevärskula skulle göra, men ofta beskref meteoriten en sigsag bana som tydde på att den icke hade kulform, utan var flat eller aflång.
Stjernskotten inom den ofvanvämda triangeln utmärkte sig genom inga eller högst obetydliga strimmor; de uppflammade och dogo samma punkt, hvaremot de som närmare horisonten kommo inom luftkretsen ofta drogo eldstrålar efter sig, som syntes en god stund efter det meteoren försvunnit.

Åskslaget i Hafdhems kyrka,
som visserligen förut är omtaladt, är dock så märkligt, att jag måste, sedan jag närmare åsett dess verkningar, här beröra det. Strå len, som först träffat tornets spira, har där delat sig och följt de båda sparrarne, som den rispat och befriat från bräderna. Dereftir hafva båda strålarne, en på vestra och den andra på södra sidan, gått in i murarne mellan stenarne, dervid hela det förut bristfälliga tornet skakat:, så att det nu fått en mycker stark lutning åt öster. Södra muren har blitvit klufven, en stolpe i klockhålet bortkastad, hvarjämte strålen orsakat åtskilliga synliga och osynliga ras af sten och grus i murarne.
Urtkommen på östra sidan har strålen afkastat fem tegel af skeppets tak, derifrån hoppat till ett j-rnankare i muren, dervid gjort åtskilliga snedsprång dels till orgeln med dess förgy lningar och dels till hvalfvet ofvanför. Men det märkvärdigaste af allt tyckes mig att en fönsterpost af trä rispats ifrån fönstret till hela sin längd utan att en enda ruta skadats. Detta åskelags skador å tornet äro af den beskaff-nhet, att de ej gerna kunna säkert uppskattas eller värderas, emedan verkningarne i de icre murmassorna ej kunna ses.

Torgdagen
i Hemse i Nov. har man kallat den stilla, och fastän en stor mängd folk med kreatur hade infonvit sig, var dock allt stilla lugnet. Några kor såldes dock till et: pris af mellan 40 och 60 kronor, sex oxar 65 till 95 kr. samt ett par hästar till 50 kr. st. I öfrigt verkstäldes åtskilliga hts\’byten, några ungnöt såldes och trädgårdsalster såsom äpplen, kål, rofvor och morötter exponerades med strykandeafsättnivg.
Torgdagen å

Sandesrum
derförut i Oktober, som utmärkte sig för vackert väder och en stor mävgd slöjdalster, var för kreaturshandeln lika stilla. Jag vill här nämna, att det infanno sig en stor mängd bleckslagare, köpparslagare, krukomakare och jernhandlare, ja man sålde visserligen en och annavu duk ochtyger, men jag anser, att myndigheterna ej böra vara raska åtal härvidlag, helst under sådana tider som nu.

Sundre 28 Nov.
Okändt strandadt fartyg
Natten me\’lan 10—11 Nov. såg man på grundet Udden –häratanför en topplanterna, hvilken icke rörde sig ur stället. Sedan dagen började gry, syntes på nämda grund en stor och tungt lastad ångare; men innan båten från land framkom till den strandades hjelp, kom ångaren flott, hvarefter h&n lade till sjös. Utkommen ett stycke från land, ändrade ångaren åter kurs och styrde följaktligen tätt förbi många farliga grund; men slapp dock förbi.

Ett sylspett
af 3 tums längd påträffades bäromdagen i ett slagtadt kreatur, sedan kreaturet (en ko) blifvit behörigen uppskuret.

Hallströmska stenbrottet i Sundre.
I detta sandstensbrott är numera endast en urbetare sysselsatt. Det förljudes att ägaren byggmästaren K. Hallström i Stockholm sålt sina hirvarande gårdar, sedan han erfarit att de gifvit en för ringa afkastning. Dei storartade affir, som nämda man här i åratal bedrifvit, kommer såldes att helt och hållet upphöra.

På en grindstolpe
af sandsten, nyligen upptäckt, kan läsas föl jande i runskrift inristade ord: «ägaren af denna gård bar under dyr tid låtit uppsätta detta hus och nedsätta denna griudstolpe.
Stolpen har tydligen en längre tid legat i jorden. Skada blott att förstörelselystna menniskor sönvderkrossat detta fynd, för att begagna det som pinnar i stenmurar, på hvilka, iföljd af laga skittet, ingen ända är.

Sorglig tilldragelse.
Vid bröllop plägar den ovanan, bland många andra, förekomma, att ortens skyttar samJag till bröllop huset för att, som det heter, «salutera för brudparets välgång.» Under sådana förbållanden hände det vid Vestergårda i Sundre, att en dräng illa skadade sig i högra handen.

Vackert så.
Potatisen har på många ställen härutåt gifvit, en om man så vill säga, oväntadt stor afkastning. Till dömes kan anföras, att en hemmansbrukae här i trakten, efter två tunnors u säde, fick tretton tunnor. En bondei Hamra, som satt tre tunnor, fick tyratio. I Hamra har ock potatisen i år varit särdeles gifvande. Rigen, kornet m. m. ha deremot der varit ganska klent.

