Från landsbygden.

Södra Gotland, 31 Oktober.
Väderleken
fortfar alltjämt att vara ogynsam ständigt regn och kylig luft. Allt gifver för handen att vintern är i antågande och att landtmannen måste skynda på med sina göromål »utom hus» för att förekomma vinterns inbrott. Potatisen är likväl merändels upptagen och höstplöjningen till största delen afslutad. I Vamlingbo m. fl. trakter har jag funnit, att potatieupptagningen m. m. ännu pågår. Den 19, 20 och 21 Okt. var marken stundvis betäckt med snö. Då visade termometern endast + 2 grader. Sedan dess har den växlat mellan + 5 och — 9 grader.

Orkanen,
som natten mellan 7 och 8 Oktober rasade så fruktansvärdt, framfor ätven här med den vildaste häftighet. Vraket efter barkskeppet Rivalen kastades totalt i land, ty vinden var, vid den tiden fartyget sönderbråkades, S. V. och sålunda kunde icke — som en meddelare till tidningen yttrat — någon del deraf inslås vid Sandvik och allt det öfriga bortkomma.
Stenkolen, som utkastats af ångaren Inwerleith, kastades bokstafligen högt upp på det torra och ha på lediga stunder syselsatt kustborna med bergningen, som derigenom mycket underlättades. Flere träd kullkastades.
I skymningen 9 Okt. syntes härutanför

Ett nödstäldt fartyg
formligen drifva för vinden i sydostlig riktning. Vinden, som då var frisk s. v., gick på natten om till s., och man hoppades, att fartyget då skulle drifva tillbaka mot kusten. Men man bedrog sig härutinnan. Fartyget, som var en skonert, hade på focxmasten intet segel, och det antogs, att seglen i den häftiga stormen blåst öfver bord. I går passerade ett barkskepp härutanför, som upprepade gånger gaf hälsningssignal. Det var förmodligen någon bekant med orten, som endast på detta sätt gaf sin närvaro tillkänna.

Sällsam fångst.
Två personer i Öja gingo en natt i förra veckan till stranden för att draga not vid Stockviken, Man tänke sig deras förvåning, då de i noten fiskade upp en — mansperson, som under inflytande af spritens verkningar förirrat sig till nämda våta ställe och der, iden djupa dyv, hjelplöst nedsjunkit. Den ovanliga E sken fördes medvetslös till närmaste bostad.
Hade icke hjelp i denna stund anländt, hade han säkert under natten öfvergått till en annan verld.

En trogen tjenarinna
från Skoga i Sundre, vid namn Brita Larsson, har en tid af 33 år, troget, redligt och sitt husbondefolk till nöjes tjenat på ett och samma ställe, Flere husmödrar etter hvarandra hafva under hennes dervaro der residerat, men hon kar såsom ett värdefullt inventarium följt med i huset. Som belöning för trogen och långvarig tjenst, har hon blifvit erbjuden medalj, men hon har vägrat att emottaga utmärkelsetecknet.

»Tagal».
Norske barkskeppet »Tagal», som strandat på »Faludens» grund i Öja, har af stormen slitits derifrån och inkastats till Gröttlingebo kust.

Ett uppbyggelsemöte
i det s. k. frikyrkliga samfundet ägde rum vid Norrgårda i Hamra måndagen 26 och tisdagena 27 Okt. Mötet börjades båda dagarne kl. 10 f.m. och slöts kl. 10 e.m., hvarunder en timmes middagsrast förekom. Ett fåtal åhörare hade församlats, dels iföljd af detdåliga väglaget, dels ock emedan under samma tid och på samma ort andra stmmankomster voro ordnade. Mötets ordförande var hr Björkdahl.

Olyckshändelse.
En minderårig gosse från Petsarfve i Vamlingbo dog lördagen 24 Okt. på ett egendomligt sätt. Gossen skulle näml. stiga ned uti en brunn för att upphämta en der flytande brädbit. För att förekomma olycka på denna farliga passage hade ett par andra honom jämnåriga kamrater hållit honom i fötterna, så att han skulle sträcka sig ned med bufvudet före. Genom denna öfveransträngande sträckning hade någon af de inre delerne brustit, hvilket gjorde att gossen strax efter uppkomsten ur brunnen uppgaf andan.

Ovanlig äggtjuf.
Om man ibland hört att tvåfotade äggtjufvar förekomma, har man dock sällan sport att fyrfotade sådana kunna uppträda. Vid Otes gård i Sundre socken hade man en längre tid märkt, att hönsäggen bortkommo, under det de tomma äggskalen qvariågo. Slatligen upptäcktes, att den oförmodade äggtjufven var — en igelkott. På brottslipgen tog man genast fast och bortförde honom ett ansenligt stycke från gården, men inom ett dygn var åter samme »industririddare» på sitt forna goda ställe, men då med den påföljd att han a utom möjligheten att vidare förnya besöken.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 3 November 1885
N:r 88.

Det har icke regnat

i Visby idag, märkvärdigt nog. Mea för att vi icke alldeles skulle sakna nederbörd har det i stället snöat något litet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Oktober 1885
N:r 87.

Väderleken

visar fortfarande ett mera vinter än höstlikt utseende med klar, hög luft. Igår fallen snö qvarligger delvis ännu på mot norr belägna tak. Stillastående vatten belades i natt med rätt tjock is.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 Oktober 1885
N:r 85.

Första snön

för denna höst föll tidigt i går morgse här i Visby, men vardt endast en kort stund qvarliggande på marken, innan den smälte.
Idag på middagen faller vid frisk nord lig vind ett ymnigt snöblandadt regn, hvarunder temperaturen sjunkit till + 2 grader.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 20 Oktober 1885
N:r 84.

Regn

har nu ej fallit härstädes sedan natten till sistl. tisdag. Upptagning af potatis pågår nu med all ifver.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Oktober 1885
N:r 83.

En orkan,

hvars like i styrka ej förekommit under de tre senaste åren, utbröt i förgår qväll vid half 9-tiden och rasade med tilltagande häftighet till något öfver midnatt, hvarefter den så småningom aftog, så att jämförelsevis lugnt väder var rådande igår middag. Det märkliga var, att orkanen med ens frambröt med oerhörd kraft utan några förberedande stormbyar. Alldeles oförberedd på ovädrets utbrott var man dock ej. Baros metern föll nämligen på e.m. med stor hastighet; ett så lågt barometerstånd (732 millimeter), som var för handen vid 9tiden på qvällen, har här ej iakttagits sedan år 1882.
Under nattens lopp åstadkom stormen en del förödelser här i Visby. Ett rätt betydligt antal fönsterrutor sönderblåste, tegelpannor hazlade ned från taken och tvänne större träd kullvräktes.
— Våra ångbåtar hade att kämpa en svår dust mot stormens raseri. »Visby» inlöpte här i hamnen vid half 6-tiden på morgonen. Ångaren, som förgäfves sökt att åter ingå till Borgholm, måste under »Jungfrun» söka skydd mot de väldiga stormarne. »Tjelvar», som måst ankra i skärgården, hitkom först klockan 1 på middagen.
Ångfartyget >Gotlands> resa skildras af en passagerare på följande sätt:
Den svåraste resa, såvidt nu ombordvarande befäl och besättning å ångf.
Gotland med 10-årig erfarenhet kunna erinra sig, hade fartyget på sin färd till Stockholm natten mellan onsdagen och torsdagen i denna vecka. Ångaren utgick från Visby i vanlig tid kl. 8 e.m. Vinden var då frisk sydvest, och starkt fallande barometer bådade en oangenäm natt.
Lufttrycksmätarens utsago kom icke heller på skam, ty redan vid 10-tiden kastade vinden om på vest och öfvergick småningom på nordvest och NNV, tilltagande under nattens lopp i orkanlik styrka och försättande hafvet liksom i kokande tillstånd. Situationen saknade icke sitt allvar, och det bidrog just icke att öka passagerarnes lugn, när man erfor, att ångbåtens befälhafvare kapten Sandelin” mellan kl. 10 och 11 varit så nära att gå öfverbord, att han räddats nästan genom en underbar tillfällighet. Vakten vid detta tillfälle hade styrman Falk. Kaptenen befann sig emellertid äfven på kommandobryggan, sysselsatt att fastgöra nakterhuset, som öfverspolande brottsjöar höllo på att bortföra, då han vid en plötslig giring af båten tog öfverbalansen och hufvudstupa störtade öfver kommandebryggans räcke på styrbords sida utför rundhuset, der en liggande fribolt något bidrog att hejda hans fart mot bafvet. I samma ögonblick rusade styrman Falk, som befann sig på bryggans babordssida, fram och lyckades fatta ibenet på den rätt upp och ned hängande kaptenen, som lyckligt och väl drogs åter in öfver räcket. Fallet var hårdt och det dröjde en stund, innan kapten 8. återkom till besinning, liksom det också dröjde ett ögonblick, innan styrmannen förmådde släppa taget omkring hans ben som han omfattat med krampaktig styrka.
Vinden tilltog allt mer och mer ikraft den: ena orkanbyn aflöste den andra och brottsjö på brottsjö bröt öfver fartyget, som emellertid, väl lastadt som det var, häfdade sitt gamla anseende för en god sjöbåt.