Viborgska smällen.
En okynnig pojke företog rig häromdagen, utt: med en dynamitpatron söka efterapa Viborgska smällen. Oförståndigt nog lades patronen tillika med andra exploderande ämnen allt för nära ett boning-hus, och smällen följdes derför af några glasrutora splittrande. Att inga större skador uppstodo, ärförvånansvärdt.

Väderleken.
Vädret är här, i förhållande till den sena hösten, rätt vackert. Kylan har nu några dagar varit ganska sträng, ändu till 4—5 grader. Snö har icke fallit; deremot förekom här tisdagen 24 Nov. en häftig hagelskur, som för några ögoublick hvitfärgade marken, En likadan hagelskur nedkom torsdagen 26 Nov.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 1 December 1885
N:r 96.

Publicerat

Från landsbygden.

17 Nov.
Hafvets arbetare
äro mången gång utsatta för svåra faror, ja verkliga, lifsfaror när de — såsom isynnerhet är förhållandet med dem, som idka fiske utanför våra kuster, och som hvilka jag här vill tala något — i en liten öppen båt befiona sig låvgt ute till bafs på de guvgande böljorna för att skaffa sig och de sina nödtorftig föda och näring. Ofta uppstår en fruktansvärd storm, som försätter de stackars fiskarena i en förfärlig belägenhet, och hvarvid ofta händer, att mången familjefader, make och son, får för alltid sluta sina ögon tillsamman, till stor sorg och sakrad för de efterlefvande, som i de flesta fall merändels befiona sig i torftiga omständigheter. Ett sådant fall har äfven för kort tid sedan timat, då trenneraske och sjövane fiskare från Djupdy fiskeläge, hvilka befunno sig ute på strömmingsfiske, omkommo, efterlemnande sörjande hustrur och barn. Af den upplysning, jag erbållit, har jag funnit, att de drunknades båt hittats dagen efter delen af någre fiskare, Jångt ute till rjös på omkring 30 famnars djup, då två bland de omkomne befunnos ligga döda ibåten, som var full med vatten, under det den tredje antagligen blifvit vågornas rof. Troligen har det vid olyckan så tillgått, att båten under färden mot land blifvit fyld af någon s. k. fallsjö, hvarvid denne kantrat. Dock har det lyckats de tvänne att få tag i båten, och, då han af den svåra sjögången åter blifvit vräkt omkring, inpraktisera sig i densamma, der de dock till följd af det myckna vattnet och kölden- blefvo dödens rof; en fasansfulldöd i sanning?
På tal om strömmingeflske kan jag nämna, att det på senare tiden varit särdeles gifvande — ända till 250—300 valar på ett båtlag så att också denna vara sjunkit i pris från 42 till 17 öre valen vid fisklägen. Vid hvarje fiskläge finnes en s. k.

Hamnrätt,
en styrelse, hvilken det åligger att vaka öfver ordning och skick på platsen, och som äfven är bemyndigad att afdöma smärre brott och tvister, som begåtts vid fisklägena. Ett sådant mål förekom häromdagen till afgörande vid Herta fiskläge i Burs socken, med anledning deraf, att trenne fiskare, som sålt ett parti strömming till en person från Silte, falskligen – uppgifvit partiets storlek, hvilket vid skedd omräkning af den sålda strömmingen uppdagades. De brottslige dömdes härför till 2 års förlust af rätttigheten att idka fiske vid fiskläget.

Landsatt sjöman.
Då en fiskarebåt från Kapelle fiskläge måndagen 9 Nov. utgick på driffiske. anropades den af befälhafvaren på ett norskt barkskepp, hvilken bade en sjuk sjöman ombord. Båtens besättning landsatte nu den sjuke och forslade honom sedan till läkare.

Naturens lek.
Ett får tillhörigt en hemmansägare i Burs socken vardt på våren sjukt och skulle framföda lam, hvilket dock icke lyckades. Nu anlitades en s. k. klok gubbe, som gaf kreaturet. en dosis pulver, hvaraf fostren (de voro tvänne) dogo utan att hafva blifvit förlösta. Man trodde nu, att fåret äfven skulle dö, men så vardt dock ej händelsen, ty det tillfrisknade åter och trifdes efter allt utssende bra – sommaren. Mången förundrade sig att så kunde vara förhål\’andet; då icke fåret blifvit förlöst med sina ungar. På hösten nedslagtades det och hvad tror ni väl att man fick se? Jo, båda ungarna liggande i födselgömman, alldeles så som de voro vid det tillföllé qvacksalfvarens medicin förpassat dem ur lifvet, utan någov öfvergång till förruttnelse. Så otroligt än detta låter, lär dat dock vara sanning, ty jag bar sjelf hört lamägaren med egen mun omrala denna tilldragelse, hvarvid han kunde med flere per:oner b visa sanningsenligheten deraf.

Väderleken
är, här detta skrifves, kall och blåsig, frisk nordvestlig vind. Stark frost ha vi haft ett par dagar å rad.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 November 1885
N:r 93.