På backen lösslets en af de hårdt fastskrufvade trosskorgarne och en stört sjö inslog rutorna på styrhusets babordsida Båten gick emellertid sin gilla gång, hejdad i sin fart af motvind och brottsjöar, hvilka senare skakade fartyget i hvarje dess fog och för kortare stunder liksom alldeles stannade farten. Framkomsten till Landsort, som i vanliga fall brukar ske mellan kl. 2—3 på f.m., inträffade derför nu icke förrän omkr. kl. 8, och vid Riddarholmen lade fartyget till först vid 2-tiden på e.m., aflemnande ett icke ringa antal passagerare, som sent skola förgäta natten 7 och 8 Oktober 1885.
— Vid 5-tiden på morgonen syntes ett på sidan flytande fartyg, mycket illa ramponeradt, redlöst drifva fram utanför kusten härstädes. Eno stor mängd folk nedströmmade till hamnen och &å strandpromenaden för att åse det hemska skådespelet. Flere personer uppgåfvo sig med kikare hafva & vraket iakttagit folk, sittande på lofvartssidan af det kullyräkta fartyget. Med stor skyndsamhet utgick vid 6-tiden lotskuttern under befäl af öfverlotsen och med fyra mans besättning. Vid kutterns framkomst möttes dess besättning af en förfärande syn. Vraket låg med masterna långs efter vattenytan drifvande omkring utanför Skälsö; hvarifrån ett par fiskarebåtar hade utgått för att bistå de nödstälde. Emellertid vågade hvarken dessa eller lots: kuttern på grund af de väldiga sjöarne lägga till vid vraket, hvars besättning uppgåfvo höga rop om hjelp. Från kuttern tillropades de skeppsbrutna, att dei lugn skulle afbida kutterns återkomst, som, sedan man hämtat en mindre båt, med första möjliga skulle äga rum. Och så styrde kuttern med fulla segel åter till Visby, medtog en mindre båt och begaf sig åter till hafs samt anlände lyckligt till olycksstället och bergade den utmattade besättningen, nio man och kaptenen.
Emellertid ankom. några minuter derefter ångfartyget »Visby» och tog ombord de skeppsbrutne, hvilka sedan klockan två på morgonen med döden för ögonen, under det vågorna vräkt öfver fartyget, måst kämpa en förtvifians kamp för att ej slitas bort från det redlöst drifvande vraket. De räddade egnades nu ombord & ångaren all möjlig vård, genomvåta som de voro samt darrande af köld och öfveransträngning. En fjorton års gosse syntes färdig att duka under för de utstånna själs- och kroppslidandena men kryade småningom till sig efter att hafva nedbäddats i varma sängkläder och fått något värmande till lifs. Några minuter efter de nödstäldes upptagande på >Vis by», reste sig vraket under svåra krängningar och stod med ens åter upprätt. Förriggen och ruffen samt däckslasten vo ro bortspolade. Fartyget togs nu på släp af »Visby», som inkom åter hit vid 12tiden, mottagen af stora folkmassor, som med oro afvaktade utgången af bergningsförsöken.
Det räddade fartyget heter Ceres, hemmahörande i Nystad i Finland, samt var på resa med last af trävaror till Köbenhavn. Fartyget, som mäter 178 tons, fördes af kapten Stenros. Radan vid 8: tiden på qvällen var fartyget utanför Vis by, då det öfverraskades af den våldsamma orkanen. Under nattens lopp blef det läck och vid 2-tiden på morgonen kantrade det på sidan, hvarefter besättningen i åtta timmar måste utstå fasansfulla lidanden & det redlösa vraket. Hade hjelpen uteblifvit ytterligare en timme, hade tio menniskolif med säkerhet gått förlorade, enär fartyget dref mot land allt mer och mer; de skeppsbrutne hade då krossats i de fräsande bränningarne.
Ryske konsuln härstädes erbjöd genast vid »Visbys» hitkomst fartygets kapten kläder, mat och bostad åt de nödstälde.
— Ea annan finsk brigg, äfven från Nystad, vid namn Olga, kapten Stål, som var på resa till Köbenhavn med trälast, inkom svårt läck igår till Klintehamn.
— Norska skeppet Petty, kapten Johansen, inkom i natt till Slite sv\’rt läck.
Fartyget var på resa fråa Liverpool till Viborg med saltlast, som troligen kommer att lossas i Slite, enär fartyget är till hälften fyldt af vatten.
— Söderhamnsskeppet Ida, kapten Lindberg, strandade natten till gårdagen vid Skansudden utanför Vestergarn. Fartyget var på resa till hemorten med stenkolslast. Bergningsångaren »Hero» är sysselsatt med att taga fartyget flott.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Oktober 1885
N:r 81.

Från landsbygden.

Södra Gotland 14 Sept. 1885.
Väderlekens
växlingar äro mångahanda; ihållande regn, vindstilla, kylig luft och storm byta om nästan hvarje dag, vackert väder ha vi sällan: I natt har en vestsydvestlig, orkanlik storm rasat härstädes, som dock när detta skrifves något. aftagit i bäftighet, Att den späda rågbrodden under sådana förbållanden ej trifves särdeles väl, behöfver knappast sägas; också är den i allmänhet klen, hyartill äfven sädesmaskens härjande verkningar på många ställen i icke ringa mån bidraga. Laudtmännen vänta på blidare luft och vackrare väderlek, hvilket äfven i hög grad behöfs, om den (rågbrodden) skall få önskad framgång. En och annan har ännu ej slutat inbergningen af kornet, ty bergningstiden har varit svår.

Strömmingsfisket
har fortfarande varit klent i våra trakter. Vid Herta fiskläge i Burs socken fångades för några dagar sedan af ett båtlag på en natt ej mindre än 700 valar s. k. lekströmming, hvilken ilandfördes i tre båtar, som deraf blefvo drygt lastade. Torskfisket har äfven varit litet gifvande på senare tiden.

I lifsfara
på sjön var häromdagen en dräng i tjänst hos hemmansägaren Oskar Hansson, St. Sindarfve i. Hamra socken, då han var stadd på färd mot hemmet från torskfiske. Försegelspriet sprang nämligen ur och då drängen, som satt vid rodret, gick fram i båten för att åter isätta detsamma, lotvade båten i vind och lade bi på andra sidan med en sådan häftighet, att den kantrade, hvarvid karlen kom i vattnet och ifrån båten; med stor möda lyekades det Honom dock att åter få tag i densamma och, då den ånyo af sjön vräktes ikringy, inkomma deri och med tillbjelp af en segelmast, som han fått fatt uti och lagt tvärs öfver båten, hålla balansen, så att den ej ånyo kantrade, till dess att en aunan fiskare, som var i närheten och såg den nödstäldes belägenhet, hann änlända till stället och hbjelpa honom, så att han fick ösa båten läns och åter fortsätta sin så ofrivilligt afbrutna resa.

Fartygsstrandningar.
I söndagsnatt strandade utanför Heligholm i Vamlingbo norske skonerten »Kjaek», kapten Nilsen, lastad med oljekakor. Etter några timmars lossning, kom skonerten af grund och fortsatte resan. Fartyget var oskadadt.
I måndags kl. 11 f.m. strandade på grundet »Fiygaren» utanför Sundre engelske ångfartyget »Inverleitb», fördt af kapten Jobling och hemma i Leith i England, kommande från Grangemouth och destinerad till Kronstadt med last af stenkol. Från sagda tid tillionsdags kl. 10 f.m. stod fartyget på grund; hvarunder utkastades öfver 6,000 tunnor stenkol.
Neptunsbolagets ångare Belos ankom i tigdag kl. 6 f.m, till strandningsstället men kunde ingenting uträtta, I onsdags kl. 1/210 f.m. blef vattnet (som törut varit ganska lågt) högre, hvarefter ångaren omedelbart dref af grund. Den emellan Inverleith och Belos liggande nya och oförsökta. trossen, kom vid detta tillfälle att fastna i Inverleiths propeller, hvilket hade till följd att dykare måste afsåga den dyrbara kabeln, hvilken lär kostat 2,000 kronor. Sedan fartyget blef flott, inbogserades det af Belos till Burgsvik. Ångarén, som stod på sandbotten och i fint väder, bade icke tagit några anmärkningsvärda skador. Det är att märka att det icke fullt tre år gamla fartyget, oaktadt sin korta tillvaro, varit på grund två gånger förr, hvadan alltså denn& är den tredje. Nu äro kustborna fullt sysselsatta med upptagning at: stenkol och då det är gynnande väderlek, kan man räkna 30 båtar, deribland 1 jakt, på strandningsstället. Kolen bergas möt femtio procent.

Goodtemplarfest.
Då jag häromdagen med ångbåt anlände till Klintehamn, erfor jag att ett stor goodtemplarmöte der var anordnadt. Den i Hemse nybildade goodtemplarföreningen hade dit anländt och bidrog med sång. Sången ledd-af en skicklig föreståndare klingade friskt och rent i den stilla qvällen. Folkskolärare Stengård höll ett längre föredrag, hvari han på ett anslående sätt framstälde dryckenskapens följder samt nyttan af nykterbeten. Det var glädjefullt att se de många, som förr varit eländiga och i trasor höljda, nu snygga och ordentliga.