Publicerat

Från Landsbygden.

Södra Gotland, 4 Nov.
Väderleksförhållandena
ha härstädes tagit ett vinterlikt utseende. Snö och regn ba vi haft nära nog hvarje dag under den sist förflutna titen; af det senare slaget understudom bagelblandadt. Frost har det äfven varit åtskilliga nätter, så atttumstjock is funnits på vattnet om morgonen. En och annan låndtman har ej fått ta upp all sia potatis, ty den står under vatten. Höstplöjningen är ej heller afslutad, ty en del af åkern är så genomsur, att det är förenadt med stor möda att få bearbeta och bereda den till vårsådden. Till följd af de dåliga

Sädesprisen
äro ock måage jordbrukare i en ovanligt betryckt ställning och veta ej, huru de skola kunna. anskaffa medel till alla utskylder vid hemmanet. Månge hafva kreatur att sälja, men det funes ej någon köpare, som är villig att betala hvad bonden anser sig vilja hafva för djuret, och följden blir, att han får försöka att töda det öfver vintern tör att i vår erhålla bättre betalning för detsamma. Men pengar skola dock anskaffas, och så måste ytterligare skuldsättniog göras, såvida lån kan erhållas, för att kunna reda sig för tillfället, (Det är att märka, att jag här talar om de mindre bemedlade jordbräkarne). I sanving det är en pröfvotid tör den, som ej har några pengar på kistbotten; den jordbit, som så drygt är beskattad, lemnar ock understundom ringa aföastning, änssöat den bearbetas efter bästa förmåga. Någre vilja hafva spanmålstull och äro öfvertygade, att det skall förbättra deras förhållanden, om en sådan komme till stånd; också ha i dessa dagar petitioner till konungen om tulls införande varit i svang ibland allmogen, af hvilken en del skrifvit under sina namn; få se om det hjelper !
En ovanlig myckenhet

Svanar
har innevarande höst styrt kosan åt söder ifrån våra trakter, Nästan hvarje dag har man sett stora flockar ända till tusental i sällskap på färd till ett varmare luftstreck. Åtskilliga personer påstå, att när svanen flyger isådana stora flvckar, bådar det sträng och kall vinter.

Illa skrämd
vardt häromsistens en gumma, då hon en afton, sedan det var mörkt, skulle hämta småved från vedbacken. För detta ändamål använde hon sitt förkläde och märkte ej i sin ifver, huru hon oupphörligt plockade, icke ved utan — rapphöns i detsamma. Snart blef hun dock varse sitt misstag, då de betjädrade varelserna, hvilka troligen blefvo obehagligt störda i sin hvila, med flaxand och flygande gåfvo sin närvaro tillkänna, till stor häpaad för gumman, som stod der liksom fallen från skyarne.
Måndagen 2 Nov. kl. 8 e.m. öfverfor

En häftig orkan,
förunderlig nog, endast norra delen af Sundre och södra delen af Vamlingbo socknar. Som exempel på orkanens styrka kan anföras, att ett stort och nybygdt ladugårdshus i Sippmanna gård i Vamlingbo kullstörtades. De kreatur, som för tillfället befannos i huset ska dades lyckligtvis icke, En väderqvarn isamma trakt kullblåste äfven.

En hare,
med ett rödt band om halsen, sköts fredagen 6 Nov. i Kullaråker i Sundre. Det nu urblekta bandet som vid båda ändarne var sammansyit, var vid sammanfogningsstället klart rödt, hvilket antyder att det sutit omkring djurets hals en längre tid. I harens högra öra befans ett lammärke vara inbrändt. Detta märke lär tillhöra Bopparfve i Ejsta. Samma dag sköt samme skytt fyra vilda dufvor i ett skott. Sedan sköt han en uggla, en kråka och två skator. Dagens jagt var lyckad!

För att bevaka strandningar,
har hit till orten anländt en sjökapten från Visby. En annan har stationerats vid Faludden.

Ångbåten Belos lustresa i Hemse.
En eldare vid Gotl. jernväg (namnet är mig obekant) har med egen hand förfärdigat en liten ångbåt med maskin och allt. Denna lilla tingest gjorde häromdagen en resa i det för tillfället vattensänkta s. k. prestänget, för att bepröfvas, Ångbåten är helt liten, endast omkring 3 elvar lång, och dess bärkraft är blott något öfver en centnér. Den lilla farkosten tedde sig prydlig, der han, betäckande sin väg med eld och rök, inför en stor skara åskådare gjorde sin »rundresa», Den lilla vackra »Belos» vittnar om sin byggmästares goda handfärdighet. Ångaren är bygd af tunu jeroplåt. Samma dag (2 Nov.) öppnades Gotl. läng folkhögskola och hade äfven för den orsaken en myckenhet folk tillkommit.

En rofva
upptogs nyss på Otes ägor i Sundre, hvilken vägde 19 skålp. Vid Vestergårda påfaus äfven en potatis, som vägde 4 1/2 skålp.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 10 November 1885
N:r 90.

Om Oss Drivs med WordPress