Fem sälhundar
dödades i förra veckan af en yngling från Sundre. Utanför »udden> (belägen mellan flis och refviken) är en mycket besökt vistelse ort för sälhundar och då det är solvarmt, ligger en sälhund nästan på hvarje sten. På en stor sten, benämd »mälsten>, kan man ofta få se 4 till 5 stycken.

Kastellet i Sundre.
Efter det jag förat något omuvämt den förmodade underjor diska gång, som troddes leda från kyrkan till kastellet och tvärtom, kan jag nu meddela, det undersökningar i dessa dagar gjorts, mén till intet resultat. Man trodde sig verkligen hafvå funnit den omtalade gången, men i och med detsamma påträffades åter fast jord och grus.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 September 1885
N:r 75.

Från landsbygden.

Torgdagen
nu senast i Hemse var talrikt besökt, utan att derför affärerna voro lifliga, svarare nästan tröga och omsättningen ringa vid låga pris såsom för hästar 100—150 kr., oxar 90 —185, kor 45—80 kronor.

De religiösa mötena
ha äfven sträckt sig till Rone. Särskildt var ett 30 Augusti af frikyrklige ordnadt möte besökt af mycket folk och goda predikanter. I går 6 Sept. höllo baptisterna möte på Ronehamn, dock något mindre besökt.

Väderleken,
som varit ytterst regnig och i hög grad försvårat kornets bergning, har ändtligen börjat visa annan karaktär med klar luft, hvarefter vårsädens inbergning snart torde vara afslutad, om några vackra dagar inträda. Men idag måndag på morgonen har ett starkt och ganska. häftigt åskväder med slagregn gått öfver södra delen af Gotland. Många påstå, att en slik åska med så förfärliga knallar ej i mannaminne gått fram här. Den räckte i 8 timmar, och under hela tiden var vestra himmelen klar, under det att ovädret drog sig öster på utåt hafvet. Ryktet färmäler äfven att åskan slagit ned i Hafdhems kyrka, i träd vid Öfveröstres och Gandarfve i Alfva samt på flere ställen i skogen.

Strömmingsfisket
har nu en tid bortåt vid östra kusten varit föga eller intet gifvande, hvarför priset stigit till 50 öre valen. Derför har den rika tillgången på sill varit ganska välkommen, och fastän Klintehamn vid hvarje resa medfört stora partier, hafva dessa dock haft en strykande absättning. Likaså den lilla fisk som kallas brissling, hvilken förut här på landet varit alldeles okänd, eå att då den började först hitföras ansåg allmogen den nästan för dålig, emedan de hade fördom mot densamma, men pu ätes den med begärlighet i hvarje hushåll.

Hamnbygnaden
vid Hus fiskläge, som har en rätt stor omfattning, i det 2 stora s. k. hamnarmar lagts ett stort stycke ut i sjön samt derefter sprängning, muddring och fördjupning deremellan ägt rum, är nu ändtligen i det närmaste färdig. Den har kostat fiskarena mycket arbete och många utaf dem flyttade ifrån stranden, då detta stora arbete skulle företagas, men de som troget hållit ut kunna nu glädja sig åt fullbordadt värf. Ja, att i störm och oväder kunna landa säkert utan att riskera lifvet just vid landningsstället, är allt en god fördel, som fiskaren här vet att värdera.

God skörd
kan man kalla, då efter 11/2 tunnas utsäde vid Frixarfve i Rone skördats 17 tunnor ren råg.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 September 1885
N:r 73.

Åska hördes igår

under ett häftigt slagregn såväl här i staden som på södra Gotland. Efter hvad vi erfarit slog hon ned i Hafdhems kyrktorn, hvarvid strålen löpte ned utefter sidan af tornet, som något skadades, och derefter fortsatte in i orgeln, på hvilken man emellertid icke kuonat upptäcka någon skada.
Vid Öfveröstres i Alfva och på andra ställen lära under de starka skrällarne en mängd fönsterrutor hafva sprungit.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 September 1885
N:r 72.

Väderleken

har under de senaste dagarne varit kall och regnig. Alla dagar med undantag af gårdagen, som hade sommarlik karaktär, har regn fallit och det i rätt betydlig grad. I dag har ännu ingen nederbörd inträffat.
Inbergningen af kornet pågår nu med ifver.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 September 1885
N:r 71.